Slutrapport: Team Nässjö Samverkan-flöde mot övervikt och fetma



Relevanta dokument
Barndialogen. De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

Innehållsförteckning

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Prevention före skolåldern riktad och generell

Viktiga barn. Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom

Uppföljning rörelseglada barn

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Vision av en barnfetmamottagning

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland

Projektplan. Junior Varberg

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Övervikt och fetma hos barn 21/ Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Bästa Livsplatsen för alla barn KUNGSBACKA KOMMUN

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Rapport från projekt Viktiga Barn och Ungdomar steg 2, 2010

Överviktiga barn och ungdomar

Styrelsens uppdrag till landstingsdirektören utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2010

RÖTTER & VINGAR. Barn är viktiga därför vill vi satsa på er Föräldrar

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Motivation till hälsa

Folkhälsoplan

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Förbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v

MINNESANTECKNINGAR FRÅN BORLÄNGE LOKALA SUF-GRUPP

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation

Föräldrastöd i Jönköping

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

Närvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson.

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret i Västernorrland

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Psykisk hälsa barn och unga

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Folkhälsorådet Dan Hovskär (KD), HSN Peter Persson (S), MB. Mohamad (S), HSN

Övervikt och prevention

Barnfetma Vårdkedjor - Södertäljemodellen - Läkarens roll HÖV Sven Klaesson 1. sven.klaesson@sodertaljesjukhus.se

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Handläggare Katarina Englund, utredare, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkansliet

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen sunne Friskvården i Värmland

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Folkhälsoplan

Erfarenheter från ett barn och ungdomsperspektiv

Välkomna på föräldramöte läsåret

Prioriterade Folkhälsomål

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET.

Barndialogen 10 år PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

NYork - terapikolonier för överviktiga barn.

Sommarla ger Junior 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht

Stavreskolans drogplan

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Transkript:

Slutrapport: Team Nässjö Samverkan-flöde mot övervikt och fetma 1. Teamet Innan vi från Nässjö började arbetet inom Samverkan och flöde hade vi redan ett team som bestod av skolsköterska, dietist, barnläkare och psykolog med en hushållslärare och en person från ett studieförbund som resurspersoner. Vi arbetade då nästan bara med redan överviktiga och feta barn. Under året som gått har arbetet efterhand alltmer inriktats på förebyggande insatser, samtidigt som vi försökt vidareutveckla och strukturera behandlingsarbetet. Teamet har utökats och består nu av skolsköterskor, skolläkare, folkhälsoplanerare, dietist, barnläkare, psykolog samt en sjuksköterska från Nässjö VC som arbetar med överviktiga vuxna. Teamet träffas ca var 6:e vecka och vi går då igenom hur vi i kommunen på olika sätt kan arbeta vidare mot övervikt och fetma. 2. Bakgrund Hur många barn är överviktiga? Det finns totalt 6894 barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år i Nässjö kommun (Källa: SCB Befpak 2005, 2004-12-31). Fördelningen ser ut på följande sätt: Män Kvinnor Summa Nässjö 0 år 173 119 292 1 år 170 143 313 2 år 157 157 314 3 år 171 152 323 4 år 144 137 281 5 år 159 127 286 6 år 161 126 287 7 år 148 149 297 8 år 162 141 303 9 år 170 189 359 10 år 202 218 420 11 år 225 225 450 12 år 229 193 422 13 år 225 216 441 14 år 214 239 453 15 år 204 233 437 16 år 204 211 415 17 år 190 204 394 18 år 219 188 407 Summa 3527 3367 6894

Antalet överviktiga barn i skolåldern beräknas enligt andra studier ligga kring 18-20%, antalet barn i skolåldern med fetma har beräknats ligga kring 3-4 %. Antalet barn med diagnosen fetma som varit på barnmottagningen i Nässjö under åren 2003 och 2004 var 64 (0-6 år 7st, 7-11 år 23st, 12-18 år 34st.) Mätningar av BMI och ISO-BMI av alla barn i åk F, 4, 7 och gymnasiet åk 1 pågår och kommer att följas under de kommande åren. Likande mätningar kommer att påbörjas på yngre barn via BVC. 3. Mål för projektet och teamets egna arbete Mål för arbetet i Nässjö kommun Minska övervikten hos barn och ungdomar i Nässjö kommun (ISO BMI 25) med 50 %. Detta ska ske med ökad eller bibehållen livskvalitet. Från problem till möjlighet För att få en bra struktur i arbetet formulerade vi en handlingsplan. Så här gick det till: 1. Vi började med att kartlägga de hinder som finns i arbetet mot övervikt och fetma. Dessa lades in i ett s.k. fiskbensdiagram för att bena ut orsakerna till problemen (Bilaga 1). 2. Konkreta mål formulerades för att hitta lösningar på problemen i diagrammet. 3. Ett antal förändringsförslag sattes upp för att testas och mätas. Till dessa knöts även ansvariga personer samt en tidsplan. 4. Handlingsplan Problemområden Mål Förändringar att testa Ansvarig för genomförande 1. Motivation Ökad motivation till livsstilsförändring Utbildning i hälsokurvan + KBT Chef på VC hos familjen. Öka gruppverksamheten Chef på BUMM Meningsfulla och positiva gruppaktiviteter 2. Personal och tid Ökad prioritering från ledning kring Presentera för ledningen hur man arbetar i Birgit S överviktsarbetet. Huskvarna kring övervikt. Visa på målet med 50 % minskning. Anna R Bättre struktur i arbetet Få in överviktarbetet i folkhälso- och miljöarbetet. Jesper Arbeta med strukturerat frågeformulär Agneta, Anna J och Birgit 3. Samhälls- och Attraktivt utbud av fysisk aktivitet Aktivitetslista för fysiska och sociala aktiviteter Jesper Kommunutbud och hälsosam mat i butikerna. Hälsokonsekvensbeskrivningar vid förslag Lokal Ag 21. (Jesper) Tidsplan Hösten 2004 Nu till 2005 HT04 VT05 4. Attityder Överviktiga och feta får bättre självkänsla. Viktnedgång för bättre hälsa, inte för utseendet. Självstärkande aktivitet i skolan (tex. livsstil på schemat). Samarbete med media Hela teamet VT05 5. Kunskap (tex. måltidsstruktur) Familjen har god kunskap om vardagsrutinernas betydelse för hälsan. Butiksbesök i grupp med barn och ungdomar Utökad dialog om kost, hälsa och matlagningskurser som en del av föräldrautbildningen Agneta Uhr Familjecentral och skola VT05

Problemområden Mål Förändringar att testa Ansvarig för genomförande 6. Samarbete Samarbetet ska underlätta för Förbättrad dialog i förebyggande och behandlande Hela teamet unga och vuxna att göra bra insatser i övergången från ungdom till vuxen. mat- och rörelseval. Samarbeta med aktuella arbetsgrupper inom det folkhälsopolitiska programmet för Nässjö kommun. Jesper VT05 VT05 Tidsplan 3. Resultat och förändringar I detta avsnitt redovisas hur målen och förändringsförslagen i handlingsplanen har omsatts i praktiken. Gruppaktiviteter för överviktiga barn Ett samarbetsprojekt för överviktiga barn i Nässjö kommun finns mellan idrottsföreningar, skolhälsovård och barnmottagning. Det heter Gympa och snack (Bilaga 2) Gruppaktiviteter för överviktiga barn finns för åldrarna 6-10 år (vattenlek) för mellanstadiebarn och för högstadiebarn (fysisk aktivitet och samtal i grupp). Grupperna träffas en gång per vecka under terminerna. Olika idrottsföreningar i kommunen har inbjudits till träffarna och bland aktiviteterna finns bland annat bowling, dans och innebandy. Vid vissa grupptillfällen har man haft matlagning för barn/föräldrar. Dietist och hushållslärare har deltagit. Vid andra tillfällen har psykolog samtalat med föräldrar i grupp samtidigt som barnen har haft någon fysisk aktivitet. Upplevelse av gruppaktivitet Vi ställde oss frågan hur barnen själva upplever aktiviteterna. I PGSA-hjulet pusslade vi in följande frågor och hypoteser: Frågor: Kvalitetssäkring Upplevs gruppaktiviteten som meningsfull och positiv? Hypoteser/prognoser: Gemenskap stärker självkänsla och motivation. Känner sig utpekade Rörelseglädje Uppföljning av gruppaktiviteterna har skett dels genom att Linda Frank intervjuat barn som deltog i gruppaktiviteter år 2003-2004, dels genom att skolsköterska direkt efter genomförd gruppaktivitet delat ut Wongskalor (Bilaga 3) till barnen. Wongskalan är en mätmetod som använder ansikten istället för siffror. Ansiktena förändras gradvis från mycket glad till mycket ledsen. Så här mäter vi upplevelsen: A. Mål: Utvärdera deltagarnas upplevelse (trivsel, meningsfullhet och trygghet) i samband med gruppaktivitet. B. Utvärderingen har gjorts direkt efter varje utförd aktivitet.

C. Deltagarna får fylla i en enkät med tre frågor som beskriver upplevelsen. Svaren lämnas med poäng i Wongskalan. Diagram 1 på nästa sida redovisar totalt antal poäng efter att svarsalternativen på de tre frågorna räknats samman. Frågorna: 1. Hur tycker du det vi gjort idag har varit? 2. Har det känts meningsfullt idag? 3. Har du känt dig trygg idag? Diagram 1: Upplevelse av gruppaktivitet. Sammanställning av direktrespons. Y-axeln mäter den sammanlagda poängen för respektive ansikte (1-4). X-axeln anger datum och typ av aktivitet (1-15). Följande aktiviteter har genomförts: 1-5 Dans 6 Gymping 7-10 Bowling 11-12 Kickboxning 13-15 Basket Via utskick till föreningslivet i samband med Fritidstipset vet vi att ca fem föreningar och organisationer vill starta upp grupper för överviktiga barn och ungdomar. Skolsköterska har tagit kontakt med dessa och en träff har genomförts på Studieförbundet Vuxenskolan. I dagens läge finns det goda förutsättningar för ett samarbete och Studieförbundet Vuxenskolan har redan börjat samordna insatser för föräldrar och barn. Skolan Inom skolans ram har man f.n. individinriktade hälsosamtal med barn/ungdom med iso-bmi > 25-30 (Även föräldrasamtal). Förutom hälsosamtalet har skolorna, i samarbete med bl.a.

dietist, sett över skolmåltider och mellanmål. Hälsa har tagits fram som tema i undervisningen och kommer alltmera att lyftas fram på olika sätt. I kommunen pågår även arbete för att förbättra utbudet i skolcaféerna och detta kommer att fortsätta. Centralskolan i Nässjö blev utsedd till länets hälsosammaste skolcafé i mars 2005. Belöningen blev 10.000 kr. Samhälls- och kommunutbud Landstingets folkhälsoplanerare sammanställer en broschyr om tips på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar i Nässjö kommun. Två insamlingsutskick har gjorts till samtliga föreningar och organisationer i kommunen. Foldern är färdig i april 2005. Parallellt med projektets gång arbetar Nässjö kommun med att ta fram program och handlingsplaner för folkhälsoarbetet. Folkhälsoplaneraren för in teamets målsättningar och åtgärdsförslag i detta arbete. Även när det gäller kommunens Agenda21-arbete är överviktsprevention ett angeläget område. I den lokala Agenda21-planen finns ett område som heter Mat och hälsa. Folkhälsoplaneraren länkar gruppens planer i arbetet. Förbättrad struktur i handläggningen kring feta barn De barn som remitteras till barnmottagningen p.g.a. fetma handläggs nu på ett mer strukturerat sätt. Gruppen gjorde ett PGSA-hjul inför förändringen. Så här ser frågorna och prognosen ut: Frågor: Kvalitetssäkring i vård och behandling Hur kan en tydlig struktur påverka behandlingsresultatet? Hypoteser/prognoser: Förbättring av mat och rörelserutiner Felrapportering Testet av förändringen utgår från följande ansvarsplan: Vilka data? Hur? Vem? När? Var? Test: Måltidsordning Energiintag Fysisk aktivitet Formulär och stegräknare BUMM Nässjö Nov 04 BUMM Data: Ant måltider/dag Energiintag Steg/dag Gnmförd fys akt BUMM Nässjö 1 vecka under 5 dagar samt 1 vecka i vår. De åtgärder som blir aktuella för det enskilda barnet ser olika ut och kan innebära t.ex. enbart fortsatt uppföljning i skolan eller på BVC, fortsatt uppföljning på barnmottagningen, kontakt med psykolog, erbjudande att delta i skolans gruppaktiviteter för överviktiga barn, tips om barn/ungdomsaktiviteter i kommunen, kontakt med socialtjänst eller i extrema och svårbehandlade fall remiss till barnklinik.

Vi kommer att följa hur iso- BMI utvecklas för de barn som varit på Barnmottagningen och har diagnosen fetma. Vi kommer också (genom mat och aktivitetsdagböcker) att följa om barnen över tid förändrar sina kostvanor och sin fysiska aktivitet. Mer om hur strukturen ser ut i detalj finns i Bilaga4. 4. Nästa steg Handlingsplanen tar upp många förslag på förändringar i arbetet mot övervikt och fetma. Teamet anser att följande åtgärder är att prioritera i den närmaste framtiden. Utveckla främjandet av goda matvanor Matlagningskurs för småbarnsföräldrar erbjuds idag via BVC. Det vore önskvärt att kunna erbjuda utökad information om kost och hälsa och matlagningskurser som en del av föräldrautbildningen. Utbildning i och användande av Hälsokurvan på BVC som ett arbetsinstrument känns angeläget. Gruppaktiviteterna Det finns goda skäl att fortsätta med de uppskattade gruppaktiviteterna, men det vore önskvärt att utveckla samarbetet med idrottsföreningar och organisationer i form av ledare till grupperna. Föräldrar och skolan Dietist planerar att under de närmaste månaderna göra butiksvandringar med föräldrar till överviktiga barn. För framtiden vore det värdefullt att ordna föräldramöten kring temat hälsa och att utbilda skolpersonal i frågor som rör hälsa, kost och fysisk aktivitet. Utökade diskussioner med skolledning, skolmåltidspersonal och med gruppledare för barn /ungdom kring kostfrågor och fysisk aktivitet. Även dialog kring hur hushållslärarnas undervisning i hälsa utformas är önskemål framöver. Schemaläggning av fysisk aktivitet minst 30 min per dag (utöver idrottslektioner och raster) är något som rekommenderas men ännu ej genomförts på alla håll. Samhällsutbud För framtiden är det viktigt att sprida broschyren om fritidsaktiviteter för barn och ungdomar till exempelvis skolor, föräldramöten, vårdcentraler, dietistmottagning och apotek. Hälso- och sjukvårdens roll Det finns önskemål från barnmorskor på MVC att lära sig och kunna använda Hälsokurvan i sitt arbete med gravida.

Den sjuksköterska som arbetar med överviktiga vuxna på Vårdcentralen i Nässjö bör få utbildning i och kunna använda Hälsokurvan i sina kontakter med överviktiga.

Bilaga 2 Projektbeskrivning Gympa och snack Ett samarbetsprojekt för överviktiga barn i Nässjö kommun mellan idrottsföreningar, skolhälsovård och barnmottagning. Syfte: Att hitta vägar som hjälper barn och ungdomar att komma tillrätta med sin övervikt. Öka lusten till fysisk aktivitet Hitta någon idrottsaktivitet att fortsätta med framöver Ökat självförtroende Få möjlighet att lära känna nya kamrater Barn, ungdomar och föräldrar ska få ökad kunskap om en hälsosam livsstil och hur man själv kan påverka den egna hälsan. Målgrupp: Barn och ungdomar, skolår 4 9 med överviktsproblem. Bakgrund: Övervikt bland barn och ungdomar är idag ett stort hälsoproblem. För att lyckas vända trenden behövs mångas insatser. Detta projektet är en del av många insatser som behövs för att gynna denna gruppen barn och ungdomar. Metod: Överviktiga barn och ungdomar erbjuds i idrottsförening och samverkan med skolhälsovården deltaga i gruppverksamheten. Deltagare till projektet rekryteras via skolhälsovården och barnmottagningen. En grupp för mellanstadiet och en grupp för högstadiet. 10 12 deltagare i varje grupp. I ett föräldramöte kommer information att ges till barn/ungdomar och föräldrar om gruppverksamheten. Representanter från idrottsföreningar och tre skolsköterskor kommer att arbeta med gruppverksamheten. En förberedande träff för ledarna kommer att hållas. Idrottsaktiviteter kommer att alterneras med livsstils-/självstärkande samtal där den egna hälsan står i fokus. Exempel på aktiviteter som erbjuds är brännboll, fotboll, dans, gymnastik, bowling, basket. Andra aktiviteter kan tillkomma efter önskemål. Matlagning kommer att erbjudas varje grupp 1 gång per termin. Hit inbjuds även föräldrarna. Vid dessa tillfällen kommer dietist och hushållslärare att medverka. Föräldrar erbjuds samtal i grupp med psykolog. Det kan tex. handla om sug, vanor och känslor. Förälder tillsammans med deltagare skriver på anmälningsblanketten där man tillstyrker att barnet/ungdomen får deltaga i projektet.

Resurspersoner: Birgit Strömgård Barnläkare Agneta Uhr Dietist Anders Johnsson Skolläkare Anna Jonsson Skolsköterska Gunilla Andersson Skolsköterska Anna-Carin Mähler Sandstedt Skolsköterska Ulf och Yvonne Sandblom representanter för idrottsföreningarna Elisabeth Nordström Hushållslärare Sven Kindvall Psykolog Jesper Andersson Folkhälsoplanerare Följande föreningar kommer att medverka: Nässjö Bowling Nässjö Sportdansklubb Nässjö Basket Nässjö Arbetares Gymnastikklubb Nässjö FF Tidsplan Grupperna kommer att träffas 30 gånger under läsåret 2004-2005. En timma varje vecka. Start vecka 38 med informationsträff. Grupperna träffas på onsdagar med idrottsaktivitet för en av grupperna varje vecka. Grupperna kommer att följa Centralskolans profil-schema så långt det är möjligt. Detta för att underlätta idrottsföreningarnas insatser. Se planeringsunderlag. Finansiering Idrottsföreningarna söker handslagspengar för satsningen på projektet för överviktiga barn och ungdomar. Landsting och kommun tar viss del var för skolsköterskornas lön. Vid pennan Nässjö Augusti 2004 Anna-Carin Anna Gunilla / Skolsköterskor

Bilaga 3

Bilaga 4 Handläggning vid fetma hos barn och ungdom. Barnmottagningen i Nässjö Bakgrund: söker själva Remiss från BVC/SHV, barnklinik eller annan instans. Aktuell BVC/skolsköterska ev med vid besöket. Anamnes: Hereditet (BT, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, thyreoideasjukdom) Skolgång. Skolfrånvaro. Med i idrott? Fritidsintressen? Kamrater? Mobbning? Tid vid TV/video/dator? Aktivitetsdagbok Matdagbok Självskattningsenkät Status: Sedvanligt status, speciellt L och V, midjemått, BT, pubertet. Acanthosis nigricans? Studera tillväxtkurvan. Lab: Faste-insulin, fastebls, Thyr.-prover,lipidstatus,ASAT,ALAT, gamma-gt, Kreat. Blodstatus, SR. Åtgärder: Informera om fetmabehandling och om fetmasjukdomens betydelse på sikt. Motivera för livsstilsförändringar ( Prat kring att ändra vanor i små steg) Dietistkontakt Tipsa om kommunens aktivitetsutbud Berätta om och initiera ev deltagande i gruppaktivitet för överviktiga Överväg BUP-kontakt Överväg kontakt med soc.tjänst Återbesök: Samråd med barn/familj om när och var uppföljning ska ske. Åter till BVC/skolsköt.för samtal, L o V efter 2-4 veckor? Uppföljning av aktivitetsdagbok Uppföljning av matdagbok Åter till barnmottagningen efter 3-6 månader, dietistkontakt samtidigt