SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården



Relevanta dokument
SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

Kompetenslyftet ehälsa

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra

Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra

Lärande utvärdering Kompetenslyftet ehälsa

Framtidens primärvård

Avstämningsrapport. Utvärderare Ekan Management Evelina Kambre, Tobias Tholf, Petter Spanne

Utvärdering ehälsalyftet tema 3

Dialogseminarium Tema 1 - Grundläggande ehälsa

ehälsalyftet Processhandledarmöte :00-12:00

Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost

Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Utvärdering av Grenverket Södertörn delrapport 4

Slutrapport genomförande

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0

Känner du till. FoU? Enkät från

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

B 95, Bristfälliga enskilda avlopp på Lambarö

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

PTP-program för Landstinget Blekinge

Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Värdelyftet Framtidens primärvård

Checklista inför registreringsstart

Analys Syfte och Mål:

Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014.

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO

Vässa verksamheten med ehälsa. Ulla Forsbeck Olsson Eva Pilsäter Faxner

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Famnas kompetensforum i ehälsa

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Uppföljning av handlingsplan för miljö- och stadsbyggnad- medarbetarenkät 2012

Utbildning för samtal om bra matvanor

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Dela läslust projektplan

Effektutvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

Bra mottagnings projekt

Samtal i samverkan Hur samverkar vi? 2.Processarbete 3.FHS 4.Inte bara trösklar

Projektutvärdering. Produkter och tjänster för ökad projektkultur. Partner

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

PROJEKTPLAN. 18 maj 2011 SIDA 1 (6) PROJEKTLEDARE Lisa Österberg , POSTADRESS Välj förvaltning...

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Vernissage. 17 december 2012 kl Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Ökat socialt innehåll i vardagen

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Välkommen Till Kyrkenorums förskola

KLK 2018/235. Kommunfullmäktige

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

"Linnea" Växjö Centrum Informationsöverföring Kommun-landsting

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Rapport: Avtalsuppföljning

E-hälsa 6/5 9/ Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

ÄRENDEGÅNG I VÅRDSAMVERKAN FYRBODAL

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning Leif Johansson

Rapport: Avtalsuppföljning

Ledarutveckling över gränserna

Famnas kompetensforum i ehälsa

Analys av processen för kommunalisering av hälso- och sjukvård i ordinärt boende

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare

Lokal närsjukvårdsgrupp psykiatri

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Extern utvärdering av projektet HP4

Handledning till projektorganisation

Månadstema Levnadsvanor Rehab

Slutrapport för projekt Värdelyftet i SLSO

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning. Therese Rostedt 22 mars 2016

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars juni 2011

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

ESF-projekt Samstart Skype möte

Rubrikförklaringar till projektmallar

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

Projektspecifikation

Transkript:

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 4 6 juli 2012

Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: Maj 2012-juli 2012 Rapport: Delrapport 4 Datum: 6 juli Ansvarig konsult: Pamela Salomonsson (EY) Kvalitetssäkrare Johan Widén (SLSO) Genomförd datainsamling under perioden Under perioden maj-juli har Ernst & Young genomfört den fjärde delutvärderingen inom uppdraget. Ernst & Youngs utvärdering i denna delrapport baserar sig på deltagande på projektmöten, intervjuer med projektmedlemmar och deltagare samt studier av projektdokumentation. Utförd datainsamling: Avstämningsmöten med projektledare, Ann-Marie Bönström Styrgruppsmöten Intervjuer med verksamhetschefer för vårduppdragen Husläkarmottagning, Rehab, BVC, MVC, UM, BUMM, Gyn och Logopedverksamhet Intervjuer med deltagare på dialogseminarier Deltagit på processhandledarmöten Deltagit på utvecklingsledarmöten Deltagit på referensgruppsmöten Deltagit på samverkansmöte Deltagit på dialogseminerium, Tema 5, Pågbyggnad ehälsa Deltagit på Inspirationsdag för alla processhandledare och utvecklingsledare Studier av dokumentationen från projektet Status Projektorganisation och metod Två styrgruppsmöten har hållits under våren och styrgruppsmötena har bokats in med tätare intervaller under hösten. Projektet har därmed följt Ernst & Youngs rekommendation att öka antalet styrgruppsmöten för att möjliggöra för styrgruppen att ha en överblick över projektets framfart och att snabbt kunna agera när beslut behöver tas angående projektet. Ernst & Young ser mycket positivt på denna utveckling och det är vår bedömning att denna förändring kommer att underlätta styrningen av projektet. 2

Projektets ekonomiska utfall hittills och senaste prognos visar att projektet har varit mer kostnadseffektivt än beräknat och styrgruppen har beslutat att föreslå till ESF utöka projektet till att omfatta vårdgrenarna Vuxenpsykiatri, BUP, ASIH, Geriatrik, H&H, hjälpmedel och Syncentral. Dessa vårdgrenar kommer att bli inbjudna att delta i projektet och om alla svarar ja kommer det att innebära att ca 7000 medarbetar tillkommer i projektet. Projektledarens tid kommer att skiftas så att mer tid läggs på att få igång arbetet med de nya vårdgrenarna. Detta kommer att innebära att primärvården som redan är ingång med dialogseminarier i större utsträckning kommer att skötas av processhandledarna och utvecklingsledarna. Den exakta utförandemodellen för vårdgrenarna som förs in i projektet kommer att tas fram under hösten. Arbetet i processhandledarnätverket flyter på bra och gruppen arbetar bra tillsammans. I arbetet med att ta fram material till de nya dialogseminarierna finns det fortfarande en del rum för effektivisering, då det är en stor grupp som tillsammans arbetar fram materialet. Ett upplägg där en mindre grupp tog fram materialet skulle vara mer tidseffektivt. Inspirationsdagen för processhandledare och utvecklingsledare var mycket uppskattat av deltagarna. En viktig skillnad mot lärandeseminariet i mars som framhölls av de intervjuade var att det gavs mycket utrymme för deltagarna att kommentera och komma med inspel kring vad som fungerar bra respektive dåligt i projektet. Detta element är viktigt att projektet tar till sig inför nästa lärandeseminarium den 13 september. Projektet har uppdaterat sin riskinventering i juni, med tydligt ägarskap och åtgärder för alla riskerna. Status Måluppfyllelse Iakttagelser från tema 5, Påbyggnad ehälsa Fortsatt positiva kommentarer från större delen av de intervjuade Har varit på 5 stycken. De har varit ganska givande allihopa. Just att man träffar olika personalkategorier och ser på saker från olika håll är bra. Verksamhetschef Det är väldigt bra, det är roligt att gå på Läkare De som är negativa lyfter fram tidsbristen Bra, men tar mycket tidsbortfall eftersom medarbetarna inte kommer ifrån Verksamhetschef Gruppen handledare har för mycket tid Verksamhetschef Seminarierna kunde vara kortare Läkare Tidsbristen lyfts fram som den största anledningen till att det kan bli svårt att fortsätta arbetet efter projektets slut De flesta tycker att seminarierna är på rätt nivå Några i gruppen läkare tycker att det är för enkelt Vissa undersköterskor och arbetsterapeuter känner inte alltid att temat passar dem 3

Några, men inte alla verksamheter har tid/möjlighet att hantera de förbättringsförslag som kommer upp under dialogseminarierna Några saker har vi kunnat genomföra. Men det är mycket som poppar upp och de här är bara en kanal Verksamhetschef Vi har diskuterat några förbättringsförslag på APT. Det har blivit en del förändringar. Vi har tittat lite grann på rutiner. Distriktssköterska Flera anger att de ser en kunskapsökning hos personalen De har ökat min kompetens. Mina kollegor har lättare att använda sig av ehälsa. Distriktssköterska Vi har blivit duktigare eftersom vi har haft TakeCare bitar inblandat. De bitarna har vi stärkt oss mycket i. Jag vet inte heller om vi hade fått det här med Levnadsvanor om vi inte haft ehälsa. Många bra saker har lyfts upp. Sjukgymnast Många önskar måluppföljning som visar på resultaten Framförallt verksamhetschefer och utvecklingsledare efterfrågar detta, men det har även kommit upp på dialogseminarier Gruppen verksamhetschefer som tycker att Kompetenslyftet tar för mycket tid efterfrågar detta särskilt Iakttagelser från BVC, MVC, UM, BUMM, Gyn och Logopedverksamheten Kompetenslyftet fungerar bra även i de vårduppdrag som än så länge bara haft ett dialogseminarium. Vissa kommentarer från barnmorskorna som på vissa håll tyckt att dialogseminarierna inte innehöll så mycket nytt angående deras journalsystem. Övriga anger att de är mycket nöjda. Viss inskolning kring vad dialogseminarier är kvarstår att göra bland personalen. Flera utvecklingsledare och verksamhetschefer har tagit upp under intervjuer att lärandeformen dialogseminarier är ny och behöver förklaras för medarbetarna. Under dialogseminarieserien med husläkarmottagningarna och Rehab var detta ett problem i början. När medarbetarna sedan deltagit på några seminarier kommer de lättare in i hur dialogseminarieformen fungerar. Fördelen med kunskapsspridning i utvecklingsledarnätverken blir inte lika påtaglig när det inte finns lika många utvecklingsledare och utvecklingsledarträffar som för Husläkarmottagningarna och Rehab Svårare för utvecklingsledarna att få gehör för att träffarna är viktiga och ska ta tid när de leder dialogseminarier på andra mottagningar än sin egen detta problem finns även inom Husläkarmottagningarna Referensgrupperna har fungerat bra Det har fungerat väl. Vi är inbjudna och får vara med i processen. Man skulle kunna effektivisera genom att slå ihop alla vårdgrenar. BVC, BMM, UM och Mansmottagning. Teman är det samma, antalet gånger är de samma. Verksamhetschef De verksamhetschefer som är med i flera referensgrupper ser en fördel med att verksamheten får mer tid att smälta och ta till sig den nya informationen. De ser en fördel i det lite långsammare tempot. 4

Personalen inser vad de inte kan och sedan kan vi ta tag i det till nästa seminarium Verksamhetschef I de mindre verksamheterna framhåller man tidsbristen i större utsträckning än i övriga verksamheter Hade man lagt seminarierna i anslutning till ATP mötena skulle personalen kanske inte känna av på samma sätt att det går åt så mycket tid och därmed bli mindre stressade Verksamhetschef Det är än så länge svårt att visa på en kompetenshöjning bland personalen, men verksamhetscheferna framhåller att personalen nu är mer medveten om vad man inte kan och därmed kan efterfråga rätt utbildningsinsatser. Målmätning: Målvärdena är nu satta och mätningarna av dessa kommer att börja under hösten. Metoden för Temp-mätaren som skickats ut två gånger under våren och enkäten till enhetschefer kommer att revideras. Svarsfrekvensen på dessa enkäter har varit för låg och projektet utreder för tillfället om detta beror på ett tekniskt fel eller om metoden med webbenkäter behöver ses över. Status Projektets effekter Har inte berörts i utvärderingen under perioden maj/juni/juli. Förslag på åtgärder - Projektorganisation och metod Ernst & Young ser det som mycket positivt att antalet styrgruppsmöten kommer att ökas under hösten. Nästa steg för att öka utväxlingen av den tid som styrgruppen lägger ned är att avsätta en del av tiden på styrgruppsmötena till presentation av de mål som mäts regelbundet och diskussion kring måluppfyllnad. Fokus i denna diskussion bör ligga på hur projektets metod kan förfinas för att öka möjligheten att nå de uppsatta målen. Inför att arbetet med att utforma projektupplägget för de vårdgrenar som tillkommer i projektet föreslår Ernst & Young att SLSO anordnar ett reflektionsseminarie där lärdomar från övriga vårdgrenar kan fångas upp och inkorporeras i det nya projektupplägget. På ett sådant seminarium bör processhandledargruppen ingå, liksom utvecklingsledarna från MVC, UM, BUMM, Gyn och Logopedverksamheten. Ernst & Young stödjer beslutet att projektet installerar en delprojektledare för de vårdgrenar som varit med längst i projektet och där projektledaren inte längre kommer att kunna lägga lika mycket tid, dvs. Husläkarmottagningarna och Rehab. Ernst & Young föreslår projektet att utvärdera om det även kan bli aktuellt att installera en delprojektledare som håller ihop arbetet med MVC, UM, BUMM, Gyn och Logopedverksamheten, beroende på hur omfattande arbetet med de nya vårdgrenarna kommer att vara. Ernst & Young rekommenderar att projektet reviderar metoden för att ta fram materialet till dialogseminarierna så att färre processhandledare involveras i själva arbetet 5

med att ta fram materialet. Den tid som friläggs skulle kunna användas till att utveckla metoden ytterligare och skapa genomslag för projektet genom att stödja verksamheterna i deras arbete med att ta tillvara de uppslag som kommer upp under seminarierna. Förslag på åtgärder - måluppfyllelse Ernst & Young rekommenderar att projektet tydligare under dialogseminarierna och på hemsidan lyfter fram de resultat som projektet har lett till, för att lyfta fram de goda effekterna och öka förtroendet för projektet i organisationen. Ernst & Young rekommenderar att projektet utvecklar arbetet med att stödja verksamheterna i deras arbete med att ta tillvara de bra idéer som kommer upp under seminarierna. En viss oro har uttryckts av flertalet av de intervjuade deltagarna och cheferna, då projektet upplevs gå fram fortare än vad verksamheten hinner med. Detta skulle kunna avhjälpas om verksamheterna fick mer stöd i hur de ska gå vidare i sitt utvecklingsarbete efter dialogseminarierna. För att skapa samma positiva kunskapsutbyte som finns på utvecklingsledarträffarna föreslår Ernst & Young att ett liknande nätverk skapas för de utvecklingsledare som kommer att vara verksamma i de andra vårdgrenarna. Detta nätverk bör inte träffas lika ofta, men skulle ändå kunna fungera som ett stöd, särskilt till hösten när projektet växer. Förslag på åtgärder - Projektets effekter Har ej berörts i utvärderingen under perioden maj/juni/juli. Lärande utvärderings metodik En lärande utvärdering pågår under hela projektet och ger projektet nya insikter under hela projekttiden, till skillnad från en klassisk utvärdering som sker i slutet av projektet. Meningen är att en lärande utvärdering ska bedöma om projektet är inne på rätt väg för att kunna uppnå projektets syfte och målsättning. Förutom att studera måluppfyllelse och hur projektet genomförs är det viktigt att fokuset i utvärderingen är just lärande. Det förutsätter att projektorganisationen involveras i planeringen av utvärderingen och analys av resultaten. Ernst & Young går löpande igenom de iakttagelser som görs under utvärderingen tillsammans med projektledningen och eventuella åtgärder tas fram i samråd. Alla åtgärder som projektet beslutar kring redovisas därför ej i samma rapport som de iakttagelser som föranlett dem. 6