Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet



Relevanta dokument
Område 4: Inkomst och Arbete

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd i Rinkeby Kista. FORSA 1 oktober 2012

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Målgruppsinventeringar inom barn och unga

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle?

Ärenden Föredragande kl

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

1 januari (HSL 2 g )

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Nationellt perspektiv

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Hemlöshetssituationen i Göteborg idag

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

BILAGA 2. Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun

Barnperspektiv i socialtjänsten

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

MÅLGRUPPSINVENTERING

Riktlinjer för anhörigstöd

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Välfärds- och folkhälsoprogram

Uppväxtvillkor i Sofielund

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?

Hela staden socialt hållbar

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Kvalitetsdagen 3 oktober - program och anmälan! Program

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Unga som varken arbetar eller studerar UVAS

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI. En presentation av resultat och analys

Riktlinje för socialnämndens handläggning av ärenden rörande bostadssociala insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453)

Nämndens riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Förbättrad statistik om barn och deras familjer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Omsorgens pris i åtstramningstid

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Michail Timtjenko Glory Hatemian SDF Västra Hisingen

Anhörigomsorgens pris Vad innebär det att hjälpa en gammal förälder?

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar

Ökad jämlikhet, minskad segregation och goda uppväxtvillkor för barn och unga

Riksnormen för ekonomiskt bistånd

På spaning efter barnperspektivet

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

4 Barnfamiljers biståndstagande 1 Karin Mossler

Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen

Reflektioner kring prevention juni Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Därför behövs familjehem

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren

Program för stöd till anhöriga

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Transkript:

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

Fattigdom Olika begrepp: ekonomisk utsatthet, ekonomisk knapphet, fattigdom Olika definition: Hushållets inkomst under 50 eller 60 procent av medelinkomsten i landet eller under normen för försörjningsstöd (= ekonomiskt bistånd, socialbidrag)

Föräldrars situation Inget arbete Långvarigt beroende av försörjningsstöd Låg utbildningsnivå Utländsk bakgrund Ensamstående mamma

Barn 0-18 år Fler förskolebarn än tonåringar lever i fattigdom Exempel SOU 2004: 43,2 procent av förskolebarn med ensamstående mamma 14,4 procent av 16-17-åringar med ensamstående mamma mindre än 60 procent av medelinkomsten

Barn utan hem Forskningsprojekt i Malmö (Andersson & Swärd 2007), enkät till socialtjänsten i två socialdistrikt: 30 bostadslösa barnfamiljer= 43 föräldrar med 67 barn under 18 år (varav hälften under 6) samt 8 äldre hemmavarande barn. Samtliga vuxna födda i annat land än Sverige. Bostad inte den sociala barnvårdens ansvar.

Fattigdomens konsekvenser för barn Bekymmer med att delta i fritidsaktiviteter Bekymmer att upprätthålla vänskapsrelationer Bekymmer i skolsituationen Det är en särskild utmaning för barn i fattiga familjer att finna vägar till social delaktighet och inklusion

Social barnavård Överrepresentation av fattiga familjer, ensamstående mammor och föräldrar födda i annat land än Sverige Ökad sårbarhet för andra påfrestningar i familjesituation och grannskap Ohälsa, sociala problem, brister i omsorgen om barnen

Bortsortering i barnavårdsarbetet Enligt Östberg (2010) bara utredning av 40 % av anmälningar om barn som far illa och 15 % av ansökningar om stöd. Bortsortering av fattigdomsproblem och problem som definieras som materiella. Utestängande organisatoriska ramar och professionella gatekeepers sorterar bort redan innan utredning om behov av insatser.

Riktade insatser för barn Stödja barns vänskapsrelationer, som kan fungera som en buffert och stimulera utvecklingen av socialt beteende, kognitiva resurser och självkänsla Bekämpa risken att de hamnar utanför kamrat- och fritidsmiljöer eller i destruktiva kamrat- och fritidsmiljöer God förskola/skola för att nå sin potential och vara rustade för framtiden

Barns vardagsliv och vuxnas vård Barns vardagsliv påverkas av att föräldrarna har psykisk sjukdom, intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter, missbruk och/eller våld i nära relationer Vuxenpsykiatri, vuxenhabilitering och vård av personer med missbruks- och beroendeproblematik ska ha barnen i åtanke Utvecklingsarbete och ökad samverkan

Referenser Andersson, Gunvor (2001/2009) Barns vardag i familjehem. I: Barns vardag i det senmoderna samhället. Stockholm: Natur och Kultur. Andersson, Gunvor & Swärd, Hans (2007) Barn utan hem. Olika perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Andersson, Gunvor & Swärd, Hans (2010) Barn och fattigdom. I: Swärd, H. & Egerö, M-A. (red.) Vara utan. En skrift om barn och fattigdom. Malmö: Egalité, CSA:s skriftserie, nr 1. Backe-Hansen, Elisabeth (2004) Barn och unges håndtering av vanskelige livsvilkår. Kunnskapsbidrag fra 36 studier av barnfattigdom. Oslo: Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. NOVA, rapport nr 12. Ds 2004:41 Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: Socialdepartementet/Fritzes Harju, Anne (2008) Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenheter och strategier. Växjö universitet: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Acta Wexionensia, nr 137. Hjort, Torbjörn & Salonen, Tapio (2000) Knapphetens boningar. Om fattiga barnfamiljers boende och ekonomi. Lunds universitet: Meddelanden från Socialhögskolan, nr 8. Ridge, Tess (2002) Childhood poverty and social exclusion. From a child s perspective. Bristol: The Policy Press. Ridge, Tess (2006) Childhood poverty: a barrier to social participation and inclusion. I: Tisdall, E.K.M., Davis, J.M, Hill, M. & Prout, A. (eds) Children, Young people and social inclusion. Participation for what? Bristol: The Policy PrRidge,. Social rapport 2006. Stockholm: Socialstyrelsen. Östberg, Francesca (2010) Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den sociala barnavården. Stockholms universitet: Rapport i socialt arbete nr 134.