Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Jämtlands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 3 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång... 6 3. Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn... 8 4. Lönsamhet... 9 5. Kapacitetsutnyttjande... 10 Största konjunkturrisker... 10 68 procent av företagen har goda expansionsutsikter... 11 Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län... 13 Prognos och utfall genom åren... 15 1
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4264 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator arbetar med nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2
Jämtlands näringslivsstruktur 99,5 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 76 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Jämtlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 11 405 11 743 36 121 varav småföretag (0-49 anst) 11 353 11 668 27 438 Jordbruk 7 956 7 999 9 002 Offentlig verksamhet 68 214 22 245 Total 19 429 19 956 67 368 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2009. Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län Småföretagskonjunkturen i Jämtland fortsätter dämpas i höstens mätning. Konjunkturindikatorn backar från 50 till 37, vilket är under genomsnittet för alla Sveriges län. Tappet kommer främst från tillverkningsindustrin, medan tjänstesektorn ökar. Förväntningarna för kommande år pekar på en svag återhämtning av konjunkturen. Sysselsättningstillväxten ökar något under det senaste halvåret. Det beror främst på enkraftig ökning i industrisektorn, medan sysselsättningstillväxten i tjänstesektorn har fortsatt minska och nu är nära nolltillväxt. Inför kommande år väntas ombytta roller, sysselsättningen väntas minska kraftigt och bli negativ i industrisektorn medan tjänstesektorn tror på tillväxt i sysselsättningen framöver. Tillväxten i orderingången ökar något, främst beroende på att tjänstesektorn står stabilt när industrin faller från vårens nettotal 19 till höstens 4. Tillväxten väntas utvecklas svagt under kommande år, framför allt inom industrisektorn. Omsättningstillväxten fortsätter också att mattas, från nettotal 36 i vårens undersökning till 19 i höstens. Nedgången beror främst på industrisektorn som nu har negativ omsättningstillväxt. Tillväxten väntas öka under kommande år i båda sektorerna. Tillväxten av lönsamheten har även dämpats något i tjänstesektorn, medan industrin har påbörjat en återhämtning från den stora inbromsningen för ett år sedan, från nettotal 2 till 11.Industriföretagen räknar med något ökad lönsamhet framöver medan tjänsteföretagen räknar med en fortsatt avmattning. Kapacitetsutnyttjandet har ökat i både tjänste- och industrisektorn och uppgår nu totalt till 62 procent, jämfört med 53 procent i höstens undersökning. Kapacitetsutnyttjandet ligger något högre än genomsnittet i landet. 3
68 procent av företagen i länet uppger att de har goda möjligheter att expandera. Från att för ett år sedan ha haft den lägsta andelen i landet, är Jämtlands län nu det näst mest optimistiska. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara svag efterfrågan (vilket 22 procent av företagen uppger), höga arbetskraftskostnader (21 procent) följt av brist på lämplig arbetskraft (19 procent). 4
Småföretagsbarometern Jämtlands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i Jämtland ökar något i höstens mätning. 24 procent av Jämtlands småföretag uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan 17 procent uppger att den blivit mindre. Med nettotalet 7 ligger Jämtland under den genomsnittliga tillväxten i landet. Tillväxten i sysselsättningen har varit starkast i industriföretagen. Nettotalet för industrisektorn har ökat från 2 till 20, medan tjänsteföretagen har minskat sysselsättningstillväxten från nettotal 2 i våras till 1 i höstens mätning. Inför kommande år väntas dock sysselsättningen minska kraftigt och bli negativ i industrisektorn medan tjänstesektorn tror på tillväxt i sysselsättningen framöver. Det sammanlagda nettotalet väntas minska till 2, vilket kan jämföras med 9 i hela landet. 5
2. Orderingång Tillväxten i orderingång har ökat något det senaste halvåret. Efter vårens djupa nedgång ligger dock orderingången i Jämtland på en lägre nivå än landet i helhet. 28 procent uppger en ökande orderingång, medan 17 procent anger en vikande. Nettotalet blir därmed 11. Det är tjänstesektorn i Jämtland som står stadig i höstens mätning. Nettotalet är 36, över riksgenomsnittet på 28. Industriföretagen bromsar däremot in, från vårens nettotal 19 till höstens 4 klart under riksgenomsnittet på 14. Under den kommande tolvmånadersperioden tror båda sektorerna på ungefär samma förhållanden som nu. Industriföretagen tror att de ligger kvar på nettotal 4, medan tjänsteföretagen ser en marginell nedgång framför sig, med nettotal 35. 6
3. Omsättning Omsättningstillväxten i länet fortsätter att dämpas, från nettotal 36 till 19. En något mindre andel än i våras, 44 procent, rapporterar en stigande omsättning under det senaste året, samtidigt som något klart fler än i våras, 25 procent, uppger en vikande omsättning. Utvecklingen i länet ligger nu strax under riksgenomsnittet. Tillväxten mattas av i tjänstesektorn, och bromsar in betydligt i industrisektorn. Nettotalet för industrin har gått från 30 till -3, vilket är bland de lägsta noteringarna i landet. Tjänstesektorns nettotal är 28, klart över rikets 19. Både tjänstesektorn och industrin räknar med ökad omsättningstillväxt under kommande år. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen öka till 30, strax över riksgenomsnittets 27. 7
Konjunkturindikatorn Även den sammanlagda konjunkturindikatorn har fortsatt att dämpas. I höstens mätning landar index på 37, att jämföra med 50 vid vårens mätning. Jämtlands tillväxttakt ligger därmed under genomsnittet för riket. Avmattningen kommer från industrisektorn, som går från nettotal 51 i våras till 21. Detta är långt under riksgenomsnittets nettotal på 45. Tjänstesektorn ökar däremot från nettotal 19 till 65, över riksgenomsnittet för tjänstesektorn, 58. Tillväxten väntas öka något under kommande år. Förväntningarna är dock fortfarande lägre än i landet i stort särskilt i industrisektorn, där man ser framför sig nettotal 20 jämfört med rikets 34. 8
4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Efter ett kraftigt ras i samband med krisen förbättrades lönsamheten rejält i början av 2011, vilket följdes av en kraftig inbromsning i industrin förra hösten. I denna mätning har dock tjänstesektorns lönsamhetstillväxt fortsatt bromsat in marginellt, från nettotal 26 till 25, medan industrin har påbörjat en återhämtning, från nettotal 2 till 11. Sammantaget uppger 24 procent av företagen i Jämtland att lönsamheten är på en lägre nivå än normalt. Lönsamheten förväntas öka något i industrin och fortsätta dämpas något i tjänstesektorn under den kommande tolvmånadersperioden. Sammantaget räknar 38 procent av alla företag med fortsatt stigande lönsamhet, vilket är strax över rikets förväntningar. Företagens prisförväntningar Trots att konjunkturen mattats av är det högre andel av företagen som anser att det blir möjligt att höja priserna. 33 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 25 procent i höstas. Fler industriföretag än tjänsteföretag uppger att de kommer att höja priserna, 45 jämfört med 27 procent. 9
5. Kapacitetsutnyttjande Resursutnyttjandet bland företagen i Jämtland ökar i både tjänstesektorn och industrin. 58 procent av tjänsteföretagen uppger att de arbetar för fullt, vilket är en ökning från vårens 51 procent. I industrisektorn har andelen företag som jobbar med fullt kapacitetsutnyttjande ökat på motsvarande sätt, från 54 till 63 procent. Med det sammantagna nettotalet 62 ligger Jämtlands företag därmed över riksgenomsnittet på 56. Största konjunkturrisker Det är tre risker som dominerar när det gäller utsikterna för kommande år. Det är att den internationella konjunkturen (vilken oroar44 procent av företagen), högre råvaru- och energipriser (31 procent) samt att räntorna ska stiga (25 procent). Den största konjunkturrisken är hur den internationella konjunkturen utvecklas 10
68 procent av företagen har goda expansionsutsikter I höstens mätning har andelen företag som ser goda expansionsmöjligheter minskat till 68 procent jämfört med 70 procent i våras. Företagen i Jämtland har därmed gått från att vara minst optimistiska i landet till att bli de näst mest optimistiska, efter Uppsala. 11
Optimismen om tillväxtmöjligheterna har minskat något i tjänstesektorn och ligger stabilt i industrisektorn. I industrin anser precis som i våras 66 procent av företagen att de har goda expansionsmöjligheter, och i tjänstesektorn har andelen sjunkit från 72 till 69 procent. Hinder för expansion De största tillväxthindren som Jämtlands småföretag upplever är svag efterfrågan. Det uppger 22 procent av företagen. Därefter följer höga arbetskraftskostnader med 21 procent samt brist på lämplig arbetskraft med 19 procent. Andelen småföretag i Jämtland som har tackat nej till order på grund av brist på lämplig arbetskraft har nästan fördubblats sedan i våras. Då var andelen 21 procent, nu är den 39 procent. Störst är problemet i industriföretagen där nästan hälften, 46 procent, har tackat nej till order på grund av brist på lämplig arbetskraft. 12
Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever för andra mätningen i rad den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Blekinge hamnar i denna mätning sist bland Sveriges län och är det enda länet med negativ indikator. Konjunkturen har försvagats i 17 län, medan 4 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Kronoberg som går från 65 till 7, medan Halland förbättrats mest, från 29 till 62. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 63 till 48. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 67 till 45, medan tjänsteindex sjunker marginellt från 62 till 58. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västmanland med 79, medan Halland toppar tjänstesektorn med index 120. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten åter ökar svagt och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 52. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Stockholm och Västerbotten. 13
14
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen i höstens barometer till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock den mesta av inbromsningen vara bakom oss, och företagen räknar med en fortsatt tillväxt ungefär på nuvarande nivåer under det kommande året. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 52 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar svag tillväxt och sysselsättningsökning. 15