SOLLENTUNA KOMMUN Miljö- och byggnadskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Miljö- och byggnadskontoret Elisabeth Thelin Förvaltningschef +46 08-57921485 Tjänsteutlåtande 2014-04-07 Sidan 1 av 1 Dnr 2014/0041 MBN-1 Diariekod: 101 Miljö- och byggnadsnämnden Nämndberedning preliminär budget 2015, miljö- och byggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämnden antar Nämndberedning preliminär budget 2015 samt Redovisning av utredningsuppdrag om förslag på i satsning av öppna data, enligt bilagor, och överlämnar dem till ' kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Miljö- och byggnadsnämnden ska på remiss lämna synpunkter på föreslagen resurstilldelning för 2015. Vidare ska nämnden här beskriva prioriterade möjliga satsningar mot de kommunövergripande målen 2015. En nyhet i årets budgetprocess är att mer utvecklade åtaganden och handlingsplaner for insatser mot målen görs under hösten i verksamhetplanen för 2015. Miljö- och byggnadsnämnden har ombetts att utreda förslag på satsning av öppna data, inom ramen för budgetberedningen. En sammanfattande redovisning av uppdraget finns i Nämndberedning preliminär budget 2015, bilaga 1 och i sin helhet i Redovisning av förslag på satsning av öppna data, bilaga 2. Nämndernas remissvar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 30 Osabeth Thelin Förvaltningschef Bilaga 1. Nämndberedning preliminär budget 2015, miljö- och byggnadsnämnden Bilaga 2. Redovisning av förslag på satsning av öppna data Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

SOLLENTUNA KOMMUN Bilaga 1 Nämndberedning preliminär budget 2015 Miljö- och byggnadsnämnden

Innehållsförteckning 1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag 3 1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer 3 1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget? 3 1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning? 3 1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma? 3 2 Beredning målstyrning 5 3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen 7 3.1 Redovisning av förslag på satsning av öppen data 7 4 Lokalförsörjning 9 Bilagor Bilaga 2: Redovisning av förslag på satsning av öppna data Miljö- och byggnadsnämnden, Nämndberedning preliminär budget 2(9)

1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag 1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer 1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget? PS I-direktivet och öppna data EU-direktivet PSI (Public Sector Information) syftar till att skapa innovation, produkter, tjänster och arbetstillfällen baserat på de enorma mängder data som finns lagrade hos statliga och kommunala myndigheter i EU-länderna, däribland Sverige. PSI-direktivets tydligaste syfte är att dessa datamängder ska vara s.k. Öppna data, vilket betyder att dessa är fritt tillgängliga att vidareutnyttja och forädla av andra aktörer, till så låg kostnad som möjligt eller ingen kostnad. PSI-direktivet tillämpas i Sverige via PSI-lagen (2010:566). Lagen omfattar bland annat avgiftssättningen för öppna data. Eftersom miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för det huvudsakliga underhållet av den geografiska informationen i kommunen som också är en viktig information som s.k. öppna data, blir det en fråga för nämnden och kommunen att ta ställning till hur man kan tillhandahålla denna helst kostnadsfritt och ändå klara av att underhålla Sollentunas geografiska information, vilket innebär kostnader. Förändringar av PSI-lagen avseende möjligheterna att ytterligare stimulera vidareutnyttjandet av öppna data är ute på remiss (SOU 2014:10) och beslut väntas under 2014 och föreslås träda i kraft 1 juli 2015. Förändringarna är inte tvingande fr.o.m. detta datum men kommer att påverka avgiftssättningen för myndigheters uppgifter påtagligt på något års sikt. 1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning? Miljö- och byggnadskontoret bedömer att satsningen med att släppa primärkartan som Öppna data inte kan genomföras med nuvarande budgetförslag för 2015. Se redovisning enligt särskilt uppdrag. Budgetförslaget kommer att innebära en betydligt mindre offensiv satsning på öppna data och med de konsekvenser det innebär. Vidare ryms ombyggnation av toalettutrymmena på plan 9 inte inom förslaget till budget 2015. Behovet av ombyggnad framhölls under resultatanalysen. 1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma? Planerad fördelning Enligt budgetförslaget förstärks miljö- och byggnadsnämnden med 1 mkr utöver tidigare budgetram. Miljö- och byggnadsnämnden, Nämnd bered ning preliminär budget 3(9)

Av dessa planerar MBK fördela ca 600 tkr till utökad miljöövervakning, som innefattar partikelmätningar, kontrollmätningar av buller och vidare ökad budget för laboratorieanalyser. Vidare föreslås 300 tkr att finansiera en utökning av förvaltningens controllerstöd från och med 2015 och resterande 100 tkr fördelas till miljö- och hälsoskyddsenheten för att täcka upp för beräknat intäktsbortfall i samband med att man övertagit tillsynen enligt Tobakslagen från en annan nämnd i kommunen. Inkomstbortfallet uppstår eftersom tobakstillsynen planeras utföras av befintlig personal men inte får finansieras av tillsynsavgifter, vilket arbete med miljötillsyn far. Fordelnmq OmraciR 600 tkr Utökad rr.^ CT 300 tkr/år för kapital-, avskrivnings-, drifts- och kalibreringskostnader för investerade partikelmätare. 300 tkr Utökat controllerstöd MBK 200 tkr för bullermätningar genom konsult 100 tkr ökad budget för laboratorieanalyser. 100 tkr Kompensation för nytt tillsynsområde tobakslagen. Summa 1 mkr Resultat av förstärkningen Förstärkningen möjliggör kommunens övervakning av partikelhalter vid tre ytterligare mätstationer längs med E4 (totalt fyra mätstationer) liksom bullermätningar genom konsult. Bullermätningarna ska utföras vid olika årstider samt före och efter att åtgärden att lägga bullerreducerande asfalt har utförts av Trafikverket. Övervakningen är också grunden för att kunna utöva tillsyn inom området mot exempelvis Trafikverket. Ökad budget för provtagning och laboratorieanalyser stärker möjligheterna att bedriva tillsyn och ger kunskap om miljöstatus. Exempel på områden är analys av fisk, kemikalieinnehåll i produkter eller av att livsmedel innehåller det som står på förpackningen och inget annat. Miljö- och byggnadsnämnden, Nämndberedning preliminär budget 4(9)

2 Beredning målstyrning Nämnderna svarar med övergripande beskrivningar av förslag på utvecklingsinsatser kopplat till de föreslagna kommunövergripande målen. Under hösten ska nämnderna fördjupa beskrivningarna och ta fram åtaganden och handlingsplaner för insatserna. Nedan omnämns de mål där miljö- och byggnadsnämnden främst ser potentiella utvecklingsinsatser under 2015. 4.1 Ansvarfull ekonomisk politik En ansvarsfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun Miljö- och byggnadsnämnden får enligt budgetförslaget möjlighet att förstärka arbetet med controllerverksamhet och ekonomisk uppföljning under 2015. Nämnden kommer t.ex. att utveckla arbetet med internkontroll och intäktsprognoser. 4.2 Näringsliv och arbetsmarknad Mål 1. Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Förbättra tillgängligheten och servicen till företagare Ett aktivt arbete pågår under 2014 med att effektivisera arbetsprocesser och att digitalisera arbetet och skapa e-tjänster. I stort kommer planerade e-tjänster att vara klara under året men delar som kan behöva hanteras under 2015 är t.ex. införande av e- signering för helt digitala ärendeprocesser. Miljö- och byggnadsnämnden utvecklar åtaganden och handlingsplaner i verksamhetsplanen om fortsatt arbete med att öka tillgänglighet och service. Från och med 2014 avser nämnden att göra information tillgänglig som s.k. öppna data, se definition under redovisning av särskilda uppdrag och i bilaga. Arbetet med öppen data gynnar företagsutveckling och innovation och miljö- och byggnadskontoret ser goda möjligheter att kunna bidra i arbetet. Se vidare exempel under målet för kommunikation. 4.4. Förebyggande insatser och omsorg Mål 4. Genom förebyggande självständigt liv. arbete ge förutsättning att leva ett tryggt och Miljö- och byggnadsnämnden avser bidra till målet genom att fortsätta arbetet med att inventera så kallade enkelt avhjälpta hinder för ökad tillgänglighet i offentliga miljöer för människor med funktionsnedsättningar. Nya delområden för inventering föreslås i verksamhetsplanen. 4.5 Miljö- och samhällsutveckling Mål 6. Arbeta för en god bebyggd miljö I princip syftar allt arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde på olika sätt till målet om god miljö- och samhällsutveckling eller till god bebyggd miljö. Mål 6 är nytt Miljö- och byggnadsnämnden, Nämnd bered ning preliminär budget 5(9)

för kommunen och miljö- och byggnadsnämnden kan bidra genom tillsyn för såväl god luft- och vattenkvalitetet, för att tillvarata natur- och kulturvärden, minska bullerstörningar och för att eftersträva en giftfri miljö. Nämnden avser inte minst att intensifiera arbetet med kemikalietillsyn i kommunen under 2015. Kontorets personal har hög kompetens inom miljö- och byggområdet och kan nyttjas som resurser i det av miljöutskottet övergripande arbetet. 4.6 Kommunikation Mål 8. Oka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling. Miljö- och byggnadskontoret avser att från och med 2014 göra information tillgänglig som s.k. öppna data, se definition under redovisning av särskilda uppdrag. Datat är också viktigt för att öka insynen i myndigheters arbete och den kan skapa annat värde, nytta och delaktighet för andra aktörer som privatpersoner, organisationer och företag. Under 2014 är främst viss geografisk information aktuell för lansering från nämnden. Under 2015 avser nämnden arbeta för att göra även annan information tillgänglig som öppen data. Exempel på områden som bör utredas är resultat från livsmedelskontrollen, radonmätningar, data från partikel- och bullermätningar o.s.v. Miljö- och byggnadsnämnden, Nämndberedning preliminär budget 6(9)

3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen 3.1 Redovisning av förslag på satsning av öppen data. Miljö- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att särskilt utreda och redovisa förslag på satsning av öppna data, inom ramen för nämndberedningen. Redovisningen utgör underlag i det slutgiltiga prioriteringsarbetet i den kommungemensamma budgetprocessen. Redovisning av förslag på satsning av öppna data, sammanfattning. Se hela redovisningen enligt bilaga. PSI-direktivet och Öppna data EU-direktivet PSI (Public Sector Information) syftar till att skapa innovation, produkter, tjänster och arbetstillfällen baserat på de enorma mängder data som finns lagrade hos statliga och kommunala myndigheter i EU-länderna, däribland Sverige. PSI-direktivets tydligaste syfte är att dessa datamängder ska vara s.k. öppna data. Det betyder att dessa är fritt tillgängliga att vidareutnyttja och förädla av privata aktörer, till så låg kostnad som möjligt eller ingen kostnad. PSI-direktivet tillämpas i Sverige via PSI-lagen (2010:566). Förändringar av PSI-lagen avseende möjligheterna att ytterhgare stimulera vidareutnyttjandet av Öppna är ute på remiss (SOU 2014:10) och beräknas träda i kraft 1 juli 2015. Förändringarna gäller bl.a. avgifts sättningen för öppna data. Miljö- och byggnadsnämndens förslag till satsning på öppna data 2015 Miljö- och byggnadsnämndens förslag är att låta den s.k. primärkartan släppas som Öppna data. Idag produceras och förvaltas primärkartan av miljö- och byggnadskontoret för att tillgodose kommunens kartbehov i samhällsbyggnads arbetet. Primärkartan håller en mycket hög kvalitet och skulle som öppna data ges en betydligt större användning än vad som är fallet idag för denna karta/datamängd. En hög nyttjandegrad av denna ligger i Sollentunas intresse då datat betingar ett stort samhällsnyttigt värde ur ett innovationsperspektiv, men också ur ett samhällsbyggarperspektiv för aktörer som idag använder datat för t.ex. bostadsbyggande och exploatering. Med primärkartan som öppna data redan från årsskiftet 2014/2015 skulle Sollentuna positionera sig i framkant i arbetet att underlätta för innovation, kreativitet, tjänster och arbetstillfällen i samhället. Förslaget bör följas upp med samverkan och aktiviteter för näringslivet och skolor för att marknadsföra öppna datas möjligheter. Ekonomi för primärkartan som öppna data I PSI-direktivet ser man avgifter som ett hinder för innovation och kreativitet och pekar på att en avgiftssättning som speglar den totala kostnaden för produktionen av datat hämmar vidareutnyttjandet av datat. Det är till nackdel för samhället och för de aktörer Miljö- och byggnadsnämnden, Nämnd bered ning preliminär budget 7(9)

som vill utveckla mervärdesskapande produkter och tjänster på datat. Detta tydliggörs i PSI-lagen samt det betänkande (SOU 2014:10) som syftar till att föreslå förändringar i PSI-lagen för att ytterligare stimulera svenska myndigheter till att släppa data som öppna data, till låg eller ingen avgift. I Sollentuna förvaltas primärkartan av miljö- och byggnadskontoret och kostnaderna för arbetet belastar MBK:s budget, kostnader som täcks via intäkter från försäljning av primärkartan. Förslaget att Sollentuna släpper primärkartan från och med årsskiftet 2014/2015 som öppna data beräknas medföra ett intäktsbortfall på ca 1,5 mkr per år för miljö- och byggnadsnämnden i och med att möjligheten att ta betalt för datat då försvinner. Denna summa måste kompenseras nämnden om förslaget ska kunna genomföras. Dnr KS 2014/0175 Återredovisning Redovisning i samband med remiss preliminär budget. Miljö- och byggnadsnämnden, Nämndberedning preiiminär budget 8(9)

4 Lokalförsörjning Miljö- och byggnadsnämnden har ingen planerad åtgärd i förslaget till lokalförsörjning. Miljö- och byggnadsnämnden, Nämndberedning preliminär budget 9(9)

SOLLENTUNA KOMMUN Bilaga 2 fö Redovisning av förslag på satsning av öppna data Återredovisning till kornmunstyrelsen i samband med remiss preliminär budget 2015, ärende 2014/0175. Geografiska data som öppna data i Sollentuna Miljö- och byggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att satsa på geografiska data (geodata) och främst primärkartan som öppna data från och med 2015. Geodata är ett samlingsbegrepp för all sorts geografisk information där man med ordet geografisk avser information som har en eller flera koordinater, t.ex. latitud/longitud, som gör art den t.ex. kan visas i en GPS för bilar. Några exempel på geodata: kartor med hög noggrannhet på centimeternivå: fastighetsgränser, byggnader, vägkanter, höjdkurvor, flygbilder m.m. och kallas vanligtvis baskarta eller primärkarta adressinformation, fastighetsdata och befolkningsdata detaljplaner produkter av analyser utförda på kartdata, t.ex. en karta som visar antalet medborgare i ålderskategorin 65-85 år inom en radie av 1000 meter från ett äldreboende pappersprodukten Sollentuna besökskarta (trycktes nu senast i december 2013) parkdata samt bil-, gång- och cykelvägar underlag för beslut om skolval baserat på avstånd till skola Primärkartan Den dominerande mängden geodata i Sollentuna utgörs av primärkartan. Primärkartan används dagligen som planerings- och beslutsunderlag i kommunen och de största användargrupperna är; plan- och exploateringsavdelningen bygglovs enheten mät- och kartenhetens dagliga verksamhet o enheten stödjer kommunens interna verksamheter med produktion av geodata för olika ändamål, t.ex. kartor som visar fördelningen av antalet röstberättigade per valdistrikt i Sollentuna trafik- och fastighetskontoret» Sollentuna Energi 1

Hl SOLLENTUNA KOMMUN Bilaga 2 Arbetet med att förvalta primärkartan utförs av mät- och kartenheten på miljö- och byggnadskontoret och omfattar följande uppdateringar: löpande, baserat på underlag från enheterna bygglov, plan- och exploatering, trafikoch fastighet, Sollentuna Energi samt t.ex. byggföretag som verkar i kommunen löpande, med hjälp av avancerad mätteknisk utrustning som t.ex. GPS-mottagare löpande, baserat på flygbilder via speciell 3D-programvara årlig, uppdatering med hjälp av inköp av geografisk information som produceras externt, t.ex. olika sorters flygbilder över Sollentuna Sollentunas primärkarta utgör en betydande informationsresurs av stort värde och med hög kvalitet. Ekonomi för primärkartan Ansvaret för förvaltningen av kommunens primärkarta ligger idag på miljö- och byggnadskontoret och mät- och kartenheten. Kostnaderna för förvaltningsarbetet belastar miljö- och byggnadskontoret och mät- och kartenhetens verksamhet och täcks bl.a. av intäkter från avtal avseende tillgång till primärkartan som kommunen har med j Lantmäteriet SL Trafikverket Norrenergi Sollentuna Energi Ytterligare intäkter för att täcka kostnaderna fås genom försäljning av primärkartedata via produktionen av grundkartor. Dessa är ett underlag till detaljplaner, där kartdatakostnaden belastar den som beställt detaljplanen. Viss sporadisk löpande försäljning förekommer men är ingen större intäkt. Förvaltningen av kommunens primärkarta, som är grundläggande information för många av kommunens verksamheter, finansieras alltså i huvudsak av externa intäkter. i PSI och INSPIRE EU-direktivet PSI (Public Sector Information) syftar till att skapa innovation, produkter, tjänster och arbetstillfällen baserat på de enorma mängder data som finns lagrade hos statliga och kommunala myndigheter i EU-länderna, däribland Sverige. Sollentuna omfattas via den svenska PSI-lagen (2010:566), vilken påverkar möjligheterna för Sollentuna att ta betalt för det öppna geodatat. Enligt det förslag till förändrad PSI-lag som nu är ute på remiss nu (SOU 2014:10) föreslår man bl.a. att avgiften för datat mer än tidigare bara far spegla hanteringskostnaden för utlämnande av datat. Detta för att skapa bättre förutsättningar för vidareutnyttjande av öppna data. Avgifter som täcker hela produktionskostnaden får endast tas ut i undantagsfall. Avgifter som motsvarar full kostnadstäckning går emot hela idén med PSI-direktivet då höga avgifter kommer ha en negativ påverkan på användningen av datat. Ju högre avgift desto lägre nyttjandegrad och vice versa. Samhället i stort gagnas av att datat används då det betingar ett 2

SOLLENTUNA KOMMUN Bilaga 2 stort värde för bland annat företag som utvecklar tjänster och produkter baserat på informationen. Självkostnaden för att lämna ut geodata är mycket låg i jämförelse med kostnaden för att producera geodata, speciellt primärkartan. Positiva effekter med förslaget I Sollentuna skulle primärkartan som öppna data kunna medföra ett flertal positiva följdeffekter exempelvis genom att: gynna stads- och samhällsbyggnadsprojekt i kommunen, vilka kostnadsfritt skulle få tillgång till kartinformation av hög kvalitet primärkartan som öppna data blir en kvalitetsprodukt för Sollentuna och tillgänglig för aktörer som vill utveckla tjänster och appar på kommunens geodata Sollentuna positionerar sig inom e-förvaltning och öppna data och skulle kunna arrangera egna evenemang för att stimulera nyttjande av öppna data eller deltagande i Open Stockholm Award med Sollentunas öppna geodata Stockholms stad släppte under 2014 flera geografiska datamängder som öppna data och anordnar även tävlingen Open Stockholm Award. Tävlingen syftar till att inspirera företag och medborgare att skapa tillväxt genom innovation i form av appar och andra tillämpningar baserat på information som råvara. Ett exempel på tillämpning är en app som redovisar parkeringsplatser på en karta. Stadsbyggnadskontoret i Stockholm släpper kartprodukten Tätortskarta Stockholms län som öppna data. Stadsbyggnadskontoret har, enbart för denna, en årlig kompensation på 5 miljoner kr via skattemedel. PSI och ekonomi Om kommunens primärkarta tillhandahålls som kostnadsfria öppna data enligt PSI-lagen kommer samtliga intäkter baserat på försäljning av datat helt försvinna. PSI-lagen säger dessutom att om en myndighet väljer att ta ut en kostnad ska den vara lika stor för alla aktörer, ingen aktör får missgynnas. Sollentuna kan därmed inte tillhandahålla datat som Öppna (och kostnadsfria) data mot en grupp samtidigt som man tar betalt av en annan. För att miljö- och byggnadsnämnden fr.o.m. 2015 (den reviderade PSI-lagen beräknas träda i kraft 1 juli 2015) och framåt ska kunna förvalta primärkartan som Öppna och kostnadsfria data behöver nämnden kompenseras för intäktsbortfallet som öppna data medför. Intäktsbortfallet beräknas till ca 1,5 miljoner kr/år. Öppna data redan 2014 I primärkartan finns det en mindre delmängd data som varken genererar intäkter eller kostnader i någon större omfattning. Denna datamängd skulle Sollentuna kunna släppa som öppna data redan under 2014 utan att det påverkar miljö- och byggnadskontorets budget i någon större omfattning. 3

SOLLENTUNA KOMMUN Dessa data är: stompunkter (punkter i landskapet med hög noggrannhet beträffande läget, dessa används vid mätning om man behöver ha tillgång till en känd kontrollpunkt vid t ex GPS-mätning) höjddata (bl.a. höjdkurvor och tredimensionell data över Sollentuna) flygbilder Stompunktema genererar i storleksordningen ca 30 000-35 000 kr om året i intäkter men innebär inga kostnader. Höjddatat är inköpt 2012 och genererar varken intäkter eller kostnader. Flygbilderna kostar i storleksordningen 80 000 kr om året i inköpskostnader men genererar inga försäljningsintäkter. 4