Landstingsgemensam begreppsmodell för vården

SKRIVELSE Landstingskontoret IT strategi 2000-01-21 LS 9810-0847 Till IA-samordnare IT-chefer Landstingsgemensam begreppsmodell för vården IA-SLL är ett landstingsövergripande kompetensnätverk för framtagande av gemensamma termer baserade på definierade begrepp. Riktlinjerna är fastställda av Landstingsdirektören. IA-SLL har bland annat fått i uppdrag att definiera begrepp inom det medicinska området. För detta arbete tillsattes november 1996 gruppen IA-MedTerm. Arbetet omfattar även verksamheter inom Omsorgen och Folktandvården. Arbetsgruppen har analyserat vilka principiella begrepp och samband vi hanterar inom vården ur ett journalperspektiv, vilket resulterat i bifogad begreppsmodell. Materialet har tidigare remitterats till samtliga förvaltningschefer inom Stockholms läns landsting. Undertecknad har fastställt och godkänt begreppsmodellen som skall gälla som grundstandard att utgå ifrån vid kommande definitionsarbeten inom vård och omsorg inom Stockholms läns landsting. Begreppsmodellen skall således användas av alla arbetsgrupper som arbetar med definitioner av begrepp. En gemensam grund är en förutsättning för att vi inom landstingets verksamheter skall få entydigt definierade begrepp inom vårdens olika specialiteter och för att vi på ett tillförlitligt sätt skall kunna utbyta information med varandra. Även privata som har samverkansavtal med landstinget omfattas av detta. Begreppsmodellen finns tillgänglig som dokument på www.it.lk.sll.se under rubrik Policy & Riktlinjer/termer o begrepp/dokument eller databas För information om begreppsmodellen kontakta Göran Holmberg, Löwenströmska sjukhuset, e-post: goran.holmberg@low.sll.se För ytterligare information om arbetet med definition av begrepp inom landstinget, kontakta Ingela Jonstrup-Wilken, Landstingskontoret IT strategi, tel. 08-737 42 09, fax 08-737 44 18 eller e-post: ingela.jonstrup-wilken@lk.sll.se Yngve Eriksson IT-chef Ingela Jonstrup-Wilken IA-strateg Bilaga: Referensmodell för vård och omsorg för Stockholms läns landsting IA-SLL MedTerm01 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 22550 Hantverksrgatan 45 08/737 25 00 08/650 19 07 104 22 Stockholm

Begreppsmodell för vård och omsorg ur ett journalperspektiv IA-MedTerm Terminologi för Stockholms läns landsting 2000-01-27 IA-SLL MedTerm01

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 3(47 Beställare: Landstingskontoret, Landstingsdirektören Utarbetade av: IA-SLL, Landstingets kompetensnät för informationsadministrativa frågor, Stockholms Läns Landsting Sakkunniga i arbetsgruppen har varit: Elsmarie Blomström Anja Brans Ann-Marie Bönström Göran Holmberg Ingela Månsson Anders Stöt Karin Wikell Anna Wikström NVSO SÖS STSO KS/LÖW NVSO SVSO NVSO HS Arbetet med att se över definitionernas lydelse och skissera en struktur mellan begreppen i form av en begreppsmodell har utförts under en serie modelleringsseminarier under 1998. Metodkonsult Adera/Astrakan AB. Remissinstanser: TNC IA-SLL Förvaltning/bolagschefer Information: Göran Holmberg, Löwenströmska sjukhuset, e-post, goran.holmberg@low.sll.se Dokumentex samt information om SLLs IA-arbete: Ingela Jonstrup-Wilken, Landstingskontoret, telefon 08-737 42 09, e-post ingela.jonstrup-wilken@lk.sll.se www.it.lk.sll.se

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 4(47 Innehåll Bakgrund... 5 Uppdraget... 5 Övergripande mål... 6 Delmål... 6 Ett stabilt term- och begreppssystem för hälso- och sjukvård... 6 Semantiska modellen... 7 Vårdens kärnbegrepp och samband... 8 IA-MedTermmodellen... 8 Modellens tillämpning... 10 Tillämpningsmodeller... 11 Begreppsmodellens presentation... 11 Läsanvisningar... 11 Referenser... 13 Definitioner av begrepp för vård och omsorg ur ett journalperspektiv... 14...14 avstådd...15 bedömning...16 bedömt...17 diagnos...18 direkt...19 eftersträvat...20...21 företrädare...22 genomförandekontroll...23...24...25 hotande...26 informationshantering...27 informationsinsamling...28 journalföringsskyldig...29 medmänniska...30 närstående...30 observerat...31...32 journal...33...34...35 kontakt...35 planering...36...37...38 uppgett...39 utvärdering...40 vård och behandling...41 vård...42 vårdenhet...42 vårdmeddelande...44 övrig vård...44

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 5(47 Bakgrund Vid en inventering av befintliga datoriserade journalsystem, som utfördes av Landstingsrevisorerna 95/96 och som redovisades i Rapport 29/96, fann man 21 olika system. Man konstaterade bl.a. att informationsutbytet skedde mellan dessa system och centrala folkbokföringsregistret, med kassasystem, med laboratorier och i enstaka fall med apotek. Ingen kommunikation förekom mellan systemen med ett undantag, vilket förklaras av bl.a. avsaknad av gemensamma krav på informationsinnehållet avsaknad av gemensam struktur för att underlätta sökning gränssnittsproblem. Man skriver att "Det är viktigt att SLL inriktar hanteringen av information mot de krav som ställs på modern informationshantering samtidigt som legala krav enligt journallagen måste tillgodoses. En förutsättning för att informationsutbytet skall fungera är att den e informationen har en enhetlig att en enhetlig terminologi används. Samtliga moduler i det totala systemet måste kunna kommunicera med varandra utan fördyrande översättningar i form av olika gränssnitt. Det arbete som pågår inom Europa med att ta fram standarder inom området hälsooch sjukvårdsinformatik måste vara vägledande vid utformande av strategier för SLL." Vidare rekommenderar man bl.a. att: En enhetlig terminologi som möjliggör informationsutbyte mellan olika system måste utarbetas. Terminologin skall vara gemensam, inte bara inom SLL utan på nationell - och även internationell nivå. Oavsett datafångstsystem måste informationen struktureras på ett sätt som möjliggör och underlättar sökning. Strategier som utformas på olika nivåer inom SLL måste baseras på nationella och internationella standarder. Fördyrande specialtillverkade gränssnitt bör undvikas. Man konstaterar att "behov av frekvent informationsutbyte finns mellan sjukhusens och primärvårdens journalsystem.är en förutsättning för vårdkedjetänkandet och helt avgörande för en effektiv informationshantering inom vården," samt att "utvecklingen går mot virtuella journaler med hög tillgänglighet." Uppdraget Att definiera begrepp Den 11 juni 1996 antog SLL:s landstingsfullmäktige sin IT-policy, vari bl.a. anges att "Det skall finnas enhetliga landstingsgemensamma begrepp och tydliga gränssnitt mellan systemen för att möjliggöra utbyte och återvinning av information." Den 27 mars 1997 erhöll arbetsgruppen IA-MedTerm formellt uppdraget från Landstingskontoret att "definiera begrepp inom det medicinska området", vilket omfattar även verksamheter inom Omsorgsnämnden (ON) och Tandvårdsnämnden (TvN). Uppdraget omfattar "främst begrepp vilka är av central betydelse för ett säkert hanterande av journalinformation."

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 6(47 Övergripande mål Att mäta och veta samma sak För att verksamheten skall ha tillgång till tolkbar, rätt information vid rätt tillfälle krävs inte bara en fungerande teknisk infrastruktur (standardiserad teknisk kommunikation och arkitektur), utan även en standardiserad logisk struktur. Det är inte tekniken som skall standardiseras i första hand utan data Det beständiga i våra journaler är inte den tekniska miljö i vilken journalinformationen lagras, utan informationen. Den är vi enligt journallagen skyldiga att bevara i sin helhet i minst 10 år, och i delar för evärdlig tid. Även de beslut som faller under kommunallagen är vi skyldiga att bevara och på begäran delge allmänheten. En förutsättning för kommunicerbarhet över tiden är att informationen baseras på en standardiserad stabila begrepp. Delmål Ett stabilt begreppssystem Tillsammans med andra er inom och utom landstinget kan vi uppnå ett gemensamt, väl strukturerat och stabilt begreppssystem för öppen och sluten vård. Samtidigt skall en grundläggande uppsättning termer och begrepp fastställas för att skapa en gemensam terminologi, som bör ingå i alla kommande installationer av journalsystem. Den specialitetsspecifika terminologien skall därutöver fastställas som modulära tillägg till dessa. (se http://www.info.ks.se/bms/term/termer.htm ) Detta arbete bör naturligt baseras på SPRI:s grundjournal, DVD-projekten och bl.a. PrimDokprojektet, samt följa de standards som utvecklas inom CEN / TC251 / HSS och SPRI. För att möjliggöra en god kvalitet på begreppsanalysen och för att tydligt visa på begreppens inbördes samband har vi valt att som analys- och presentationsteknik använda oss av begreppsmodellering. Det här presenterade begreppssystemet är därför baserat på begreppsmodeller. Ett elektroniskt termlexikon Inom landstingskontoret har utvecklats en landstingsgemensam Term- och Begreppsdatabas (ToB), där alla landstingets certifierade termer samt de befintliga journalsystemens olika termer kommer att lagras. Databasen skall även kunna lagra termer med angivande av bl.a. användningsområde, -ställe och tidsperiod (versionshantering). På så vis skapas ett elektroniskt lexikon som gör det möjligt för befintliga - och kommande - system att utväxla information. Databasen har tagits i drift i en första version under april -99 och nås via SLL intranät på www.it.lk.sll.se. Ett stabilt term- och begreppssystem för hälso- och sjukvård Föreliggande arbete syftar till att göra det möjligt att på ett strukturerat vis definiera vårdens journalbegrepp. Arbetet skall därutöver ligga till grund för krav från SLL vid allt fortsatt definitionsarbete och därefter vid utveckling av journalinformationssystem. Modellen utgör således referensskiktet i ett begreppssystem, som därutöver består av två överordnade skikt: 1 Semantiska modellen Termers samband med begrepp 2 Spindeln Vårdens kärnbegrepp 3 IA-MedTerm Referensmodell för journalbegrepp

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 7(47 4 Tillämpningsmodeller Definierade journalbegrepp Semantiska modellen I detta översta modellskikt definieras principerna för att koppla termer med begrepp, samt principerna för att förklara begrepp genom att koppla dem till andra begrepp. Ogdens triangel Skillnaden mellan termer och begrepp har illustrerats av Charles Ogden (1923) med en triangel, som fått hans namn: Föreställningen är begrepp Vår inre bild av en klocka "Klocka" Ordet är term Verklighetens klocka är referent Då vi säger "klocka" kommer vi att tänka på någon klocka, t.ex. farmors golvur, vägguret på kontoret eller vårt eget armbandsur. För att klargöra vilket begrepp vi avser när vi använder termen klocka kan vi alltså peka på exempel i verkligheten, d. v. s. referenter. Vi kan förtydliga vilket begrepp vi avser genom att ange dess samband till andra kända begrepp, som t.ex. "klocka kan hänga på vägg". Termen "ur" är en synonym till "klocka" eftersom den pekar på samma begrepp som klocka. Termen "klocka" är dock inte entydig eftersom den även kan avse t.ex. en gasklocka, en tryckklocka eller en dykarklocka. "Klocka" är en homonym term, eftersom den pekar på olika begrepp. Homonymer bör undvikas inom ett begreppssystem, eftersom de kan leda till missförstånd. Klocka Ur Om två olika termer pekar på samma begrepp, kan man via det gemensamma begreppet översätta från den ena termen till den andra, varvid man har skapat ett lexikon. Om man dessutom anger under vilken tid en term använts som sedan ersatts med en annan term pekande på samma begrepp, har man möjliggjort versionshantering. Den semantiska modellen visar hur dessa förhållanden kan beskrivas på ett strukturerat sätt. Den ligger till grund för den Term- och Begreppsdatabas som utvecklas inom SLL.

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 8(47 Vårdens kärnbegrepp och samband I andra skiktet beskrivs de begrepp och deras samband som är relevanta och allmängiltiga inom hälso- och sjukvård. Dessa har identifierats av en grupp inom Region Skåne sprungen ur Lunds Universitetssjukhus och medicinkliniken vid Ystads Lasarett, som var den första kliniken i Sverige att införa datoriserad journal. [ Spindeln, Hedin et al, Att mena och mäta samma sak En begreppsorienterad metod för terminologiarbete, Studentlitteratur, 1999] Vi har inspirerade av Spindeln anammat dess grundsyn och för IA-MedTermmodellen antagit vissa grundprinciper. Allting i vården cirklar kring er och, d.v.s. någon händelse leder till ett för vilket söker och får vård. Eftersom man i Spindeln utgår från ett vårdgivarpespektiv betraktar man bara de er som utförs av vårdpersonal. Termen 1 används för att beskriva en medveten handling som vårdpersonal ansvarar för. Termen används för att beskriva ett hos som vårdpersonal har blivit medveten om. De som avses är vårdpersonalens uppfattning av ens, eftersom dennes reella är dolt (jfr. Platon). Den diagnostiska processen syftar till att få vårdpersonalens uppfattning om ens att så långt möjligt stämma med det reella et. Vårdprocessen kan beskrivas av att en har som resultat 2 ett, vilket i sin tur är underlag för någon, som har som resultat ett nytt. För att beskriva dessa er och behövs stödbegrepp. Dessa behövs för att beskriva anatomiska och fysiologiska/patofysiologiska och i Spindeln samlas de i begreppet mänsklig. Vi behöver dessutom kunna beskriva konkreta som inte har sitt direkta ursprung i mänskligt DNA, t.ex. skalpell, stetoskop, bakterier samt abstrakta, t.ex. kvantitativa och temporala begrepp. Dessa samlas i begreppet ickemänsklig. IA-MedTermmodellen I det tredje skiktet har vi fortsatt analysen i avsikt att fånga vårdprocessens begrepp såsom de avspeglas i journalen (se figur nedan). 1 Fet stil markerar namn på begrepp (termer) i en modell. 2 Kursiv stil markerar namn på samband i en modell.

eftersträvat gmf plan pat.rel akt direktgmf pat.rel akt Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 9(47 diagnosticering kontroll av data och compliance komplettering revidering av mål ny ordination kontroll av gmf Kunskap Behov Remiss Tidsbest. Initiering av vårdprocess Validering Analys Bedömning Fastställa mål med Planering Patient medverkan Vård och behandling terapeut. Åtgärder rådgivning omvårdnad Informationshantering Sammanställn ev.. utsändn Informationsinsamling Genomförandekontroll Kontrollera compliance Utvärdering akt uppf tillst efterstr tillst Bedömning Slutbedömning ställa diagnos jämföra jämföra pat.rel akt person tidpunkt upgett observerat kontroll tillförlitlighet objektivt stöd bedömt ligger till grund för styr aktuellt bedömt eftersträvat diagnos vårdmeddelande Kontaktdata Patdata Figur: Anamnes Status Bedömning PBD Mål vårdmål med.mål Planering vårdplan ordinationslista åtgärdslista Åtgärd op-berättelse daganteckning vårdrapport Resultat Diagnos epikris utskr.medd Vårdprocessen som den via begreppen i IA-Medtermmodellen återspeglas i Spri:s grundjournals huvudavsnitt. Vi har funnit att kan indelas efter hur vi varseblivit et, i modellen kallat tillkomstsätt. Samtidigt som de uppfattade en indelas efter tillkomstsätt skulle de även kunna indelas efter mänsklig dimension i t, psykiskt, socialt, existentiellt, intellektuellt och kulturellt. I socialt döljer sig förutom ens sociala situation även ens juridiska status, t.ex. omyndig, tvångsintagen, och administrativa status, t.ex. innehav av körkort, flyglicens och andra certifikat vars innehav kan komma att påverkas av ens. Denna indelning har diskuterats men inte införts i nuvarande version av IA-MedTermmodellen. I indelningen efter tillkomstsätt återfinns uppgett som i journalen bl.a. motsvaras av Anamnes. Där återfinns observerat som fångar både den medicinska journalens Status och andra former av objektiva observationer som blodtryck, EKG och andra lab-undersökningar inkl.röntgen. (Inom vissa professioner används termen status med en vidare innebörd.) Bedömt är resultatet av en sammanvägd bedömning av uppfattade efter tillräcklig informationsinsamling, d.v.s. det som förväntas dokumenteras under huvudrubriken Bedömning, t.ex. PBD. Bedömt fångar även den bedömning som görs av vad som är möjligt att uppnå med vården, d.v.s. eftersträvat eller huvudsökordet Mål; eller dess omvändning, vad som erfarenhetsmässigt hotar att inträffa om vi inte ingriper, d.v.s. hotande. Bägge dessa utgör indikationer för de åtgärder vi vidtar. Avslutningsvis gör vi en slutbedömning och fastställer diagnos enligt något system för klassifikation. Patientrelaterad fångar allt det som dokumenteras under Åtgärd/Plan, inkl operationsberättelser. Dessa er kan delas in på två oberoende sätt, efter status och efter steg i vårdprocessen. Specialiseringen enligt status anger om en planerats eller ej och om den genomförts eller ej.

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 10(47 Den andra specialiseringen återspeglar de olika stegen i vårdprocessen, där utvärdering jämför aktuellt med eftersträvat och avgör om man nått målet och kan avsluta vårdprocessen och rapportera resultatet i form av epikris eller annat vårdmeddelande, som hanteras vid en informationshantering. Dessförinnan har man vid genomförandekontroll följt upp själva vårdprocessen, d.v.s. kontrollerat att allt som planerats också genomförts. De olika direkta vårderna vi utför dokumenteras som vård och behandling och där återfinner vi t.ex. omvårdnadsåtgärder, operationsberättelser, psykoterapi, rådgivning och information m.m. Var och en av ovan nämnda typer av e er kan också klassas som om den ännu inte genomförts eller som om den är. Genomförd utförs under en kontakt, som alltid har en ansvarig. Ibland förekommer det att en planerats men inte kommer till utförande på grund av ens vägran, eller att det senare uppstår kontraindikationer. Då detta dokumenteras har vi en avstådd, som även innehåller som övervägts men förkastats redan från början då detta behöver motiveras i journalen. Ansvar kan uppdelas i genomförandeansvar som vi alla har d.v.s. vi är skyldiga att rätt utföra det vi genom examen/legitimation eller delegation fått behörighet till, eller genom anställning fått till arbetsuppgift - och planerings- och uppföljningsansvar som bara vissa a i arbetsledarställning har för varje kontakt, samt dokumentationsansvar som varje journalföringsskyldig har. Denna ansvarsuppdelning har styrt specialiseringen av vård och deras omgivande samband. Patienten representeras ibland av en företrädare, t.ex. ett barn av sina föräldrar. Närstående har en etablerad relation till en, vilken kan vara av t.ex. biologisk, juridisk eller vänskaplig art, och som ibland kan åberopas av vården. På en medmänniskas tillfälliga relation kan dock inga krav ställas. Modellens tillämpning IA-MedTermmodellen är således en referensmodell ingående i ovan redovisade begreppssystem, utvecklat enligt etablerade språkvetenskapliga principer och modelleringsmetoder. För det fortsatta definitionsarbetet är det av yttersta vikt att de gemensamma grundpelarna är stabila, vilket certifiering av referensmodellen syftar till. IA-MedTermmodellen gör inte anspråk på att vara komplett, och alla delar har inte analyserats i botten, men den skall ses som en grundplatta för det fortsatta arbetet med att definiera vårdens termer och begrepp där det behövs en specialitetsvis utveckling av de mer detaljerade begreppen.

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 11(47 Tillämpningsmodeller Vi har inom detta arbete även analyserat och definierat en delmängd VPA-begrepp. Resultatet utgör ett exempel på tillämpningsmodell i ett fjärde skikt i begreppssystemet. Denna är inte nu föremål för certifiering, men kommer att vara utgångspunkt för ett fortsatt arbete med att modellera VPA-termer inom SLL. Nu när en certifierad referensmodell (IA-MedTerm) föreligger kan arbetet att definiera vårdens journalsökords bakomliggande begrepp påbörjas i parallella arbetsgrupper för olika specialitetsområden. När definierade begrepp lagts in med sina rekommenderade termer, kan motsvarande synonyma termer i de olika befintliga datorjournalerna mappas mot dessa och ett elektroniskt termlexikon successivt skapas. Utgående från Spindeln pågår i andra landsting en fortsatt utveckling av bl.a. styper, sambandstyper och deskriptorer för, som vi kommer att bevaka och ta tillvara. Begreppsmodellens presentation I nedanstående tabeller presenteras Begreppsmodellen för vård och omsorg ur ett journalpespektiv, både verbalt och grafiskt. Modellen är uttryckt i IA-SLLs språk för begreppsmodellering (se Läsanvisningar nedan). Begreppen anges i bokstavsordning och varje rad i tabellerna presenterar ett begrepp. I tabellens första kolumn anges begreppsnamnet. I den andra kolumnen beskrivs den innebörd vi kommit överens om att ge begreppet. Där finns begreppets beskrivande definition och dess strukturella definition. Begreppens strukturella definition avspeglar begreppsmodellen och består i allmänhet av en inledande fras som följs av begreppets samband till andra begrepp. Dessa samband är i vissa fall ärvda från mer generella begrepp. T.ex. har observerat förutom sina egna samband också alla samband som uppfattade har eftersom observerat är en specialisering av. Sist i definitionen anges i förekommande fall hur begreppet kan specialiseras. I den tredje kolumnen ges en grafisk beskrivning av begreppets närmaste omgivning, den omgivning som är nödvändig att studera för att kunna bilda sig en uppfattning om begreppets innebörd. På sista sidan redovisas modellens totala graf. Läsanvisningar Här ges en kort sammanfattning av hur symbolerna i begreppsmodellens graf skall tolkas. Begreppsmodellen är uttryckt med hjälp av IA-SLLs språk för begreppsmodellering som mer utförligt finns beskrivet i IA-SLLs skrift Språk för begreppsmodellering. Varje rektangel i grafen representerar ett begrepp vars innebörd definieras av begreppsmodellen. Begreppets namn (termen) skrivs i rektangeln. Detta namn skrivs alltid med fet stil. I en begreppsmodell definieras begreppen till stor del av sina samband till omgivande begrepp. Dessa samband visas med pilar mellan begreppen. observerat medvetandegör 0:M (medvetandegörs genom 1:1) informationsinsamling Pilens riktning anger i vilken riktning sambandet skall läsas, t.ex. informationsinsamling medvetandegör observerat. I motsatta riktningen används det sambandsnamn som är

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 12(47 skrivet inom parenteser, t.ex. observerat medvetandegörs genom informationsinsamling. I löpande text skrivs sambandsnamnen kursivt. För att förtydliga sambandet mellan begreppen anges hur många av respektive begrepp som är kopplat till det andra. Både det minimala antalet och det maximala antalet anges med 0, 1 eller M (som i många). Exempelvis medvetandegör en informationsinsamling inget (0) eller maximalt många (M) observerade. D.v.s. en informationsinsamling behöver inte medvetandegöra något observerat och kan medvetandegöra flera. Ett observerat däremot medvetandegörs alltid genom exakt en informationsinsamling. Detta minimum och maximum har stor betydelse för begreppens innebörd. vårdenhet (Nationella termer LF) är registrerad vid 1:1 (har registrerad 1:M) Exempelvis är en registrerad vid exakt en vårdenhet, d.v.s. en person som är registrerad vid flera vårdenheter är olika er vid de olika vårdenheterna. Mellan begrepp kan också råda delmängdsförhållanden, d v s specialiseringar. Med hjälp av dem kan man uttrycka, t.ex. att alla er är endera vårder, er eller e er och att vissa vårder i sin tur är antingen a eller övriga vårder. övrig vård yrkestillhörighet vård professionalism I ovanstående exempel kopplades delmängderna och övrig vård ihop med den totala mängden vård via en fylld cirkel. Denna fyllda cirkel visar att varje element i den totala mängden måste återfinnas i någon av delmängderna. För att uttrycka att endast några element i den totala mängden finns i delmängderna används en ofylld cirkel. Det kan alltså finnas andra er än vård, och. En specialisering görs alltid enligt någon aspekt och denna aspekt kan namnges t.ex. yrkestillhörighet. I exemplet ovan är alla vårder med avseende på yrkestillhörighet som antingen a eller övriga vårder. De begrepp som inte definieras inom IA-SLLs Begreppsmodell för vård och omsorg ur ett journalperspektiv, men som behövs för att förtydliga definitionen av andra begrepp, visas med streckad ram. begreppsnamn

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 13(47 Om begreppet är definierat i en annan modell framtagen inom IA-SLL, finns hänvisning till denna modell inskriven i rektangeln. I de delgrafer som för respektive begrepp visar den närmaste omgivningen är det fokuserade begreppet utpekat med hjälp av en tjockare ram. Referenser SPINDELN IA-SLLSÄK01 Hedin et al, Att mena och mäta samma sak En begreppsorienterad metod för terminologiarbete, Studentlitteratur, 1999 Begreppsmodell för säkerhet, Terminologi för Stockholms Läns Landsting, IA-SLL SÄK01, 990528 Nationella termer, LF Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken, Landstingsförbundet, December 1998 IA-SLL-språket Språk för begreppsmodellering, IA-SLL, 1997 Revisionsrapport Stockholms län, Landstingsrevisorerna, Rapport nr 29/96

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell för vård och omsorg 14(47) Definitioner av begrepp för vård och omsorg ur ett journalperspektiv person i viss roll person i viss roll som antar exakt en roll avser exakt en person initierar ingen, en eller flera e kontakter erhåller inget, ett eller flera vårdmeddelanden Vissa er har angiven professionalism. Aktörer kan vara endera vård, eller. Aktör tidigare definierad i IA-SLL-SÄK01 som person i viss roll avser 1:1 (förekommer som 0:M) vård riktas till 0:M antar 1:1 (erhåller 0:M) (antas av 0:M) professionalism roll vårdmeddelande person initieras av 1:M (initierar 0:M) kontakt

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 15(47) avstådd som av, och/eller företrädare vid en planering beslutas att inte utföras som beslutas att inte utföras och som är resultat av minst en planering Eftersom en avstådd är en så gäller även att den är som berör exakt en dokumenteras i exakt en journal dokumenteras av minst en har som resultat inget, ett eller flera uppfattade har som underlag inget, ett eller flera uppfattade syftar till att uppnå inget, ett eller flera eftersträvade förebygger inget, ett eller flera hotande ingår i ingen eller en annan består av ingen, en eller flera andra e er granskas kritiskt vid ingen, en eller flera utvärderingar har medverkande ingen, en eller flera övriga vårder mänsklig icke-mänsklig Varje avstådd har angiven processtegstillhörighet inom vården. Avstådd är endera informationsinsamling, bedömning, planering, vård och behandling, genomförandekontroll, utvärdering eller informationshantering. En avstådd är övervägd men beslutad att inte genomföras och det föreligger behov av att dokumentera beslutet. Beslutet kan vara ens och/eller den e ns. En avstådd har flera tidsangivelser, t.ex. då den beslutades, då den dokumenterades och den tidpunkt från vilken beslutet gäller. genomförandekontroll ickemänsklig (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) förebygger 0:M (förebyggs genom 1:M) hotande syftar till att uppnå 0:M (förväntas uppnås genom 1:M) eftersträvat mänsklig granskar kritiskt 1:M (granskas kritiskt vid 0:M) utvärdering bedömning journal dokumenteras i 1:1 har medverkande 0:M (medverkar vid 0:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) informationsinsamling processtegstillhörighet sstatus informationshantering vård och behandling planering avstådd övrig vård resulterar i 0:M (är resultat av 1:M)

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 16(47) bedömning som innebär att validerar, analyserar och gör ställningstagande som resulterar i bedömda som innebär validering, analys och ställningstagande och som resulterar i minst ett bedömt Eftersom en bedömning är en så gäller även att den är som berör exakt en dokumenteras i exakt en journal dokumenteras av minst en har som resultat inget, ett eller flera uppfattade har som underlag inget, ett eller flera uppfattade syftar till att uppnå inget, ett eller flera eftersträvade förebygger inget, ett eller flera hotande ingår i ingen eller en annan består av ingen, en eller flera andra e er granskas kritiskt vid ingen, en eller flera utvärderingar har medverkande ingen, en eller flera övriga vårder mänsklig icke-mänsklig Varje bedömning har angiven sstatus. Bedömning är endera, eller avstådd. genomförandekontroll ickemänsklig (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) hotande har medverkande 0:M (medverkar vid 0:M) eftersträvat bedömt mänsklig förebygger 0:M (förebyggs genom 1:M) syftar till att uppnå 0:M (förväntas uppnås genom 1:M) resulterar i 1:M (är resultatet av 1:1) granskar kritiskt 1:M (granskas kritiskt vid 0:M) utvärdering bedömning journal dokumenteras i 1:1 berör 1:1 (berörs av 1:M) informationsinsamling processtegstillhörighet sstatus informationshantering vård och behandling planering avstådd övrig vård

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 17(47) bedömt som är resultatet av en bedömning som är resultatet av exakt en bedömning Vissa bedömda har angiven klassifikation. Bedömt kan vara diagnos. Vissa bedömda har angiven indikationstyp. Bedömt kan vara endera hotande eller eftersträvat. Eftersom ett bedömt är ett så gäller även att det är beskrivning av ett som det s och som dokumenteras av minst en beskriver exakt en dokumenteras i exakt en journal ingår i inget eller ett annat består av inget, ett eller flera uppfattade uppstår genom ingen, en eller flera e er är underlag för ingen, en eller flera e er jämförs vid ingen, en eller flera utvärderingar mänsklig icke-mänsklig. Om ett en gång varit bedömt är det alltid bedömt. Senare kan en finna att en ny bedömning måste göras. Angiven tidpunkt innefattar även framtida tidpunkter, eller tidsperioder, framåt eller bakåt i tiden. mänsklig tillkomstsätt ickemänsklig observerat uppgett bedömt bedömning (har som underlag 0:M) jämför 2:M (jämförs vid 0:M) journal dokumenteras i 1:1 indikationstyp klassifikation diagnos resulterar i 1:M (är resultatet av 1:1) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) beskriver 1:1 (beskrivs av 1:M) hotande eftersträvat utvärdering

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 18(47) diagnos bedömt som klassats enligt gällande klassifikationssystem bedömt som klassats enligt gällande klassifikationssystem Eftersom en diagnos är ett bedömt så gäller även att den är som är resultatet av exakt en bedömning. Vissa diagnoser har angiven indikationstyp. Diagnos kan vara endera hotande eller eftersträvat. Eftersom en diagnos är ett så gäller även att den är beskrivning av ett som det s och som dokumenteras av minst en beskriver exakt en dokumenteras i exakt en journal ingår i inget eller ett annat består av inget, ett eller flera uppfattade uppstår genom ingen, en eller flera e er är underlag för ingen, en eller flera e er jämförs vid ingen, en eller flera utvärderingar mänsklig icke-mänsklig. Internationellt klassificeringssystem för omvårdnadsdiagnoser är under utarbetande och kommer sannolikt att införas i svensk sjukvård. Idag är ICD10/KSH97-P exempel på gällande medicinska diagnosklassifikationssystem. mänsklig tillkomstsätt ickemänsklig observerat uppgett bedömt bedömning (har som underlag 0:M) jämför 2:M (jämförs vid 0:M) journal dokumenteras i 1:1 indikationstyp klassifikation diagnos resulterar i 1:M (är resultatet av 1:1) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) beskriver 1:1 (beskrivs av 1:M) hotande eftersträvat utvärdering

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 19(47) direkt som genomförts utan att vara som genomförts utan att vara Eftersom en direkt är en så gäller även att den är som genomförts och som utförs av minst en utförs under exakt en kontakt. Eftersom en direkt är en så gäller även att den är som berör exakt en dokumenteras i exakt en journal dokumenteras av minst en har som resultat inget, ett eller flera uppfattade har som underlag inget, ett eller flera uppfattade syftar till att uppnå inget, ett eller flera eftersträvade förebygger inget, ett eller flera hotande ingår i ingen eller en annan består av ingen, en eller flera andra e er granskas kritiskt vid ingen, en eller flera utvärderingar har medverkande ingen, en eller flera övriga vårder mänsklig icke-mänsklig. Varje direkt har angiven processtegstillhörighet inom vården. Direkt är endera informationsinsamling, bedömning, planering, vård och behandling, genomförandekontroll, utvärdering eller informationshantering. hotande mänsklig genomförandekontroll ickemänsklig informationshantering kontakt (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) förebygger 0:M (förebyggs genom 1:M) syftar till att uppnå 0:M (förväntas uppnås genom 1:M) eftersträvat granskar kritiskt 1:M (granskas kritiskt vid 0:M) utvärdering bedömning utförs under 1:1 (omfattar 0:M) journal utförs av 1:M (har utfört 0:M) dokumenteras i 1:1 har medverkande 0:M övrig (medverkar vid 0:M) vård berör 1:1 (berörs av 1:M) informationsinsamling processtegstillhörighet sstatus vård och behandling direkt avstådd planeringsgrad planering

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 20(47) eftersträvat bedömt som förväntas uppnås bedömt som förväntas uppnås genom minst en Eftersom ett eftersträvat är ett bedömt så gäller även att det är som är resultatet av exakt en bedömning. Vissa eftersträvade har angiven klassifikation. Eftersträvat kan vara diagnos. Eftersom ett eftersträvat är ett så gäller även att det är beskrivning av ett som det s och som dokumenteras av minst en beskriver exakt en dokumenteras i exakt en journal ingår i inget eller ett annat består av inget, ett eller flera uppfattade uppstår genom ingen, en eller flera e er är underlag för ingen, en eller flera e er jämförs vid ingen, en eller flera utvärderingar mänsklig icke-mänsklig. Eftersträvat avser bl.a. mål för ens vård och behandling på kort och lång sikt. mänsklig tillkomstsätt ickemänsklig observerat uppgett bedömt bedömning journal dokumenteras i 1:1 (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) jämför 2:M (jämförs vid 0:M) indikationstyp klassifikation diagnos resulterar i 1:M (är resultatet av 1:1) beskriver 1:1 (beskrivs av 1:M) hotande eftersträvat utvärdering syftar till att uppnå 0:M (förväntas uppnås genom 1:M)

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 21(47) person som tillhör någon av de kategorier hälso- och sjukvårdspersonal som utför utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad (Nationella termer, LF Definition (1)) vård som tillhör någon av de kategorier hälso- och sjukvårdspersonal som har utfört ingen, en eller flera a e er planeras utföra ingen, en eller flera a e er dokumenterar ingen, en eller flera e er dokumenterar ingen, en eller flera uppfattade är ansvarig för ingen, en eller flera e kontakter Vissa a har angiven journalföringsskyldighet. Fysisk kan vara journalföringsskyldig. Eftersom en är en vård så gäller även att den är som har yrkesansvar eller studerar för att få ta yrkesansvar inom Hälso- och sjukvården och som är verksam vid exakt en vårdenhet. Eftersom en är en så gäller även att den är person i viss roll som antar exakt en roll avser exakt en person initierar ingen, en eller flera e kontakter erhåller inget, ett eller flera vårdmeddelanden. En person kan förekomma som flera a. Fysisk inkluderar även hälso- och sjukvårdspersonal inom medicinsk service. journalföringsskyldighet journalföringsskyldig utförs av 1:M (har utfört 0:M) övrig vård planeras utföras av 0:M (planeras utföra 0:M) yrkestillhörighet roll person avser 1:1 (förekommer som 0:M) vård riktas till 0:M (erhåller 0:M) antar 1:1 (antas av 0:M) professionalism vårdenhet (Nationella termer LF) är verksam vid 1:1 (har verksam 1:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) kontakt vårdmeddelande initieras av 1:M (initierar 0:M) kontakt

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 22(47) företrädare som representerar en viss som representerar exakt en medverkar i minst en kontakt medverkar i ingen, en eller flera planeringar Eftersom en företrädare är en så gäller även att den är som lämnar uppgift om inget, ett eller flera uppgivna. Eftersom en företrädare är en så gäller även att den är person i viss roll som antar exakt en roll avser exakt en person initierar ingen, en eller flera e kontakter erhåller inget, ett eller flera vårdmeddelanden. Med representera avses ha rätt att representera, dvs har rätt att fatta beslut och underteckna handlingar å ens vägnar. representerar 1:1 (representeras av 0:M) företrädare sker med 0:M (medverkar i 1:M) relationsroll vård professionalism medmänniska medverkar i 0:M (har medverkande 0:M) kontakt roll person antar 1:1 (antas av 0:M) avser 1:1 (förekommer som 0:M) vårdmeddelande lämnar uppgift om 0:M (lämnas uppgift om av 0:1) närstående planering uppgett initieras av 1:M (initierar 0:M) riktas till 0:M (erhåller 0:M) kontakt

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 23(47) som innebär att kontrollera att det som planerats har genomförts som kontrollerar genomförandet av minst en Eftersom en genomförandekontroll är en så gäller även att den är som berör exakt en dokumenteras i exakt en journal dokumenteras av minst en har som resultat inget, ett eller flera uppfattade har som underlag inget, ett eller flera uppfattade syftar till att uppnå inget, ett eller flera eftersträvade förebygger inget, ett eller flera hotande ingår i ingen eller en annan består av ingen, en eller flera andra e er granskas kritiskt vid ingen, en eller flera utvärderingar har medverkande ingen, en eller flera övriga vårder mänsklig icke-mänsklig. Varje genomförandekontroll har angiven sstatus. Genomförandekontroll är endera, eller avstådd. Innefattar kontroll av att a e er genomförts, t.ex. som ett led i identifiering av felkällor vid utebliven behandlingseffekt. hotande genomförandekontroll ickemänsklig (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) syftar till att uppnå 0:M (förväntas uppnås genom 1:M) eftersträvat mänsklig förebygger 0:M (förebyggs genom 1:M) granskar kritiskt 1:M (granskas kritiskt vid 0:M) utvärdering bedömning journal dokumenteras i 1:1 har medverkande 0:M (medverkar vid 0:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) genomförandekontroll informationsinsamling processtegstillhörighet sstatus informationshantering vård och behandling planering avstådd övrig vård kontrollerar genomförande av 1:M (genomförandekontrolleras vid 0:M)

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 24(47) som genomförts som genomförts och som utförs av minst en utförs under exakt en kontakt Varje har angiven planeringsgrad. Genomförd är endera direkt eller planerad. Eftersom en är en så gäller även att den är som berör exakt en dokumenteras i exakt en journal dokumenteras av minst en har som resultat inget, ett eller flera uppfattade har som underlag inget, ett eller flera uppfattade syftar till att uppnå inget, ett eller flera eftersträvade förebygger inget, ett eller flera hotande ingår i ingen eller en annan består av ingen, en eller flera andra e er granskas kritiskt vid ingen, en eller flera utvärderingar har medverkande ingen, en eller flera övriga vårder mänsklig icke-mänsklig. Varje har angiven processtegstillhörighet inom vården. Genomförd är endera informationsinsamling, bedömning, planering, vård och behandling, genomförandekontroll, utvärdering eller informationshantering. En kan ha två tidsangivelser, då den es och då den dokumenterades. hotande mänsklig genomförandekontroll ickemänsklig informationshantering kontakt (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) förebygger 0:M (förebyggs genom 1:M) syftar till att uppnå 0:M (förväntas uppnås genom 1:M) eftersträvat granskar kritiskt 1:M (granskas kritiskt vid 0:M) utvärdering bedömning utförs under 1:1 (omfattar 0:M) journal utförs av 1:M (har utfört 0:M) dokumenteras i 1:1 har medverkande 0:M övrig (medverkar vid 0:M) vård berör 1:1 (berörs av 1:M) informationsinsamling processtegstillhörighet sstatus vård och behandling planering direkt avstådd planeringsgrad

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 25(47) som planlagts och genomförts som planlagts och som motsvaras av exakt en Eftersom en är en så gäller även att den är som genomförts och som utförs av minst en utförs under exakt en kontakt. Eftersom en är en så gäller även att den är som berör exakt en dokumenteras i exakt en journal dokumenteras av minst en har som resultat inget, ett eller flera uppfattade har som underlag inget, ett eller flera uppfattade syftar till att uppnå inget, ett eller flera eftersträvade förebygger inget, ett eller flera hotande ingår i ingen eller en annan består av ingen, en eller flera andra e er granskas kritiskt vid ingen, en eller flera utvärderingar har medverkande ingen, en eller flera övriga vårder mänsklig icke-mänsklig. Varje har angiven processtegstillhörighet inom vården. Genomförd är endera informationsinsamling, bedömning, planering, vård och behandling, genomförandekontroll, utvärdering eller informationshantering. hotande mänsklig genomförandekontroll ickemänsklig informationshantering kontakt (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) förebygger 0:M (förebyggs genom 1:M) syftar till att uppnå 0:M (förväntas uppnås genom 1:M) eftersträvat granskar kritiskt 1:M (granskas kritiskt vid 0:M) utvärdering bedömning utförs under 1:1 (omfattar 0:M) journal utförs av 1:M (har utfört 0:M) dokumenteras i 1:1 har medverkande 0:M övrig (medverkar vid 0:M) vård berör 1:1 (berörs av 1:M) informationsinsamling processtegstillhörighet sstatus vård och behandling planering direkt avstådd planeringsgrad motsvarar 0:M (motsvaras av 1:1)

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 26(47) hotande bedömt som riskerar att inträffa om inte förebyggande e er utförs bedömt som riskerar att inträffa och som förebyggs genom minst en Eftersom ett hotande är ett bedömt så gäller även att det är som är resultatet av exakt en bedömning. Vissa hotande har angiven klassifikation. Hotande kan vara diagnos. Eftersom ett hotande är ett så gäller även att det är beskrivning av ett som det s och som dokumenteras av minst en beskriver exakt en dokumenteras i exakt en journal ingår i inget eller ett annat består av inget, ett eller flera uppfattade uppstår genom ingen, en eller flera e er är underlag för ingen, en eller flera e er jämförs vid ingen, en eller flera utvärderingar mänsklig icke-mänsklig. Hotande anges vid behov av att beskriva indikation för förebyggande vård och behandling. mänsklig tillkomstsätt ickemänsklig observerat uppgett bedömt bedömning journal dokumenteras i 1:1 (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) jämför 2:M (jämförs vid 0:M) indikationstyp klassifikation diagnos resulterar i 1:M (är resultatet av 1:1) beskriver 1:1 (beskrivs av 1:M) hotande eftersträvat utvärdering förebygger 0:M (förebyggs genom 1:M)

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 27(47) som innebär att sammanställa eller sammanfatta information ur journalen till vårdmeddelanden och/eller att överföra eller ta emot ett vårdmeddelande som innebär att sammanställa, sammanfatta och/eller överföra eller ta emot information och som hanterar minst ett vårdmeddelande Eftersom en informationshantering är en så gäller även att den är som berör exakt en dokumenteras i exakt en journal dokumenteras av minst en har som resultat inget, ett eller flera uppfattade har som underlag inget, ett eller flera uppfattade syftar till att uppnå inget, ett eller flera eftersträvade förebygger inget, ett eller flera hotande ingår i ingen eller en annan består av ingen, en eller flera andra e er granskas kritiskt vid ingen, en eller flera utvärderingar har medverkande ingen, en eller flera övriga vårder mänsklig icke-mänsklig. Varje informationshantering har angiven sstatus. Informationshantering är endera, eller avstådd. En informationshantering kan utföras som för- eller efterarbete till en kontakt, t.ex. utsändning av kallelser och brev, remisser etc. De administrativa arbetsmoment som naturligt ingår i olika e er betraktas inte som informationshantering. Exempelvis ingår att dokumentera resultat av en i själva den e en. hotande genomförandekontroll ickemänsklig (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) syftar till att uppnå 0:M (förväntas uppnås genom 1:M) eftersträvat mänsklig förebygger 0:M (förebyggs genom 1:M) granskar kritiskt 1:M (granskas kritiskt vid 0:M) utvärdering bedömning journal dokumenteras i 1:1 har medverkande 0:M (medverkar vid 0:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) informationshantering informationsinsamling processtegstillhörighet sstatus vård och behandling planering avstådd övrig vård hanterar 1:M hanteras vid 1:M) informationshantering vårdmeddelande

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 28(47) som innebär att samla in information med olika metoder som medvetandegör inget, ett eller flera observerade medvetandegör inget, ett eller flera uppgivna Eftersom en informationsinsamling är en så gäller även att den är som berör exakt en dokumenteras i exakt en journal dokumenteras av minst en har som resultat inget, ett eller flera uppfattade har som underlag inget, ett eller flera uppfattade syftar till att uppnå inget, ett eller flera eftersträvade förebygger inget, ett eller flera hotande ingår i ingen eller en annan består av ingen, en eller flera andra e er granskas kritiskt vid ingen, en eller flera utvärderingar har medverkande ingen, en eller flera övriga vårder mänsklig icke-mänsklig. Varje informationsinsamling har angiven sstatus. Informationsinsamling är endera, eller avstådd. Exempel på sätt att utföra informationsinsamling är iaktta, intervjua, lyssna, mäta, palpera, observera, lukta, provtaga, undersöka med ultraljud, röntga, etc. genomförandekontroll ickemänsklig hotande eftersträvat observerat uppgett (har som underlag 0:M) har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) förebygger 0:M (förebyggs genom 1:M) syftar till att uppnå 0:M (förväntas uppnås genom 1:M) medvetandegör 0:M (medvetandegörs genom 1:1) mänsklig medvetandegör 0:M (medvetandegörs genom 1:1) granskar kritiskt 1:M (granskas kritiskt vid 0:M) utvärdering bedömning journal dokumenteras i 1:1 har medverkande 0:M övrig (medverkar vid 0:M) vård berör 1:1 (berörs av 1:M) informationsinsamling informationsinsamling processtegstillhörighet sstatus informationshantering vård och behandling planering avstådd

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 29(47) journalföringsskyldig som är skyldig att föra journal enligt Patientjournallagen 1985:562och SOSFS 1993:20 som är skyldig att föra journal enligt PjL Patientjournallagen 1985:562och SOSFS 1993:20 Eftersom en journalföringsskyldig är en så gäller även att den är vård som tillhör någon av de kategorier hälso- och sjukvårdspersonal som har utfört ingen, en eller flera a e er planeras utföra ingen, en eller flera planerade e er dokumenterar ingen, en eller flera e er dokumenterar ingen, en eller flera uppfattade är ansvarig för ingen, en eller flera e kontakter. Eftersom en journalföringsskyldig är en vård så gäller även att den är som har yrkesansvar eller studerar för att få ta yrkesansvar inom Hälso- och sjukvården och som är verksam vid exakt en vårdenhet. Eftersom en journalföringsskyldig är en så gäller även att den är person i viss roll som antar exakt en roll avser exakt en person initierar ingen, en eller flera e kontakter erhåller inget, ett eller flera vårdmeddelanden. journalföringsskyldighet journalföringsskyldig utförs av 1:M (har utfört 0:M) övrig vård planeras utföras av 0:M (planeras utföra 0:M) yrkestillhörighet vård professionalism kontakt vårdenhet (Nationella termer LF) är verksam vid 1:1 (har verksam 1:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) roll person avser 1:1 (förekommer som 0:M) antar 1:1 (antas av 0:M) vårdmeddelande initieras av 1:M (initierar 0:M) kontakt riktas till 0:M (erhåller 0:M)

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 30(47) som har tillfällig relation till en som har tillfällig relation till exakt en Eftersom en medmänniska är en så gäller även att den är som lämnar uppgift om inget, ett eller flera uppgivna. Eftersom en medmänniska är en så gäller även att den är person i viss roll som antar exakt en roll avser exakt en person initierar ingen, en eller flera e kontakter erhåller inget, ett eller flera vårdmeddelanden. närstående som har etablerad relation till en som har etablerad relation till exakt en deltar i ingen, en eller flera planeringar. Eftersom en företrädare är en så gäller även att den är som lämnar uppgift om inget, ett eller flera uppgivna. Eftersom en företrädare är en så gäller även att den är person i viss roll som antar exakt en roll avser exakt en person initierar ingen, en eller flera e kontakter erhåller inget, ett eller flera vårdmeddelanden. Relationen kan vara: juridiskt anhörig t.ex. hustru; biologiskt anhörig t.ex. mor, son; eller socialt närstående, t.ex. god vän. har tillfällig relation tilll 1:1 (har tillfällig relation tilll 0:M) medmänniska har etablerad relation till 1:1 (har etablerad relation till 0:M) närstående relationsroll relationsroll vård professionalism företrädare vård professionalism företrädare deltar i 0:M (har deltagande 0:M) planering roll person antar 1:1 (antas av 0:M) avser 1:1 (förekommer som 0:M) vårdmeddelande lämnar uppgift om 0:M (lämnas uppgift om av 0:1) närstående roll uppgett initieras av 1:M (initierar 0:M) antar 1:1 (antas av 0:M) avser 1:1 (förekommer som 0:M) vårdmeddelande lämnar uppgift om 0:M (lämnas uppgift om av 0:1) medmänniska person uppgett riktas till 0:M (erhåller 0:M) medmänniska kontakt initieras av 1:M (initierar 0:M) riktas till 0:M (erhåller 0:M) kontakt

Landstingskontoret Begreppsmodell för vård och omsorg 31(47) observerat som med vedertagna metoder medvetandegörs hos genom informationsinsamling som med vedertagna metoder medvetandegörs genom exakt en informationsinsamling Eftersom ett observerat är ett så gäller även att det är beskrivning av ett som det s och som dokumenteras av minst en beskriver exakt en dokumenteras i exakt en journal ingår i inget eller ett annat består av inget, ett eller flera uppfattade uppstår genom ingen, en eller flera e er är underlag för ingen, en eller flera e er jämförs vid ingen, en eller flera utvärderingar mänsklig icke-mänsklig. Till skillnad från ett uppgett är ett observerat ett undersökningsresultat som medvetandegörs med vedertagna metoder, dvs inom professionen accepterade metoder. Innefattar bl.a. röntgen/labsvar men även intyg från myndighet. mänsklig tillkomstsätt ickemänsklig bedömt observerat uppgett (har som underlag 0:M) jämför 2:M (jämförs vid 0:M) journal dokumenteras i 1:1 har som resultat 0:M (uppstår genom 0:M) beskriver 1:1 (beskrivs av 1:M) medvetandegör 0:M (medvetandegörs genom 1:1) utvärdering informationsinsamling