Staden ur ett psykotiskt perspektiv

Mellanrum 9,28 oktober 2009 Staden ur ett psykotiskt perspektiv Staden med alla sina budskap kan te sig förvirrande för var och en. Rent kaotisk kan upplevelsen bli for psykotiska personer. Dokumentärfilmen "Vilsen?" och samtalet om den gav Mellanrumsbesökarna en inblick. ANNelt JÄosnHor-rrr berättade i sin presentation om sig själv och om hur världen och staden kan uppfattas ur ett psykotiskt perspektiv. - För mig innebär psykos att man på sätt och vis går in i det lilla bamets magiska värld. Saker och ting ffir en ny mening, nya betydelser. Det sammanhang som man befunnit sig i som frisk och vuxen har ftirsvunnit. Man drabbas av ett totalt upplösande av det egnajaget. Filmen fokuserar på hur Araeli Jäderholm under gränspsykos reagerar på all den reklam som finns i staden. Men Anneli Jäderholm poängterade att hon inte är ute efter att anklaga reklamen. Det är tidigare erfarenheter och trauman, inte reklamen, som skapat min sårbarhet for psykotiska tillstånd. Men {tir mig och många andra kan reklam vara en utlösande faktor. Och även då, när vi mår som sämst, har vi samma behov som alla andra att ta oss till banken, mataffliren och annat i staden. Reklam och information på Intemet och TV kan påverka på samma sätt, fortsatte hon. - Skillnaden är att i de fallen kan man stänga av knappen när man kämer att kaoset närmar sig. Staden har ingen sådan knapp, men vi är beroende av att vistas i den ltir att överleva. Sedan några år är Anneli Jäderholm engagerad t Inre ram, ett kunskapscenterom psykisk ohälsa. Det är tack vare det engagemanget som jag har fätt förmånen att göra filmen. Den handlar om när jag tar steget från verkligheten och går in i gränspsykosen, tillståndet innan den akuta psykosen. Den 15 minuter långa filmen visades sedan ftir de cirka 80 personema i publiken. Suggestiva bilder på reklam och trafikskyltar avlöser varandra medan Anneli Jäderholms speakerröst med stor inlevelse beskriver de upplevelser som obarmhärtigt tränger sig på. Som åskådare lorstår man mer och mer av det som hon i sin presentation sa om det lilla bamets magiska värld. En reklamskylt där ordet "ramadan" ingår tillsammans med en annan skylt om mobiltelefoni leder till skrämmande slutsatser om att "de vet att jag är den nye Messias". P-platss lten på Karin Boyes gata med information om parkeringsförbud "Boende Fred 2-7" fär Anneli att resonera om krig o, Der och vi Varlor nodva blir a1 språkr - Det skriva Moorr bad se och Ar lighe! Biel reklan sätts dr visade Ihrel verkitr tillgåin till exr gruptr for att Jour på Inn en peri st2imdt Hon fc Jagt som vi fiir mä Det vi och an 42

krig och lied och att hon "måste in till Karin Boye och be om hjäip". Den starka och omskakande fllmen ltiljdes av två minuters reflekterande och väh.notiverad tystr.rad som Anneli föreslog. Etter tystnaden sa hon: - Varför har jag bestän, t mig 1ör att visa detta? Jo, för att jag tycker att det är nödr,ändigt att diskutera problematiken. De direkta br-rdskapen i reklamen blir alltmer offensiva och tör en del av oss räcker inte frltren till. Jag är språkrör för många människor som upplever samma svårigheter som jag. Det är mitt liv och min sanning som skildras i filmen, mitt ftirsök att beskriva vad som händer när filtret krackelerar. Männisl<or generellt sett mår sämre i staden än på landsbygden idag. I början av 1900-talet var det tvärtom. Moornaronx KNur Srnr)iveEnc;. professor i stadsutveckling på Chalmers, bad sedan de båda paneldebattörema, Anders Biel, profbssor i psy-kologi, och Anette Ihrelius, ansvarig på fastighetskontoret för frågor om tillgänglighet, kommentera fi lmen. Biel: Det var en väldigt intressant {ilm. Precis som du. Anneli, ogillar jag rekiam. Skillnaden är att jag kan välja bor-t den. Det kan inte du. Istället utsätts du för en mycket otäck form av påverkan" vilket fllmen väldigt tydligt visade. Tack ltir attjag fick se den. lhrelius: Det var spännande och en ynnest att fä ta del av hur du upplattar verkligheten när du befinner dig i det tillståndet. I mitt jobb arbetar vi med tillgänglighetslrågor för hela befolkningen, och vi har haft övningar med till exempel synhjälpmedel, rullstolar och annat f(tr att bättre förstå vissa grupper. Filmen som du visade är ett bra exempel på en annan sorls verktyg ltir att ltirstå yterligare en grupp. Journali sten och dokumentärf lmaren Linda Weichselbraun. informatör på lnre rum. berättade sedan onr bakgrunden till filmen: Anneli var under en period väldigt arg på reklamen och hur den påverkade henne. En dag bestämde hon sig för att med kamerans hjälp f'örsöka beskriva vad hon kände. Hon fotograf-erade helt enl<elt rekiam och andra budskap i en del av staden. Jag tittade på bilderna och tillsammans gjorde Anneli och jag ett utkast som vi sedan har arbetat vidare med tills fihren blev klar. Det är inte svår1 för människor att på något sätt känna igen sig i det som Anneli förmedlar. Det vi vill med filmen är att öka förståelsen fcir den sårbarhet som Anneli och andra människor i hennes situation tvingas bära med sig. 13

Samtalet gled sedan in på psykets historia. Knut Strömberg menade att om man ser över en lång period, fiån till exempel 60-talet och fiamåt, så har de flesta välftirdsindikatorer inkomst. semester, utbildning, bostadsstandard med rnera visat på lijrbättringar för svenskanra i stor1. Men detta gäl1er inte för den psykiska häisan. Den utvecklas sämre och det är speciellt ungdomar som mår sänrre, enligt statistiken. Och i synnerhet gäller det städema. sa han. Han hänvisade också till en intemationellt publicerad forskningsrapporl från Karolinska. I rappofien hnns en analys som on.rtättar alla svenskar mellan 15 och 6rl år. I analysen liamgår att den psykiska ohälsan ökar nred r-rrbaniseringsgraden, r,ilket i rappofie11 betyder hur tätt vi bor. Han pekade också på forskningsresultat som Richard Florida för fiarn om de mest fiamgångsrika städenra. Det är städer med hög intensitet och en stor kreativ klass bland invånarna. Kan det vara på det viset att psykisk ohälsa med nödr,ändighet blir andra sidan av det n.ryntet? Nu när staden ska förtätas tror jag att det är väldigt viktigt med platser där vi kan vila och stänga av alla intryck. Linda Weichselbraun slog i sammanhanget fast att människor generellt sett mår sämre i staden än på landsbygden idag. Erfärer.rheter fbfisatte hon, visar att det dock inte alltid har varit så. I början ar, 1900-talet var det tvärtom. Då gjorde Kungliga Medicinalstyrelsen en landsomfättande inventering av den psykiska ohälsan och kom liam till att det var i städema som man r-nådde bäst. Allra störst \.ar ohälsan i ertrem glesbygd. Idag ser det son.r sagt helt annorlunda r-rt. När vändningen kom är det ingen som vet, men intallsvinkeln är intressant. tycker jau. Nledicinalstyrelsens inventering visade också att många psykiskt sjuka och handikappade ute i landet levde under n-riserabla förhållanden. Detta är en av orsakerna till upp- och utbyggnad av de stora menlalsjukhusen under 1900-talets början. Där skulle sjuka och handikappade fä ett bättre och mer rnänniskovärdigt liv. - Det är en utmaning att göra stadens miljöer tillgängliga för alla. sa Anette Ihrelius. I det arbetet gäller det att utnyttja all kunskap som finns, oavsett om målgruppen som vi talar om är drabbad 3y psykisk, lysisk eller social ohälsa. Vi har alla olika behov, och lcir att tillliedsställa dem finns det anledning för socialtjänstlagen att gifta ihop sig med plan- och bygglagen. Det vore bra orl den kur.rskap sonr Annelis fllm representerar tankades irr i arbetet med tysisk planerirrg. - Från staa för människt gäller till ert dålig be11'sn som gynnaf utan om an L taget. både t, DEN lrirsr,, : När jag r ar ande, den gt stort ansvar. budskap!.la1 En annan ; reklam. -.[a, tektur och sy Biel höll me finns en tor-t tråkigt. men lika ne-eatrr t Anneli Jäc på tunnelbar signalerade, den och kan jag laktiskt : satsar på sad bra idö. och från både r i' jag an det är intryck. Bland ah, Media sor.r.r med intellel information. gång tili rnl lättar"e att se som 1ö1jr1 at Det kan 1.ran ska till tand,1.1

- Från stadsdelarna fir jag och mina kolleger då och då signaler om hinder för människor med olika fyper av funktionsnedsättningar, foftsatte hon. Det gäller till exempel sådant som minskar makten över det egna rummet, som dålig belysning eller otydliga entrder. Hon slog ett slag för forbättringar som gynnar alla. - Då handlar det i grund och botten inte om anpassning utan om attbygga smart från början. Det blir bra for människor över huvud taget, både ftir dem med och utan funktionsnedsättningar. DeN röns'ra putslrkkommenrercn handlade om att Göteborg har forändrats. När jag var liten fanns det inte alls så mycket reklam. Nu är den påträngande, den gör intrång i min person. Här tycker jag att kommunen har ett stort ansvar. Det släpps for mycket pä detta, ftir vi behöver inte alla dessa budskap! Jag tycker att filmen var fantastisk. En annan åhörare knöt an till detta och undrade varfor det tillåts så mycket reklam. - Jag reagerar på de estetiska foljderna. Reklamen slår sönder arkitektur och synintryck. Vad hände egentligen med den goda staden? Anders Biel höll med om mycket av detta: Ibland är man intrycket att så fort det finns en tom yta ska den f,rllas med reklam. Jag tycker också att det är tråkigt, menjag har en känsla av afi yngre personer generellt inte reagerar lika negativt. Anneli Jäderholm berättade om ett besök i Stockholm då hon sett reklam på tunnelbanan som ramades in. - För mig var det positir,t, 1ör ramama signalerade en tydlighet, att "detta är reklam". lstället ftir att uppslukas av den och kanske börja må dåligt kan jag då slå bort blicken. Just idag såg jag faktiskl samma lösning på Backaplan. Det är ett ftirslag jag har, att man satsar på sådana lösningar. Linda Weichselbraun tyckte också att det var en bra id6, och hon föreslog dessutom frizoner i staden, platser där det är fritt från både visuella budskap och ljudintryck. -Nu när staden ska förtätas tror jag att det är väldigt viktigt med platser där vi kan vila och stänga av alla intryck. Bland åhörarna fanns Peter Matsson, verksamhetschef ftir Grunden Media som är en del av Föreningen Grunden, vars målgrupp är personer med intellektuella funktionsnedsättningar. - Vi arbetar med lättltirståelig information, och när det talas om behovet av tillgänglighet så bör även tillgång till information ingå i diskussionen. Brister i f,,sisk tillgänglighet är lättare att se. - Men faktum är att bristerna när det gäller information fär som ftiljd att många av mina arbetskamrater knappt vågar vistas i staden. Det kan handla om brister i ftirddänstens information, i tidtabeller, när man ska till tandläkaren och mycket amat. Det handlar faktiskt om rätt många.15

människor som inte ftjrstår budskapen ftir att de är otillgängliga. Mycket av stadsrummet känns ogästvänligt, sa en arulan person i publiken. - Det kaos som filmen ftrmedlade är fullt florståeligt. Många upplever en visuell terror i staden. Det finns lagar och regler om s ltning och liknande, men det verkar som om fä har vett att tillämpa dem. En annan åhörare höll med om detta: - Man behöver inte vara psykiskt ömtålig for att uppleva svårigheter. Alla verkar vilja ha fram sitt budskap i reklam och annat. Belysningen är i många fall också besvärande. För den som är psykiskt känslig måste den upplevas som ett flipperspel. Bemötandet är kanske minst lika viktigt som tillgängligheten, sa Anette Ikelius och hänvisade till en rapport om attityder och bemötande. Hon ställde frågan: Är det bättre med god tillgänglighet än med bra bemötande? Rapportens resultat visade att det inte råder enighet om detta. Om den fiisiska tillgängligheten någonstans är god men bemötandet dåligt så kanske man inte kommer tillbaka. Man ska nog inte stirra sig blind bara på det fysiska. Att tycke och smak ändras över tid pekade Knut Strömberg på. - Dessutom iir det så att sociala problem kan uppstå i ett område men inte i ett anual där den f,,siska miljön är identisk. Målgruppens uppfattning spelar roll. Lars Lilled, utvecklingschef ftir 52020, kommenterade detta: - En målsättning måste ändå vara att ltjrbättra tillgängligheten. Det är en inställning som håller över tid. Och vi måste hela tiden vara uppmärksamma på att den sociala dimensionen är lovligt politiskt byte. Den är lätt att exploatera fiir olika politiska syften. Anneli Jäderholm sammanfattade sedan sina intryck av kvällen: Ni som har uttalat er utgör ett multiprofessionellt team. Det har varit fantastiskt att ffi ta del av era kommentarer och idder. Jag känner att vi börjar så frön och samarbeta med olika parter. Det är så positivt att jagpä olika foreläsningar, som idag, möts av en ärlig nyfikenhet och av människor som är intresserade av andra perspektiv än sitt eget. Linda Weichselbraun pekade på begreppen friskt/sjukt, normalt/onormalt, starkvsvagt och satte in dem i ett evolutionsperspektiv. - Vad händer evolutionsmässigt om människor skärmar av sig och inte frrmår möta det sårbara, alltså exempelvis personer som filmen skildrar? Och vad är egentligen friskt - det avstängda eller det öppna? - M vill gärnaha respons på sådana frågor, hur ni upplevde filmen och hur ni ser på staden. Anneli Jäderholm lade till: Ja, gå in på Inre rums blogg och dela med er av sådant! Mellanrum Stads projel Kultur är e och social r arbetssätt I Chalmers a 46