Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Gävleborgs näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Gävleborgs län... 3 Småföretagsbarometern Gävleborgs län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång... 6 3. Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn... 8 4. Lönsamhet... 9 5. Kapacitetsutnyttjande... 10 Största konjunkturrisker... 10 68 procent ser goda expansionsutsikter... 11 Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län... 13 Prognos och utfall genom åren... 15 1
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4264 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2
Gävleborgs näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 64 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Gävleborgs län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 18 591 19 596 79 426 varav småföretag (0-49 anst) 18 454 19 407 50 557 Jordbruk 8 527 8 567 9 973 Offentlig verksamhet 98 293 44 398 Total 27 216 28 456 133 797 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2009. Sammanfattning av konjunkturläget i Gävleborgs län Småföretagskonjunkturen i Gävleborg dämpas och ligger nu på en lägre tillväxttakt än riksgenomsnittet. Tillväxttakten i industrisektorn ligger lägre än riksgenomsnittet, medan tjänsteföretagens tillväxt ökat snabbare än i riket. Både industri- och tjänstesektorn tror på förstärkt konjunktur under kommande år. Sysselsättningstillväxten trotsar rikstrenden och fortsätteratt öka för fjärde mätningen i rad. Detta beror till stor del på en tillväxten i tjänstesektorn, som dessutom förväntar sig en fortsatt ökad sysselsättningstillväxt det närmaste året. Industrin räknar däremot dem svagare tillväxt. Vad gäller orderingången har tillväxten i länet varit svagare än i riket i stort. Framför allt är det orderingången till industrisektorn som dämpats, medan tjänstesektorn har högre ökningstakt än riksgenomsnittet även om det har skett en inbromsninging även där. Mönstret med en svagare industrisektor och relativt starkare tjänstesektor väntas fortsätta under det kommande året. Omsättningstillväxten dämpas i länet, i likhet med riket i stort. Detta beror främst på en dämpad tillväxt inom tjänstesektorn, men de två sektorerna ligger nära varandra i tillväxttakt. Tjänsteföretagen tror på en kraftigt förbättrad omsättning under det kommande året, vilket ligger i linje med de höga förväntningarna på ökad orderingång. Industriföretagen har däremot lägre förväntningar, under riksgenomsnittet. Förbättringen av lönsamheten i länet har fortsatt i tjänstesektorn, medan industrin däremot mattats av under det senaste halvåret. För industrin är andelen företag som redovisar förbättrad lönsamhet lägre än riksgenomsnittet, medan tjänsteföretagen har en 3
snabbare lönsamhetstillväxt än riket som helhet. Lönsamheten väntas fortsätta öka snabbt för tjänsteföretagen under kommande år, och något långsammare för industrin. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit, främst till följd av en minskning i tjänstesektorn. För båda sektorerna ligger länet mycket lågt i ett nationellt perspektiv. Totalt sett är kapacitetsutnyttjandet 42 procent, det lägsta bland Sveriges län. 68 procent av Gävleborgs småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är en klar ökning sedan hösten. Det främsta tillväxthindret för småföretagen i Gävleborg är höga arbetskraftskostnader, ett hinder vars betydelse ökat markant sedan i höstas. Därefter följer en allmänt svag efterfrågan och brist på arbetskraft. 4
Småföretagsbarometern Gävleborgs län 1. Sysselsättning Gävleborgs småföretag går emot den allmänna trenden i riket och ökar sysselsättningen för fjärde mätningen i rad. Gävleborg ligger nu på en något högre ökningstakt än riksgenomsnittet, något som inte har hänt sedan 2005. 24 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan 13 procent anger att man dragit ned på personal. Utvecklingen är något starkare i tjänsteföretagen än i industrisektorn. Medan industrin mattas av till nettotalet 9, ökar tjänstesektorn till 13. Industriföretagen räknar med att sysselsättningsplanerna kommer att dämpas ytterligare för kommande tolv månader. Man förväntar sig nolltillväxt i sysselsättning under det närmaste året. I tjänsteföretagen är prognosen mer positiv, där planerar 24 procent att öka personalstyrkan under året, medan endast 6 procent ser en minskad personalstyrka framför sig. (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammen). Sammantaget har dock företagen i länet lägre förväntningar än i riket i genomsnitt. 5
2. Orderingång Orderingången hos småföretagen i Gävleborg har dämpats sedan höstens mätning. Detta beror framför allt på en kraftig inbromsning hos industriföretagen, från nettotal 28 till 10.Även tjänsteföretagen redovisar en dämpning, från 66 till 34. Industrisektorn ligger klart lägre än genomsnittet för landet, som har nettotalet 23, medan tjänstesektorn hamnar över riksgenomsnittet, nettotal 24. Båda sektorerna tror på en starkare tillväxt i orderingången framöver. Nettotalet för industrisektorn väntas öka från 10 till 26 och för tjänsteföretagen från 34 till 52, vilket är klart högre förväntningar är riksgenomsnittet för tjänsteföretag. 6
3. Omsättning Omsättningstillväxten har dämpats i länet, något mer i tjänstesektorn än inom industrin. Liksom för orderingången är utvecklingen i länet sammantaget något svagare än för Sverige som helhet, och skillnaderna på sektorsnivå är relativt små. Inför det kommande året spår industrin en fortsatt försvagad ökningstakt i omsättningen, vilket ligger i linje med den svagare orderingången i den här mätningen. Tjänstesektorn, däremot, räknar med stark uppgång i omsättningstillväxten. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen öka från från 26 till 45. Företagen i tjänstesektorn spår ett nettotal för omsättningen på 51 under det kommande året, klart över förväntningarna i riket som helhet, jämfört med 26 i industrin, där rikets förväntningar ligger på 35. Gävleborgs tjänsteföretagare är därmed bland de mer optimistiska i riket när det gäller förväntad omsättning. 7
Konjunkturindikatorn Konjunkturindikatorn för Gävleborg har i vårens mätning dämpats i linje med riket i stort. Länet ligger därmed fortfarande något under riksgenomsnittet. Utsikterna för kommande år är positiva, om än marginellt svagare än i riket som helhet. Det samlade konjunkturindex beräknasöka från 54 till 89. Uppdelat på sektorer är konjunkturindikatorn för tillverkningsindustrin i länet svagare än rikssnittet, medan motsatsen gäller för tjänstesektorn, framför allt till följd av en starkare orderingång än riket i stort. För det kommande året räknar både industrin och tjänstesektorn med starkare konjunktur. För industrin väntas index öka från 47 till 52 medan konjunkturindex för tjänstesektorn väntas öka från 72 till 121. 8
4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten försämrades kraftigt under krisen. I Gävleborg, till skillnad mot flertalet andra län, var det tjänsteföretagen som drabbades värst. Under de senaste mätningarna har lönsamheten gradvis förbättrats. I vårens barometer fortsätter förbättringen itjänstesektorn, medan industrisektorns lönsamhet dämpas efter höstens uppgång. Nettotalet för industrin är svagare än genomsnittet i landet medan tjänstesektorns utveckling är starkare. Lönsamheten förväntas dock sammantaget utvecklas något starkare under den kommande tolvmånadersperioden, framför allt för tjänstesektorn. Nettotalet för industriföretagen väntas öka från 13 till 14, medan industrin ser en kraftig ökning i lönsamhetstillväxten framför sig, från 24 till 45. Företagens prisförväntningar I takt med att osäkerheten om konjunkturen ökat är det också en lägre andel av företagen som anser att det blir möjligt att höja priserna. 33 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 51 procent i höstas. 9
5. Kapacitetsutnyttjande Precis som landet i stort har kapacitetsutnyttjandet i Gävleborg genomsnittligt fortsatt att minska något under det senaste halvåret, främst till följd av en nedgång i tjänstesektorn. Från att under flera mätningar 2009-2010 legat högt i ett nationellt perspektiv, ligger kapacitetsutnyttjandet i Gävleborgs småföretag nu kvar som det lägsta i landet. Inom industrin är det 45 procent av företagen som uppger att de utnyttjar sin kapacitet fullt ut. I tjänstesektorn är motsvarande andel låga 38 procent. De höga sysselsättningsförväntningarna i tjänstesektorn till trots är det låga kapacitetsutnyttjandet en indikation på att tillväxten i antalet jobb i tjänstesektorn kan komma att bli relativt svag under den närmaste tiden Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är att räntorna ska stiga (24 procent av företagen), högre råvaru- och energipriser (30 procent) samt den internationella konjunkturen (27 procent av företagen). Den statsfinansiella krisen i EMUländerna märks tydligt i Gävleborg, och har påverkat 54 procent av företagen. Den vanligaste effekten är att företagets kunder blivit mer försiktiga. Det anges av 36 procent. 8 procent anger att investeringar senareläggs eller blir mindre omfattande, och 12 procent att det är svårare att få lån. 54 procent av företagen i Gävleborg påverkas negativt av statskuldskrisen i EMUländerna. 10
68 procent ser goda expansionsutsikter Andelen företag som ser goda expansionsutsikter har ökat i både industri- och tjänstesektorn. I vårens mätning uppger 68 procent av företagen att de ser goda möjligheter att expandera, jämfört med 59 procent i våras. Gävleborg placerar sig därmed strax över riksgenomsnittet. 11
Expansionsutsikterna i båda sektorerna har återigen förstärkts efter två mer pessimistiska mätningar. Av industriföretagen uppger nu 67 procent att det finns expansionsmöjligheter, jämfört med 69 procent av tjänsteföretagen. Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Gävleborgs småföretag upplever är höga arbetskostnader. Denna faktor har ökat markant sedan i höstas och anges av 23 procent av företagen, den högsta andelen i riket. Därefter följer svag efterfrågan (17 procent) och brist på lämplig arbetskraft (16 procent). Färre företag säger nu att de inte vill växa (11 procent jämfört med 17 procent i höstas). Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 26 procent av samtliga småföretag i Gävleborg uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. 12
Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i vårens mätning. Länet går därmed om det tidigare dragloket Södermanland. Halland hamnar även i denna mätning sista bland Sveriges län. Konjunkturen har försvagats i 19 län, medan 2 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Norrbotten som går från 95 till 36, medan Västerbotten förbättrats mest, från 75 till 104. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 83 till 63. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 92 till 67, medan tjänsteindex sjunker från 81 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västerbotten med 131, medan Uppsala toppar tjänstesektorn med index 126. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten nu åter ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 93. Mest optimistiska är företagen i Stockholm, Västernorrland och Västerbotten. 13
14
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock avmattningen vara bakom oss, och tillväxten åter förbättras. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 93 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar stark tillväxt och ökad sysselsättning. 15