Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Relevanta dokument
Sådd direkt eller i skydd?

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

Tio steg till toppskördar

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Råd för produktionen av en bättre skörd

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Sjukdomssituationen i kummin

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

13 dagar gav 14 säckar

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Frö- och Oljeväxtodlarna

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Sakredovisning för år

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Strip till för täta radavstånd

Framgångsrik precisionssådd

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Jätteloka (jättefloka)

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Tidig och sen växtreglering

Etablering och snigelförsök

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Etablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF

Hållbar bekämpning av gräsogräs

Radhackning i robusta odlingssystem

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Varmt väder har gett ökat upptag

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

När skall man stödså?

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Jordbearbetningsstrategier

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

TEMA FÅNGGRÖDOR. Utnyttja fånggrödor effektivt TEMA. Kväve till följande gröda. Växtslaget väljs utgående. med fånggrödan. Vad menas med fånggrödor?

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar tillväxt i vårraps och stråsäd

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Transkript:

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki

Försök med olika såtätheter i bearbetad och obearbetad mark Direktsådd plöjning, harvning, sådd, vältning 5, 10, 15, 20, 25 och 30 kg/ha groende frön (Record, 56 %) Tidpunkten för sådden var lyckad, jorden var grynig med båda såsätten. Sådd på samma dag, 4.5.2011. Den orörda markens ytskikt var fuktigare, som det vanligtvis är I den bearbetade jorden såddes fröna ca 2 cm djupt. Vid direktsådden siktade man på grundare sådd, 1 (-2) cm djupt. Rätt stadig mellanlera, bördighetsvärdena goda, lätt sydsluttane mark. De direktsådda områdena direktsåddes nu nionde året i rad. Förfrukten var vårvete, halmen jämnt spridd.

Jordens fuktighet under sådagen (0 7,5 cm) 4.5.2011 Direktsådd Jämnfuktig 0 2,5 cm: 19,3 % 2,5 5 cm: 19,6 % 5 7,5 cm: 19,4 % Allmänna egenskaper Mindre avdunstning Svalare jord Mindre vattenvolym På längre sikt bättre Bearbetad jord Torrare vid ytan 0 2,5 cm: 8,4 % 2,5 5 cm: 16,5 % 5 7,5 cm: 19,7 % Allmänna egenskaper Torkar lättare Värms upp snabbare Tål mycket regn bättre Struktur efter bearbetningen

Planttäthet insåningsåret och följande vår samt på hösten före 2. skördeåret plantor st/m 2 Direktsådd Bearbetad mark groende frön kg/ha 3.1.2013 4

Planttäthet under insåningssommaren Utsädesmängder: Direktsådd (S) 25 och 30 kg/ha, bearbetad mark (M) 10 och 15 kg/ha svalt, fuktigt hett, torrt regnigt

Varför utvecklades mindre plantor i den obearbetade marken? Fenomenet är känt från andra växter, men lindrigare. Broddbildningen hos havre har minskat med under 10 %, korn 10 %, vårvete 10-30 %. Litet frö och lermark är en utmanande kombination Plantbildningen hos rybs och camelina har minskat med närmare 50 % (flera försök) Närheten till gödselgranulaten? En delorsak till den dåliga plantbildningen hos rybs: gror inte eller grodden skadas. Testades på kummin med groningspapper: minskade inte grobarheten. Vädret? I början fuktigt och svalt, plantbildningen drog ut på tiden. Efter det en par veckor torrt och varmt: torkade en del av groddarna bort?

Direktsådden börjar spurta Växten utnyttjar utrymmet till att breda ut sig Kumminets täckningsgrad-% 26.9.2011 och 14.5. 2012 höst 2011 vår 2012 direktsådd bearbetat itäviä Groende siemeniä frön kg/ha

Hösten 2011 hittades utgående från samma planttäthet större rötter där marken inte bearbetats Bearbetad mark (100 130 st/m2) Direktsådd

De enskilda plantornas utveckling var annorlunda beroende på såmetod och såtäthet 12.9.2011 100-130 st/m 2 300-350 st/m 2 direktsådd bearbetad direktsådd bearbetad blad per planta 13,6 9,7 7,3 7,5 g/blad 0,10 0,10 0,04 0,09 rot längd 15,0 16,6 13,2 14,5 rot tjocklek 9,6 7,7 5,9 6,7 rötter, g/planta 2,6 1,6 0,7 1,1 oförgrenade rötter, % 43 50 55 80

De tätaste bestånden från 2011 följande vår, 4.5. 2012 (på ytan syns granulaten från vårgödslingen) Direktsådd Sådd i plöjd jord

De tätaste bestånden från 2011 30.5. 2012 Sådd i bearbetad mark Direktsådd

Såmetoden och tätheten åstadkom vissa skillnader på första skördeårets plantutveckling Ett tätare bestånd börjar blomma en aning senare I direktsådd ca 2 dagar senare (5. -> 7. juni) I bearbetad mark ca 4 dagar senare (3. -> 7. juni) Vid samma såtäthet börjar direktsåddens plantor blommar ett par dagar senare Beståndet var som direktsått en aning högre Medelhöjd 89 cm, när de bearbetades medeltal var 84 cm. Samma skillnad syntes även då såtätheten var den samma med båda metoderna. Också såtätheten inverkar: i tätare bestånd blev plantorna kortare.

3.1.2013 13

1. fröskörden i bearbetad och direktsådd mark preliminärt resultat, Jockis 2012 kg/ha Direktsådd Bearbetad mark Medeltal utsädesmängd, kg/ha 3.1.2013 14

Den största fröskörden under första skördeåret uppnåddes med olika såmetoder och vid olika planttätheter kg/ha (preliminära fröskördar) Direktsådd Bearbetad mark planttäthet, st/m 2 sommaren 2012 (kylvösiemenen (Utsädesmängd, määrä, kg/ha) kg/ha) 3.1.2013 15

Under den andra hösten små skillnader mellan bestånden De direktsådda plantorna en aning större Rötternas tjocklek (direktsådd bearbetad) 7,8-7 mm Rötternas torrvikt 0,70 0,53 g/planta Bladens torrvikt 0,47 0,37 g/planta Antalet blad 6,8 5,7 st/planta Varierande och mindre inverkan av planttäthet Rötterna en aning större i tätare bestånd Bladen en aning mindre i tätare bestånd Stor variation, kräver noggrannare granskning

Sammandrag och slutsatser 1 Planttätheten minskar oftast då marken inte bearbetas i dethär kumminförsöket till ca en tredjedel Närmast planttäthet för bearbetad mark uppnås när marken är som mest grynig och halmtäcket inte är för tjockt vädret är ganska varmt, en aning regn men inte mycket i försöket lyckade första punkten, inte andra mycket beror på egenskaperna i markens ytskikt också i bearbetad mark är de optimala regnmängderna olika Kummin täcker bra det växtutrymme som erbjuds Beståndet kompletterar en gles planttäthet försökets direktsådda kummin använde utrymmet speciellt bra 3.1.2013 17

Sammandrag och slutsatser 2 2012 var allmänt ett s.k. dåligt direktsåddsår Kummin lyckades tvärtemot utmärkt i obearbetad mark. En möjlig försening av skörden är i kummins fall inget problem. Den optimala såtätheten var mindre i obearbetad mark Å andra sidan var rutornas skördevariationer också stora vid samma såtäthet. Andra skördeårets (2013) resultat kompletterar resultaten Utgående från höstens planttätheter är det möjligt att resultatet av skillnaderna i såtäthet mellan 1. och 2. skördeåret varierar mindre vid direktsådd än vid sådd i bearbetad mark. De kommande åren intresserar Egenskaperna hos kummin ser ut att kunna ha goda växtföljdseffekter. Det vore intressant att undersöka hur de kraftiga rötterna, deras rester och rotkanaler påverkar om marken inte bearbetas efteråt. 3.1.2013 18

Tack! 3.1.2013 19