superviktig hos både dig och hästen

UTVECKLANDE» förbättra din och hästens balans RYTTARE: Johanna Blomdahl ÅLDER: 29 NIVÅ: LA HÄST: Wilma STAM: Bugatti Hilltop- 1778 Nonius -14 ÅLDER: 10 år NIVÅ: LA Är du inte själv i balans är det väldigt svårt för hästen att hitta sin balans. Balansen DRESSYRSKOLAN superviktig hos både dig och hästen Att en framtung häst måste aktivera bakbenen för att komma i balans är inte svårt att inse. Men även en framåt häst, som gärna höjer nacken måste övertalas att engagera bakbenen i högre grad. Stoet Wilma är långt ifrån framtung, hon är både pigg och högrest men ändå får hennes ryttare Johanna, jobba med att skapa engagemang i rygg och bakben. text och foto» eva jacobsen svaton Eftersom hästen av naturen har mer vikt på frambenen än på bakbenen och detta förstärks med en ryttare på ryggen, måste vi lära den att lägga vikt bakåt för att komma i balans. Och det är just att förmedla hur du får hästen i balans som är Maria Holmqvists passion. Det handlar till väldigt stor del om din egen position och balans, konstaterar Maria. Jag lägger stort fokus på mina elevers 36 Equipage nr 4 // 2014

position och låter dom träna länge och mycket på övergångar skritt halt. Hennes elev och tillika anställda, Johanna Blomdahl, ler igenkännande. Utan att du själv är i balans är det väldigt svårt för hästen att hitta sin balans, fastslår Maria. DEN VIKTIGA MELLANDELEN Johanna rider fram på ridbanan och börjar snart med övergångarna skritt-halt. Maria poängterar vikten av att ryttaren håller kvar sin egen position och hållning. Annars känner du inte om hästen inte är i balans. Du får naturligtvis inte vara brysk men heller inte alltför anpasslig. För att hjälpa hästen att hålla balansen är det alltså viktigt att du själv behåller din position mitt över hästen och inte ramlar framåt eller bakåt eller faller åt sidan. Samtidigt får du inte vara stel som en pinne, för att det ska vara behagligt för hästen och för att ni tillsammans ska få en god balans är det viktigt att du följer med i hästens rörelser. Maria påpekar att det främst är mellandelen, det vill säga, från mitten av låren till magen, du använder när du rider. När du kontrollerar hästen med sätet undviker du att rida med handen, förklarar Maria. I exempelvis en halt är det inte meningen att hästen ska korta halsen för att du tar i tygeln. En halt ska utföras genom att bakbenen trampar in under hästen samtidigt som den söker sig framåt för att få kontakt med bettet. Hästen ska alltså inte dra sig undan bettet genom att vika in nosen. Men den ska heller inte» När du bromsar hästen kan du tänka dig hur du gör när du stannar en gunga. Du upphör att följa med i hästens rörelse och sitter still, utan att gunga med, samtidigt som du pressar naveln mot ryggraden «maria holmqvist höja nacken och på det sättet dra sig undan. Kan du göra övergångar halt-skritt i balans så kan du göra det i alla gångarter, säger Maria övertygande. Funkar det däremot inte i skritt är det bara tur om det skulle gå i övriga gångarter. IN I HALTEN Maria berättar att du när du förbereder en halt först och främst ska försäkra dig om att skritten är ren, det vill säga fyrtaktig. Din häst måste vara aktiv och framme för, lyssna på, drivningen. Wilma är en framåt häst, något som kan lura ryttaren att inte driva. Det är precis lika viktigt att checka av att en häst som är framåt faktiskt lyssnar på dina drivande hjälper, som en som är mer loj, säger Maria. Wilma höjer gärna nacken och kortar halsen, vilket hon ger prov på när Johanna ska göra övergångar till halt. När du bromsar hästen kan du tänka dig hur du gör när du stannar en gunga, beskriver Maria. Du upphör att följa med i hästens rörelse och sitter still, utan att gunga med, samtidigt som du pressar naveln mot ryggraden. Även handen upphör att följa hästens rörelse och just som hästen stannar mjuknar du i handen och för den något framåt mot bettet så att hästen kan länga på halsen. Maria Holmqvist är B-tränare, LAdomare samt tävlingsryttare i dressyr. Hon är också diplomerad hippolog med inriktning stallchef/hästutbildare. Läs mer på www.mariaholmqvist.se Halt utan engagemang i rygg och bakben. Både när Wilma höjer nacken och går emot handen och när bakbenen kommer efter måste Johanna driva bättre in i halten nr 4 // 2014 Equipage 37

När du tittar upp får du lättare att sträcka på dig och lyfta upp bröstkorgen, vilket gör att armarna Ytterligare ett exempel på en halt utan engagemang i rygg och bakben. Här måste Johanna driva Wilma bättre in i halten. faller rakt ner och du får tyngd i armbågarna. Därmed kan du slappna av i handen. Johanna får göra halt gång på gång. Wilma måste förmås att släppa till i överlinjen och möta kontakten med Johannas hand längre fram. Lätta på sittbenen Du kan gärna lätta lite på sittbenen i själva halten för att tilllåta hästen att kliva in under sig med bakbenen, kommenterar Maria. Om hästen inte skulle lyssna föreslår Maria att du släpper tyglarna och kollar att skritten verkligen är ren. När det är soligt ute, som idag, kan du ta hjälp av skuggan för att se var hästen placerat bakbenen i halten, tipsar Maria. För att hästen ska röra sig korrekt och utföra det du vill, måste den vara avslappnad. Träna på att lära dig känna hur din häst andas. Känn efter hur det känns när du gjort halt och sedan i skritt. Om du vet hur andningen känns när din häst är avslappnad, märker du direkt på andningen när den spänner sig. SITSEN Johanna har en tendens att titta ner på hästen och Maria uppmanar henne att lyfta blicken. Hon förklarar att när du tittar upp får du lättare att sträcka på dig och lyfta upp bröstkorgen, vilket gör att armarna faller rakt ner och du får tyngd i armbågarna. Därmed kan du slappna av i handen. En avslappnad hand håller mjukt i tygeln. Som du slår an dom mjuka tonerna på pianot, så ska du hålla i tygeln, säger Maria. Hon påpekar vidare att armar och ben ska vara fria från kroppen. Du ska kunna röra armar och ben oavhängigt av varandra och av resten av kroppen. Och tyngden i kroppen ska du känna i korsryggen och inte i magen. UT UR HALTEN Både när du rider in i och ut ur en halt ska hästen behålla balansen. Den får alltså inte ramla framåt när du rider ur halten. Du ska snarare känna att hästens kropp går bakåt utan att den trampar bakåt, menar Maria. Hästen ska gå ur halten genom att börja skritta med bakbenen. Det kanske inte går med en gång men du kan ha det som ett mål. Även ut ur halten höjer och kortar Wilma gärna nacken. Lätta lite på låren så kommer du automatiskt ner i sadeln, instruerar Maria. Det är viktigt att du inte klämmer med benen utan tvärtom lyfter dom något från hästen. Och tänk på att handen ska ha kontakt med munnen utan att hålla emot. Hon förklarar att du när du ska ut ur halten vill komma ner i sadeln för att med ett lätt tryck förmedla till hästen att du vill att den ska röra sig framåt. 38 Equipage nr 4 // 2014

När du vill länga stegen är det viktigt att du följer med hästen i rörelsen. När det är soligt kan du ta hjälp av skuggan för att se var hästen placerat bakbenen i halten.» Hästen får inte ramla framåt när du rider ur halten. Du ska snarare känna att hästens kropp går bakåt utan att den trampar bakåt «maria holmqvist HALVHALT I HALTEN Wilma ger sig iväg ur halten utan att sätta under sig bakbenen. Gör en halvhalt i halten! anvisar Maria. Du bromsar med sätet, naveln mot ryggraden, lättar i handen när hon precis ska göra halt, så lättar du i benen för att släppa fram henne och ger samtidigt stöd. Det här kanske du får göra om flera gånger. Johanna låter Wilma gå in i och ut ur halten gång på gång. Upprepning är viktigt. Du måste hitta den egna balansen och också lära hästen dina signaler. - Tänk på att våga låta det du gör ta tid! framhåller Maria. Det kan kännas som om du lägger ner väldigt mycket tid på simpla saker men när du fått din häst att lyssna till dom här hjälperna har du kommit långt. KONTROLL ÖVER STEGEN När skritt-halt fungerar är det dags för Johanna att se om hon har kontroll över stegen. Du ska kunna både korta och länga stegen, säger Maria. Hjälperna är desamma som tidigare. När du ska korta stegen gör du precis som när du ska göra halt, du bromsar för sätet. Men just i läget när hästen kortar upp steget för att stanna, lättar du i benen och driver därmed på så att hästen fortsätter att skritta, instruerar Maria. Sedan gör du samma sak upprepade gånger tills hästen är med på noterna. För att länga stegen gör du som när du gör övergången från halt till skritt. Nu är det viktigt att du följer med hästen i rörelsen, påpekar Maria för Johanna. Och funkar det inte gör du bara om. Johanna ömsom kortar, ömsom länger stegen på volten. Det här kan du göra många gånger fram och tillbaka för att känna att hästen är med dig, säger Maria. SKRITT-TRAV Först nu, när du har jobbat med övergångar skritt-halt och att korta och länga stegen, kommer vi till övergångar i skritt-trav, ler Maria. Övergången skritt-trav funkar bra efter dom tidigare övningarna, Wilma är med på noterna och lyssnar direkt till Johannas signal. Men övergångarna tillbaka till skritt är lite trixigare. Wilma är inte riktigt överens med Johanna, höjer nacken och går emot handen utan att trampa in under sig med bakbenen. Nu rider du inte in i övergången, säger Maria. Du måste lära dig att känna vad som händer bakom sadeln. Wilma får inte sluta engagera bakbenen, om du känner att hon gör det får du rida fram och aktivera henne och göra om. SLÄPP STIGBYGLARNA Det är faktiskt inte så konstigt nr 4 // 2014 Equipage 39

Johannas favoritövning SKRITT: I första bågen kortar du steget. På medellinjen gör du halt. Nästa båge länger du steget för att göra halt igen på medellinjen. Sista bågen kortar du steget igen och gör så halt på fyrkantsspåret på mitten av nästa kortsida FÖR BÄTTRE BALANS Övningen utgår från serpentin med tre bågar och bör utföras i tre steg. Utgångsläget är halt på fyrkantsspåret på mitten av kortsidan. 1) Kom fram i skritt. I första bågen kortar du steget. På medellinjen gör du halt. Nästa båge länger du steget för att göra halt igen på medellinjen. Sista bågen kortar du steget igen och gör så halt på fyrkantsspåret på mitten av nästa kortsida. 2) När övningen fungerar i skritt kan du göra den i trav, slopa halterna och gör övergångar till skritt i stället. 3) När ni blivit säkrare kan du lägga in halterna direkt från trav. att du inte rider in i halten, kommenterar Maria, eftersom du har hamnat lite ovanpå sadeln i stället för att sitta i den. Släpp stigbyglarna en stund så ska du se att du TRAV-SKRITT: När övningen fungerar i skritt kan du göra den i trav. Byt ut halterna mot övergångar till skritt ca 4 steg. kommer ner i sadeln igen. Det är påtagligt hur Johanna kommer rätt i sadeln när hon släpper stigbyglarna och det märks också på Wilma, att hon får tydliga signaler och svarar med att engagera bakbenen in i övergången. Det är viktigt att du inte spänner dig i, och spjärnar emot med, låren. Då är det omöjligt att komma ner i sadeln. Sitter du med tårna alltför mycket vinklade utåt kommer du automatiskt att rulla med låren, vilket också gör att du åker upp ur sadeln. Vrid i stället om låren så får du lättare att komma ner i sadeln. RID RAKT HÄSTEN SKA SPÅRA För att förvissa dig om att du rider rakt och att hästen spårar, är det så klart bra att ha en spegel till hjälp. Ute kan du lägga ut bommar att rida mellan, eller be någon stå bredvid och kommentera eller, ännu bättre, filma. Det är väldigt viktigt att du TRAV-HALT: När ni blivit säkrare lägger du in en halt varje gång du passerar medellinjen direkt från trav. Var noga med förberedelserna för halt! rider rakt och att hästen spårar och inte låter bakbenen slinka ut åt sidan, påpekar Maria. Rid också hellre på kvartslinjen än vid väggen, där är det svårt att känna om det är du eller väggen som gör att hästen stannar kvar på spåret. TAGEN BAKDEL Det finns flera rörelser för att engagera bakbenen och därmed skapa balans. Johanna får börja med att rida med tagen bakdel. Här är det lätt att ryttaren faller utåt. Det är också lätt hänt att fokusera på hals och ställning i stället för på bakdelen. Men det är motorn som ska jobba. Johanna rider på en stor volt och för med ytterskänkeln in bakbenen något innanför spåret. Maria låter inledningsvis hellre sina elever träna på att rida med tagen bakdel än sluta. Jag vill att ryttaren övar upp känslan för var bakbenen befinner sig och lär sig hur hon kan 40 Equipage nr 4 // 2014

påverka dom. Det räcker gott med tagen bakdel, ler Maria. BAKDELSVÄNDNING Bakdelsvändningen är en annan rörelse som engagerar bakbenen. Börja med en volt tillbaka, vägleder Maria. Viktigt är, precis som med tagen bakdel, att du inte faller utåt. Johanna får först kontrollera att skritten är fyrtaktig. Gör inte volten tillbaka mindre än att du kan behålla takten, påminner Maria. Så småningom minskar du volten. Målet är att hästen trampar med det inre bakbenet på samma ställe medan det yttre bakbenet rör sig på en liten cirkel runtom det inre. Du ska ha samma takt in i och ut ur vändningen. Tänk framåt hela tiden, påminner Maria. Och ha fokus på vad som händer bakom sadeln! I bakdelsvändningen sitter du mitt över hästen samtidigt som du har lite mer vikt förlagd till inre sidan. Visa hästen vägen med den inre tygeln. Med ytterskänkeln något tillbakaförd håller du bakdelen på plats. Innerskänkeln ligger kvar på sin plats och inverkar drivande om det behövs. Börja träna bakdelsvändning med en volt tillbaka och gör inte volten mindre än att du kan behålla takten. Målet är att hästen trampar med det inre bakbenet på samma ställe medan det yttre bakbenet rör sig på en liten cirkel runtom det inre. Johanna vinklar ut tårna, varpå låren spänns och rullar mot sadeln så att hon hamnar ovanpå sadeln. Maria råder henne att släppa stigbyglarna en stund för att återigen komma ner i sadeln och få kontakt med hästen. Rid hellre på kvartslinjen än vid väggen, där är det svårt att känna om det är dina hjälper eller väggen som gör att hästen stannar kvar på spåret. ÖVNING DÅ ALLT FALLER PÅ PLATS Johannas favoritövning, som nästan alltid får önskat resultat, är att rida serpentinbågar. Du kan göra övningen antingen i skritt eller i trav och variera den i det oändliga, berättar Maria. Du kortar respektive länger steget i varannan båge. Inledningsvis gör du halt varje gång du passerar medellinjen. Den här övningen får hästen uppmärksam, du får upprepade tillfällen att träna på att ge rätt signaler och hästen ges tid att lära sig dom. Bågarna underlättar att aktivera det inre bakbenet. Maria understryker att du inte kan räkna med att en övning blir korrekt från första början. Stanna i övningen tills den funkar, ge dig själv och hästen tid. Hästen måste få chans att förstå vad du vill. För att förmå hästen att utföra det du önskar måste du alltså först och främst hjälpa hästen att hitta sin balans. Och där är den verkliga grundstenen din egen position och balans. Det finns många sätt att träna upp balansen. Att longeras utan stigbyglar är ett jättebra sätt, säger Maria. Men också att rida i skogen och att hoppa. Och självklart handlar det inte bara om att rida. Du tränar balansen även när du cyklar. nr 4 // 2014 Equipage 41