Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Norrbottens näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 3 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång... 6 3. Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn... 8 4. Lönsamhet... 9 5. Kapacitetsutnyttjande... 10 Den globala finanskrisen... 10 64 procent ser goda expansionsutsikter... 11 Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län...14 Prognos och utfall genom åren...16 1
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4 001 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Lotta Norberg och Susanne Vinell (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2
Norrbottens näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 72 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Norrbottens län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 16 082 16 998 62 217 varav småföretag (0-49 anst) 15 970 16 861 44 624 Jordbruk 10 487 10 505 11 227 Offentlig verksamhet 128 468 53 194 Total 26 697 27 971 126 638 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2009. Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län Småföretagskonjunkturen i Norrbotten har åter stärkts efter vårens försvagning. Sammantaget landar indikatorn på 95 vilket är den femte högsta noteringen i landet. Framför allt är det tjänstekonjunkturen i länet som är stark. Förväntningarna inför kommande år är optimistiska. Sysselsättningstillväxten i länet visar på ett liknande mönster med åter stigande tillväxttakter, framför allt driven av en stark ökning i tillverkningsindustrin. Länet är i detta avseende det tredje mest snabbväxande i Sverige. Förväntningarna inför kommande år är att sysselsättningen ska fortsätta öka i gid takt, och snabbare än i landet som genomsnitt.. Orderingången har dämpats sedan vårens mätning, till följd av lägre ordertillväxt i industrin medan tjänstesektorn uppvisar något snabbare ökningstakt. Också vad gäller orderingången är länets företag optimistiska inför framtiden och räknar med snabbare tillväxt under den kommande 12-månadersperioden. Omsättningstillväxten har ökat sedan vårens mätning och ligger nu något över genomsnittet i landet. Tillväxten drivs framför allt av utvecklingen i tjänstesektorn. *Även för denna variabel räknar företagen med än något snabbare tillväxt under det kommande året. Trots den goda konjunkturutvecklingen har tillväxten av lönsamheten varit svagare i länet än i landet som stort. Bakom detta döljer sig främst en relativt svag utveckling för tjänsteföretagen. De allmänt goda konjunkturtsikterna avspeglas i att en kraftig förbättring väntas kommande år. 3
Kapacitetsutnyttjandet harstigit rejält sedan vårens mätning och är i båda delsektorerna betydligt högre än riksgenomsnittet. För tjänstesektorn har länet det klart högsta kapacitetsutnyttjandet i landet. 65 procent av Norrbottens småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är samma andel som i riket som helhet. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara bristen på lämplig arbetskraft följt av en svag efterfrågan, en faktor som ökat i den internationella konjunkturavmattningens spår. 4
Småföretagsbarometern Norrbottens län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag har tagit förnyad fart efter vårens tillfälliga dämpning. Utvecklingen i Norrbotten är nu åter avsevärt starkare än i riket i stort, och länet hamnar därvidlag på tredje plats bland samtliga län. 34 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan 13 procent uppger att man dragit ned på personal. Förväntningarna inför kommande år är att sysselsättningen fortsätter att stiga i ungefär samma takt. Både industrin och tjänstesektorn redovisar en snabbare tillväxt i sysselsättningen. Nettotalet för tjänstesektorn ökar från 14 till 16 medan industrin går från 27 till 31. Uppgången i tjänstesektorn väntas bli något snabbare under de kommande tolv månaderna, medan tillväxttakten i industrisektorn mattas. 5
2. Orderingång 44 procent av länets småföretag rapporterar en ökad orderingång medan 10 procent redovisar en minskad under det senaste året. Nettotalet landar därmed på 34vilket är marginellt lägre rikets 36. Vårens mätning visar därmed en dämpad tillväxttakt, framför allt i industrin. Tillväxten i orderstocken väntas ta fart något under det kommande året. Den dämpning av tillväxten som skett gäller således främst industrin som går från 41 till 28, medan tjänstesektorn ökar något, från 43 till 47. Under den kommande tolvmånadersperioden tror tjänstenäringen på en dämpning av tillväxttakten. Nettotalet spås gå från 47 till 28. Industrin tror på en återhämtning och nettotalet väntas stiga från 28 till 41, en av de högsta tillväxtsiffrorna i landet. 6
3. Omsättning Omsättningstillväxten i länet har stärkts redovisar ett högre nettotal än genomsnittet för Sveriges län. 55 procent av företagen rapporterar stigande omsättning under det senaste året, medan 16 procent uppger vikande. Nettotalet stiger därmed från 30 till 40. Omsättningen väntas öka än snabbare under de kommande 12 månaderna. Länets småföretag är de tredje mest optimistiska i landet. Ökningen i omsättningstillväxten beror främst på tjänstesektorn där nettotalet går från 26 44. Industrin dämpas, från 46 till 28. Inför det kommande året spås en åter snabbare omsättningstillväxt., tack vare en snabbare utveckling för industriföretagen. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen stiga från 40 till 45. Industrin väntas gå från 28 till 53 medan tjänstesektorn mattas från 44 till 41. 7
Konjunkturindikatorn Sammantaget har småföretagskonjunkturen i Norrbotten åter stärkts efter vårens avmattning. Nivån på 95 är den femte högsta i landet och kan även jämföras med rikets genomsnitt på 83. Kommande år väntas indikatorn stiga ytterligare till 103, den tredje högsta nivån i landet. Utvecklingen sedan den senaste mätningen skiljer sig mellan de två delsektorerna. Medan utvecklingen i industrin dämpas, från 114 till 87, förbättras indikatorn för tjänstesektorn från 83 till 107. Bakom avmattningen i industrin ligger framför allt en relativt svag utveckling av orderingången. Konjunkturen väntas vända upp igen i industrisektorn, medan tjänsteföretagen räknar med en viss dämpning under det kommande året. 8
4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. Under krisen med början hösten 2008 rasade lönsamhetstillväxten och båda sektorerna landade på negativa värden i början av 2009. Från hösten 2010 har dock båda delsektorerna redovisat en kontinuerlig, om en relativt svag, förbättring. Tjänstesektorns lönsamhetstillväxt backar i höstens mätning från 12 till 9, medan industrin går upp något, från 13 till 16. Den allmänt positiva konjunkturbilden i länet avspeglas i att småföretagen i Norrbotten förväntar sig en förbättrad lönsamhet under den kommande tolvmånadersperioden. Båda sektorerna är positiva och räknar med att nettotalet i lönsamhetstillväxten landar på 25, vilket är något starkare än rikets förväntningar på 21. Företagens prisförväntningar Den positiva framtidstron avspeglas också i att det är en högre andel av företagen som anser att det blir möjligt att höja priserna. 44 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 33 procent i våras. Förväntningarna är störst inom tillverkningsindustrin där hela 86 procent av företagen tror på en prisökning, jämfört med 32 procent i tjänstesektorn. 9
5. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet i båda sektorerna fortsätter att stiga och i höstens mätning anger 76 procent att de arbetar för fullt. Detta är en ökning med hela 20 procentenheter sedan i höstas. 74 procent av länets industriföretag, och hela 81 procent av tjänsteföretagen, arbetar för fullt. För tjänstesektorn är detta den klart högsta noteringen av samtliga län. Jämfört med riket i genomsnitt är kapacitetsutnyttjandet i länet totalt sett 12 procentenheter högre, och för tjänstesektorn hela 36 procentenheter. Den globala finanskrisen De fortsatt relativt ljusa konjunkturutsikterna medför också att den globala finanskrisen märks mindre i Norrbotten än i flertalet andra län. 48 procent av företagen i länet uppger att de inte påverkats än (eller vet ej). Den vanligaste effekten är att företagets kunder blivit mer försiktigga. Det anges av 33 procent. 29 procent anger att finansieringen har försvårats eller fördyrats (flera svarsalternativ kunde anges). Den viktigaste åtgärden för att 52 procent av företagen i Norrbotten påverkas negativt av den globala finanskrisen. mildra effekterna av krisen är att senarelägga eler minska investeringarna, följt av att dra ned på antalet arbetstimmar/antal anställda. Det anges av 37respektive 27 procent av företagen i länet (flera svar möjliga). 10
64 procent ser goda expansionsutsikter I höstens mätning anser 65 procent av Norrbottens företag att de har goda expansionsmöjligheter. Detta är i nivå med riket som helhet. 11
Uppfattningen om tillväxtmöjligheterna skiljer sig mellan sektorerna. Inom industrin ser 75 procent goda expansionsmöjligheter, vilket är en uppgång med nio procentenheter sedan höstens mätning. Inom tjänstesektorn ser 61 procent goda möjligheter för expansion, vilket är ett litet tapp sedan våren då 64 procent var positiva. Hinder för expansion Det enskilt största tillväxthindret som Norrbottens småföretag upplever är bristen på lämplig arbetskraft, som har förvärrats sedan den senaste mätningen. Även det kan ses som en avspegling av den goda konjunkturutvecklingen i länet. 26 procent av företagen uppger detta som främsta hinder. Sedan följer den svaga efterfrågan vars andel ökat 16 till 21 procent, rimligen en effekt av den svagare omvärldskonjunkturen Ett annat mycket oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att hela 55 procent av samtliga småföretag i Norrbotten, därav 58 procent av industriföretagen, uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Framför allt saknas arbetskraft med rätt yrkeserfarenhet. 12
13
Småföretagskonjunkturen län för län Södermanland upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i höstens mätning. Södermanland går därmed om det tidigare dragloket Östergötland, som dock hamnar på tredje plats i höstens mätning. Halland uppvisar den svagaste konjunkturen. Konjunkturen har försvagats i 14 län, medan 7 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Halland som går från 113 till 30, medan Västmanland förbättrats mest, från 57 till 113. Halland kom dock från en mycket starkt tillväxt, medan motsatsen gäller Västmanland. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 96 till 83. Uppdelat på sektorer minskar industriindex något från 97 till 92, medan tjänsteindex sjunker från 96 till 81 Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Södermanland med 169, medan Dalarna toppar tjänstesektorn med index 120. Förväntningarna inför det kommande året pekar på en fortsatt dämpning och det samlade konjunkturindex väntas sjunka till 71. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Östergötland och Norrbotten. Diagram. Konjunkturindikatorns värde län för län. 14
15
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter den snabba uppgången under det senaste året, dämpas nu tillväxttakten. Vi kan också se att avmattningen till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Trots avmattningen väntas konjunkturen ligga kvar på en hygglig nivå det kommande året. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 71 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar tillväxt och ökad sysselsättning. 16