I huvet på en AAS-användare

I huvet på en AAS-användare Om psykosocial behandling, möten, empa6 och professionell hållning i behandlingsrummet. Uppsala den 16 oktober 2014 Metoder a. hantera missbruk av anabola androgena steroider AC upptäcka användare Undervisa poten6ella användare om risker som är förknippade med användandet AC hjälpa missbrukare som vill sluta AC straffa de som hanterar AAS Till E&ertanke Om jag vill lyckas med a. föra en människa mot e. bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när han tror a. han kan hjälpa andra. För a. undervisa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte a. jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på a. jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för a. hjälpa henne. All äkta undervisning börjar med ödmjukhet inför den jag vill lära, och därför måste jag förstå, a. de.a med undervisning inte är a. härska utan a. tjäna, Kan jag inte de.a, så kan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kirkegaard 1

Professionell hållning Kunskap Självkännedom Empa8 KlientperspekNv Respekt för klienten som person Inkännande i klientens situanon Nyfikenhet och öppenhet för a. klienten utvecklas och växer som person Förmåga a. lyssna, se och möta hjälpsökanden Medvetenhet om begränsningen i behandlar- perspeknvet Kunskap och erfarenhet av missbrukare och psykiskt sjuka människors förmåga och utveckling Increased mortality in panents at Resource centre for hormone abusers. Sara Stanford2*, Ann- Sophie Lindqvist3, Tommy Moberg4, Bengt O. Eriksson1, Eva Edin5, Claudia Fahlke3, Christer Ehrnborg2, Thord Rosén2 1 THE QUEEN SILVIA CHILDREN Ś HOSPITAL GOTHENBURG, 2 SAHLGRENSKA UNIVERSITY HOSPITAL GOTHENBURG, 3 DEPARTMENT OF PSYCHOLOGY AT GOTHENBURG UNIVERSITY, 4 DEPARTMENT OF SOCIAL SCIENCE AT GOTHENBURG UNIVERSITY, 5 JÄRNTORGSMOTTAGNINGEN IN GOTHENBURG * CORRESPONDING AUTHOR ü Samtliga panenter som registrerats som nybesök fram Nll 2009-12- 31 ü Från SCB:s register inhämtas mortalitet (dödsdatum, ålder, dödsorsak) fram Nll 2009-12- 31 ü Från motsvarande register inhämtas läkemedelskonsumnon 2005-07- 01 2009-12- 31 ü Specifika diagnoser i slutenvård 1980-2008 2

PaNenter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü Uppföljning av 102 panenter från starten 2002 Nll 2009. ü Uppgiler om kumulanv dos, antal kurer per år, antalet aknva år med AAS har beräknats eler anamnenska ingående uppgiler. ü Den typiske panenten är en ung man som idro.at under barn- ungdomsnden, lämnat sin idro. och startat med AAS innan 20- års ålder. ü 54% av panenterna har också e. annat missbruk av narkonka. ü 39% av panenterna använder dessutom GH och/eller insulin. 40 Ålder vid nybesök på Resurscentra PaNenter på i Göteborg 38 Sara Stanford et al 2010 35 30 25 20 15 10 5 16 18 14 9 4 2 1 0 Ålder 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 Ålder för AAS- debut PaNenter 45 på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al 2010 45 40 35 29 antal pa6enter 30 25 20 15 10 12 10 5 4 1 1 0 14-16 17-19 20-22 23-25 26-38 29-31 32-34 Ålder 3

Medeldura6onen för AAS- missbruk är 6 år (0,05-30) Sara Stanford et al 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Dura6on of AAS- abuse (years) 1 1,5 5 5,5 10 10,5 15 15,5 20 20,5 25 25,5 30 Number of panents PaNenter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü En betydande överdödlighet, nästan 10 gånger fler än förväntat! Det förväntade antalet dödsfall unfrån Socialstyrelsen och SCB:s register om dödsfall är 0,72 och det observerade antalet 7. ü Medelåldern vid dödsfallen var 28,9 (23-47) där samtliga panenter utom 1 var under 30 år ü Bland dödsorsakerna finns hjärtkärlsjukdom, suicid och drogrelaterad död. ü Psykiska diagnoser dominerar anledning Nll vårdnllfällen ü AnNdepressiv medicinering står för den största läkemedels- kostnaden. PaNenter på Resurscentra i Göteborg Remisskällor Sara Stanford et al Primärvården Psykiatrin Kriminalvården Skolhälsovården, som via föreläsningar blivit upp- märksamma på problemet bland elever på såväl gymnasie- som grundskolenivå Egenremisser då panenter eller närstående vill reda ut det allmänna hälsoläget eler flera års AAS- missbruk 4

PaNenter på Resurscentra i Göteborg Besöksorsak Sara Stanford et al AAS- utredning Hypogonadism (testosteronbrist) SubjekNva hjärtbesvär GynekomasN Psykiska besvär Besöksorsker Urologiska symtom Muskeltrö.het Uppgil saknas Symtom från hjärtat Hjälp/terapi/missbruk Hypogonadism Nedsa. sexuell funknon Depression/sömnbesvär GynekomasN AAS- utredning Orsaker 6ll nybesök på Resurscentrum Orsaker Nll nybesök 1 Sara Stanford et al 2010 2 7 7 8 9 13 14 26 37 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Antal besöksorsaker (n=102) ibland flera orsaker per pa6ent Men regret anabolic steroid use due to a lack of comprehension regarding the consequences on future fer6lity J. R. Kovac et al. Studien är genomförd på panenter vid en urologisk klinik i USA och publicerad i Ndskrilen Andrologia 2014 20,8 % av de (382 män, medelåldern 40 år) som sökte behandling för hypogonadism, hade Ndigare i livet använt AAS. En majoritet av dessa (84,8%) ångrade inte a. de använt AAS. De som ångrade sig (15,2%) hade inte förstå. a. AAS användandet kunde påverka fernliteten och det var också en högre andel i den gruppen som var barnlösa. De här männen är sannolikt en av de första generanonerna AAS - användare som nu nå. medelåldern/övre medelåldern, och det öppnar nya möjligheter a. överblicka en del av de sannolika långndseffekterna som e. AAS användande kan orsaka. 5

PaNenter på Resurscentra i Göteborg - Behandling Sara Stanford et al Via UCG och kardiologkontakter har panenter med hjärtproblem omhändertagits. Direktremiss Nll hud och plasnkkirurgi för behandling av svår acne och gynecomasn Vid hypogonada problem inkluderat infernlitet sker behandling ej innan panenten slutat med AAS och den sociala situanonen stabiliserats. Behandling av svår depression med vidhängande suicid- risk. Remi.eras Nll Järntorgsmo.agningen. (NarkoNkapolikliniken) Vilka är AAS - missbrukarna som söker vård i Göteborg Eva Edin Specialistläkare JärntorgsmoCagningen/ narko8kapolikliniken ü Åldersmässigt mellan 20-35 ü Bara män ü Flertalet har hal en ganska ordnad uppväxt ü Inte sällan har de skö. skolan hyggligt, utbildat sig, hal jobb, flickvänner ü Sen debut av illegala droger, ola anabola från 16/18 års ålder Två grupper Eva Edin Specialistläkare narko8kapolikliniken ü En grupp använder enbart AAS, efedrin och andra mediciner exempelvis GH, clomivid, pregnyl, nolvadex, klenbuterol, Thyreoidea hormoner mm. ü Den andra gruppen använder narkonka som en sorts självmedicinering, när de mår psykiskt dåligt eler a. ha slutat med AAS. Ola egen kriminalitet och dragning Nll kriminella gäng 6

Gemensamma nämnare Eva Edin Specialistläkare narko8kapolikliniken ü Samtliga är kralfullt depressiva ü Deras kogninva funknonerna är rejält påverkade, och problemlösningsförmågan är helt obefintlig ü NegaNva tankemönster, bristande hopp, intresse- förlust, minskad sexlust och sexuell förmåga ü Paranoida tankar och vanföreställningar Gemensamma nämnare forts Eva Edin Specialistläkare narko8kapolikliniken ü Rädda för sin patologiska svartsjuka ü Alla verkar ha eller har ha& en psyko8sk depression ü Psykomotoriska hämningar dvs. psykiska funk8oner som avspeglas och ucrycks i kroppshållning, rörelsemönster och motoriskt handlande ü AAS- deprimerade kan vara mycket fysiskt ak8va i vissa sammanhang ü Kan exempelvis träna och vill gärna ha hjälp med potens- medel trots ac de generellt anger ec stort ointresse för sex. Bedömningar Eva Edin Specialistläkare narko8kapolikliniken ü Problemlösningsförmågan är helt jämförbar med den hos en långvarig haschrökare ü Utan problemlösningsförmåga blir suicid eller våld mot andra mer begripligt, de kan helt enkelt inte se någon lösning på problem som dyker upp. 7

Behandling av steroidmissbrukare ü SymptomaNsk behandling inkluderat hjärta kärl, smärvllstånd, akne, sexualitet mm. ü Psykoterapi och/eller samtalsbehandling med inslag av KBT för a. lära sig undvika triggersituanoner ü Läkemedelsbehandling med olika typer av farmaka. SSRI (SelecNve Serotonine Reuptake Inhibitor) fungerar dåligt. (hormonterapi och/eller annan subsntunonsbehandling???) ü Behandling av steroidinducerad hjärnskada? Steroidmissbrukets tre faser Fas 1 ü Hypomani ü Mani ü Dåligt omdöme ü Rastlöshet ü Provoka8vt beteende ü Förnekande av egna fel ü Kra&fullt ökad sexlust ü Patologisk omnipotens Steroidmissbrukets tre faser Fas 2 ü Tappar omdömet ü Aggressivt beteende ü Förlust av överjaget ü Förlust av den empa8ska förmågan 8

Steroidmissbrukets tre faser Fas 3 ü Depression ü Självmordstankar ü Hög suicidrisk ü Apa8 ü Energilöshet ü Indolens kännetecknas av såväl passivitet och oföretagsamhet, som av förlust av smärwörnimmelser ü Avsaknad av sexuell lust En typisk AAS-användare i behandling En ung man som idro.at under barn och ungdomsnden ola med lagidro. Han har lämnat idro.en när elitsatsningen startat i 13-16 års ålder Har börjat med AAS innan 20 års ålder ola första eller andra ring i Gymnasieskolan. Har avgångsbetyg från grundskolan och ibland från gymnasieskolan En typisk AAS-användare i behandling I undantagsfall har han högskolestudier Han har många gånger e. blandmissbruk Han har dåligt självförtroende, och har ganska ola hal en del problem i skolan Han kan uppvisa personlighetsstörningar eller personlighetsdrag som i perioder upplevs som annsociala, inte sällan med tydligt narcissisnska drag 9

En typisk AAS-användare i behandling Han kan pendla väldigt mycket mellan total eufori och djupaste depression Han har inte sällan en låg empansk förmåga Han använder mycket manliga a.ribut för a. dra uppmärksamheten Nll sig Han visar gärna upp sin kral på e. påtagligt sä., men kan också bete sig förföriskt och charmerande En typisk AAS-användare i behandling Han kräver uppmärksamhet av omgivningen, och saknar ola förmåga Nll självobservanon Han har svårt a. acceptera och hantera sina egna känslor. Han kan aldrig ha fel och det lönar sig inte a. deba.era eller opponera sig, utan a. helt enkelt acceptera beteendet men inom givna gränser! A. avvisa kan leda Nll dramanska uppträdanden. En typisk AAS-användare i behandling Emellanåt kan dessa klienter upplevas vara i e. gränspsykonskt Nllstånd. De.a kan beskrivas som a. de existerar i e. slags mellanland mellan mani och psykos, men Nllståndet behöver inte utvecklas Nll ren psykos. Personen kan också präglas av en stark ångest, av ren skräck, av katastroxänslor och/ eller av övergivenhetskänslor. 10

En typisk AAS-användare i behandling Han kan också uppvisa påträngande misstänksamhet och kan upplevas av omgivningen som lä.kränkt och det är inte ovanligt a. han också ältar oförrä.er. Han kan vara socialt Nllbakadragen och saknar, inte så sällan, nära vänner. Han sysslar ola med ensamaknviteter, där manisk träning på udda Nder och ibland udda platser kan vara e. u.ryck för de.a. Klienten kan visa en brist på känslomässiga reaknoner, och kan emellanåt u.rycka avvikande och lite besynnerliga idéer. En typisk AAS-användare i behandling Bakgrundsmässigt i primärfamiljen kan det finnas en övergreppsproblemank och/eller psykisk/fysisk misshandel Inte så sällan har klienten en onllfredsställande relanon med sin biologiska pappa. Andra faktorer som påtagligt spelar in kan vara en uppväxt där familjemedlemmar använde droger, och/ eller hade e. eget självdestruknvt beteende med mycket våld och aggressivitet. Ungefär hällen av de vi mö. har varit utsa.a för mobbning under skolnden medan den andra hällen har faknskt själva varit mobbare. Män med ett pågående AAS missbruk karaktäriseras av en högre grad av somansk ångest som sve.ning, panikkänslor, hjärtklappning och muskelspänningar i käkar och axlar. en högre grad av psykoasteni d.v.s. en variant av neuronsk störning som gör dem mer u.rö.bara; och ger en lägre Nllgång Nll psykisk energi, vilket i sin tur orsakar en bristande jämvikt i olika känslolägen. Kan ibland u.rycka sig som tvångstankar. e. kralfullt ökat självförtroende under pågående kur och a. de kan beskriva e. sug eler preparaten, som gör det svårt sluta och som tycks kunna leda Nll snabba återfall. 11

Män med ett pågående AAS missbruk karaktäriseras av a. de mår bra av preparaten, men a. de i sig inte ger någon direkt berusningseffekt (jmf: amfetamin) a. de utvecklar depressioner, framförallt vid uppehåll i kurandet. I vissa fall blir depressionerna mycket djupgående och kan leda Nll apan, och en kralfullt ökad suicidrisk a. de får en upplevd ökning av muskelmassan, även om de emellanåt kan ta de vätskeansamlingar som steroiderna orsakar för ren muskelmassa. Män med ett pågående AAS missbruk karaktäriseras av a. de vanligen använder såväl table. som injeknoner, olast kombinanoner för a. få bä.re effekt och minskade biverkningar på grund av a. de slipper den första leverpassagen. Tar aldrig enstaka table.er utan enbart som kurer a. de uppvisar en överdriven kroppsfixering, träning, speciellt mathållning och frekvent användande av kosvllsko. a. de upplever Ndiga bieffekter som akne, vätskeansamlingar, först ökad, sedan minskad och vid uppehåll ola en helt utsläckt sexlust. Psykosocial ohälsa Handlar om sociala och psykosociala riskfaktorer i form av vissa problem och livssituanoner E. urval av symtom i form av såväl psykiska som somanska besvär. Missbruk av olika slag är en del av den psykosociala ohälsan 12

Psykosocial behandling SystemaNska och teorenskt grundade tekniker eller metoder som används för a. hjälpa enskilda individer a. komma ifrån si. missbruk och förhindra återfall Sådan behandling ska utövas av behandlare med adekvat utbildning och kompetens Behandlingen skall bygga på systemanska, teorenska metoder med stöd i forskning och praxis. Behandlingen skall också utövas inom en för terapeunska och behandlande aknviteter anpassad verksamhet. Psykosocial behandling Den terapeunska intervennonen riktar in sig på den enskildes psykologiska och sociala (psykosociala) livssituanon med u.alat fokus på missbruket eller beroendet, och sylar Nll a. påverka monvanon, beteende, avtyder, känslor och tankar med fokus på den enskildes missbruk, beroende och livssituanon. Vården skall vara resultannriktad, praknskt inriktad och realisnsk Hos behandlaren 2-3 bedömningssamtal där man systemanskt beskriver klientens bakgrund, missbrukshistoria och drogmönster. Punkter i Psykisk bedömning gås igenom vid dessa bedömningssamtal Slut avtal med klienten - Om du ber mig om hjälp skall jag göra allt jag kan för ac hjälpa dig. Men, tänk e&er innan du bestämmer dig. När vi har ec avtal släpper jag inte taget om dig innan du mår bra. Vi gör det här på rik8gt eller inte alls. 13

Hos behandlaren forts Kombinera e. terapeunskt förhållningssä. och en långvarig behandlingsrelanon med en variant av fokuserad psykodynamisk korvdsterapi, som erbjuder en fokuserad behandling under en i förväg begränsad Ndsperiod; där man byter fokus eller tema i 10- veckorsintervall. Arbeta inom ramen för e. klart avgränsat symtom eller problemområde som man nöjer sig med a. fokusera på. Kom överens med klienten om ämne för fokus Var flexibel i ämnesvalet och ändra vid behov under resans gång Fokus används för a. kunna ringa in den komplexa problemanken som AAS missbrukaren har. Exempel på tema Manligt kvinnligt Kroppen inkapslad vrede konsekvenser av aggressivitet svartsjuka våld i parrelanonen sexualitet lust och olust. Hos behandlaren forts Kristerapi elersom klienten ola befinner sig i en akut krissituanon som faknskt var den som fört honom Nll behandlingen från början. Det inledande fokus eller temat bör därför allnd handla om den omedelbara stressen med syle a. återställa jämvikten och möjliggöra för klienten a. handskas med problemet. Tekniken är stödjande och mycket sällan tolkande. Strukturen i behandlingen, bör vara flexibel med en snabb start av fokus på det som är mest angeläget.(det akuta krisläget flickvän som lämnat, poliskontakt etc.) 14

Hos behandlaren forts Behandlaren bygger ola en bra behandlingsrelanon unfrån dessa inledande krissamtal, där man sällan eller aldrig skall tolka överföringen. Denna relanon är avgörande för framgången i behandlingen. Utan den här relanonen kommer men aldrig sin klient nära nog för a. det nödvändiga förtroendet skall kunna skapas. Byt fokus när den akuta krisen är löst Ha e. oändligt NdsperspekNv. Avslut diskuteras långt senare Hos behandlaren forts Eler första krishanteringen förändras behandlingen och blir mer strukturerad. Tekniken kan varvas från stödjande Nll konfronterande där fokus skall ligga mycket mera kring grundkonflikten. Här kan man också använda sig betydligt mera av överföringstolkningar. A. arbeta med klientens personlighet kan leda Nll en djupare insikt överväg a. arbeta med relanoner och parsamtal, då Nllsammans med en kollega. Arbetet bör inriktas på a. minska panentens egocentriska drag Nll förmån för e. sunt relaterande Nll andra på en känslomässig nivå. Hos behandlaren forts I stödjande terapi försöker man i allmänhet lindra och röja undan de tydliga tecken på klientens ångest Insiktsterapi däremot förvärrar ångesten när man närmar sig klientens okända konflikter. Vid valet av terapimetod är det därför vikngt a. få en uppfa.ning om vilken form ångesten ser ut a. få hos just den här klienten, och hur han hivlls kommit Nll rä.a med den. Ju lägre klientens ånges.olerans verkar vara, desto rimligare är stödjande åtgärder. 15

Bakgrundsfaktorer vid AAS- missbruk GeneNsk vulnerabilitet Känslighet i de egna målorganen Uppväxtvillkor inkluderat olika trauman och umgänge - Det man inte har fåc kan man inte ge?! Tillgängligheten av preparat Begreppet Hörstyrka Från Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi Ann Åberg si.er med en pojke som är 5 år, och som är intresserad av saltva.ensfiskar och kan en hel del om de.a. Hon är djupt imponerad av hans kunskaper. Följande dialog får vi läsare ta del av: A: Vad mycket du vet, hur har du lärt dig allt det där? Pojken: Man måste ha bra hörstyrka förstår du. A: Hörstyrka, vad är det? Pojken: Jo, man måste lyssna hela Nden på vad alla pratar om, noga måste man lyssna. Det är bara så man kan få en bra hörstyrka. Att lyssna När jag ber dig lyssna på mig, och du börjar ge mig råd, då har du inte gjort det jag bad dig om. När jag ber dig lyssna på mig, och du börjar berätta för mig varför jag inte borde känna så, då trampar du på mina känslor. När jag ber dig lyssna på mig, och du känner att du måste göra något för att lösa mina problem, då har du svikit mig, hur konstigt det än kan verka. Och jag klarar mig själv. Jag är inte hjälplös. Kanske modfälld och bristfällig, men inte hjälplös. Lyssna! Allt jag bad om var att du lyssnar, inte pratar eller gör bara hör på mig. När du gör något för mig, som jag kan och behöver göra själv, så bidrar du till min ångest och svaghet. Men när du accepterar som ett faktum, att jag känner vad jag känner, oavsett hur irrationellt det är, så kan jag sluta försöka övertyga dig, och kan börja arbeta med att förstå vad som ligger bakom denna irrationella känsla. Och när det är klart, då är svaren uppenbara och jag behöver inga råd. Irrationella känslor är meningsfulla när vi förstår vad som ligger bakom dem. Kanske är det därför böner fungerar ibland för en del människor. därför att Gud är stum och han ger inte råd eller försöker ordna saker. Dom bara lyssnar och låter dig klara ut det själv. Så var snäll och lyssna och bara hör på mig. Och om du vill prata, vänta en minut på din tur, så skall jag lyssna på dig. 16

Tack för idag!!! Kontakt: tommymoberg@mac.co Hemsida: www.spor~ront.se Bokbeställning: Mandom, Mod och Morske män, Anabola Androgena Steroider och I huvet på en steroidanvändare www.mediahuset.se eller www.snpf.org 17