Västsverige och den nya ekonomiska geografin II

Västsverige och den nya ekonomiska geografin II Uppdatering av grundläggande data med kommentarer baserat på SCB:s nya officiella indelning av lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige (LA2003)

2 (47) Innehållsförteckning Förord...4 1. Ett starkt västsvenskt decennium...5 Ett stort antal utmaningar återstår...7 Ny ekonomisk geografi - Vägledare för utvecklingsarbetet?...9 2. Lokala arbetsmarknader i Sverige och Västsverige...11 3. Samband mellan regionstorlek och regional utveckling...14 Samband mellan tillväxt i lönesumma och regionstorlek...14 Utveckling av ekonomin i Västsverige...17 Lönestruktur och regionstorlek...23 Ohälsotal, sociala ersättningar, socialbidrag och regionstorlek...30 4. Lokala arbetsmarknaders storlek för olika grupper...31 Bilaga 1 Indelning i lokala arbetsmarknadsregioner LA 2003...34 Bilaga 2...40 Tabeller Tabell 1 Antal lokala arbetsmarknader 1998 och 2003...12 Tabell 2 Lokala arbetsmarknaders storlek och samband med tillväxt (LA 2003)...14 Tabell 3 Tillväxt i total lönesumma Västsverige, 1995-2004...17 Tabell 4 Tjänsteföretagens lönesumma 2004. LA 2003 - Västsverige....22 Tabell 5 Lokala arbetsmarknader i Västsverige. Tjänste- och industriföretag. Årlig genomsnittlig tillväxt i lönesumma 1993-2004...22 Tabell 6 Storlek av tjänste- respektive industrisektorn i Västsverige, 2004...23 Tabell 7 Regionstorlek, tillväxt och lönestruktur 1994 och 2003...23 Tabell 8 Antal lokala arbetsmarknader i Västsverige för olika grupper (LA 2003)...31 Figurer Figur 1 Lokala arbetsmarknader 1993 och 2003...11 Figur 2 Lokala arbetsmarknader i Västsverige 1993 och 2003...12 Figur 3 Schematisk skiss över förändring av LA-regioner 1998-2003...13 Figur 4 Real tillväxt i företagens lönesumma 1995-2004 i LA-storleksklasser, %...15 Figur 5 Real tillväxt i tjänsteföretagens lönesumma 95-04 i LA-storleksklasser, %...15

3 (47) Figur 6 Real tillväxt i industriföretags lönesumma 95-04 i LA-storleksklasser, %...16 Figur 7 Real tillväxt i lönesumma i offentlig sektor 95-04 i LA-storleksklasser, %...16 Figur 8 Tillväxt i företagens lönesumma och LA storlek 1993-2004...18 Figur 9 Tillväxt i företagens lönesumma och LA storlek 1993-2004, Västsverige...19 Figur 10 Tillväxt i tjänsteföretagens lönesumma och LA storlek 1993-2004...20 Figur 11 Tillväxt i tjänsteföretagens lönesumma och LA storlek 93-04 - Västsverige...21 Figur 12 Samband mellan lön/sysselsatt och LA storlek 2003...24 Figur 13 Samband mellan lön/sysselsatt och LA storlek 2003 - Västsverige...25 Figur 14 Samband mellan lön/sysselsatt och LA storlek. Kvinnor och män. 2003...26 Figur 15 Samband lön/sysselsatt och LA storlek. Privat och offentlig sektor 2003...27 Figur 16 Samband lön/sysselsatt och LA storlek. Högre utbildning/kvinnor och män...28 Figur 17 Samband lön/sysselsatt och LA storlek. Lägre utbildning/kvinnor och män...29 Figur 18 Ohälsa och lokala arbetsmarknader, storleksklasser 2004...30 Figur 19 Lokala arbetsmarknader för kvinnor och män i Västsverige. 2003...31 Figur 20 Lokala arbetsmarknader för låg- och högutbildade i Västsverige. 2003...32 Figur 21 LA i Västsverige för kvinnor och män med lägre utbildning. 2003...32 Figur 22 LA i Västsverige för kvinnor och män med högre utbildning. 2003...33

4 (47) Förord Hösten 2003 presenterade Västra Götalandsregionen en omfattande utredning om Västsverige och den Nya ekonomiska geografin (NEG). 1 Utredningen gjordes av Temaplan AB i samverkan med Jönköpings Internationella Handelshögskola (JIBS) med Ulf Strömqvist respektive Professor Börje Johansson som ansvariga. Den rapport som nu tagits fram innehåller en uppdatering av data med korta kommentarer på ett antal grundläggande områden. De omfattande teoretiska genomgångarna från föregående rapport upprepas inte. Vi hänvisar istället till densamma. Analys och siffermaterial i föreliggande rapport belyser utvecklingen de senaste tio åren. Det innebär att vi nu för första gången får en mer långsiktig bild av utvecklingen efter den omfattande krisen i början av 1990-talet i ett ekonomiskt geografiskt perspektiv. Och dessutom med bas i den senaste officiella indelningen i lokala arbetsmarknadsregioner, så som den görs av SCB (LA 2003). För det inledande kapitlet svarar regionutvecklingssekretariatet. Det innehåller en sammanfattning och tolkning av resultaten. De sätter dessutom in dem i ett bredare sammanhang med koppling till utvecklingen i Västra Götaland. I kapitel 2 beskrivs de lokala arbetsmarknadsregionerna i Sverige och Västsverige enligt SCB:s nya indelning. Kapitel 3 innehåller en genomgång av sambandet mellan regionstorlek och regional utveckling. I det avslutande kapitlet görs en genomgång av de lokala arbetsmarknaderna för olika grupper i befolkningen. Fokus ligger på kön och utbildningsnivå. Bilden av ett Västsverige med god utveckling och starka framtidsförutsättningar dominerar resultaten i rapporten. Vi kan konstatera att det är Västsverige som under de senaste tio åren varit landets ledande tillväxtregion. Attraktiv för såväl företag som invånare. Samtidigt finns en stor och outnyttjad potential kvar att utnyttja i en fortsatt utveckling av samverkan och samspel och inte minst när det gäller utveckling av infrastruktur och kommunikationssystem. Rapporten har sammanställts av Alf Brydolf-Berg vid Temaplan. Tomas Ekberg vid regionutvecklingssekretariatet har varit projektledare för Västra Götalandsregionen. Göteborg augusti 2005 Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör 1 Se www.vgregion.se

5 (47) 1. Västsverige och den nya ekonomiska geografin II Ett starkt västsvenskt decennium Lokala marknader i centrum för företags och invånares utvecklingsförutsättningar Den nya ekonomiska geografin sätter de lokala marknaderna i centrum. Ekonomisk utveckling äger rum i lokala hemmamarknader i regioner. Företag attraheras av stora (befolkningsrika) marknadsplatser och invånarna attraheras av större regioners mångsidiga efterfrågan på arbetskraft och utbud av hushållstjänster. På stora lokala marknader skapas underlag för en ekonomi präglad av en mångfald av olika verksamheter vilket ger utrymme för en ökad specialisering inom olika näringar. När lokala marknader växer och integreras stärks förutsättningarna för fortsatt ekonomisk utveckling med högre inkomst för invånarna som följd. En större andel av ekonomin kommer att baseras på den lokala marknaden. Utvecklingen blir mindre beroende av omvärlden, mer robust. Stora regioner får bättre förmåga än små regioner att växa av egen kraft. Mindre regioner är ofta starkt specialiserade, har betydligt mindre mångfald och är mer omvärldsberoende. Drivkrafterna bakom den nya ekonomiska geografin är starka. Trots omfattande inkomstöverföringar mellan individer samt skatteutjämning mellan kommuner och regioner fortsätter befolkning, sysselsättning och ekonomisk tillväxt långsiktigt att koncentreras till större (mer befolkningsrika) lokala marknader. Och det är en utveckling som gäller också för det senaste decenniet. Mindre marknader har det oftast svårare. Allt fler omsluts av och innefattas i de större lokala marknaderna i Västsverige och Sverige. Närmare fyra av fem svenskar bor idag i någon av de 20 största lokala arbetsmarknaderna. Nästan hälften bor i de tre lokala arbetsmarknader som har Stockholm, Göteborg och Malmö som centrum. Befolkningen i Göteborgs lokala arbetsmarknad har ökat med 56 000 personer de senaste tio åren. Lokala marknader avgränsas statistiskt av SCB från invånarnas pendlingsmönster i lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner). 2 Indelningen uppdateras officiellt i femårsintervall. Utgångspunkten här är den indelning som gjorts med bas i pendlingsstatistik från år 2003 (LA 2003). LA-regionerna är de viktigaste funktionella regionerna för invånarna då det gäller boende och arbete och därmed också för många andra hushållstjänster. Västsverige Sveriges ledande tillväxtregion det senaste decenniet Den ekonomiska utvecklingen i Västsverige har varit mycket stark de senaste tio åren (1995-2004). Med hänsyn tagen till inflation har den totala lönesumman vuxit med 3,6 % per år i Sverige, 4,0 % i Västra Götaland och 4,5 % i Göteborgs LA. Endast 10 av 87 LA-regioner i Sverige har en tillväxt av den totala lönesumman som överstiger det svenska genomsnittet. Sex av dessa finns i Västsverige varav fyra kopplade till Västra Götaland. Det gäller Göteborg och Strömstad (de snabbast växande LA i Sverige de senaste tio åren både då det gäller ekonomi och sysselsättning) samt Lidköping/Götene och Varberg. 3 2 Se www.scb.se 3 Varberg ingår i Göteborgs lokala arbetsmarknad för män och för de med högre utbildning.

6 (47) Hela sträckan från Strömstad till Halmstad uppvisar en bättre ekonomisk utveckling än genomsnittet. Kusten är attraktiv för befolkning och besökande vilket (i linje med teorin bakom NEG) innebär att det skapas ett starkt och växande underlag för näringslivet. Detta leder i sin tur till en ökad ekonomisk aktivitet. Gnosjöregionen (ingående i och benämnt Gislaveds LA) uppvisar, trots starkt entreprenörskap, tillsammans med Skövde, Åmål och Bengtsfors den svagaste ekonomiska utvecklingen i Västsverige under de senaste tio åren. Tjänstesektorn växer snabbt och dominerar ekonomin Tjänstesektorn är, framförallt sedan inledningen av 1990-talet, den sektor som tydligt driver tillväxten i landet. Mellan 1993 och 2004 var tillväxten i tjänstesektorn nära 5,5 % per år i Västra Götaland jämfört med industrins 3,7 % per år. Tjänsteföretagens lönesummor har mer än fördubblats i Strömstad och ökat med runt 80 % i Göteborgs LA och Trollhättans LA. Skövde LA och Borås LA har en något svagare utveckling - under riksnivån. Göteborgs snabba tillväxt har sin grund i en kombination av industri och tjänsteföretagande. Tillväxten i industrin har varit 1,5 % högre per år i Göteborgs LA än för riket. Grunden är stora exportframgångar för Västra Götaland och framförallt Göteborg. Västra Götaland står för mer än en fjärdedel av landets export till ett samlat värde av drygt 200 miljarder kronor/år. 4 I Göteborgs och Strömstads LA står tjänstesektorn i dag för ca 70 procent av näringslivets samlade löneutbetalningar. Skillnaderna i Västsverige är stora. Även Borås har en hög nivå medan Trollhättan och Skövde ligger på ca 50 %. I LA-regioner med ett mindre befolkningsunderlag och en omfattande industriell specialisering hamnar nivån på runt 40-45 %. I LA-regioner med ett mindre befolkningsunderlag där basen för näringslivet utgörs av attraktiva boendemiljöer och en omfattande besöksnäring ligger nivån kring 60 %. Tjänsteföretagens andel av de samlade lönesummorna från näringslivet i Västra Götaland har de senaste tio åren ökat med fem procentenheter till drygt 60 %. I tidigare utredning konstaterades att tjänstesektorn i Göteborgs LA är betydligt svagare utvecklad än den i Stockholm. Men också att tjänstesektorn särskilt för företagstjänster visade en svag utveckling generellt i Västra Götaland. Även under de senaste tio åren har tillväxttakten för företagstjänster varit något högre i Stockholm än i Göteborgs LA. Men tjänstesektorn i Göteborg har vuxit mycket snabbt. Tillväxten på tio år (ca 19 miljarder kronor i fasta priser i ökade löneutbetalningar) motsvarar tjänstesektorns hela samlade lönesumma i övriga delar av Västra Götaland. Mångfald och specialisering ger tydliga utslag i lönenivån i regionerna Den större mångfald och specialisering som präglar stora lokala arbetsmarknader utgör grund för hög produktivitet och för en kunskapsrik produktion av varor och tjänster. Resultatet avläses i ett starkt samband mellan den genomsnittliga lönen och den lokala arbetsmarknadens storlek. Skillnaderna är betydande. I lokala arbetsmarknader med färre än 10 000 invånare var den genomsnittliga lönen 200 000 kronor år 2003. För de tre storstadsregionerna var den 254 000. Västsverige uppvisar en något låg genomsnittlig lön per sysselsatt i förhållande till de lokala arbetsmarknadernas storlek. Att det krävs en stor lokal hemmamarknad för att nå en högre lönenivå visas av att av att Västsveriges sedan ca 20 år snabbväxande mindre lokala arbetsmarknader utefter Västkusten fortsatt har relativt låga genomsnittslöner. Göteborgs LA 4 Not till INA etc.

7 (47) har den högsta genomsnittliga lönen per sysselsatt med 250 000 kronor. Den lägsta finner vi i Västsveriges minsta LA - Bengtsfors, Strömstad och Falkenberg ca 210 000 kr. Stora marknader och fortsatt regionförstoring ger goda framtidsutsikter I Västsverige finns fyra av landets tio största lokala marknader. Göteborg som nu närmar sig en miljon invånare (940 000 år 2004) är nummer tre medan Jönköping, Trollhättan och Skövde återfinns på plats sju till nio. Slutsatsen från tidigare rapport om att Västsverige därmed har i grunden starka förutsättningar att attrahera befolkning, ekonomisk aktivitet och nå en hög sysselsättning kvarstår. Västsveriges ekonomiska tillväxt bör långsiktigt, precis som under de senaste tio åren, kunna ligga ca en procentenhet över rikets. Antalet lokala arbetsmarknader i Västsverige har minskat från 20 till 13 på tio år. Regionförstoringen fortsätter. Kommunerna i Västra Götaland bildar numer åtta lokala arbetsmarknader medan Tranemo ingår som del i Gislaveds LA. 1993 bildade kommunerna i Västra Götaland 13 lokala arbetsmarknader. Regionförstoringen (vidgning av invånarnas arbetsmarknader) har under perioden varit tydligast i Fyrbodal och Skaraborg. I Skaraborg har Mariestad, Gullspång och Tidaholm inkorporerats i Skövdes LA-region. I Fyrbodal gäller motsvarande för Lysekils och Uddevallas LA vilka nu ingår i Trollhättans LA-region. En särkilt omfattande ökning av utpendlingen kan noteras för Uddevalla. Ett stort antal utmaningar återstår Den allmänna bilden av framtidsförutsättningarna för Västsverige och Västra Götaland är positiv. Samtidigt visar också denna uppdaterade rapport att det finns en mängd frågor som måste hanteras väl för att dessa förutsättningar ska omsättas i en positiv utveckling. Fortsatta svårigheter och hot för regionens mindre och perifera marknader Huvuddelen av Västra Götalands befolkning bor i några av landets större lokala marknader. Samtidigt finns, framförallt i de norra delarna av Dalsland, marknader som har ett begränsat befolkningsunderlag, relativt långt till större marknader och som är särskilt beroende av den internationella utvecklingen. 5 Liknande förutsättningar gäller för de kommuner i norra Skaraborg som ingår i Skövde LA. För Strömstads LA, som uppvisar landets starkaste tillväxt då det gäller såväl ekonomi som sysselsättning under de senaste tio åren, är utvecklingen av den norska ekonomin avgörande för framtiden som det ser ut i dag. För att få rimliga proportioner på utvecklingen kan det konstateras att antalet jobb ökat med 1 600 i Strömstad LA medan ökningen i Göteborgs LA är 63 400 och i Trollhättans LA 5 700. Strömstads LA utgör i dag 0,9 % av arbetsmarknaden och har under de senaste tio åren stått för 1,4 % av tillväxten av jobb i Västsverige. Snabb regionförstoring skapar utmaningar i Skarborg och Fyrbodal Både Trollhättans och Skövdes lokala arbetsmarknadsregioner har vidgats snabbt i ett något längre tidsperspektiv. Särskilt anmärkningsvärd har regionförstoringen varit i Skaraborg och då framförallt för Skövdes LA-region. 1970 var Skövde centrum på en arbetsmarknad med en kommun Skövde kommun. I dag är Skövde centrum för en LA-region där tio kommuner ingår Sveriges nionde mest befolkningsrika. I befolkningstal har man under perioden genomgått den procentuellt snabbaste regionförstoringen i Sverige. Dessutom finns en nära relation och ett mycket omfattande pendlingsutbyte med Lidköpings LA. 5 En genomgång av utlandsberoendet finns i den tidigare rapporten.

8 (47) En bättre tillgänglighet till och ett utvecklat samarbete med den största regionen i Västsverige - Göteborgsregionen - är givetvis viktigt men inget huvudalternativ för invånarna i Lidköpings och Skövde LA. En väl integrerad lokal marknad har svårt att etableras i tidsavstånd över 30-45 minuter. För Trollhättan/Uddevalla finns starkare förutsättningar att utnyttja en något större närhet till Göteborg. Särskilt om hänsyn tas till de beslut som nu tagits om investeringar i transportinfrastrukturen. Men en stark egen marknad kan även här bara byggas lokalt. Fyrbodal har det mest komplexa pendlingsmönstret av alla LA-regioner i Västra Götaland vilket gör det inbördes beroendet särskilt stort (se baksida på denna rapport). Kollektiva transportsystem avgörande för att fler ska dra nytta av regionförstoringen De lokala marknaderna skiljer sig som nämnts betydligt mellan olika grupper. För att fler ska få tillgång till de fördelar som en större marknad ger är det nödvändigt med fortsatta satsningar på infrastrukturen liksom på transportsystemet i sig. Även med beslutade satsningar kommer varken väg- eller järnvägsinfrastrukturen nå den omfattning och kvalitet som redan finns runt Stockholm och Mälaren. Effekterna av den utbyggnad som genomfördes där (i huvudsak på 1990-talet) har betytt mycket för invånarnas valfrihet och utvecklingsmöjligheter. På grund av bristande investeringar i transportinfrastruktur har regionförstoringen i praktiken upphört i Västra Götaland under de senaste fem åren. En utveckling som kommer att brytas när de beslut som nu tagits om investeringar fullföljts. Snabba och prismässigt konkurrenskraftiga kollektiva transportsystem är samtidigt avgörande, framförallt för kvinnor och de med lägre utbildning. Då vi studerar kartorna över LA-regionerna uppdelat på kön och utbildningsnivå blir förtydligas bilden av Trollhättans men framförallt Skövde som nybildade stora marknader. För de med högre utbildning är Skaraborg i dag en gemensam LA-region. 6 För de med lägre utbildning består Skaraborg av 6 LA-regioner. För Göteborgsregionen och Borås LA är skillnaderna betydligt mindre då motsvarande jämförelse görs. Detta pekar i sig på en relativt långsam regionförstoring, särskilt för Göteborgs LA-region. 7 Malmö är numer centrum på landets näst största lokala arbetsmarknad. En förestående integration av Varberg och på sikt kanske även Uddevalla och andra kommuner i Göteborgs LA kommer dock att återställa ordningen. Ett tydligt tecken på detta är att Göteborgs LA i dag visserligen har 20 000 färre invånare än Malmö men å andra sidan har Göteborg 35 000 fler jobb och fungerar därmed som naturligt storregionalt centrum för en betydligt större region. Svaga incitament för ökad rörlighet för kvinnor med högre utbildning Ett mer generellt problem är de svaga incitament som finns för kvinnor och då framför allt kvinnor med högre utbildning att söka sig till större marknader eller nya alternativ. Löneskillnaderna mellan mer befolkningsrika respektive glesa områden är små för just denna grupp. En bidragande orsak är den stora andel av de högutbildade kvinnorna som arbetar i produktion av i huvudsak offentligt finansierade tjänster som vård, skola och omsorg. Här är omfattningen av efterfrågan i huvudsak bestämd av politiska beslut. Dessutom finns relativt få alternativ på arbetsgivarsidan. 8 En möjlig slutsats är att det inte är regionförstoringen i sig som är problemet. 6 Med undantag av Grästorp som har en mycket stark arbetsmarknadsrelation med Trollhättan 7 Frågan diskuteras utförligt i den tidigare rapporten. 8 Se SCBs Tidskrift Välfärd 2005:2

9 (47) Ny ekonomisk geografi - Vägledare för utvecklingsarbetet? De lokala arbetsmarknadernas storlek förklarar ca 70 % av skillnaderna i befolkningsutveckling och 40 % av skillnaderna i utveckling av sysselsättning och ekonomi mellan lokala arbetsmarknader i Sverige de senaste tio åren. Den genomsnittliga lönen per sysselsatt visar ett mycket starkt samband med regionstorlek. Den teoribildning som omgärdar den nya ekonomiska geografin får således ett starkt stöd i data över den regionala utvecklingen i Sverige under det senaste decenniet. I ett längre tidsperspektiv är sambanden än starkare. Mot denna bakgrund är det självklart väsentligt att det regionala utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i en god förståelse av de drivkrafter som präglar NEG. Och det gäller oavsett om vi vill arbeta med eller mot desamma. Det innebär inte att NEG kan förklara allt. I den senaste regionalpolitiska utredningen konstaterades att den långsiktiga regionala utvecklingen, när den ska förklaras av faktorer som är trögrörliga mellan regioner (varaktiga kapaciteter), är beroende av den lokala marknadens storlek, hur väl matchningen på arbetsmarknaden fungerar samt av tillgången på utbildningsplatser (alt. utbildade). Det är vidare självklart att olika kulturgeografiska faktorer som synen på entreprenörskap, hur samverkan mellan företag och invånare fungerar i praktiken etc. har betydelse. Även om Gnosjöregionen (Gislaveds LA) inte utvecklats särskilt starkt de senaste tio åren (fyra procentenheter sämre än genomsnittet i Sverige både då det gäller befolkning och nya jobb) hade situationen givetvis varit sämre utan den kultur man är känd för. En del av den relativt goda sysselsättningsutvecklingen i Lidköpings LA under det senaste årtiondet kan sannolikt tillskrivas de extra starka nätverken mellan företagen i regionen. Framgångsrika exempel på klusterutveckling och regional specialisering är utan tvekan en bidragande orsak till att t.ex. Karlskrona har en sysselsättningsutveckling på riksnivå trots en relativt begränsad lokal marknad. Men Stockholm, Göteborg och Malmö har utvecklats betydligt bättre. Västkustens attraktivitet för boende och besök är en given förklaringsfaktor till dess goda utveckling. En stark utveckling av efterfrågan i en bransch med stark koncentration till en region påverkar givetvis utvecklingen. Enskilda företag kan vara innovativa och bidra till ett uppsving, framförallt i mindre regioner. Och inte minst krävs det av alla regioner och i alla verksamheter i dag att den verksamhet som bedrivs är internationellt konkurrenskraftig. Samtidigt går det att koppla de flesta av de argument som redovisats här till NEG. De grundläggande drivkrafterna är en befolkningsrik region som bygger på attraktiva livsmiljöer (inklusive en god miljö och god tillgång till kvalificerad utbildning) och som ger underlag för en omfattande och diversifierad ekonomisk aktivitet. Denna utgör i sin tur en grundval för fruktsamma nätverk mellan företag och skapar betydligt bättre villkor för nyföretagande och entreprenörskap. Den diversifierade ekonomin skapar också utrymme för en specialisering i arbetskraften och högutbildade söker sig främst till stora regioner där lönerna också naturligt blir högre. Slutsatser för det regionala utvecklingsarbetet I huvudsak kan vi konstatera att de insatser som sker för regional utveckling i Västra Götaland och Västsverige i dag har en god koppling till drivkrafterna inom NEG. Det regionala tillväxtprogrammet för Västra Götaland och motsvarande delregionala program i respektive kommunförbunds område kan tas som exempel.

10 (47) För att stimulera nyskapande görs omfattande insatser inom områdena aktiva invånare, ekonomiskt nyskapande, miljödriven utveckling samt internationalisering. Entreprenörskap och utveckling av starka kluster och innovationssystem utgör grunderna i det som gör att stora regioner genomgående har högre tillväxt och skapar fler nya jobb än mindre regioner. Insatserna i tillväxtprogrammet går enkelt uttryckt ut på att ytterligare stärka dessa processer utifrån näringslivets och invånarnas förutsättningar. I praktiken kräver det en öppenhet för omvärlden och insatser för att stärka vår internationella position inom företagande, forskning och utbildning etc. Miljödriven utveckling handlar om att ta till vara de affärsmöjligheter som skapas av Västsveriges särskilt starka position inom miljöområdet. För att ta tillvara och utveckla mänskliga resurser sker satsningar inom livslångt lärande, deltagande i arbetslivet samt för etnisk mångfald i företagande och arbetsliv. Det är invånarna som står i centrum för NEG. Ständig kompetensutveckling och att allas resurser tas till vara är en grundförutsättning för regionens utvecklingskraft ska utnyttjas optimalt. För att utveckla infrastrukturen görs satsningar på att skapa en tätare region, att klara förnybara system samt på kulturell välfärd. Utveckling av infrastruktur och transportsystem är en kärnfråga i NEG. Som vi konstaterat ovan handlar det om de möjligheter som finns att vidga olika marknader för fler invånare i en region och därmed också för näringslivet. Attraktiva livsmiljöer är centrala för att dra till sig befolkning och attraktiva livsmiljöer med en växande befolkning är en av grundpelarna i NEG. Kultur bidrar direkt till attraktiva livsmiljöer. En ökad ekonomisk aktivitet och en utbyggnad av infrastrukturen måste också vila på fasta principer för miljö och hälsa. En tidig utveckling av nästa generations system inom transporter, boende etc. står i centrum för området förnybara system. Tillväxtprogrammet för Västra Götaland Hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft söker sammantaget att bidra aktivt till att stärka våra förutsättningar att dra nytta av drivkrafterna i NEG. Insatser görs för att förbättra situationen inom såväl ekonomin, miljön som i den sociala dimensionen. På så sätt kan en långsiktigt hållbar region utvecklas. Även om grundförutsättningarna är goda finns inget som garanterar en stark framtid i Västsverige. Ett utvecklingsarbete med grund i en gemensam vision och ett starkt ledarskap i politik, företag och organisationer är en första förutsättning för att det ska vara möjligt att ta tillvara de krafter som råder i en allt mer global värld.

11 (47) 2. Lokala arbetsmarknader i Sverige och Västsverige 1993 fanns enligt SCBs officiella indelning 109 lokala arbetsmarknader (LA) i Sverige. 1998 hade antalet LA minskat till 100 och år 2003 var antalet lokala marknader 87. På tio år har således antalet LA minskat med 22 stycken. Den regionförstoring som detta innebär har varit mest påtaglig i den södra halvan av landet. Figur 1 Lokala arbetsmarknader 1993 och 2003 1993 2003 Källa: SCB I tidigare rapport 9 definierades Västsverige utifrån 1998 års officiella indelning i lokala arbetsmarknader. De lokala marknader som omfattades av analysen var samtliga LA med någon kommun i Västra Götaland eller Hallands län samt Jönköpings lokala arbetsmarknad. Det kan noteras att Västra Götaland och Halland utgör den gemensamma NUTS II regionen Västsverige enligt EU:s geografiska indelningssystem. 9 U Strömqvist, B Johansson, A Brydolf-Berg, Västsverige och den nya ekonomiska geografin, 2003 www.vgregion.se

12 (47) Antalet lokala arbetsmarknader i Västsverige har med denna definition minskat från tjugo stycken 1993 till tretton stycken år 2003. 10 Antalet lokala marknader har därmed minskat med mer än femtio procent och regionförstoringen har varit mer påtaglig än för landet som helhet. Figur 2 Lokala arbetsmarknader i Västsverige 1993 och 2003 1993 2003 Källa: SCB Samtidigt som antalet LA har minskat har Västsverige utvidgats geografiskt från 62 till 64 kommuner. Tillkommande kommuner är Nässjö, Eksjö och Tranås (som nu ingår i Jönköpings LA) samtidigt som Säffle enligt indelningen 2003 inte bildar gemensam lokal arbetsmarknad med Åmål i Västra Götaland. I tabellen nedan visas hur antalet lokala arbetsmarknader grupperat på befolkningens storlek har förändrats mellan 1998 och 2003 i Sverige och i Västsverige. Tabell 1 Antal lokala arbetsmarknader 1998 och 2003 Antal lokala marknader Antal lokala marknader Antal lokala marknader i Västsverige Antal lokala marknader i Västsverige Lokal arbetsmarknadsbefolkning 1998 2003 1998 2003 mindre än 10 000 21 17 0 0 10 000-50 000 47 39 5 4 50 000-100 000 9 8 3 3 100 000-500 000 20 20 5 5 större än 500 000 3 3 1 1 Källa: Bearbetning av SCB-statistik Regionförstoringen i Västsverige har varit långsam de senaste fem åren. Antalet lokala arbetsmarknader har minskat från 14 till 13 stycken. I figuren nedan visas schematiskt den geografiska regionutvecklingen i Västsverige mellan år 1998 och 2003 samt antal invånare i kommuner som genom förändrade pendlingsmönster bytt LA. 10 I bilaga 1 redovisas de kommuner som ingår i respektive lokal arbetsmarknadsregion

13 (47) Figur 3 Schematisk skiss över förändring av LA-regioner 1998-2003 Källa: SCB och Temaplan Borås LA har minskat i storlek då Marks kommun numera tillhör Göteborgs LA. Trollhättans LA har också tappat en kommun till Göteborgsregionen genom att Lilla Edet flyttats över. Trollhättans LA har emellertid vuxit totalt sett då Lysekilsregionen gått upp i Trollhättan. Åmåls LA har (tillfälligt?) blivit avsevärt mindre genom ett lägre pendlingsutbyte med Säffle. Bakgrunden är beslut om omstrukturering av vården i Värmland och den därav följande minskningen av vårdjobben i Säffle/Åmål.

14 (47) 3. Samband mellan regionstorlek och regional utveckling I tidigare rapport visades att de lokala arbetsmarknadernas storlek har stor betydelse för befolknings-, sysselsättnings- och ekonomisk utveckling. Detta storlekssamband innebär kortfattat att ju större en region är desto snabbare växer folkmängden, sysselsättningen och tillväxten i lönesumma. I rapporten analyserades huvudsakligen data i ett femtonårsperspektiv med startpunkt i mitten av 1980-talet. I denna rapport koncentreras analysen till perioden efter 1993 vilket i många avseenden var det år då den senaste djupa lågkonjunkturen var i botten. Den ekonomiska tillväxten var negativ under flera år i rad och mer än 100 000 jobb slogs ut på den västsvenska arbetsmarknaden. Utgångsläget 1993 skiljer sig därmed dramatiskt från en analys som startar under 80-talet. Analysperioden 1993/95-2003/04 omfattar i huvudsak en period av ekonomisk tillväxt och positiv sysselsättningsutveckling. De senaste åren har emellertid präglats av viss stagnation och tillbakagång, då det gäller tillväxt av sysselsättning medan produktivitetsutvecklingen, framförallt i industrin, varit mycket stark. Tabell 2 Lokala arbetsmarknaders storlek och samband med tillväxt (LA 2003) Antal lokala marknader Lokal arbetsmarknadsbefolkning Befolkningstillväxt 1995-2004 Sysselsättningstillväxt 1994-2003 Tillväxt i total lönesumma 1995-2004 mindre än 10 000 17-10,5 % -6,7 % 16,6 % 10 000-50 000 39-6,5-1,7 22,8 50 000-100 000 8-1,3 4,0 32,7 100 000-500 000 20-0,2 4,9 32,4 större än 500 000 3 7,1 13,5 46,6 Källa: Bearbetning av SCB-statistik. Samtliga Sveriges 87 LA indelade i storleksklasser. Mönstret i tabellen ovan bekräftar tidigare visade samband. Större regioner attraherar befolkning, sysselsättningen utvecklas starkare och tillväxten är högre än i mindre regioner. Samband mellan tillväxt i lönesumma och regionstorlek Som sig bör är sambandet mellan LA-regioners storlek och ekonomisk tillväxt tydligast när lönesumman från företag studeras. Teorin kring den nya ekonomiska geografin handlar om hur företag främst söker sig till stora lokala marknader som ger underlag för att utnyttja skalfördelar och som har ett brett utbud av arbetskraft. Den offentliga sektorns utveckling kan visserligen förväntas ha en koppling till den totala befolkningsutvecklingen men drivs också av en rad andra målsättningar. I de minsta LA-regionerna har lönesumman från företag de senaste tio åren vuxit med drygt sjutton procent och i de största med över femtio procent mer än tre gånger så snabbt. I den tidigare rapporten var skillnaden i tillväxt mellan de största och minsta regionerna större. Den studerade tidsperioden var dock längre och omfattade en betydligt mer turbulent period.

15 (47) Figur 4 Real tillväxt i företagens lönesumma 1995-2004 i LA-storleksklasser, % 60 50 Real tillväxt i företagens lönesumma 1995-2004. Procent 54 % 40 35 % 35 % 30 20 17 % 25 % 10 0 Mindre än 10.000 10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än 500.000 Befolkning i lokal arbetsmarknad Källa: Bearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Tillväxten i tjänsteföretagens lönesumma utvecklas klart starkast. Det är framför allt tjänsteföretagen som driver tillväxten, såväl i privat sektor som totalt sett. Det gäller i alla typer av regioner. De största regionerna har dock haft nästan dubbelt så hög tillväxt som de minsta regionerna. Figur 5 Real tillväxt i tjänsteföretagens lönesumma 95-04 i LA-storleksklasser, % 70 Real tillväxt i tjänsteföretagens lönesumma 1995-2004. Procent 66 % 60 50 40 38 % 43 % 50 % 51 % 30 20 10 0 Mindre än 10.000 10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än 500.000 Befolkning i lokal arbetsmarknad Källa: Bearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Även här finns viss skillnad jämfört med resultaten i tidigare rapport. De minsta regionerna klarar sig relativt sett bättre under högkonjunkturåren. Resultaten är inte förvånande. Tjänsteföretagen i mindre befolkningsrika regioner är genomgående mer känsliga för konjunktursvängningar än vad de är i större regioner. Anledningen är de mindre regionernas generellt sett högre specialisering och omvärldsberoende.

16 (47) Figur 6 Real tillväxt i industriföretags lönesumma 95-04 i LA-storleksklasser, % 30 Real tillväxt i industriföretagens lönesumma 1995-2004. Procent 27 % 25 20 20 % 17 % 15 10 10 % 5 0-5 -3 % Mindre än 10.000 10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än 500.000 Befolkning i lokal arbetsmarknad Källa: Bearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Tillväxten i lönesumma från industriföretag är totalt sett betydligt lägre än den totala tillväxten i lönesumma i företagssektorn. Det gäller varje studerad storleksklass. Även då det gäller industriföretag har tillväxten varit högst i de tre storstadsregionerna. Resultaten ligger väl i linje med de analyser som presenterades i föregående rapport där det konstaterades att mer befolkningsrika lokala marknader har komparativa fördelar i de allra flesta typer av produktion av varor och tjänster. 11 Trots att mätperioden i stort omfattar en konjunkturuppgång har utvecklingen av lönesumman i industriföretag sammantaget varit negativ i de minsta regionerna Figur 7 Real tillväxt i lönesumma i offentlig sektor 95-04 i LA-storleksklasser, % 35 30 Real tillväxt i den offentliga sektorns lönesumma 1995-2004. Procent 30 % 29 % 33 % 25 20 15 18 % 21 % 10 5 0 Mindre än 10.000 10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än 500.000 Befolkning i lokal arbetsmarknad Källa: Bearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan 11 Se tidigare rapport Tabell 6

17 (47) Offentlig sektor har vuxit snabbast i de stora regionerna totalt sett. I föregående rapport som täckte en längre tidsperiod var skillnaderna i stort obefintliga. Det är dock ingen tvekan om att den offentliga sektorns utveckling verkar dämpande på de drivkrafter som präglar den nya ekonomiska geografin i förhållande till utvecklingen av den privata sektorn. Bilden blir också en annan om hänsyn tas till lönesummans utveckling per invånare i offentlig sektor. Vid en sådan analys visar det sig att lönesumman (per capita) vuxit snabbast i de minsta regionerna och att tillväxten varit lägst (per capita) i de största regionerna. Skillnaderna i tillväxt per capita i offentlig sektors lönesumma är små. Ökningen är 33 procent i de minsta regionerna och 27 procent i de mest befolkningsrika regionerna. Utveckling av ekonomin i Västsverige Den genomsnittliga årliga tillväxten i lönesumma har de senaste tio åren varit 3,6 procent per år, mätt i reala termer i hela landet. Endast tio av 87 lokala arbetsmarknader har lika hög eller högre tillväxt än landet som helhet och bland dessa tio regioner återfinns sex stycken i Västsverige. De två snabbast växande lokala arbetsmarknaderna i landet återfinns i Västra Götaland Strömstad och Göteborg. Tabell 3 Tillväxt i total lönesumma Västsverige, 1995-2004 Lokal arbetsmarknad Total lönesumma 2004 miljoner kronor Andel av Västsverige Årlig genomsnittlig tillväxt i total lönesumma 1995-2004 Göteborg 108 800 49,0 % 4,5 % Jönköping 21 700 9,8 3,9 Trollhättan 20 000 9,0 3,5 Skövde 17 500 7,9 2,7 Borås 15 300 6,9 3,5 Halmstad 11 100 5,0 3,8 Lidköping-Götene 7 300 3,3 3,6 Gislaved 6 700 3,0 2,7 Varberg 5 600 2,5 4,3 Falkenberg 3 700 1,7 3,5 Strömstad 2 100 0,9 4,8 Bengtsfors 1 300 0,6 1,1 Åmål 1 200 0,5 2,3 Hela Västsverige 222 200 100,0 4,0 Västra Götaland 165 900 74,7 % 4,0 Stockholms län 248 900 4,4 Hela landet 987 600 3,6 Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Förutom Strömstad och Göteborg har Jönköping, Halmstad, Lidköping och Varbergs LA haft lika hög eller högre tillväxt än riksgenomsnittet. Övriga fyra med denna utveckling är Stockholm, Malmö, Karlskrona och Umeå LA. I andra ändan av skalan finner vi Bengtsfors LA med tionde lägsta genomsnittliga tillväxt av landets 87 regioner de senaste tio åren. Som konstaterats tidigare är det i första hand företagssektorn som är intressant då det gäller att studera drivkrafterna i den nya ekonomiska geografin. I följande diagram redovisas sambandet mellan de lokala arbetsmarknadernas storlek och utveckling av lönesumman i företagssektorn. Storleken på den lokala arbetsmarknaden förmår förklara ca 40 % av

18 (47) förändringen i ekonomisk tillväxt de senaste tio åren. Sambandet är starkt men något svagare än det vi konstaterade i föregående rapport då en längre tidsperiod studerades. 12 Figur 8 Tillväxt i företagens lönesumma och LA storlek 1993-2004 Samband mellan tillväxt i företagens lönesumma 1993-2004 och lokala arbetsmarknaders storlek 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 y = 0,073Ln(x) - 0,39 R 2 = 0,39 0 1000 10000 100000 1000000 10000000 Folkmängd (2004) -10 Källa: Specialbearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Tillväxten i företagssektorn har de senaste tio åren utvecklats väl i de Västsvenska lokala arbetsmarknaderna. Med fyra undantag har tillväxten i företagssektorn varit högre än vad de lokala marknadernas storlek motiverar. Störst positiv utveckling jämfört med det skattade sambandet har Strömstads lokala arbetsmarknad. Den höga tillväxten i Strömstads LA beror på att den lokala marknaden är betydligt större än vad befolkningsunderlaget antyder. 12 Observera att skalan är logaritmisk. Enkelt uttryckt innebär det att sambandet i praktiken är avtagande. Det är inte så att storleken på en region kan växa i all oändlighet och att det leder till en allt starkare utveckling. Något som givetvis är rimligt och logiskt.

19 (47) Bakgrunden är den explosionsartade utvecklingen av gränshandeln med Norge under den studerade perioden. Flera av de regioner som avviker positivt från sambandet är dessutom mindre eller medelstora regioner i närheten av storstadsregionerna. Det gäller inte minst för Västsverige med exempel som Varberg och Falkenberg vilka ligger nära gränsvärdena för att tillhöra Göteborg respektive Halmstad LA. En svagare utveckling än förväntat kan vi framför allt konstatera för Bengtsfors och Skövde. För Bengtsfors är en rad väl kända industriella nedläggningar förklaringen. För Skövde LA torde den relativt nybildade stora lokala marknaden vara en förklaring. Figur 9 Tillväxt i företagens lönesumma och LA storlek 1993-2004, Västsverige Samband mellan tillväxt i företagens lönesumma 1993-2004 och lokala arbetsmarknaders storlek 100 90 Strömstad Halmstad Borås Jönköping 80 Varberg Göteborg 70 Lidköping-Götene 60 Falkenberg Trollhättan 50 Åmål Skövde 40 Gislaved 30 20 Bengtsfors 10 y = 0,073Ln(x) - 0,39 R 2 = 0,39 0 1000 10000 100000 1000000 10000000 Folkmängd (2004) -10 Källa: Specialbearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan

20 (47) Om vi ytterligare koncentrerar analysen till den snabbast växande sektorn företag inom tjänstesektorn. Blir sambandet svagare. En rad mindre lokala marknader med omfattande besöksnäring påverkar givetvis bilden. Det är också så att skillnaderna i omfattningen av tjänstesektorn är mycket stora mellan de olika regionerna. Mindre regioner som exempelvis Bengtsfors LA uppvisar en mycket stark utveckling från en låg nivå genom etablering av ett antal företag inom tjänstesektorn i framförallt Dals-Ed. Figur 10 Tillväxt i tjänsteföretagens lönesumma och LA storlek 1993-2004 Procent 120 Samband mellan tillväxt i tjänsteföretagens lönesumma 1993-2004 och lokala arbetsmarknaders storlek 100 80 60 40 20 y = 6,2Ln(x) - 6,3 R 2 = 0,23 0 1000 10000 100000 1000000 10000000 Folkmängd (2004) Källa: Specialbearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Totalt sett har tillväxten i lönesumma från tjänsteföretag utvecklats starkt i Västsverige. Endast tre regioner har haft en tillväxt som varit lägre än det skattade sambandet. Tillväxten i tjänsteföretagens lönesumma har i relation till storlek varit starkast i de kustnära regionerna Strömstad, Varberg, Falkenberg och Halmstad. Attraktiva livsmiljöer som genererar nya

21 (47) invånare och därmed ökad omsättning i tjänstesektorn och en stark turistnäring är troliga förklaringar. Figur 11 Tillväxt i tjänsteföretagens lönesumma och LA storlek 93-04 - Västsverige Procent Samband mellan tillväxt i tjänsteföretagens lönesumma 1993-2004 och lokala arbetsmarknaders storlek 120 100 80 Strömstad Varberg Lidköping-Götene Bengtsfors Halmstad Trollhättan Göteborg Falkenberg Jönköping 60 Åmål Borås Skövde 40 Gislaved 20 y = 6,2 Ln(x) - 6,3 R 2 = 0,23 0 1000 10000 100000 1000000 10000000 Folkmängd (2004) Källa: Specialbearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Västra Götalands andel av lönesumma från tjänstföretag i Västsverige har minskat något, från 78 procent 13 till 76 procent mellan år 2002 och 2004. Detta förklaras delvis av att Jönköpings LA utvidgats med Nässjö och Eksjö, vilket medför att Västsverige blivit större. Men de regioner som analyserats och som helt eller delvis ligger utanför Västra Götaland har också nu en större andel av lönesumman än tidigare. De lokala arbetsmarknaderna i som till övervägande del ingår i Västra Götaland har således förlorat marknadsandelar vad 13 Se Tabell 12, sid 57 i rapporten Västsverige och den nya ekonomiska geografin.

22 (47) avser lönesumma från tjänstföretag till de lokala arbetsmarknader som ligger i Hallands län samt Jönköpings LA och Gislaveds LA. Tabell 4 Tjänsteföretagens lönesumma 2004. LA 2003 - Västsverige. Lokal arbetsmarknad Lönesumma 2004 miljoner kronor Andel av Västsverige Göteborg 48 200 57,8 % Jönköping 7 300 8,7 Borås 5 800 6,9 Trollhättan 5 700 6,9 Skövde 4 600 5,5 Halmstad 3 800 4,6 Varberg 2 000 2,3 Lidköping-Götene 1 900 2,3 Gislaved 1 300 1,6 Falkenberg 1 300 1,6 Strömstad 850 1,0 Bengtsfors 300 0,4 Åmål 300 0,4 Hela Västsverige 83 400 100,0 Västra Götaland 63 600 76,3 % Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan I samtliga regioner i Västsverige har tillväxten varit högre i tjänstesektorn jämfört med industrisektorn (se nedan). Även industrisektorn visar dock på en positiv tillväxt i samtliga regioner. Tabell 5 Lokala arbetsmarknader i Västsverige. Tjänste- och industriföretag. Årlig genomsnittlig tillväxt i lönesumma 1993-2004. Lokal arbetsmarknad Göteborg Tjänsteföretag 5,6 % Industriföretag 4,4 % Jönköping 5,0 4,4 Borås 4,7 3,7 Trollhättan 5,5 2,5 Skövde 4,3 2,9 Halmstad 5,6 3,7 Varberg 5,9 2,6 Lidköping-Götene 4,9 3,8 Gislaved 4,4 3,0 Falkenberg 5,2 3,0 Strömstad 7,1 4,2 Bengtsfors 5,4 0,2 Åmål 4,0 3,1 Hela Västsverige 5,4 3,7 Västra Götaland 5,4 3,7 Stockholms län 5,8 3,6 Hela landet 5,3 2,9 Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan

23 (47) Tjänstesektorn har under en lång tidsperiod varit den sektor som drivit tillväxten i landet. Den totala lönesumman från tjänsteföretag är också större än den totala lönesumman från industriföretag i hela landet. I några av de västsvenska regionerna är emellertid industrisektorn fortfarande större än tjänstesektorn. Särskilt noterbart är industrins dominans i Gislaved (inkluderar bl.a. Gnosjö). Tabell 6 Storlek av tjänste- respektive industrisektorn i Västsverige, 2004 Lönesummor (mkr) LA-region Industri Tjänster Summa Andel tjänster % Göteborg 22000 49000 71000 69 Strömstad 380 830 1210 69 Borås 3600 5900 9500 62 Halmstad 2400 3800 6200 61 Varberg 1300 2000 3300 61 Jönköping 5300 7300 12600 58 Falkenberg 1000 1300 2300 57 Trollhättan 5800 5800 11600 50 Skövde 5300 4700 10000 47 Lidköping 2400 1900 4300 44 Åmål 400 300 700 43 Bengtsfors 500 300 800 38 Gislaved (Gnosjö) 3500 1400 4900 29 Västsverige 53880 84530 138410 61 Källa: SCB och Temaplan Vi kan också konstatera att sambandet mellan att en hög andel av lönesumman kommer från tjänsteproduktion i företagssektorn och den allmänna ekonomiska tillväxten (total lönesumma) är starkt i Västsverige. En hög andel tjänsteproduktion utmärker lokala marknader med stor befolkning och/eller med ett näringsliv med en mer omfattande besöksnäring. Lönestruktur och regionstorlek Den genomsnittliga lönen per sysselsatt visar liksom befolknings, sysselsättnings- och ekonomisk utveckling ett starkt samband med regionstorlek. Sysselsatta i större regioner har högre genomsnittlig inkomst än sysselsatta i mindre regioner. Förenklat ger företagens möjligheter till ökad specialisering och den större mångfalden på mer befolkningsrika marknader också generellt högre produktivitet och möjligheter att betala högre löner. Tabell 7 Regionstorlek, tillväxt och lönestruktur 1994 och 2003 Befolknings- Lokal arbetsmarknadsbefolkning Antal lokala tillväxt Genomsnittlig lön marknader 1995-2004 1994 2003 mindre än 10 000 17-11 % 159 300 199 700 10 000-50 000 39-6,5 166 300 210 100 50 000-100 000 8-1,3 169 000 216 300 100 000-500 000 20-0,2 175 300 222 700 större än 500 000 3 7,1 197 300 253 800 Källa: SCB och Temaplan Den genomsnittliga lönen har också vuxit något snabbare (även procentuellt) i de största regionerna jämfört med de minsta regionerna. Sambandet mellan regionstorlek och

24 (47) genomsnittlig lön har därmed blivit än starkare när lönesummedata analyseras med den senaste indelningen i lokala arbetsmarknader. En av förklaringarna är att vissa mindre regioner med relativt sin storlek höga löner har blivit delar av större regioner och att lönenivån därmed nu ligger i nivå med vad den borde vara i en större region. Figur 12 Samband mellan lön/sysselsatt och LA storlek 2003 Genomsnittlig lön per sysselsatt och regionstorlek. Samtliga förvärvsarbetande. År 2003 Kr / sysselsatt 300 000 y = 8500Ln(x) + 128200 R 2 = 0,68 275 000 250 000 225 000 200 000 175 000 150 000 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Källa: Specialbearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Folkmängd Den genomsnittliga lönen per sysselsatt i Västsverige är med några få undantag något lägre än vad det skattade sambandet säger att den borde vara (se nedan). Differensen mellan det skattade sambandet (linjen) och den genomsnittliga lönen är emellertid litet för flertalet regioner. Störst är differensen för Skövde LA där den genomsnittliga lönen är 10 000 kronor

25 (47) lägre än vad det skattade sambandet förutsäger. Notera hur den genomsnittliga lönenivån på Sveriges i särklass största lokala marknad Stockholm (med drygt 2 miljoner invånare) ligger 25 000 kronor över den med näst högst medelinkomster Göteborgs LA. Figur 13 Samband mellan lön/sysselsatt och LA storlek 2003 - Västsverige Kr / sysselsatt 300 000 Genomsnittlig lön per sysselsatt. Samtliga förvärvsarbetande. Lokala arbetsmarknaders position i Västsverige. År 2003 y = 8500Ln(x) + 128200 R 2 = 0,68 275 000 Göteborg 250 000 Varberg Trollhättan 225 000 Åmål Borås Skövde Jönköping 200 000 Halmstad Lidköping-Götene Gislaved 175 000 Falkenberg Strömstad Bengtsfors 150 000 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Källa: Specialbearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Folkmängd Sambandet mellan den lokala marknadens storlek och den genomsnittliga lönenivån gäller för både kvinnor och män. Sambandet är dock starkare för män samtidigt som männens löner skiftar betydligt mer med regionens storlek. Män har således fram till i dag tjänat mer än kvinnor på att de lokala arbetsmarknaderna integrerats och blivit större. Det kan dock

26 (47) vara värt att notera att kvinnorna på landets största lokala marknad (Stockholm) har en genomsnittlig lönenivå som är högre än för ett tiotal av de minsta LA-regionerna. Figur 14 Samband mellan lön/sysselsatt och LA storlek. Kvinnor och män. 2003 Lön per sysselsatt och regionstorlek. Kvinnor och män. År 2003 Kr / sysselsatt 330 000 310 000 290 000 Män y = 12400Ln(x) + 120200 R 2 = 0,71 270 000 250 000 230 000 210 000 190 000 170 000 Kvinnor y = 4400Ln(x) + 135000 R 2 = 0,46 150 000 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Källa: Specialbearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Folkmängd Sambandet mellan regionstorlek och genomsnittlig lön gäller både offentlig och privat sektor. Samma typ av specialisering och mångfald som präglar den privata sektorn i större regioner finns också i stora delar av offentlig sektor. Sambandet är emellertid något starkare i privat sektor som också har en högre genomsnittlig lönenivå. På ett stort antal större marknader är den genomsnittliga lönesumman per sysselsatt högre i offentlig sektor än vad den är i den privata sektorn på mindre lokala marknader.

27 (47) Figur 15 Samband lön/sysselsatt och LA storlek. Privat och offentlig sektor 2003 Kr / sysselsatt 300 000 Lön per sysselsatt och regionstorlek. Privat och offentlig sektor. År 2003 275 000 Privat sektor y = 9400Ln(x) + 128100 R 2 = 0,58 250 000 225 000 Offentlig sektor y = 6100Ln(x) + 138000 R 2 = 0,53 200 000 175 000 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Källa: Specialbearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Folkmängd I fyra lokala arbetsmarknader (Haparanda, Övertorneå, Östersund och Gotland) är den genomsnittliga lönenivån högre i offentlig än privat sektor. Då vi studerar bilderna per region för de med högre utbildning stiger den genomsnittliga lönen markant. 14 För högutbildade män finns ett tydligt samband mellan regionstorlek och genomsnittlig lön. Det är dock svagare än för samtliga sysselsatta och för det som gäller för privat och offentlig sektor. 14 Högre utbildning här avgränsat till motsvarande mer än tre års högskolestudier.

28 (47) Figur 16 Samband lön/sysselsatt och LA storlek. Högre utbildning/kvinnor och män Kr / sysselsatt 500 000 Lön per sysselsatt. Förvärvsarbetande med högre utbildning. År 2003 450 000 Högutbildade män y = 17200Ln(x) + 167800 R 2 = 0,49 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 Högutbildade kvinnor y = 3500Ln(x) + 203000 R 2 = 0,15 150 000 1000 10000 100000 1000000 10000000 Källa: Specialbearbetning av kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan Folkmängd För kvinnor med högre utbildning är sambandet i stort sett obefintligt. För högutbildade kvinnor har regionstorleken därmed i nuläget inte någon större betydelse för lönen. Det kan konstateras att högutbildade kvinnor i större utsträckning än andra grupper (lågutbildade kvinnor, lågutbildade män, högutbildade män) arbetar i offentlig sektor. Drygt 65 procent av alla högutbildade kvinnor arbetar i offentlig sektor. Motsvarande andel för lågutbildade kvinnor är knappt 50 procent.