Begreppsmodell för Vårdadministrativa begrepp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Begreppsmodell för Vårdadministrativa begrepp"

Transkript

1 Begreppsmodell för Vårdadministrativa begrepp Terminologi för Danderyds sjukhus AB Huddinge sjukhus AB Karolinska sjukhuset Södersjukhuset IA-SLL VPA01

2 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 2(57) Beställare: Sjukhusdirektörerna vid Huddinge sjukhus, Karolinska sjukhuset, Danderyds sjukhus, Söder sjukhuset samt Landstingskontoret, IT strategi Utarbetade av: IA-SLL, Landstingets kompetensnät för informationsadministrativa frågor, Stockholms Läns Landsting Sakkunniga i arbetsgruppen har varit: Gullbritt Gustavsson, projektledare Kim Lindskog Göran Holmberg Gunnar Numeus Jonas Dahl Gun-Britt Boberg Elsmarie Blomström Madeleine Teghammer SÖS HS KS/LÖW DS SLPO HS NVSO SÖS Arbetet med att se över definitionernas lydelse och skissera en struktur mellan begreppen i form av en begreppsmodell har utförts under en serie modelleringsseminarier under våren Metodstöd har varit Adera Sweden AB. Remissinstanser: Beslutad av: TNC IA-SLL Förvaltnings/bolagschefer Carola Lemne, VD, Danderyds sjukhus Thorbjörn Ekström, vvd, Huddinge sjukhus Maj-Len Sundin, sjukhusdirektör, Karolinska sjukhuset Erik Hemmingsson, sjukhusdirektör, Södersjukhuset Information: Dokumentex samt information om SLLs IA-arbete: Gullbritt Gustavsson, IT-Enheten, SÖS E-post: Gullbritt.Gustavsson@sos.sll.se Ingela Jonstrup-Wilken, Landstingskontoret, telefon , e-post ingela.jonstrup-wilken@lk.sll.se

3 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 3(57) Innehåll Bakgrund...4 Uppdraget...4 Begreppsmodellens presentation...5 Läsanvisningar...5 Referenser...8 Begrepp beskrivna på grafen Patientrelaterad kontakt...10 besök brevkontakt dagkirurgi dagmedicin dagsjukvård hemsjukvård hälso- och sjukvård indirekt inskrivning juridisk vårdgivare kontaktform offentlig vårdgivare patientrelaterad kontakt patientvårdkedja personligt möte primärvård privat vårdgivare sluten vård specialiserad vård telefonkontakt utskrivning vårdform vårdkontat (forts) vårdperiod vårdtillfälle vårdtillfälle forts öppen vård öppen övrig dagsjukvård ej disponibel extra extra fastställd fastställd fysiskt belagd ledig ledig sängplats vårdavdelning vårdavdelning Begrepp beskrivna på grafen Remisser...50 remiss remissbekräftelse remissinstans remisskvittens remissmottagare remissigneringstidpunkt remissvar remissvarsinstans remissvarsmottagare remittent remitterande vårdenhet Delgraf kring patientrelaterad kontakt...55 Delgraf kring er...56 Delgraf kring remisser...57 Begrepp beskrivna på grafen Vårdplatser..34 belagd belagd disponibel disponibel ej disponibel... 39

4 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 4(57) Bakgrund Vid en inventering av befintliga datoriserade patientjournalsystem, som utfördes av Landstingsrevisorerna 95/96 och som redovisades i Rapport 29/96, fann man 21 olika system. Man konstaterade bl.a. att informationsutbytet skedde mellan dessa system och centrala folkbokföringsregistret, med kassasystem, med laboratorier och i enstaka fall med apotek. Ingen kommunikation förekom mellan systemen med ett undantag, vilket förklaras av bl.a. avsaknad av gemensamma krav på informationsinnehållet avsaknad av gemensam struktur för att underlätta sökning gränssnittsproblem. Man skriver att "Det är viktigt att SLL inriktar hanteringen av patientrelaterad information mot de krav som ställs på modern informationshantering samtidigt som legala krav enligt patientjournallagen måste tillgodoses. En förutsättning för att informationsutbytet skall fungera är att den patientrelaterade informationen har en enhetlig struktur och att en enhetlig terminologi används. Samtliga moduler i det totala systemet måste kunna kommunicera med varandra utan fördyrande översättningar i form av olika gränssnitt. Det arbete som pågår inom Europa med att ta fram standarder inom området hälsooch sjukvårdsinformatik måste vara vägledande vid utformande av strategier för SLL." Vidare rekommenderar man bl.a. att: En enhetlig terminologi som möjliggör informationsutbyte mellan olika system måste utarbetas. Terminologin skall vara gemensam, inte bara inom SLL utan på nationell - och även internationell nivå. Oavsett datafångstsystem måste informationen struktureras på ett sätt som möjliggör och underlättar sökning. Strategier som utformas på olika nivåer inom SLL måste baseras på nationella och internationella standarder. Fördyrande specialtillverkade gränssnitt bör undvikas. Man konstaterar att "behov av frekvent informationsutbyte finns mellan sjukhusens och primärvårdens patientjournalsystem.är en förutsättning för vårdkedjetänkandet och helt avgörande för en effektiv informationshantering inom vården," samt att "utvecklingen går mot virtuella journaler med hög tillgänglighet." Uppdraget Att definiera begrepp Den 11 juni 1996 antog SLL:s landstingsfullmäktige sin IT-policy, vari bl.a. anges att "Det skall finnas enhetliga landstingsgemensamma begrepp och tydliga gränssnitt mellan systemen för att möjliggöra utbyte och återvinning av information."

5 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 5(57) Begreppsmodellens presentation I nedanstående tabeller presenteras begreppsmodellen både verbalt och grafiskt. Modellen är uttryckt i IA-SLLs språk för begreppsmodellering (se Läsanvisningar nedan). Begreppen anges i bokstavsordning och varje rad i tabellerna presenterar ett begrepp. I tabellens första kolumn anges begreppsnamnet. I den andra kolumnen beskrivs den innebörd vi kommit överens om att ge begreppet. Där finns begreppets beskrivande definition och dess strukturella definition. Begreppens strukturella definition avspeglar begreppsmodellen och består i allmänhet av en inledande fras som följs av begreppets samband till andra begrepp. Dessa samband är i vissa fall ärvda från mer generella begrepp. T.ex. har observerat tillstånd förutom sina egna samband också alla samband som uppfattade tillstånd har eftersom observerat tillstånd är en specialisering av uppfattat tillstånd. Sist i definitionen anges i förekommande fall hur begreppet kan specialiseras. I tredje kolumnen presenteras definitioner hämtade från andra källor. I den fjärde kolumnen ges en grafisk beskrivning av begreppets närmaste omgivning, den omgivning som är nödvändig att studera för att kunna bilda sig en uppfattning om begreppets innebörd. På sista sidan redovisas modellens totala graf. Läsanvisningar Här ges en kort sammanfattning av hur symbolerna i begreppsmodellens graf ska tolkas. Begreppsmodellen är uttryckt med det språk som finns beskrivet i IA-SLLs språk för begreppsmodellering. Varje rektangel i grafen representerar ett begrepp vars innebörd definieras av begreppsmodellen. Begreppets namn skrivs i rektangelns övre del. Detta namn skrivs i alltid med fet stil. I rektangelns nedre del skrivs begreppets beskrivande definition. artikel typ av försäljningsenhet av viss artikelsort erbjuden av viss leverantör I en begreppsmodell definieras begreppen till stor del av sina samband till omgivande begrepp. Dessa samband visas med pilar mellan begreppen. artikel typ av försäljningsenhet av viss artikelsort erbjuden av viss leverantör är försäljningsenhet för (säljs som) artikelsort typ av föremål eller ämne som säljs som en eller flera artiklar Pilens riktning anger i vilken riktning sambandet ska läsas, t.ex. artikel är försäljningsenhet för artikelsort. Vid läsning mot pilens riktning används det sambandsnamn som är skrivet inom parentes, t.ex. artikelsort säljs som artikel. I löpande text skrivs sambandsnamnen kursivt. För att förtydliga sambandet mellan begreppen anges hur många av ett begrepp som är kopplade till ett annat begrepp. Det minimala antalet och det maximala antalet anges med 0, 1 eller M (som i många). Detta kallar vi kardinalitet.

6 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 6(57) beställningsrad beskrivning av behov av endera artikel eller tjänst, i viss mängd, skapad av viss beställande enhet består av 1:M (ingår i 0:1) beställning begäran om leverans av angivna artiklar och/eller utförande av tjänster, i viss mängd, lagd av viss beställande enhet och ställd till viss leverantör Exempelvis består en viss beställning av minst en och maximalt många (M) beställningsrader, d.v.s. en beställning består av minst en beställningsrad. En beställningsrad däremot behöver inte ingå i en beställning och kan maximalt ingå i en beställning.. Detta minimum och maximum har stor betydelse för begreppens innebörd. I den strukturella definitionen uttrycks kardinalitet med ord enligt följande mönster: 0:1 kan ha en/ett 1:1 har exakt ett 0:M kan ha flera 1:M har minst en/ett En annan typ av relation mellan begrepp visar delmängdsförhållanden. Vi kallar dem specialiseringar. Med hjälp av dem kan man uttrycka, t.ex. att vissa beställningsrader är avrop. beställningsrad beskrivning av behov av endera artikel eller tjänst, i viss mängd, skapad av viss beställande enhet Beställningsrad förekomst av ramavtal Avrop avrop beställningsrad som har villkor fastställda genom ramavtal I ovanstående exempel visas att alla avrop är beställningsrader och att allt, som vi i modellen säger om beställningsrader, även gäller för avrop. Däremot har avrop vissa speciella karaktäristika som enbart gäller för de beställningsrader som är avrop. Att cirkeln som i grafen används för att visa att avrop är en specialisering av beställningsrad, är ofylld visar att det finns beställningsrader som inte är avrop. Den fyllda cirkel i nedanstående exempel visar att varje element i den totala mängden måste återfinnas i någon av delmängderna, d.v.s. varje fraktsedel är antingen en intern fraktsedel eller en extern fraktsedel.

7 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 7(57) Fraktsedel intern fraktsedel fraktsedel som utfärdas av en godsmottagning extern fraktsedel fraktsedel som utfärdas av en leverantör utfärdare fraktsedel beskrivning av antal överlämnade kolli Extern fraktsedel Intern fraktsedel En specialisering görs alltid enligt någon aspekt och denna aspekt kan namnges. I exemplet ovan kan alla fraktsedlar klassas som antingen extern fraktsedel eller intern fraktsedel utgående från utfärdare. Eftersom en intern fraktsedel är en fraktsedel har den interna fraktsedeln alla de egenskaper som en fraktsedel har. Man brukar säga att intern fraktsedel ärver egenskaper av fraktsedel. De begrepp som används, men inte definieras i denna modell eftersom de tidigare certifierats av IA- SLL visas med en rektangel som även innehåller en not som visar vilken modell begreppet hämtats från. MT står t.ex. för Begreppsmodell för vård och omsorg, IA-MedTerm. fysisk vårdgivare MT Om begreppet är definierat inom denna modell, men på en annan graf innehåller rektangeln ordet kopia för att indikera att en fullständig beskrivning av begreppet ges på annan plats. inskrivningsenhet De begrepp som inte definierats inom IA-SLL, men som behövs för att definiera nu aktuella begrepp visas med streckad ram. myndighet I de delgrafer som för respektive begrepp visar den närmaste omgivningen är det fokuserade begreppet utpekat med hjälp av en tjockare ram. I nedanstående tabell visas en delgraf för varje begrepp. En delgraf visar den närmaste omgivningen till ett visst begrepp och det fokuserade begreppet är utpekat med hjälp av en tjockare ram.

8 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 8(57) leverantör företag eller organisatorisk enhet som erbjuder artiklar och/ eller tjänster beskrivs av 1:1 (beskriver 1:M) artikelgrupp grupp av artikelsorter tillhör 1:M (omfattar 1:M) artikelsort typ av föremål eller ämne som säljs som en eller flera artiklar är försäljningsenhet för 1:1 (säljs som 1:M) artikel typ av försäljningsenhet av viss artikelsort erbjuden av viss leverantör I denna version av rapporten, som sänds ut i den första remissomgången finns inte delgrafer inlagda. Inte heller arvsförhållandena är fullständigt beskrivna. Vi indikerar endast varifrån arv sker, inte vad som ärvs. Referenser SPINDELN Hedin et al, Att mena och mäta samma sak En begreppsorienterad metod för terminologiarbete, Studentlitteratur, 1999 IA-SLLMedterm01 Begreppsmodell för vård och omsorg IA-SLLSÄK01 Nationella termer, LF Begreppsmodell för säkerhet, Terminologi för Stockholms Läns Landsting, IA-SLL SÄK01, Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken, Landstingsförbundet, December 1998 IA-SLL-språket Språk för begreppsmodellering, IA-SLL, 1997 Revisionsrapport Stockholms län, Landstingsrevisorerna, Rapport nr 29/96 Psyk Begreppsmodell för allmänpsykiatri, PVS - Journalsystem, Nordvästra sjukvårdsområdet, 1997 Prim.dok Prim.dok-projektet, CAI, Nordvästra sjukvårdsområdet, 1997 Prim-VIPS En modell för dokumentation av omvårdnad inom primärvård, 1997 SOSFS Socialstyrelsens författningssamling Följdförfattning SOSFS Patientavgifter Patientavgiftshandboken, HSN

9 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 9(57) HSL Hälso- och sjukvårdslagen Behörighetslagen PjL Obligatorisk information Patientjournallagen, er och tillämpningsanvisningar, Spri rapport 457 Obligatorisk information, HSN, IA-funktionen 1997 Spri-I projekt Prestationsmått Vi har också hämtat definitioner från Melior, Kaplan, Pasett, KassaNova och Akusys.

10 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 10(57) Begrepp beskrivna på grafen Patientrelaterad kontakt besök personligt möte mellan patient och fysisk vårdgivare personligt möte mellan patient och fysisk vårdgivare Eftersom besök är ett personligt möte så gäller även att det är kontaktform som innebär att två eller flera aktörer träffas Eftersom besök är en kontaktform så gäller även att det är sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter Underindelning av besök kan göras på många olika sätt, t.ex. efter var besöket sker, planeringsgrad, vilken typ av fysisk vårdgivare som är ansvarig. Denna definition överensstämmer inte med LFs definiton eftersom vi här avser en form av möte som kan äga rum inom olika vårdformer. LF: inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare I Prim.dok talar man om att besök kan ske i hemmet, på mottagning eller på annan plats. patientnärvaro hemsjukvårdskontakt öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) indirekt genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) kontaktsätt personligt möte telefonkontakt brevkontakt kontaktform besök

11 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 11(57) brevkontakt kontaktform som är skriftlig kontaktform som är skriftlig Eftersom brevkontakt är en kontaktform så gäller även att den är sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter Brevkontakt kan förmedlas via post, fax, e-post etc. kontaktform hemsjukvårdskontakt öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) indirekt genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) brevkontakt telefonkontakt kontaktsätt personligt möte

12 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 12(57) dagkirurgi dagsjukvård som innefattar kirurgisk åtgärd dagsjukvård som innefattar kirurgisk åtgärd Eftersom dagkirurgi är dagsjukvård gäller även att den är öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser Eftersom dagkirurgi är öppen vård gäller även att den är vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Eftersom dagkirurgi är vårdform gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen specialiserad vård eller primärvård. Indelningen grundas på funktion. Dagkirurgi kräver normalt att patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning. sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) dagkirurgi öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav dagmedicin funktion specialiserad vård primärvård

13 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 13(57) dagmedicin dagsjukvård som innefattar medicinsk åtgärd dagsjukvård som innefattar medicinsk åtgärd Eftersom dagmedicin är dagsjukvård gäller även att den är öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser Eftersom dagmedicin är öppen vård gäller även att den är: vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Eftersom dagmedicin är vårdform gäller även att den är: sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen specialiserad vård eller primärvård. Indelningen grundas på funktion. Dagmedicin kräver normalt en period av observation. sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) dagkirurgi öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav dagmedicin funktion specialiserad vård primärvård

14 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 14(57) dagsjukvård öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser Dagsjukvård är antingen dagkirurgi, dagmedicin eller övrig dagsjukvård. Indelningen grundas på typ. Eftersom dagsjukvård är öppen vård gäller även att den är vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Eftersom dagsjukvård är vårdform gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen specialiserad vård eller primärvård. Indelningen grundas på funktion. sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav funktion specialiserad vård primärvård dagkirurgi dagmedicin

15 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 15(57) hemsjukvård vårdform som innebär att patient är inskriven för mottagande av hälso- och sjukvård utanför huvudmannens lokaler vårdform som innebär att patient är inskriven för mottagande av hälso- och sjukvård utanför huvudmannens lokaler och som presterar hemsjukvårdskontakter Eftersom hemsjukvård är en vårdform så gäller aven att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen primärvård eller specialiserad vård. Indelningen grundas på funktion. Med utanför huvudmannens lokaler avses t.ex. patients bostad. Man talar om olika typer av hemsjukvård t.ex. avancerad och basal respektive avancerad sjukvård i hemmet, sjukhusansluten hemsjukvård eller primärvårdsansluten hemsjukvård. En klinik/verksamhetsområde kan bedriva både sluten vård och hemsjukvård. En vårdcentral kan bedriva både öppen vård och hemsjukvård. Dessutom finns det speciella vårdenheter som bara bedriver hemsjukvård. sluten vård bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform funktion öppen vård specialiserad vård primärvård hemsjukvård organisationsform hemsjukvårdskontakt presteras i (presterar)

16 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 16(57) hälso- och sjukvård HSL 1982:763 1: åtgärder för att medicinsk förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till HoS hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. PjL 1: till Hälso- och sjukvård räknas även bl.a. tandvård, företagshälsovård, skolhälsovård, Hälso- och sjukvård inom kriminalvården, försvaret och omsorgsverksamheten. åtgärder för att medicinsk förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador och som tillhandahålls av vårdenhet bedrivs av juridisk vårdgivare har ansvarig myndighet hälso- och sjukvård tillhandahåller (tillhandahålls av) myndighet ansvarar för (har ansvarig) bedriver (bedrivs av) juridisk vårdgivare

17 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 17(57) patientrelaterad kontakt utan deltagande av patient patientrelaterad kontakt som sker med ingen patient sker med minst en fysisk vårdgivare genomförs i form av exakt en kontaktform Eftersom ett indirekt är en patientrelaterad kontakt så gäller även att den är kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder Indirekt avser t.ex. kontakt med annan fysisk vårdgivare, myndighet, patientens företrädare eller närstående. Kan ej ske under pågående öppen eller vårdtillfälle. En Indirekt kan utföras i anslutning till viss. genomförd patientrelaterad aktivitet MT planlagd patientrelaterad aktivitet MT företrädare MT utförs under 1:1 (omfattar 0:M) planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) sker med 0:0 (medverkar i 0:0) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontakt MT indirekt presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) sker med 1:M (medverkar i 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) fysisk vårdgivare MT aktör MT fysisk vårdgivare MT indirekt patientdeltagande kontaktform

18 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 18(57) inskrivning händelse då ställs till patients förfogande händelse som gäller exakt en patient belägger exakt en kan påbörja ett vårdtillfälle görs till exakt en vårdenhet Exempel på vårdenheter som inskrivning görs till är klinik eller verksamhetsområde. juridisk vårdgivare producent av hälso- och sjukvård producent som bedriver hälso- och sjukvård driver minst en vårdenhet Varje juridisk vårdgivare är antingen en privat vårdgivare eller en offentlig vårdg ivare. Indelningen grundas på typ. Detta begrepp är samma som det som man i LF kallar vårdgivare (2) LF: Definition (1) person som tillhör någon av de kategorier hälso- och sjukvårdspersonal som utför utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad Definition (2) statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt enskild som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare) hälso- och sjukvård patient MT vårdsplats gäller 1:1 (har 0:M) belägger 1:1 (beläggs av 0:M) bedriver (bedrivs av) inskrivning påbörjar 0:1 (påbörjas av 1:1) juridisk vårdgivare driver 1:M (drivs av 1:1) görs till 1:1 (har 0:M) typ vårdtillfälle privat vårdgivare offentlig vårdgivare

19 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 19(57) kontaktform sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter Kontaktform kan vara telefonkontakt, brevkontakt eller personligt möte. Indelningen grundas på kontaktsätt. offentlig vårdgivare statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för juridisk vårdgivare som utgörs av stat, landsting eller kommun Eftersom en offentlig vårdgivare är en juridisk vårdgivare så gäller att den är producent som bedriver hälso- och sjukvård driver minst en vårdenhet kontaktform hemsjukvårdskontakt öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) hälso- och sjukvård genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) bedriver (bedrivs av) juridisk vårdgivare driver 1:M (drivs av 1:1) indirekt genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) brevkontakt telefonkontakt typ kontaktsätt privat vårdgivare offentlig vårdgivare personligt möte

20 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 20(57) patientrelaterad kontakt kontakt som berör en patient och sker mellan en fysisk vårdgivare och ytterligare minst en aktör kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder Varje patientrelaterad kontakt är antingen eller indirekt. Indelningen grundas på patientdeltagande. Med aktör avses här aktör enligt MedTerms definition. Vid en patientrelaterad kontakt behöver patient en inte vara närvarande. En fysisk vårdgivare kan t ex diskutera med en specialist, d v s den patientrelaterad kontakt en sker utan patient. En patientrelaterad kontakt berör dock alltid en patient. För patientrelaterade kontakter finns ansvar reglerat i HoSL med följdförfattningar och lokala delegationsbestämmelser. Certifierat i Medterm: kontakt med en fysisk vårdgivare som sker med eller för en patient Samma som ovan men sambanden sker mellan minst två aktörer och kan omfattas av flera vårdenheter finns ej. genomförd patientrelaterad aktivitet MT planlagd patientrelaterad aktivitet MT företrädare MT utförs under 1:1 (omfattar 0:M) planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontak t MT patientdeltagande indirekt presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) fysisk vårdgivare MT aktör MT

21 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 21(57) patientvårdkedja kedja av vårdperioder som en fysisk person berörs av för ett och samma uppfattade tillstånd och som är knuten till flera patientjournaler kedja som är knuten till minst två patientjournaler omfattar minst två vårdperioder berör exakt en fysisk person föranleds av exakt ett uppfattat tillstånd uppstår genom exakt en remiss Varje vårdperiod som omfattas av patientvårdkedjan berör var sin patient. Dessa patienter motsvarar alla en och samma fysiska person. En patientvårdkedja är således problem och individ-orienterad, och uppstår i praktiken då patient remitteras vidare till en annan vårdenhet för samma problem eller problemkomplex. Individen kan sedan återknyta kontakten till den ursprungliga vårdenheten inom samma patientvårdk edja. Hur lång tid det då kan förlöpa innan det uppstår en ny vårdperiod på denna vårdenhet saknas regler för; men naturligt är att om återtagandet av vårdansvaret är planerat (i en vårdplan) uppstår ingen ny vårdperiod. Eftersom en patientvårdkedja är problemorienterad, kan individen ha flera parallella vårdkedjor för olika problem eller problemkomp lex. En fysisk person som får vård hos två olika vårdenheter som inte har sammanhållen patientjournal, antar rollen av två olika patienter. Därför berör patientvårdkedja fysisk person och inte patient. patientvårdkedja övertaganderemiss patientjournal MT uppfattat tillstånd MT uppstår genom 1:1 (skapar 0:1) är knuten till 2:M (har knuten till sig 0:M) föranleds av 1:1 (föranleder 0:1) berör 1:1 (berörs av 0:M) omfattas av 0:1 (omfattar 2:M) vårdperiod fysisk person

22 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 22(57) personligt möte kontaktform som innebär att två eller flera aktörer träffas kontaktform som innebär att två eller flera aktörer träffas Vissa personliga möten är besök. Indelningen grundas på patientnärvaro. Eftersom ett personligt möte är en kontaktform så gäller även att det är sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter patientnärvaro hemsjukvårdskontakt öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) indirekt genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) kontaktsätt personligt möte telefonkontakt brevkontakt kontaktform besök

23 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 23(57) primärvård hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling, omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling, omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper Eftersom primärvård är en vårdform så gäller även att det är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen sluten vård, hemsjukvård eller öppen vård. Indelningen grundas på organisationsform. Vi använder här LFs definition av primärvård som skiljer sig från det etablerade begreppet. Alla basal vård kallar man nu primärvård oavsett vem som bedriver vården. Tidigare var det VEM som bedrev vården som angjorde om det ansågs vara primärvård eller ej. Idag är funktionen det som avgör. Denna begreppsbildning skiljer sig från det som definieras i SOSFS. LF: hos som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling, omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper SOSFS : omfattar basal medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande verksamhet, rehabilitering och hjälpmedels föreskrivning. Primärvård bedrivs inom landstingens och kommunernas öppna hälso- och sjukvård samt av privatpraktiserande specialister i allmän medicin och privatpraktiserande sjukgymnaster. sluten vård bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform hemsjukvård organisationsform öppen vård funktion specialiserad vård primärvård

24 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 24(57) privat vårdgivare juridisk vårdgivare som inte är stat, landsting eller kommun juridisk vårdgivare som inte är stat, landsting eller kommun hälso- och sjukvård bedriver (bedrivs av) juridisk vårdgivare driver 1:M (drivs av 1:1) typ privat vårdgivare offentlig vårdgivare Eftersom en privat vårdgivare är en juridisk vårdgivare så gäller även att den är producent som bedriver hälso- och sjukvård driver minst en vårdenhet Ägandet avgör vad som är privat och offentligt!

25 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 25(57) sluten vård vårdform som innebär att patient är inskriven vid av SoS fastställd vårdenhet för sluten vård vårdform som innebär att patienten är inskriven (se inskrivning) vid av SoS fastställd vårdenhet för sluten vård och som presterar vårdtillfällen Eftersom sluten vård är en vårdform så gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen primärvård eller specialiserad vård. Indelningen grundas på funktion. vårdtillfälle presteras i (presterar) sluten vård bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform hemsjukvård organisationsform öppen vård funktion specialiserad vård primärvård Notera att vi i vår definition inte inkluderar den vård, en patient inskriven för ett vårdtillfälle vid en viss vårdenhet, får i öppen vård under samma tidsperiod, utan samband med vårdtillfället. LF-jämförelse: Vår definitions innebörd överensstämmer med LFs. LF: hälso- och sjukvård som ges till patient inskriven vid vårdenhet

26 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 26(57) specialiserad vård telefonkontakt hälso-och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större a och personella resurser än primärvården vårdform för hälso-och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större a och personella resurser än primärvården Eftersom specialiserad vård är en vårdform så gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen sluten vård, hemsjukvård eller öppen vård. Indelningen grundar sig på organisationsform. kontaktform som utgörs av telefonsamtal kontaktform som utgörs av telefonsamtal Eftersom telefonkontakt är en kontaktform så gäller även att den är sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter sluten vård kontaktform hemsjukvårdskontakt bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform öppen vård öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) funktion indirekt brevkontakt hemsjukvård organisationsform telefonkontakt specialiserad vård primärvård genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) kontaktsätt personligt möte

27 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 27(57) utskrivning händelse då patients förfogande över upphör vårdtillfälle händelse som gäller exakt en patient friställer exakt en görs från exakt en vårdenhet kan avsluta ett vårdtillfälle patient MT gäller 1:1 (har 0:M) friställer 1:1 (friställs av 0:M) utskrivning avslutar 0:1 (avslutas av 1:1) görs från 1:1 (har 0:M) vårdform sätt att bedriva hälso- och sjukvård sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen sluten vård, hemsjukvård eller öppen vård. Indelningen grundas på organisationsform. Vårdform är antingen primärvård eller specialiserad vård. Indelningen grundas på funktion. bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform organisationsform funktion specialiserad vård primärvård De två specialiseringarna av vårdform kan kombineras så att vi kan tala om primär sluten vård och specialiserad sluten vård samt primär hemsjukvård och sluten hemsjukvård samt primär öppen vård och specialiserad öppen vård. sluten vård öppen vård hemsjukvård

28 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 28(57) patientrelaterad kontakt med deltagande av en patient patientrelaterad kontakt som sker med exakt en patient Varje är antingen vårdtillfälle, hemsjukvårdskontakt eller öppen. Indelning grundas på vårdform. Eftersom ett är en patientrelaterad kontakt så gäller även att den är kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder (forts nästa sida) planlagd patientrelaterad aktivitet MT företrädare MT genomförd patientrelaterad aktivitet MT planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) utförs under 1:1 (omfattar 0:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) sker med 1:1 (medverkar i 1:M) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontak t MT vårdtillfälle presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) vårdform patientdeltagande hemsjukvårdskontakt fysisk vårdgivare MT aktör MT indirekt öppen

29 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 29(57) vårdkontat (forts) För en finns ansvar reglerat i HoSL med följdförfattningar och lokala delegationsbestämmelser. jämförelse med LF: Trots att lydelsen för definitionerna kopplade till denna term här respektive i LF är helt olika avses i stort sett samma begrepp. LFs begrepp Anhörigsamtal se vi som en patientrelaterad aktivitet som utförs under en. Den dokumenteras i patientens (inte den närstående) journal och ingen avgift tas ut. Om en närstående vid ett separat tillfälle samtalar med en fysisk vårdgivare, t.ex. efter patients död, betraktar vi detta som ett separat som dokumenteras i den närståendes egna patientjournal och som är avgiftsbelagd. Om en närstående ringer till en fysisk vårdgivare, t.ex. för att fråga om patientens tillstånd, betraktar vi detta som en patientrelaterad aktivitet under en indirekt LF: kontakt mellan patient och vårdgivare (fysisk) för utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad Prim.dok: direkt eller indirekt kontakt mellan en patient eller dess företrädare och vårdgivare och då utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad utförs. Kännetecken: Gäller en eller flera vårdgivare varav en är ansvarig. Har en tidpunkt. Har minst en eller flera kontaktorsaker.

30 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 30(57) vårdperiod serie av patientrelaterade kontakter vid en vårdenhet för ett uppfattat tillstånd hos en patient period som omfattar minst en patientrelaterad kontakt berör exakt en patient är knuten till exakt en patientjournal föranleds av exakt ett uppfattat tillstånd kan omfattas av en patientvårdkedja Notera att en serie här kan bestå av endast en patientrelaterad kontakt eftersom man vill bilda patientvårdkedjor av vårdperioder och inte enstaka patientrelaterade kontakter. En vårdperiod är problem-, patient- och vårdenhets-orienterad. En patient kan följaktligen ha flera parallella vårdperioder vid samma vårdenhet för olika uppfattade tillstånd (problem). Ett uppfattat tillstånd kan motsvara ett problemkomplex eftersom ett uppfattat tillstånd kan bestå av flera andra uppfattade tillstånd. En vårdperiod uppstår då en vårdplan läggs upp patienten spontant återkommer för samma problem inom viss tid, (t.ex. 18 mån) (gäller ej psykiatrin) En vårdperiod avslutas när patienten anses frisk, färdigbehandlad eller uppsatta mål nåtts ansvaret överlämnas till annan fysisk vårdgivare via remiss i vissa fall då ett sjukhus tar in eller skriver ut personen för samma problem patienten inte hörs av inom viss tid eller avböjer ytterligare patientrelaterade kontakter patienten avlider. patientvårdkedja patientjournal MT uppfattat tillstånd MT patient MT är knuten till 1:1 (har knuten till sig 0:M) föranleds av 1:1 (föranleder 0:M) berör 1:1 (berörs av 0:M) omfattas av 0:1 (omfattar 2:M) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontakt MT

31 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 31(57) vårdtillfälle i sluten vård som avgränsas av inskrivning och utskrivning som planlagd patientrelaterad presteras i sluten vård aktivitet MT påbörjas av exakt en inskrivning avslutas av exakt en utskrivning företrädare genomförs vid endera exakt en vårdavdelning (många MT över tiden) eller exakt en vårdavdelning (många över tiden) koordineras vid exakt en vårdavdelning (många över tiden) kan nyttja en belagd (många över tiden) kan nyttja en extra (många över tiden) nyttjar endera exakt en belagd (många över tiden) eller exakt en extra (många över tiden) Eftersom ett vårdtillfälle är en så gäller även att den är patientrelaterad kontakt som sker med exakt en patient Eftersom ett vårdtillfälle är en patientrelaterad kontakt så gäller även att den är kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder forts nästa sida patientdeltagande vårdavdelning vårdavdelning belagd extra genomförd patientrelaterad aktivitet MT planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) koordineras vid 1:1 (koordinerar 1:M) genomförs vid 1:1 (genomför 1:M) genomförs vid 1:1 (genomför 1:M) nyttjar 1:1 (nyttjas av 1:1) nyttjar 1:1 (nyttjas av 1:1) utförs under 1:1 (omfattar 0:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) sker med 1:1 (medverkar i 1:M) belagd vårdsplats endera av endera av extra vårdsplats vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontak t MT vårdtillfälle nyttjar 0:1 (nyttjas av 1:1) nyttjar 0:1 (nyttjas av 1:1) inskrivning påbörjar 0:1 (påbörjas av 1:1) presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) vårdform hemsjukvårdskontakt presteras i (presterar) avslutar 0:1 (avslutas av 1:1) utskrivning fysisk vårdgivare MT aktör MT indirekt öppen sluten vård

32 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 32(57) vårdtillfälle forts öppen vård Om en patient är inlagd på sjukhus, inskriven på medicinkliniken och sedan överflyttas till ortopedkliniken kan detta motsvara ett eller två vårdtillfällen beroende på hur huvudmannen beslutat. LF-jämförelse: Vår definitions innebörd överensstämmer med LFs. Ett vårdtillfälle nyttjar alltid en. Om ett vårdtillfälle även nyttjar en är en en administrativt belagd. I detta fall koordinerar den vårdavdelning där patienten är inskriven vårdtillfället, men genomför det inte. vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Öppen vård kan vara dagsjukvård. Indelningen grundas på resurskrav. Eftersom öppen vård är en vårdform så gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen primärvård eller specialiserad vård. Indelningen grundas på funktion. LF-jämförelse: Vår definitions innebörd överensstämmer med LFs. LF: annan hälso- och sjukvård än sluten vård och hemsjukvård sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav funktion specialiserad vård primärvård dagkirurgi dagmedicin

33 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 33(57) öppen i öppen vård som presteras i öppen vård genomförs i form av exakt en kontaktform Eftersom ett öppen är en så gäller även att den är patientrelaterad kontakt som sker med exakt en patient Eftersom ett öppen är en patientrelaterad kontakt så gäller även att den är kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder planlagd patientrelaterad aktivitet MT företrädare MT genomförd patientrelaterad aktivitet MT planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) vårdtillfälle utförs under 1:1 (omfattar 0:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) sker med 1:1 (medverkar i 1:M) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontak t MT presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) vårdform öppen presteras i (presterar) fysisk vårdgivare MT aktör MT indirekt öppen vård patientdeltagande hemsjukvårdskontakt kontaktform genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M)

34 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 34(57) övrig dagsjukvård dagsjukvård annan än dagkirurgi och dagmedicin dagsjukvård annan än dagkirurgi och dagmedicin Eftersom övrig dagsjukvård är dagsjukvård gäller även att den är öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser Eftersom övrig dagsjukvård är öppen vård gäller även att den är: vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Eftersom övrig dagsjukvård är vårdform gäller även att den är: sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen specialiserad vård eller primärvård. Indelningen grundas på funktion. sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav funktion specialiserad vård primärvård dagkirurgi dagmedicin

35 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 35(57) Begrepp beskrivna på grafen Vårdplatser administrativt belagd belagd där patienten endast nyttjar de administrativa resurserna belagd där patienten endast nyttjar de administrativa resurserna Eftersom administrativt belagd är en belagd så gäller även att den är disponibel som kan nyttjas av ett vårdtillfälle Eftersom administrativt belagd är en disponibel så gäller även att den är fastställd som nyttjas eller kan nyttjas av ett vårdtillfälle Eftersom administrativt belagd är en fastställd så gäller även att den är vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom administrativt belagd är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdenhet kan tillhöra en vårdavdelning kan bestå av en sängplats kan beläggas vid flera inskrivningar kan friställas vid flera utskrivningar sängplats vårdavdelning verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) resursutnyttjande administrativt belagd ingår i 1:1 (består av 0:1) disponibel belagd fastställd fysiskt belagd ledig resurstilldelning disponibilitet ej disponibel ledighet nyttjar 1:1 (nyttjas av 0:1) extra tillhör 1:1 (omfattar 0:M) tillhör 0:1 (omfattar 1:M) friställer 1:1 (friställs vid 0:M) belägger 1:1 (beläggs vid 0:M) inskrivning vårdtillfälle utskrivning

36 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 36(57) belagd disponibel som nyttjas av patient disponibel som nyttjas av exakt ett vårdtillfälle Eftersom belagd är en disponibel så gäller även att den är fastställd som är belagd eller kan beläggas av ett vårdtillfälle Eftersom belagd är en fastställd så gäller även att den är vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom belagd är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdavdelning kan bestå av en sängplats verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) ledig disponibel fastställd ledighet belagd resurstilldelning disponibilitet ej disponibel extra nyttjar 0:1 (nyttjas av 1:1) ingår i 1:1 (består av 0:1) tillhör 1:1 (omfattar 1:M) vårdtillfälle sängplats vårdavdelning

37 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 37(57) belagd disponibel som nyttjas av patient disponibel som kan nyttjas av ett vårdtillfälle Varje belagd är antingen administrativt belagd eller fysiskt belagd Indelningen grundas på resursutnyttjande. Eftersom belagd är en disponibel så gäller även att den är fastställd som nyttjas eller kan nyttjas av vårdtillfälle Eftersom belagd är en fastställd så gäller även att den är vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom belagd är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdenhet kan tillhöra en vårdavdelning kan bestå av en sängplats kan beläggas vid flera inskrivningar kan friställas vid flera utskrivningar Patienten disponerar även under permission. sängplats vårdavdelning verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) resursutnyttjande administrativt belagd ingår i 1:1 (består av 0:1) disponibel belagd fastställd fysiskt belagd ledig resurstilldelning disponibilitet ej disponibel ledighet nyttjar 1:1 (nyttjas av 0:1) extra tillhör 1:1 (omfattar 0:M) tillhör 0:1 (omfattar 1:M) friställer 1:1 (friställs vid 0:M) belägger 1:1 (beläggs vid 0:M) inskrivning vårdtillfälle utskrivning

38 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 38(57) disponibel fastställd som är belagd eller kan beläggas fastställd som nyttjas eller kan nyttjas av ett vårdtillfälle Varje disponibel är antingen belagd eller ledig. Indelningen grundas på ledighet. Eftersom disponibel är en fastställd så gäller även att den är: vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom disponibel är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdavdelning kan bestå av en sängplats verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) ledig disponibel fastställd ledighet belagd resurstilldelning disponibilitet ej disponibel extra ingår i 1:1 (består av 0:1) tillhör 1:1 (omfattar 1:M) sängplats vårdavdelning

39 Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 39(57) disponibel fastställd som är belagd eller kan beläggas fastställd som nyttjas eller kan nyttjas av vårdtillfälle Varje disponibel är antingen belagd eller ledig. Indelningen grundas på ledighet. Eftersom disponibel är en fastställd så gäller även att den är vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom disponibel är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdenhet kan tillhöra en vårdavdelning kan bestå av en sängplats kan beläggas vid flera inskrivningar kan friställas vid flera utskrivningar Här används LFs def. sängplats vårdavdelning verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) ingår i 1:1 (består av 0:1) disponibel belagd fastställd ledig resurstilldelning disponibilitet ej disponibel ledighet extra tillhör 1:1 (omfattar 0:M) tillhör 0:1 (omfattar 1:M) friställer 1:1 (friställs vid 0:M) belägger 1:1 (beläggs vid 0:M) inskrivning utskrivning

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98)

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) 2002-03-08 Dnr 1(1) s er, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) Lf 98 är resultatet av ett samlat och gemensamt arbete mellan samtliga regioner och landsting, Gotlands kommun, Socialstyrelsen, Svenska

Läs mer

KONTAKT- OCH BESÖKSTYPER I COSMIC

KONTAKT- OCH BESÖKSTYPER I COSMIC 2017-05-09 SEC IT Utveckling och Förvaltning Fg RPVA KONTAKT- OCH BESÖKSTYPER I COSMIC 1 KONTAKTTYPER 2 1 MOTTAGNINGSBESÖK, ENSKILT 2 2 MOTTAGNINGSBESÖK, GRUPP 2 3 MOTTAGNINGSBESÖK, TEAM 2 4 MOTTAGNINGSBESÖK,

Läs mer

Dokument nr: Utgåva: Status: Sida: 2.2 Beslutsunderlag 1 (6)

Dokument nr: Utgåva: Status: Sida: 2.2 Beslutsunderlag 1 (6) 2.2 Beslutsunderlag 1 (6) Regional termförteckning B&T 2006 Bilaga 2 Regionala begrepp och termer samt regionalt kompletterande regelverk för några av termerna i Socialstyrelsens termbank (Termer från

Läs mer

Landstingsgemensam begreppsmodell för vården

Landstingsgemensam begreppsmodell för vården SKRIVELSE Landstingskontoret IT strategi 2000-01-21 LS 9810-0847 Till IA-samordnare IT-chefer Landstingsgemensam begreppsmodell för vården IA-SLL är ett landstingsövergripande kompetensnätverk för framtagande

Läs mer

Allmänpsykiatri PVS - Journalsystem

Allmänpsykiatri PVS - Journalsystem Stockholms läns landsting NVSO 1997-12-16 Sida 1(8) Minnesanteckningar begreppsmodellering Allmänpsykiatri PVS - Journalsystem 1997-12-11 Plats: Astrakan, Gävlegatan 22, Stockholm Närvarande: Göran Holmberg,

Läs mer

Vården förändras. Samverkan!

Vården förändras. Samverkan! Vården förändras ökad specialisering med korta slutenvårdstider från funktion- till processorienterad vård krav om uppföljning av kostnader och kvalitet aktiva patienter som är kvalitetsinriktade en journal

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Begreppsmodell TILLREG

Begreppsmodell TILLREG Begreppsmodell för TILLREG Terminologi för Stockholms läns landsting Version 02 Certifierade 1998-11-18 1998-10-14 Landstingskontoret Utveckling Definitioner av termer i TILLREG2http://www.it.lk.sll.se/left_frame.asp?val=22(12

Läs mer

Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)

Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet

Läs mer

Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård

Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård Dnr 3875/2012 1(8) Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning,, öppen vård, hemsjukvård Begreppen i denna remiss är resultatet från fortsättningen av det terminologiarbete som är en del

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Användning av vårdkontakter i Cosmic

Användning av vårdkontakter i Cosmic Användning av vårdkontakter i Cosmic 1. SYFTE MED DOKUMENTET... 3 2. OPLANERAD OCH PLANERAD VÅRDKONTAKT... 3 3. AKUT OCH EJ AKUT VÅRDKONTAKT... 4 4. KONSULTATIONER... 5 KONSULTATION I SAMBAND MED ÖPPENVÅRDSBESÖK...

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken

Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken I detta dokument finns information gällande SKL:s verksamhetsstatistik och vilka uppgifter som årligen samlas in från Sveriges landsting och regioner avseende

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

REGELVERK FÖR RAPPORTERING AV VÅRDKONTAKTER I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2012

REGELVERK FÖR RAPPORTERING AV VÅRDKONTAKTER I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2012 Utvecklingsavdelningen Strategiska enheten och Vårdinformatik 2012-01-01 Version 1.0 HSN 1111-1413 REGELVERK FÖR RAPPORTERING AV VÅRDKONTAKTER I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2012 2 (14) Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter 2003-03-27 rev 2006-03-22 Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Inledning Ändringar i Lag (1990:1404) om

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

1 Överenskommelsens parter

1 Överenskommelsens parter 1 OÖ verenskommelse mellan Region Va stmanland och kommunerna i Va stmanland om samverkan fo r trygg och effektiv utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd 1 Överenskommelsens parter Arboga kommun

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Undersköterska Besök kort

Undersköterska Besök kort Undersköterska Besök kort Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp * Mottagningsbesök planerat * Mottagningsbesök

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Remiss inom hälso- och sjukvård

Remiss inom hälso- och sjukvård Regional medicinsk riktlinje Remiss inom hälso- och sjukvård Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00079) giltigt till februari 2020. Utarbetad av funktionsgrupp chefläkare. Syfte Syftet

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN

14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 SjukhusLOU-avtal

Läs mer

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig

Läs mer

Anvä ndning äv vä rdkontäkter i Cosmic

Anvä ndning äv vä rdkontäkter i Cosmic Sida 1 av 85 Anvä ndning äv vä rdkontäkter i Cosmic VERSIONSHISTORIK... 3 1. SYFTE MED DOKUMENTET... 4 2. OPLANERAD OCH PLANERAD VÅRDKONTAKT... 4 3. AKUT OCH EJ AKUT VÅRDKONTAKT... 5 4. KONSULTATIONER...

Läs mer

BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne

BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar

Läs mer

Gränsdragningsproblem

Gränsdragningsproblem Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen

Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser

Läs mer

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva

Läs mer

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium

Läs mer

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar

Läs mer

Vårdkontakter regler vid registrering

Vårdkontakter regler vid registrering Upprättare: Gunilla Lindqvist, Informatiksamordnare Margareta Högström, Kvalitetsutvecklare Revisionsnr Diarienr. 1() Granskare: Ingrid Åsberg, Verksamhetsutvecklare Fastställandedatum 2010-09-16 Fastställare:

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation

Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation 2015-11-30 Dnr:23846/2015 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt kring uppmärksamhetsinformation.

Läs mer

Resultat av remiss för begrepp kring vårdplatser, överbeläggning och utlokaliserad patient

Resultat av remiss för begrepp kring vårdplatser, överbeläggning och utlokaliserad patient 2011-11-21 Dnr 32505/2011 1(9) Resultat av remiss för begrepp kring er, överbeläggning och utlokaliserad patient Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet

Läs mer

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2017 INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA OCH MÅLBILD... 3 BEHOV AV SAMORDNING... 4 SAMTYCKE... 4 PLANERING INFÖR SAMORDNINGSMÖTET... 4 KAN EN LEGAL

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Registreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting

Registreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndes förvaltning Sektionen för individuella vårdärenden Fredrik Persson Registreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting Gäller fr o m 1 mars 2009

Läs mer

Patientavgifter Landstinget Blekinge Marie Söderström

Patientavgifter Landstinget Blekinge Marie Söderström Patientavgifter Landstinget Blekinge 2017 Marie Söderström 2017-05-11 Allmänt Enligt kommunallagen får landsting och kommuner avgiftsbelägga tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller är det endast

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Riktlinje för handrehabilitering

Riktlinje för handrehabilitering PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Överenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län

Överenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hemsjukvård Sidan 1 av 5 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp

Läs mer

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och

Läs mer

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting. Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Informationsmodell.Hälso- och sjukvård

Informationsmodell.Hälso- och sjukvård Informationsmodell.Hälso- och sjukvård Summary Strategy: Compare: Base: Filter: ID Model Element Right hand side All Sort: Name Ignored Model Types Association Generalization Aktivitet (Modified) Description

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4, med ändring i vård- och omsorgsnämnden 2019-04-08, 9 Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och

Läs mer

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur

Läs mer