Innehållsförteckning 1. Allmänna förutsättningar i kommunen 6 Kommunpresentation 12 3.1 Väsentliga händelser under året

Innehållsförteckning 1. Allmänna förutsättningar i kommunen 6 1.1 Befolkningsutveckling 6 1.2 Arbetsmarknaden 7 1.3 Välfärdsredovisning 9 1.4 Näringsliv 10 1.5 Omvärldsförhållanden 11 1.5.1 Internationell ekonomi 11 1.5.2 Svensk ekonomi 11 1.5.3 Kommunsektorn 11 1.5.4 Bengtsfors kommun jämfört med andra kommuner 12 2. Kommunpresentation 12 2.1 Kommunkoncernen 12 2.2 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 12 3.1 Väsentliga händelser under året 14 3.2 Väsentliga personalförhållanden 17 3.3 Sjukfrånvaroredovisning 18 3.4 Jämställdhetsarbete 19 3.5 Systematiskt arbetsmiljöarbete 19 3.6 Miljöredovisning 20 3.7 Förväntad framtida utveckling av kommunkoncernen 21 4. Övergripande mål 25 5. Drift- och investeringsredovisning 2006 28 5.1 Driftredovisning 28 5.2 Driftredovisning i sammandrag 28 5.3 Investeringsredovisning 29 5.4 Analys av kommunstyrelsen och nämnderna 31 5.4.1 Kommunstyrelsen 31 5.4.2 Socialnämnden 34 5.4.3 Kultur- och Utbildningsnämnden 41 5.4.4 Samhällsbyggnadsnämnden 44 5.4.5 Miljö- och räddningsnämnden 47 5.4.6 Finansförvaltningen 49 6. Riskbedömning 51 7. Ekonomi 2006 53 7.1 Resultatanalys 53 7.2 Analys av kassaflödet 56 7.3 Analys av balansräkningen 59 8 Bengtsfors kommunkoncern 68 8.1 Bengtsfors Teknik AB 68 8.2 Bengtsfors Energi Nät AB 68 8.3 Bengtsfors Energi Handel AB 69 8.4 Bengtsforshus AB 69 8.5 Bengtsfors Utvecklings AB 69 8.6 Majberget Utvecklings AB 70 9.1 Redovisningsmodell 71 9.2 Redovisningsprinciper 71 10. Historisk resultatjämförelse fem år i sammandrag 73 2

Kommunstyrelsens ordförande Valet 2006 innebar för Bengtsfors att en ny majoritet, en allians mellan centerpartiet, moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet, tog över ledningen av kommunen. Centerpartiets Per Jonsson utsågs till ny ordförande i kommunstyrelsen efter Sven-Åke Gustafsson, socialdemokraterna. 2006 har på den kommunala sidan präglats av fortsatt arbete med att anpassa kostnadsmassan ner till den nivå som kommer att gälla när våra extraordinära hyresintäkter från Lear och Segerströmsfastigheterna upphör under 2007. Dessa intäkter uppgick till 23,5 milj. kr under 2006. Arbetet med att få ner kostnadsmassan kommer att fortsätta de närmaste åren. Årets resultat uppgår till 30,2 mkr före bokslutsdispositioner. Ett mycket bra resultat. Kommunen budgeterade ett resultat på 17,3 mkr. Resultatet före nedskrivningar är 12,9 mkr bättre än budgeterat. Detta beror främst på högre skatteintäkter och lägre pensionskostnader än beräknat. Under året har kommunens utvecklingsarbete kopplat till Vision 2014 fortsatt. Idéseminarier har anordnats i kommunens alla delar. Syftet med mötena har varit att få igång en diskussion och en process kring den lokala utvecklingskraften med grund i de ortsspecifika förutsättningarna. Det är viktigt att detta arbete med att ta vara på den lokala kraften fortsätter och intensifieras. Det är en överlevnadsfråga för vår kommun. Byggnationen av Utvecklingscentrum har påbörjats under året. Tillskapandet av Utvecklingscentrum på Ön i Bengtsfors är en viktig del i kommunens utvecklingsarbete samtidigt som det är ett verktyg för att få till stånd nya jobb. Ambitionen är att flexibla och anpassade utvecklingsmöjligheter samt samlad tillgång till offentlig service ska stimulera såväl företagsutveckling, kommunutveckling och personutveckling. Första etappen av Resecentrum i Bäckefors har slutförts. Målet är att få tågstopp i Bäckefors för att förbättra kommunikationerna och möjligheterna för arbetspendling till bl. a Norge. Dessutom har försöksverksamheten med bussförbindelsen mellan Bengtsfors och Årjäng/Töcksfors fortsatt under året. Viktigt att arbetet med regionförstoring fortsätter. Arbetet med att stärka näringslivet har fortsatt, bl.a. utgör Bengtsfors Utvecklings AB, med Pelle Larsson som vd, en viktig del i detta arbete. Ytterligare en positiv händelse gällande näringslivsfrågor är att kommunstyrelsen sålt tre industrifastigheter, varav en har tillträdesdag först 2007. Försäljningen är viktig både för näringslivsutvecklingen och för kommunens fastighetsbestånd då minskade avskrivningar och minskat underhåll är positivt för kommunens ekonomi. Det goda arbete som utförts av alla i vår kommun är vi alla stolta över, och jag är övertygad om att vi har goda förutsättningar att ta oss an 2007 års utmaningar och möjligheter med största tillförsikt. Per Jonsson 3

Sammanfattning Befolkning Befokningsutveckling 1997-2006 11400 11200 11000 10800 10600 Antal 10400 10200 10000 9800 9600 9400 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat uppgår till 30,2 mkr före bokslutsdispositioner. I samband med bokslutet görs nedskrivningar på industrifastigheter med 28,0 mkr och på Hotell Dalia med 2,0 mkr. Redovisat resultat uppgår därefter till 0,2 mkr. Det är fjärde året i rad som kommunen uppvisar ett positivt resultat. Kommunen klarar därmed balanskravet. Kommunen budgeterade ett resultat på 17,3 mkr. Resultatet före nedskrivningar är 12,9 mkr bättre än budgeterat. Detta beror främst på högre skatteintäkter och lägre pensionskostnader än beräknat. Investeringar Årets investeringar uppgår till 43,1 mkr före investeringsbidrag. Det är en kraftig ökning jämfört med de senaste åren. År 2005 låg investeringsvolymen på 16,1 mkr. Årets största investeringsprojekt är Utvecklingscentrum som beräknas stå klart vid halvårsskiftet 2007. Fjärrvärmeutbyggnad i Bengtsfors har skett med 10,3 mkr. Första etappen av Resecentrum i Bäckefors har byggts för 5,0 mkr. Låneskuld Trots att investeringstakten har ökat kraftigt har det stora positiva resultatet gjort det möjligt att finansiera investeringarna med egna medel och dessutom amortera på låneskulden med 30,2 mkr. Låneskulden har under året minskat från 127,3 mkr till 97,1 mkr. På 3 år har låneskulden minskat med närmare 110 mkr. 4

Soliditet Årets resultat medför att det redovisade egna kapitalet ökar med 0,2 mkr till 257,3 mkr. Då tillgångarna samtidigt minskar, främst beroende på stora nedskrivningar, innebär det att kommunens soliditet förbättras. Kommunens soliditet har under året ökat från 53,0 % till 54,4 %. Om den del av pensionsskulden som intjänats före år 1998 (redovisas som en ansvarsförbindelse) inkluderas uppgår soliditeten till 11,3 %. PERSONAL Antalet årsarbetare har under året minskat från 722 personer till 709 personer. Under år 2006 minskade den totala sjukfrånvaron från 7,50 % till 6,79 %. MILJÖ Oljeförbrukningen fortsätter att minska. Genom fjärrvärmeutbyggnad åren 2005 och 2006 har oljeförbrukningen minskats med 1 100 m3. NÄMNDERNAS RESULTAT Nämnderna redovisar ett totalt överskott på 1,0 mkr mot budget. I resultatet ingår överskott på affärsdrivande verksamheter med 0,4 mkr hos samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsens överskott beror främst på den omprövning av fastighetsskatt som gjorts 6 år tillbaka p.g.a. omtaxering av småhustomter. Socialnämndens överskott beror framförallt på lägre kostnader för köpt vård åt barn och unga. Kultur- och utbildningsnämndens underskott hänför sig framförallt till större behov inom förskoleverksamheten. Samhällsbyggnadsnämndens underskott hänför sig till ökade underhållskostnader på förvaltningsfastigheterna. Miljö- och räddningsnämndens överskott beror på ökade intäkter hos räddningstjänsten i samband med samverkansavtal med annan kommun och externa utbildningsinsatser. Budgetavvikelse (mkr) Kommunstyrelsen 1,5 Socialnämnden 0,3 Kultur- och utbildningsnämnden -0,8 Samhällsbyggnadsnämnden -0,4 Miljö- och räddningsnämnden 0,3 Överförmyndarnämnden 0,1 Summa nämndsverksamhet 1,0 Verksamhet Under året har kommunens utvecklingsarbete kopplat till Vision 2014 fortsatt. Idéseminarier har anordnats i kommunens alla delar. Syftet med mötena har varit att få igång en diskussion och en process kring den lokala utvecklingskraften med grund i de ortsspecifika förutsättningarna. Byggnationen av Utvecklingscentrum har påbörjats under året. Tillskapandet av Utvecklingscentrum på Ön i Bengtsfors är en viktig del i kommunens utvecklingsarbete samtidigt som det är ett verktyg för att få till stånd nya jobb. Ambitionen är att flexibla och anpassade utvecklingsmöjligheter samt samlad tillgång till offentlig service ska stimulera såväl företagsutveckling, kommunutveckling och personutveckling. Första etappen av Resecentrum i Bäckefors har slutförts. Målet är att få tågstopp i Bäckefors för att förbättra kommunikationerna och möjligheterna för arbetspendling till bl. a Norge. 5

1. Allmänna förutsättningar i kommunen 1.1 Befolkningsutveckling Befolkningen i Bengtsfors kommun har successivt minskat under ett antal år. Under åren 2003-2005 mattades minskningen något, för att återigen öka under 2006. Under perioden 1998-2006 har befolkningen minskat med 1 210 personer eller 11%. År Folkmängd Förändring 2006* 10080-145 2005 10225-110 2004* 10335-101 2003 10436-80 2002* 10516-169 2001 10685-211 2000 10896-136 1999 11032-172 1998 11204-86 * SCB:s justeringar av den totala summan När det gäller födelsenettot har det försämrats med 32 % jämfört med 2005 och beror uteslutande på att fler invånare har avlidit under 2006 eftersom antalet födda är oförändrat jämfört med föregående år. År Födda Döda Födelsenetto 2006 84 166-82 2005 84 146-62 2004 86 152-66 2003 84 142-58 2002 82 179-97 2001 66 167-101 2000 97 161-64 1999 91 159-68 1998 87 143-56 Även förändringen av flyttningsnettot har bidragit till den accelererande befolkningsminskningen genom att det försämrats med 45 % under året. Antalet inflyttade ligger på samma nivå som 2005, medan försämringen återfinns i antalet utflyttade. År Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto 2006 429 499-70 2005 422 470-48 2004 457 491-34 2003 412 433-21 2002 391 469-78 2001 366 476-110 2000 385 454-69 1999 396 499-103 1998 325 371-46 6

Kommunens arbete att skapa förutsättningar för att trenden med avfolkning ska kunna stävjas går vidare. Träffar för nyinflyttande och idéseminarier fortgår. Den vikande befolkningsutvecklingen har även en direkt påverkan på kommunens ekonomi i form av att nivån på skatteintäkter och statsbidrag förändras. Kommunens arbete med att skapa nya arbetstillfällen i andra och nya branscher än inom tillverkningsindustrin fortsätter i och med Vision 2014. 1.2 Arbetsmarknaden Andelen arbetslösa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program av arbetskraften i kommunen uppgick i genomsnitt för 2006 till 11,8 % (samma siffra för 2005 uppgick till 11,9 %). I jämförelse med riket i helhet ligger kommunens arbetslöshet högt, riket uppvisade en total arbetslöshet om 7,6 % (motsvarande siffra för 2004 var 8,1) Bland kommunerna i Västra Götaland hade Bengtsfors kommun den högsta andelen arbetslösa vid årets slut. Den totala arbetslösheten redovisas i diagram nedan. Arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program (total arbetslöshet) 2006 16 14 12 10 procent 8 6 Total arbetslöshet Bengtsfors Total arbetslöshet Länet Total arbetslöshet Riket 4 2 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec månad Öppet arbetslösa (personer som ej ingår i arbetsmarknadspolitiska åtgärder) i kommunen var i genomsnitt 7,5% för år 2006 (motsvarande siffra var 7,7 % för år 2005). Jämförande siffra för riket var 4,6 % och för länet 4,6 %. Den öppna arbetslösheten illustreras i nedanstående diagram. 7

Öppet arbetslösa 2006 10 9 8 7 procent a-lösa 6 5 4 Öppet arbetslösa Bengtsfors Öppet arbetslösa Länet Öppet arbetslösa Riket 3 2 1 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec månad När det gäller ungdomsarbetslösheten så ligger den jämförelsevis mycket högt. Den totala ungdomsarbetslösheten (18-24 år arbetslösa samt i arbetsmarknadsprogram) var i genomsnitt 14,8 % i Bengtsfors kommun under 2006 att jämföra med 16,2 för år 2005, vilket innebär en minskning av ungdomsarbetslösheten. (Jämförande siffror var för länet och riket 8,7% respektive 9,1%.) Se nedanstående diagram. Arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadsprogram av befolkningen 18-24 år (total ungdomarbetslöshet) 2006 18 16 14 12 procent 10 8 Total arbetslöshet 18,24 år Bengtsfors Total arbetslöshet 18,24 år Länet Total arbetslöshet 18,24 år Riket 6 4 2 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec månad Andelen anmälda platser redovisas nedan. Utvecklingen visar att det 2006 var 19 färre platser anmälda till arbetsförmedlingen än föregående år. Inledningen av 2007 visar att antalet nyanmälda platser (ackumulerat) är färre än det var motsvarande period 2006. 8

Diff föreg år +2 Nyanmälda platser, totalt 5 +3 1.3 Välfärdsredovisning Den övergripande visionen för folkhälsoarbetet i Bengtsfors kommun är att: Alla som bor eller vistats i Bengtsfors kommun ska ha möjlighet att leva ett gott liv med en känsla av delaktighet och inflytande över den egna livssituationen och hälsan. Folkhälsoarbetet i kommunen styrs utav den Hälsopolitiska ledningsgruppen och har under året utgått från Folkhälsoplan 2006. Prioriterade områden i Bengtsfors kommuns folkhälsoplan är: 1. Psykisk hälsa 2. Stödjande miljöer och socialt kapital 3. Delaktighet och inflytande 4. Drogförebyggande 5. Strategiskt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet under 2006 har bl. a ägnats åt: Två antidrogkvällar riktade till allmänheten har anordnats. Den första handlade om vuxnas roll i det drogförebyggande arbetet och den andra om främlingsfientlighet och droger i relation till våld. Mötesplats för arbetslösa har startats. Mötesplatsen är öppen varje dag och erbjuder varje vecka ett grundutbud med tema friskvård. Dessutom anordnas regelbundet olika workshops och föreläsningar och närvaron är frivillig. 9

Demokratiakademin har anlitats för att genom insatser försöka öka ungdomars inflytande i kommunen. Metoden de använt sig av kallas Öppet forum. Arbetet med familjecentralen Nyckelspiken har fortsatt, och besöksstatistiken visar att den är välbesökt. Ohälsotalet i kommunerna 2004-2006 Kommun 2004 2005 2006 Kön Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Bengtsfors 55,3 34 43,1 52,1 33,7 42,5 53,4 32,8 42,6 Dals Ed 58,3 39,3 48,3 59,5 38,4 48,5 58,4 38,3 47,9 Färgelanda 61,8 41,8 51,1 62,8 43,7 52,6 59,8 42,7 50,7 Mellerud 65,3 45,3 54,9 63,4 44,6 53,6 60,7 44,6 52,4 Åmål 55,8 33,2 44,3 54,9 33,9 44,2 52,1 35 43,4 VGR 52 34,7 43,2 51,7 34,3 42,9 49,8 33,2 41,3 Riket 51,2 34 42,5 49,3 33 41,3 48,2 31,9 39,9 Definition: Ohälsotalet kan tolkas som "ohälsodagar per person och år". Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning (före 2004 förtidspension och sjukbidrag) från Socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64. Antal nyanmälningar till Barn- och ungdomspsykiatrin 2005 2006 Bengtsfors 54 26 Dals-Ed 23 32 Färgelanda 18 16 Mellerud 39 41 Åmål 27 33 Befolkningens utbildningsnivå 2005, 25-64 år (%) Förgymnasial utbild Gymnasial utbild Eftergymnasial utbild Folkskola Grundskola Högst 2 år 3år Kortare än 3 år Minst 3 år Bengtsfors 12 16 39 15 9 9 Dals Ed 15 14 35 15 9 9 Färgelanda 13 14 39 15 10 9 Mellerud 14 13 38 15 10 9 Åmål 10 10 36 19 12 12 Riket 6 11 30 18 14 20 Källa: SCB 1.4 Näringsliv År 2005 bildades Bengtsfors Utvecklings AB med syfte att främja näringslivet i kommunen. Kommunens ledning är dock fortfarande starkt involverad i näringslivsfrågorna, inte minst genom att industrifastigheterna hanteras via kommunstyrelsen och att kommunchefen är ledamot i styrelsen för Bengtsfors Utvecklings AB. Under året har en översyn av näringslivsrådets arbete och arbetssätt gjorts. 10

Ytterligare en positiv händelse gällande näringslivsfrågor är att kommunstyrelsen sålt tre industrifastigheter, varav en har tillträdesdag först 2007. Försäljningen är viktig både för näringslivsutvecklingen och för kommunens fastighetsbestånd då minskade avskrivningar och minskat underhåll är positivt för kommunens ekonomi. Till kommunens industrifastighet Boken 5 har under året Hof Supplier med dotterbolag koncentrerat hela sin verksamhet från Brandberget, Dals-Ed och Karls Gärde. 1.5 Omvärldsförhållanden 1.5.1 Internationell ekonomi Världsekonomin utvecklades i gynnsam takt under år 2006. Hård konkurrens och stark produktivitetsutveckling höll dessutom tillbaka inflationen. Inbromsningen i USA bedöms bli måttlig samtidigt som tillväxten i Europa utvecklas gynnsamt. I Japan har tillväxten legat lite högre än åren dessförinnan. Kraften i Kinas och Indiens tillväxt kvarstår. Trots att konjunkturen i USA successivt dämpats under år 2006, ökade BNP med drygt 3 procent under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal år 2005. I Japan och Tyskland var BNPuppgången 2,3 respektive 3,7 procent under fjärde kvartalet. I Asien har den starka tillväxten fortsatt under förra året och i exempelvis Kina ökade BNP enligt preliminära beräkningar med drygt 10 procent. Flera andra länder i Sydostasien uppvisar även de en mycket stark tillväxt. I de nordiska länderna, vilka är viktiga exportmarknader för svenska varor och tjänster, var tillväxten hög under år 2006. I USA har styrräntorna varit oförändrade sedan sommaren år 2006 efter att den amerikanska centralbanken under ett och ett halvt år genomfört ett stort antal höjningar. Den europeiska centralbanken, ECB, höjde styrräntan fem gånger under år 2006. De långa räntorna är fortsatt låga. Några förklaringar kan vara att de oljeproducerande ländernas betydande inkomster placerats på den internationella obligationsmarknaden samtidigt som inflödet av kapital från de asiatiska centralbankerna fortsatt och att ändrade regler för pensionsbolag ökat efterfrågan på långa obligationer. 1.5.2 Svensk ekonomi Under helåret 2006 ökade BNP med hela 4,7 procent och antalet arbetade timmar ökade med 2 procent. Såväl hushållens konsumtion, investeringar som nettoexporten bidrog till den starka tillväxtökningen. Konsumentpriserna steg med 1,4 procent år 2006 räknat som helårsgenomsnitt. Den förbättring på arbetsmarknaden som inleddes under andra halvåret 2005 fortsatte under hela 2006. Arbetsmarknadsstyrelsen redovisade under slutet av året en nivå på antalet nyanmälda lediga platser som inte har uppnåtts sedan 1980-talet. 1.5.3 Kommunsektorn Under 1990-talet hade många kommuner svårt att nå positiva resultat. Sektorn som helhet redovisade underskott åren 1995-1998. Från år 1999 har kommunsektorn totalt redovisat positiva resultat. Variationen mellan kommunerna har dock varit stor. Mellan åren 2005 och 2006 har kostnadsutvecklingen i kommunerna legat på ca 6 procent. Det är dubbelt så hög 11

ökningstakt som mellan åren 2004 och 2005. Ökade statliga bidrag såsom sysselsättningsstöden har gett ökade resurstillskott de senaste åren. Kommunsektorn redovisar preliminärt ett totalresultat på drygt 13 miljarder kr för år 2006. En del av överskottet består av skatteåterbäring i form av positiva slutskatteavräkningar. Antalet sysselsatta i både kommunerna och landstingen ökade med ca 1 procent som årsgenomsnitt. Dock ökade kommunernas sysselsättning betydligt snabbare under slutet av året vilket helt förklaras av fler personer i plusjobb. 1.5.4 Bengtsfors kommun jämfört med andra kommuner Bengtsfors kommuns resultat före nedskrivningar är det 11:e bästa i landet av 290 kommuner om resultatet fördelas ut per invånare. 2. Kommunpresentation 2.1 Kommunkoncernen Organisation för kommunkoncernen framgår av nedanstående organisationsplan. Nämnd - och styrelseorganisationen är följande: kommunstyrelsen, socialnämnden, överförmyndarnämnden, kultur- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden samt miljö- och räddningsnämnden. Kommunstyrelsens och de kommunala nämndernas verksamhet analyseras i särskilt avsnitt. Fyra av de kommunala bolagen drivs i en bolagskoncern med Bengtsfors Teknik AB som moderbolag. Dotterbolagen har som huvudsaklig verksamhet att köpa, sälja och distribuera energi samt att äga och förvalta bostäder och lokaler inom Bengtsfors kommun. Moderbolagets verksamhet består av en debiteringsenhet som ansvarar för debitering av energi för Bengtsfors Energi Handel AB, nätavgifter för Bengtsfors Energi Nät AB samt fjärrvärme, vatten- och avlopp och renhållning för Bengtsfors kommun. Administration inklusive ekonomfunktion köps från kommunledningskontoret. Bengtsforshus AB har dock egen personal för administration och för skötsel- och tillsynsansvar (bovärdar). Under år 2004 förvärvades samtliga aktier i ytterligare ett bolag, Majberget Utvecklings AB. Detta bolag ligger utanför bolagskoncernen. År 2005 startades det kommunala näringslivsbolaget Bengtsfors Utvecklings AB. 2.2 Mandatfördelning kommunfullmäktige Förra mandatperioden Nya mandatperioden (efter valet 2006) M 3 4 KD 3 3 FP 4 3 C 7 8 S 16 14 V 2 2 VP(Välfärdspartiet) 0 1 Förra mandatperioden styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Folkpartiet. Efter valet år 2006 styrs kommunen av Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. 12

Organisationsschema Kommunkoncernen Valnämnden Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelse Socialnämnden Bengtsfors Teknik AB Miljö & räddningsnämnden Överförmyndarnämnden Bengtsfors Energi Nät AB Kultur & Utbildnings nämnden Bengtsfors Energi Handel AB Samhällsbyggnadsnämnden Bengtsforshus AB Majberget Utvecklings AB Bengtsfors Utvecklings AB 13

3.1 Väsentliga händelser under året Vision 2014 pusselbitsmöten Utifrån den av kommunfullmäktige fastställda Vision 2014 och utvecklings- och kommunikationsstrategin har kommunstyrelsen fastställt övergripande politiska mål och handlingsplaner för 2006-2007. Kommunens ledningsgrupp har brutit ner målen i tidsatta och mätbara mål samt åtgärder. Arbetet med de politiska målen innebär att målstyrningen blir en allt viktigare del i ledning och styrning i kommunen. Som ett led i arbetet med visionen, utvecklings- och kommunikationsstrategin och reviderad översiktsplan har kommunledningen tillsammans med Utvecklingsgruppen anordnat idéseminarier, även kallade pusselbitsmöten, i kommunens olika delar. Syftet med mötena har varit att få igång en diskussion och en process kring den lokala utvecklingskraften med grund i de ortsspecifika förutsättningarna. Seminarierna var välbesökta på alla orter utom Bengtsfors tätort och har fått en stor genomslagskraft, både hos befolkningen och medialt. En sammanställning från mötena utgjorde ett underlag inför budgetarbetet för år 2007. Seminarierna kommer dessutom att följas upp i form av nya möten under våren 2007. Utvecklingsgruppen har fortsatt sitt arbete under året och fungerar nu som referensgrupp till kommunstyrelsen. Till följd av pusselbitsmötena har en utvidgad utvecklingsgrupp, kallad utvecklingsgruppen +, bildats. Den utökade gruppen består av eldsjälar och representanter från byalag mm från kommunens olika delar. Tillsammans med den ordinarie utvecklingsgruppen planeras åtgärder för utvecklingen av kommunen som helhet samt utvecklingen i de olika kommundelarna. Projektmedel för måluppfyllelse Ytterligare ett medel för att stimulera arbetet med att uppnå vision 2014 är införandet av så kallade målpengar. Kommunfullmäktige har från och med 2006 avsatt medel för måluppfyllelse. Tanken är att kommunstyrelsen och nämnderna ska kunna söka medel från fullmäktige för att kunna genomföra projekt med syfte att förverkliga visionen. Medel får inte sökas för sådant som ingår i den ordinarie verksamheten utan pengarna är avsatta för exempelvis extrainsatser eller helt nya satsningar. 2006 beviljade kommunfullmäktige 1 314 kkr till fem olika projekt. Arbetsmarknad Året har, liksom 2005, präglats av arbete kring arbetsmarknad, sysselsättning och det långsiktiga arbetet med att skapa en livskraftig kommun. Trots att inga större nedläggningar skett under året är arbetsmarknadssituationen i Bengtsfors kommun fortsatt kärv, inte minst för ungdomarna. I februari 2006 beslutade fullmäktige att projektet Mötesplatsen för arbetslösa i kommunen skulle startas upp. En projektledare anställdes och verksamheten startades sommaren 2006. Syftet med projektet är att öka anställningsbarheten bland invånarna i Bengtsfors kommun, för att förhindra långvarig utestängning från arbetsmarknaden och den ohälsa som kan följa med den. Den höga arbetslösheten i kommunen medför att kommunens åtgärder för att mildra effekterna har stärkts. Även den kraftiga ökningen av ungdomsarbetslösheten kräver individuellt anpassade och långsiktiga lösningar. Den senaste tiden har det dessutom tillkommit nya målgrupper med komplicerade arbetshandikapp som kräver omfattande insatser med en nära arbetsledning. Hanteringen av arbetsmarknadsfrågorna är därför av strategisk betydelse och under året har kommunen förändrat inriktning med ökad fokus på 14

utveckling av den enskilde personen. Fullmäktige har därför beslutat utreda möjligheten till att verksamhetsmässigt samordna arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen. Under hösten 2006 skulle ställning tas till om dessa båda enheter skulle slås samman men i januari 2007 beslutade kommunstyrelsen att återremittera kommunledningskontorets utredning i frågan. För år 2006 har kommunen även tecknat ett nytt samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen som ersätter tidigare system med fyra olika avtal. Syftet är att få kontinuitet i verksamheten och bättre kunna planera insatserna för den enskilde. Detta avtal är det första i Sverige i sitt slag. Det ungdomsprojekt som startades upp under 2005 har fortsatt även under hela 2006. Den arbetsmarknadspolitiska satsningen plusjobb ingick i regeringens budgetproposition hösten 2005 och kommunstyrelsen beslutade i början av året att kommunen skulle teckna kollektivavtal gällande detta. Kommunen fick statsbidrag för införandet men kommunstyrelsen menade att den plusjobbslön som inte täcks av statsbidraget skulle täckas av respektive nämnd. Utvecklingscentrum Tillskapandet av Utvecklingscentrum på Ön i Bengtsfors är en viktig del i kommunens utvecklingsarbete samtidigt som det är ett verktyg för att få till stånd nya jobb. Ambitionen är att flexibla och anpassade utvecklingsmöjligheter samt samlad tillgång till offentlig service ska stimulera såväl företagsutveckling, kommunutveckling och personutveckling. I december 2005 beslutade kommunfullmäktige att Utvecklingscentrum skulle byggas. En upphandling gällande byggnationen har genomförts och det första spadtaget togs 2006-09-04. Samtidigt som arbetet med den fysiska byggnaden pågår arbetar en arbetsgrupp bestående av representanter från kansliet, vuxenutbildningen och Bengtsfors Utvecklings AB med att utveckla själva innehållet och utformningen av de verksamheter som kommer att inrymmas i Utvecklingscentrum. Inflyttningen är planerad till sommaren 2007. Kommunen har beviljats medel från bland annat EU för att genomföra projektet. Enligt ansökan till EU beräknades utvecklingscentrum stå klart vid årsskiftet 2006/2007, varför projektet ursprungligen löpte till utgången av 2006 men en förlängning till 2007-06-30 är beviljad. Kommunstyrelsens utskott fungerar som styrgrupp för Utvecklingscentrum. Som följd av Utvecklingscentrum och dess lokalisering på Ön har kommunledningskontoret tagit fram förslag till planprogram för Ön i Bengtsfors, vilket fastställts politiskt. Planen redovisar områdets förutsättningar och det framgår att Ön ska utvecklas till en viktig mötesplats för Bengtsforsbor, besökare, turister, näringsliv och studerande. Programmet är fastställt av kommunfullmäktige. Med anledningen av upprustningen av Ön har samhällsbyggnadsförvaltningen flyttat ur sina lokaler på området. Rivningar har utförts för att ge plats åt utvecklingscentrum och kommunstyrelsen har annonserat ut fastigheterna Stampen 3 och 4 till försäljning, vilken kommer att slutföras i början av 2007. Samtidigt har kommunen köpt in fastigheten Stampen 5 för att bereda plats för en planerad gång- och cykelväg i området och över till EKA-området. Kommunikationer Utvecklade och förbättrade kommunikationer är ett viktigt led för att stärka och vidga såväl arbetsmarknad som näringsliv och kommunledningen fortsätter aktivt arbetet för att få till stånd förbättringar på området. En viktig länk är byggnationen av resecentrum i Bäckefors. Under året har upphandling genomförts och byggnationen påbörjades hösten 2006. Det nya 15

resecentrat invigdes den 13 december 2006. Dessutom har försöksverksamheten med bussförbindelsen mellan Bengtsfors och Årjäng/Töcksfors fortsatt under året. Vad det gäller kollektivtrafik i övrigt har Västtrafik AB förslagit att verksamheterna i de delregionala bolagen skulle överföras till det regionala Västtrafik AB, vilket kommunstyrelsen ställt sig bakom. En fråga som kom upp på samtliga idéseminarier och som dessutom är central för näringslivsutvecklingen samt ökar attraktiviteten att bo i kommunen är utbyggnaden av bredband. En arbetsgrupp har utrett frågan och kommunfullmäktige har uppdragit åt Bengtsfors Energi Nät AB att upphandla bredband. Samverkan med andra kommuner 2006 är det första helåret för Fyrbodals Kommunalförbund, bestående av kommunerna inom Fyrbodalsregionen. Inom kommunalförbundet finns fem beredningar och kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors har under året varit ordförande i beredningen för näringslivsfrågor. Till följd av det nya förbundet förändras verksamheten inom Kommunalförbundet Dalsland till att bli alltmer operativ. Från den 1 januari 2007 har förbundet bytt namn till Dalslandskommunernas kommunalförbund. Samtidigt har kommunens miljö- och hälsoskyddsarbete flyttats över till en gemensam miljönämnd i Dalsland, vilken ligger under Dalslandskommunernas kommunalförbund. Förutom detta har ett gemensamt turistbolag i Dalsland, Dalslands Turist AB, bildats. Följden av detta är att kommunen inte längre har någon turistchef och att kommunens turistbyrå från och med den 1 februari 2007 drivs av Dalslands Turist AB. Process Dalsland har reviderats under året, vilket innebär att en ny reviderad vision, inklusive åtgärdsområden har tagits fram. Till visionen Dalslänningen är driftig och skapar själv förutsättningarna för att driva sin egen och Dalslands utveckling framåt är åtgärdsområdena infrastruktur, entreprenörskap, kompetensutveckling, besöksnäring och marknadsföring samt primärkommunalt arbete kopplat. Kommuncheferna i Dalsland fortsätter därför sitt uppdrag att arbeta vidare med de prioriterade frågorna samt med att se över möjligheter till samverkan. Till exempel har ett intentionsavtal om gemensamt PA/lönesystem träffats mellan Dalslandskommunerna. Samarbetet kring telefoni/växel fortsätter och under våren anslöts Årjängs kommun till telefoninätet. För närvarande är 7 kommuner anslutna. En hel del arbete återstår för att utveckla samarbetet ytterligare. Övrigt Under perioden januari 2005 till och med januari 2007 har EU-projektet Pluskraft ett affärs- och utvecklingsprojekt i Dalsland Kanotmaratons kölvatten drivits. Det övergripande målet för projektet har varit att accelerera och utveckla effekterna av Dalsland Kanot Maraton +. Med evenemanget som katalysator och enande faktor skulle resultatet bli en utökad företags- och organisationssamverkan i både nätverk och faktisk samverkan. Detta skulle i sin tur utgöra grunden för en affärs- och produktutvecklingsprocess som i delar skulle resultera i en förnyelse av lokalt näringsliv. I projektet har också ingått att utveckla och säkerställa evenemanget och samverkansverktyget DKM + utifrån målsättningen Världens största och mest kända kanotlopp. Planering av Bengtsfors centrum är en viktig fråga vad det gäller kommunens attraktionskraft. På det öppna möte som anordnades i frågan presenterades två förslag, gällande gårdsgata 16

respektive gågata, som konsultföretaget Lincona tagit fram. Därefter har kommunstyrelsen beslutat att Lincona ska fortsätta uppdraget med att tydliggöra centrum och underlätta möjligheten att besöka centrum genom alternativen gårdsgata respektive gågata för området från Tingshustorget, förbi Nygårdstorget fram till Expertbutiken. Integrationsverket har kommit med en framställan om överenskommelse om introduktionsplatser för personer som beviljats uppehållstillstånd och kommunstyrelsen beslutade i maj att teckna avtal om att ta emot 55 personer. En visstidsanställd samordnare, som organisatoriskt ligger under arbetsmarknadsenheten, har anställts och ett flertal personer ankom under hösten. För att öka möjligheten till attraktivt boende i kommunen har kommunen sålt mark på Furnäs till ett företag som bygger ett fritidshusområde. Husen är dock byggda som året runt-bostäder och förhoppningen är att människor på sikt ska välja att bosätta sig där permanent. Familjecentralen Nyckelspiken fortsätter sitt arbete. Verksamheten är ett samarbete mellan kultur- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, primärvården (BVC och MVC) och Svenska kyrkan. En utvärdering av vårens verksamhet visar att Nyckelspiken är välbesökt och uppskattad bland föräldrar. Huvudman för verksamheten är kommunstyrelsen och ett kontrakt på tre år har skrivits (2005-2007). Nedläggningar av skola och förskola i Årbol samt skola i Gustavsfors har genomförts under året. Antalet anställda inom Norra och Södra området har anpassats till ett vikande elevunderlag. 3.2 Väsentliga personalförhållanden Enligt kommunens övergripande personalpolicy gäller följande: Uppgiften för Bengtsfors kommun är att inom olika områden utifrån givna resurser ge kommuninvånarna god service. Många av de verksamheter som bedrivs i kommunens regi är mycket personalintensiva d v s den viktigaste resursen för att verksamheten ska fungera är personalen. För att trygga personalförsörjningen är kommunens målsättning att alla anställda ska erbjudas möjlighet till heltidstjänstgöring samt fortlöpande kompetensutveckling inom sitt yrkesområde. Årsarbetare Antalet årsarbetare per den 1 november uppgick till 709 personer. Detta är en minskning från föregående år med 13 personer. Årsarbetare definieras som det totala antalet hel- eller deltidsbefattningar, omräknat till heltidsbefattningar. Könsfördelning Könsfördelningen bland kommunens månadsavlönade den 1 november var 81,7 % kvinnor och 18,3 % män. Andelen män har därmed ökat något jämfört med föregående år. 17

Åldersfördelning Medelåldern bland kommunens anställda uppgår till 46,6 år och är 0,2 år högre jämfört med föregående år. Kvinnornas medelålder uppgår till 46,2 år medan männens uppgår till 48,0 år. Föregående år var den totala medelåldern 46,4 år och har därmed ökat något. Fördelning heltids-/deltidsanställda Av alla månadsavlönade arbetar 54,7 % av kvinnorna heltid. Motsvarande andel för männen uppgår till 84,0 %. Andelen heltidsarbetande kvinnor har ökat från föregående år då de uppgick till 52,1 %. Andelen heltidsarbetande män har däremot minskat från 85,0 %. 3.3 Sjukfrånvaroredovisning Från och med den 1 juli 2003 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Redovisningen skall omfatta samtliga anställda som har ordinarie arbetstid, vilket även omfattar anställda på avtalsområdet BEA (personal i arbetsmarknadspolitiska åtgärder). Uppdragstagare och förtroendevalda skall inte ingå i redovisningen Total sjukfrånvaro i procent av samtliga anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid Alla anställda omfattas som har ordinarie arbetstid, vilket även omfattar anställda på avtalsområdet BEA. All arbetstid för dessa anställda förutom övertid, mertid samt fyllnadstid redovisas. Arbetstiden ska också reduceras med den frånvaro utan lön som har betalats ut såsom tjänstledighet för annat arbete, partiell tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. I ordinarie arbetstid inkluderas också semester och de 45 första dagarna på ferien för ferie och uppehållsanställda. Tot. sjukfrånvaro Tot. sjukfrånvaro Tot. sjukfrånvaro För kvinnor för män Totalt 6,79% 7,80% 2,56% <= 29 år 3,82% 4,14% 1,85% <= 30-49 år 6,89% 7,87% 2,05% >= 50 år 7,27% 8,50% 3,00% I tabellen framgår att den totala sjukfrånvaron i kommunen uppgår till 6,79 %. Föregående år uppgick den till 7,50 %. Kommunen har därmed närmat sig sitt mål på högst 6 % total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro > 59 dagar Den andel av sjukfrånvaron som överstiger 59 dagar i procent av total sjukfrånvarotid. Andel >59 dgr Kvinnor Män totalt >59 dgr >59 dgr Totalt 53,36 % 55,53 % 25,50 % <= 29 år 36,41 % 39,07 % 0,00 % <= 30-49 år 50,85 % 52,31 % 23,19 % >= 50 år 57,22 % 60,13 % 28,49 % 18

3.4 Jämställdhetsarbete En arbetsgrupp bestående av fack- och arbetsgivarrepresentanter arbetar fortlöpande med att kartlägga löner enligt Jämos analysverktyg Lönelots. En första rapport antogs av kommunstyrelsen 2005-06-07. Under 2006 har samtliga yrkeskategorier kartlagts efter beslut av ledningsgruppen 2006-01- 30 och en ny rapport kommer att framläggas för kommunstyrelsen i början av 2007. I samband med löneöversynen 2006 gjordes satsningar i enlighet med gruppens synpunkter. Bengtsfors kommun deltar genom kultur- och utbildningsnämnden i fyrbodalsprojektet Genväg. Syftet med projektet är att underlätta för ungdomar att träffa otraditionella studieoch yrkesval. Hittills har projektet huvudsakligen berört Bengtsgården och Strömkulleskolan, men förskolan planeras också ingå under 2007. Fem personer har under året inom projektet deltagit i en utbildning om genuspedagogik (5 poäng, i samverkan med Göteborgs universitet). Alla enheter har en medveten strävan att få väl sammansatta grupper såväl köns- som åldersmässigt. Många av de yrken som finns i förvaltningsverksamhet är dock kvinnodominerade och det är svårt att få manliga sökande till utlysta tjänster. Det kan möjligen på sikt och med en starkt förändrad syn på yrkesrollerna ge en bättre balans. För att uppnå detta krävs förmodligen även förändringar i utbildnings och lönesystemen. För delar av kommunens ansvarsområden kommer det i närtid att krävas generationsväxling. Det är vid de tillfällena som förändringar kan ske. För att bl. a öka möjligheten att få kvinnlig personal i räddningstjänsten har brandstationen i Bengtsfors byggts om. 3.5 Systematiskt arbetsmiljöarbete Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas, enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter, arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Bengtsfors kommun införde under år 2003 rutiner kring det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rutinen innebär att det systematiska arbetsmiljöarbetet skall vara en stående punkt på arbetsplatsträffar där arbetsmiljöfrågorna skall lyftas och diskuteras. Arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet diskuteras sedan i de lokala samverkansgrupperna samt i den centrala samverkansgruppen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer därigenom ständigt att vara i fokus och ingå som en naturlig del av det dagliga arbetet. Under året har Arbetsmiljöverket inspekterat socialnämndens och kultur- och utbildningsnämndens verksamheter. Verket har överlämnat granskningsrapporter med punkter att åtgärda. En av punkterna var arbetsmiljön för kökspersonal. Ombyggnad av 4 kök finns med i investeringsbudgeten för år 2007. Under året har cheferna utbildats i arbetsmiljöfrågor. Fördelningen av arbetsmiljöansvaret har klarlagts i policydokument. 19

En återkommande punkt på samverkansmöten hos miljö- och räddningsnämnden har varit lokaliteterna på brandstationen i Bäckefors. Underhåll av denna finns med i underhållsplanen för år 2007. Frågan om inomhusmiljön i kommunhuset är en ständigt återkommande punkt. En del underhåll kommer att göras under år 2007 för att komma tillrätta med problemen. Kartläggning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för år 2006 kommer att genomföras vid den kommungemensamma samverkansgruppens sammanträde den 30 mars 2007. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har haft fortsatt stor inverkan under året, och frågan finns på dagordningen på arbetsplatsträffarna. Utvecklings- och lönesamtal har genomförts på alla enheter under 2006. En ny blankett har tagits fram. Denna ska signeras av båda parter efter genomfört utvecklingssamtal. Under hösten gjordes en personalenkät i hela kommunen. Resultatet av denna visar att de flesta av kommunens medarbetare trivs på jobbet. Under 2007 kommer enheterna att arbeta med de förbättringsområden som enkäten påvisat. 3.6 Miljöredovisning Förorenad mark Arbetet med att sanera EKA-området fortgår, upphandlingar rörande själva saneringsarbetet har genomförts och saneringen har påbörjats. Sista halvåret av 2006 har förorenade byggnader rivits och skyddsspont i Bengtsbrohöljen slagits ner. Den belgiska företag som fått entreprenaden gällande marksanering kommer att påbörja den största delen av arbetet 2007. Naturvård I ett samprojekt med Dalslands vägmiljöer färdigställdes ett utsiktstorn vid Knä Sjö. I projektet deltog 4 personer. Avfallshantering Antalet enheter som källsorterar sina sopor har ökat under året. Energi Oljeförbrukningen fortsätter att minska. Genom fjärrvärmeutbyggnad med ca 20 mkr åren 2005 och 2006 har oljeförbrukningen minskats med 1 100 m3. Kalkning 994 ton kalk har spridits i sjöar och på våtmarker i den årliga kalkningen. En fortsatt revidering har gjorts av kalkmängder och intervall med hänsyn till resultaten av den omfattande provtagning som görs för att följa upp resultaten. Minskad pappershantering Miljö är ett av de profilområden och de kommunövergripande mål som är kopplade till vision 2014. Dessa är nedbrutna i mätbara och tidsatta mål, varav ett är minskad pappersanvändning. Som ett led i detta ska mängden kopior minska med 10 % 2006 jämfört med 2005. Kommunledningskontoret fortsätter därför sitt arbete med att försöka minska 20

pappersmängden i den dagliga ärendehanteringen. I så stor utsträckning som möjligt skickas kallelser och liknande via e-post eller Intranet. Utskick till politiker sker till allra största delen genom vanlig post då samtliga handlingar inte finns digitalt samtidigt som alla politiker inte använder e-post. För närvarande utreds möjligheten till digitala utskick till politiker, vilket skulle minska pappersmängden markant. Behovet att distribuera papperskopior från kansliet har minskat i och med VK, kommunens Intranet. En scannerfunktion kan kopplas till kommunens ärendesysten Diabas. När denna kopplas in kommer samtliga handlingar att finnas i digital form. Detta är en viktig del i utredningen om digitala kallelser eftersom alla handlingar då måste finnas digitalt. På grund av hög arbetsbelastning har utredningen inte kunnat slutföras under året. Samtidigt arbetar kansliet efter målsättningen att diariet ska läggas ut på hemsidan. Införande av självservice, d.v.s. personal och chefer sköter löneadministrationen digitalt, i organisationen minskar pappersflödet och betraktas därigenom som ett aktivt miljöarbete. Transportsamordning Måltidsservice arbetar hela tiden för att bättre samordna mattransporterna. Mest miljövänliga alternativet Miljöbalken kräver att räddningstjänsten skall ta hand om det utsläpp som skapas av släckvatten som tillförs olyckan. Vid en olycka skall miljövänligaste släckmetod tillämpas. Räddningstjänsten har fortfarande ett antal äldre bilar men i takt med tilldelade medel sker ett utbyte till fordon med miljömotorer. Gasol används i allt större omfattning som alternativ till vätskeformiga bränslen vid utbildning och övningsverksamheten. Energisnål bilkörning Personalen utbildas med hjälp av KUSTOM i rätt körteknik för att uppnå minskad bränsleförbrukning. 3.7 Förväntad framtida utveckling av kommunkoncernen Framtiden Genom det arbete som gjorts de senaste åren med att utveckla både ekonomi och verksamhet har kommunen ordning och balans i ekonomin och en mycket god servicenivå. Det som nu bör aktualiseras än mer än tidigare är hur kommunens attraktivitet ska kunna förbättras med ett positivt företagsklimat som medverkar till företagsutveckling och nyetableringar, boende, arbete och fritidsverksamhet. I begreppet attraktiv kommun kan läggas många olika åtgärder, varför en prioritering av vad som ska genomföras måste göras. Detta arbete bör ske i samråd mellan kommunen och andra parter. En av dessa är den utvecklingsgrupp+ som skapats under hösten och, utöver den ursprungliga utvecklingsgruppen, består av representanter från näringsliv och byalag. En annan är just de byalag och andra utvecklingsgrupper som finns på olika ställen i kommunen. Exakt hur detta arbete ska gå till måste klargöras under första kvartalet 2007 för att det ska finnas möjligheter att ta fram förslag till åtgärder inför 2008. Den utvecklings- och kommunikationsstrategi som kommunfullmäktige fastställde 2004 kommer i hög grad att påverka arbetet på kommunledningskontoret även kommande år. De 21

politiska målen är kopplade till visionen och dess profilområden och revideras årligen och åtgärderna anpassas och implementeras i organisationen. Många av åtgärderna/aktiviteterna som ska genomföras faller inom kommunledningskontorets område, exempelvis information och utvecklingsfrågor. För två år sedan genomfördes en medborgarenkät med grund i visions- och utvecklingsarbetet. Innevarande år kommer ytterligare en medborgarenkät att upphandlas och genomföras. Frågeformuläret kommer att vara detsamma som förra gången så att svaren kan jämföras. Förhoppningen är att resultatet förbättrats så att de åtgärder kommunen genomfört haft avsedd effekt. Oavsett resultat kommer kommunchefens ledningsgrupp att se över möjligheten till ytterligare åtgärder. Ekonomi- och målstyrning är även fortsättningsvis den dominerade metoden för ledning och styrning i kommunen och ju mer utvecklat målarbetet blir desto tydligare ska kopplingen till de ekonomiska ramarna bli. Dessutom finns möjligheten att söka medel för måluppfyllelse även under 2007. Kommunstyrelsen har givit kommunledningskontoret i uppdrag att utreda vad som menas med god ekonomisk hushållning och trots att detta ska vara redovisat till kommunstyrelsen redan i februari månad lär kommunledningskontoret fortsatt lägga ned tid och resurser på ekonomiska och strategiska frågor. Med anledning av den rådande arbetsmarknadssituationen fortsätter arbetet med att utveckla arbetsmarknad/sysselsättning och näringsliv. Då utbildning är ett led i att göra människor med attraktiva på arbetsmarknaden är dessutom utbildningsfrågor ett prioriterat område. Eftersom utbildning är en utvecklingsfråga för kommunen samtidigt som frågan är kopplad till den enskildes attraktivitet på arbetsmarknaden har kommunchefen, tillsammans med berörda förvaltningschefer, utrett frågan om kopplingen mellan arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen. Tjänstemännen har föreslagit att enheterna förs samman till en enhet under kommunstyrelsen men kommunstyrelsen har återremitterat ärendet. Oavsett utgång måste arbetsmarknadsenhet och vuxenutbildning dessutom fortsätta arbetet med att utveckla kontakterna med socialnämndens individ- och familjeomsorg då det finns en koppling mellan antalet personer utan försörjning och behovet av försörjningsstöd. För att främja näringslivet kommer kommunledningen och Bengtsfors Utvecklings AB genomföra ytterligare stormöten, branschmöten samt företagsbesök. I valet 2006 fick kommunen en ny majoritet varvid en ny ordförande för kommunstyrelsen tillträdde den 1 januari 2007. Våren 2007 genomförs också en omfattande utbildningsinsats för kommunstyrelsen och för övriga förtroendevalda i kommunen. Från och med årsskiftet finns två nya enheter inom kommunstyrelsens verksamhetsområde; räddningstjänsten och Hotell Dalia. När det gäller Hotell Dalia finns ett behov av att göra investeringar, dels i syfte att handikappanpassa hotellet och dels för att minska energiåtgången i huset. Dessutom behöver beslut fattas om i vilken form Hotell Dalia ska drivas i framtiden. Genom räddningstjänsten får kommunstyrelsen ansvar för en betydande myndighetsutövning, vilket tidigare endast skett i begränsad omfattning tidigare. Samtidigt har kommunen inte längre någon turistchef eftersom turistfrågorna flyttats över till Dalslands Turist AB. Kommunstyrelsen har därför från och med i år ansvar enbart för övergripande turistfrågor. Det är oklart hur stor påverkan förändringarna får för kommunstyrelsens arbete. 22

Samverkan inom Fyrbodals Kommunalförbund och Dalslandskommunernas kommunalförbund intensifieras och fördjupas alltmer. Dalslandskommunernas kommunalförbund har antagit en ny förbundsordning och en förbundschef ska anställas. Samverkan i detta kommunalförbund blir mer och mer operativ, exempelvis ligger Dalslands miljökontor här. Viktiga frågor i Fyrbodal är infrastruktur, näringsliv och gymnasiefrågor. En av de största uppgifterna under 2007 är slutförandet av Utvecklingscentrum. Byggnationen färdigställs under våren och inflyttning sker sommaren 2007. Då löper även EU-projektet angående Utvecklingscentrum ut. Efter färdigställandet kommer Bengtsfors kommun att ha en mötesplats för både näringsliv, utbildning och offentlig service och möjligheten till att stärka kommunens utveckling förbättras. EU-projektet Pluskraft löpte ut den sista januari 2007, vilket innebär att utvecklingen av affärs- och produktutveckling i samband med Dalsland Kanot Maratom + får hanteras via kommunens ordinarie näringslivsarbete och att själva loppet sköts av föreningen Dalslandsturism Bengtsfors. 2007 ska tävlingen dessutom utgöra SM i kanotmaraton och föreningen är beviljad ett bidrag för att sköta loppet. Programperioden för EUs strukturfonder har löpt ut och för närvarande arbetas nya direktiv fram. Det är därför oklart vilka EU-projekt som Bengtsfors kommun kommer att vara berättigad att söka i fortsättningen. EU håller dock på att ta fram så kallade Leader-områden. De är till för att utveckla och stärka landsbygden. Än så länge är inte områdesindelningen klar men Leader-projekt kan komma att bli ett sätt för kommunen att bedriva ett ännu mer aktivt utvecklingsarbete i kommunens olika delar. Som ett led i översiktsplan- och visionsarbetet besökte kommunledningen och utvecklingsgruppen våren 2006 olika delar av kommunen i syfte att få igång en diskussion och process kring den lokala utvecklingskraften. Dessa möten kommer att följas upp i form av nya öppna möten i kommunens olika delar under våren innevarande år. För att ytterligare stärka kommunens utveckling kommer utvecklingsgruppen och utvecklingsgruppen + att fortsätta sitt planeringsarbete. Hösten 2006 genomförde kommunen, med hjälp av Cerut på Karlstads universitet, en personalenkät bland samtliga tillsvidareanställda i kommunen. Resultatet presenterades i början av 2007. Framtagande och genomförande av åtgärder kopplade till enkäten kommer att vara en prioriterad fråga för kommunen hela året. Enkäten är en så kallad nollmätning och ska följas upp om två år. Målet är att resultatet ska ha förbättras, även om det finns många positiva resultat i enkäten. Resultatet av personalenkäten kommer att utgöra en viktig del av personalpolitiken framöver. En ny personalenkät kommer att genomföras 2008 med inriktning att uppnå resultatförbättringar. En del som behöver utvecklas är den interna informationen och utbyggnaden av kommunens Intranet VK. Informationssidorna i Dalslänningen fortsätter även detta år och e-tjänster gällande bygglov kommer att sjösättas. Arbetet med att utveckla ett system för att lägga ut kommunens diarium på hemsidan samt Intranet pågår liksom digitala kallelser. Detta är en viktig del i den kommunala servicen till medborgare samt massmedia. Förutom detta kommer arbetet med att implementera den nyligen antagna marknadsplanen och informations- och kommunikationsstrategin ta fart samtidigt som en grafisk profil för kommunen ska tas fram. 23