Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas 1
Text: Anette Jansson, uroterapeut, barnmorska, Kvinnokliniken SUS Faktagranskat av Pia Teleman, docent, överläkare, Kvinnokliniken SUS Bild: Hjälpmedelsinstitutet, BARD och Clipart Utformning, Patientforum, SUS Malmö, september 2013 2
Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas Framfall = prolaps kommer från latinets prolabera som betyder falla fram. Inom medicinen används även ändelsen cele som kommer från grekiskan. Hippokrates behandlade kvinnor med framfall redan ca 400 år f Kr. Olika studier visar att mellan 4 och ~50 % av alla kvinnor får någon form av framfall. Längst ner i bäckenet ligger bäckenbottenmuskulaturen och på den vilar urinblåsa/urinrör, livmoder/slida och ändtarm. Dessa organ är förankrade med olika stödjevävnader (bindväv och muskler). Livmoder Urinblåsa Tarm Bäckenbottenmuskel Normal anatomi, bild från Hjälpmedelsinstitutet. Om vävnaderna är eller blir försvagade och utsätts för olika påfrestningar kan ett eller flera av dessa organ sjunka och eventuellt komma ner genom slidöppningen. Orsaker till varför man får framfall: Det kan finnas en ärftlig faktor bakom svaga vävnader. Vid övergångsåldern slutar äggstockarna producera östrogen vilket gör att vävnaderna blir mer eftergivliga. Graviditeter och förlossningar ger ökad risk för framfall liksom tungt arbete. Andra tillstånd som astma eller rökning som kan ge hosta, ökar belastningen på bäckenbotten precis som övervikt och förstoppning. Det beror inte på att kvinnan inte har gjort knipövningar. 3
Olika typer av framfall förekommer. Dessa kan förekomma var för sig men också vara kombinerade. Vanligast är framfall av urinblåsan. Bild 1 urinblåsan sjunker ner (cysto cele) från Hjälpmedelsinstitutet. Vid framfall av urinblåsan (den främre slidväggen är svag) kan man få svårigheter att tömma tomt i urinblåsan. Detta kan leda till upprepade urinvägsinfektioner. Ibland får kvinnan ändra ställning på toaletten eller föra upp framfallet (som känns mjukt) med ett finger i slidan för att kunna tömma tomt i urinblåsan. Man kan få trängningar till att kissa med eller utan urinläckage. Se bild 1. Bild 2 livmoderframfall (uterusprolaps) från BARD Livmoderframfall kan ge svårigheter att tömma både tarmen och urinblåsan. Denna typ av framfall känns som en hård bula. Se bild 2. 4
Bild 3 framfall av tarmen (recto cele) från Hjälpmedelsinstitutet. Framfall av tarmen beror på en svaghet i bakre slidväggen. Det kan vara svårt att tömma tarmen. Ibland får kvinnan hjälpa till med ett finger i slidan och trycka bakåt för att hålla emot och kunna tömma tomt i tarmen. Gas och/eller avföringsläckage kan förekomma. Se bild 3. Symptom Oftast känner kvinnan tyngd- och skavkänsla, värk i underlivet och/eller att något buktar ut. Dessa besvär blir ofta förvärrade under dagen och besvärar mer framåt kvällen. Det kan vara svårt att sitta. En del kvinnor får svårt att genomföra samlag. Kvinnan känner också att lusten till sexuellt umgänge minskar då hon känner sig oattraktiv. Förebygga och egenvård Förhindra påfrestning på bäckenbotten genom att: Träna bäckenbotten musklerna. Man har nu visat att det kan förebygga och behandla framfall. Detta behöver göras hela livet. Låt träningen bli en daglig rutin. Se separat träningsprogram Sträva efter en god hållning stabilisera bålen. Till hjälp kan man träna pilates eller särskild bålstabilisering med kontroll av bäckenbotten. Undvik stor belastning med rätt lyftteknik. Knip först och lyft sedan. Ha tyngden nära kroppen och böj på benen inte ryggen. Eller be någon annan lyfta. Vid övervikt kan viktreducering avhjälpa en hel del problem Försök åtgärda kronisk hosta vid t.ex. astma eller rökning. Vårdcentralen kan hjälpa till med detta. Använd lokal östrogenbehandling som avhjälper torra slemhinnor i underlivet. Torra sköra slemhinnor kan leda till smärta, klåda, sveda och skavkänsla. Se separat information. 5
Undvik förstoppning genom att äta fiberrik kost och dricka tillräckligt mycket vätska (ca 1½ 2 liter per dygn) samt regelbunden tarmtömning och motion. Använd rätt krystteknik. Blås upp magen som en ballong (puta ut med magen). Låt sedan magen arbeta ut och in och på så sätt massera tarmarna som i sin tur för ner avföringen. Krysta inte mot bäckenbotten. Använd en liten pall under fötterna. Se bild. Om illaluktande flytning skulle uppstå kan man återställa den normala bakteriefloran genom att tillföra slidtabletter med mjölksyre bakterier. Det finns olika receptfria preparat på apoteken. För att undvika kvarvarande urin i urinblåsan och därav ha ökad risk för urinvägsinfektion kan man kissa i omgångar när man är på toaletten. Kissa som vanligt, ändra kroppsläge eller res dig, sätt dig igen och kissa en gång till och upprepa detta en tredje gång. På så sätt tömmer man ut all urin från urinblåsan. Mer information och råd får man via vårdcentralen eller sin gynekolog. Man kan också diskutera sina problem med barnmorskan vid rutinkontroll för gynekologisk cellprovtagning. KK direkt: 040-33 21 00 eller hemsidan: www.skane.se/sus/bbc www.1177.se, www.sinoba.se Undersökning och utredning börjar med den egna berättelsen om de besvär man har. Gynekologen gör en undersökning och kvinnan får hosta och krysta för att läkaren ska kunna bedöma vilken typ av framfall det är och hur stort det är. Läkaren kan göra ultraljud för att se på livmoder och äggstockar. Man kan då också se om de finns urin kvar i blåsan efter ett toalettbesök. Det kan behöva göras fler undersökningar, vilka läkaren bedömer individuellt. Behandling behövs för de kvinnor som har besvär. Förutom egna åtgärder finns det: Ringbehandling syftar till att lyfta upp och stödja vävnaderna så de inte glider ner. Ring används om man inte vill eller kan bli opererad. Man kan också ha ring i väntan på en operation. Det finns olika modeller och storlekar beroende på hur framfallet ser ut. Numera är ringarna gjorda av silikon som inte ger någon allergi. Ringen provas ut individuellt och kan avhjälpa framfall av urinblåsa och livmoder. Har man stort framfall av tarmen hjälper det inte med ring. 6
När ringen är utprovad och sitter på plats, högt upp i slidan, ska det inte kännas att man har en ring. Om det känns eller gör ont sitter ringen för långt ner mot bäckenbottenmuskeln. Då ska ringen bytas till annan storlek eller modell. Ringen kan eventuellt störa vid samlag. Då är det bra om man lärt sig ta ut och sätta in ringen själv. Ringen diskas i ljummet vatten och en mild tvål. Vid ringbehandling kan det bli skav och/eller trycksår på slemhinnan i slidan. Detta bör undvikas pga. risk för infektion. Risken för skavsår minskar betydligt om man använder lokalt (i slidan) tillfört östrogen. Det finns både receptfria och receptbelagda läkemedel. Se separat information. Man bör kontrollera ringen vid en undersökning, regelbundet för att undvika eller tidigt upptäcka sår och ev. sammanväxningar i slidan.när man fått en ring sker första kontrollen efter ca 3 månader, därefter ungefär en gång per år eller vid behov. Vid en planerad operation tas ringen ut någon vecka innan för att undvika skavsår och därav infektionsrisk. Bild på ring placerad i slidan. Operation görs om man har stora besvär. Det finns olika operationstekniker för att avhjälpa framfall. Vilken operation som görs beror på vilken typ av framfall det är och kvinnan och läkaren diskuterar detta vid ett förberedande läkarbesök. Se separat skriftlig information. Tyvärr finns det en liten risk för att framfallet kommer tillbaka inom några år. Det går då att försöka behandla med en ring eller ev. göra en ny operation. Många kvinnor får inga symptom alls vid ett eventuellt nytt framfall. Efter operationen bör man successivt bygga upp sin grundkondition igen och det gäller även bäckenbottenmuskulaturen. Sex veckor efter operationen börjar man med bäckenbottenträning. Undvik förstoppning för att inte belasta bäckenbotten. Undvik tunga lyft. Bad och samlag bör undvikas under en månad för att undvika infektioner. 7
Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas Kvinnokliniken Malmö Jan Waldenströms gata 47, plan 3 Bäckenbottencentrum telefon: 040-33 21 74 KK direkt: 040-33 21 00 Kvinnokliniken Lund Klinikgatan 12 Telefon 046-17 25 10 måndag till torsdag kl 09.00 11.00, 13.00-15.00 fredag 09.00-11.00 8 Patientforum, SUS Malmö, september 2013