UBU-VB Lokal Uppföljning av insatser Barn och Unga i dygnetruntvård (HVB, Stödboende, Träningsboende och SiS)
Bakgrund till UBU Pilotprojektet inleddes i januari 2011 och avslutades i juni 2012 Syftet var att skapa ett gemensamt, lokalt uppföljningssystem för Södertörn. Systematiska och bättre underlag genom ökad kunskap om utförarna, utifrån brukarperspektiv. Målet = hållbart uppföljningssystem som stöder evidensbaserade placeringar av barn och unga och ökar kunskapen om vilka institutioner som är bra.
Varför lokal uppföljning? Lagstiftningen socialstyrelsen allmänna råd och föreskrifter om kvalitetsledning Uppdrag från kommunfullmäktige om att insatserna ska baseras på kunskap och att insatserna ska kunna följas upp ur ett brukarperspektiv. (Göteborg stad) Forskningen klienters subjektiva upplevelser är en central kunskapskälla för socialtjänsten. Brukarmedverkan en bristvara enligt Socialstyrelsen och SKL:s olika kartläggningar. Proffessionens gemensamma kunskaper samlas i en lättåtkomlig nationell databas tillgänglig för alla användare.
forts Varför lokal uppföljning? Kommunen kan sätt upp mål ur brukarperspektiv Uppföljning, användning av UBU-VB och analys av resultat kan analyseras och användas för verksamhet och strategianalyser. Familjehem, vuxna missbrukare, psykiskt funktionsnedsatta, kontaktfamilj/person
Evidensbaserad praktik För att genomföra en placering med ett evidensbaserat förhållningssätt måste kommunen förutom att utreda behov och barnet/ungdomens önskemål även ha tillgång till vilka HVB som för tillfället har bäst verksamhet( ) och hur de uppfattas av brukarna (SKL, Upphandling.. 2010, s 58)
Ge kunskap om institutionerna Ge bättre underlag inför placering Ge underlag för jämförelse vid tex upphandling Uppfylla kommunens krav på uppföljning o God kvalitet o Får vi vad vi köper?
Metod UBU är en metod för socialsekreterare att följa upp; biståndsbedömda insatser för barn/ungdomar, som är 12-21 år vid avslutad placering, på HVB-institution, SiS, stödboende eller träningslägenhet, Uppföljning skall göras om: barnet/ungdomen varit placerad ensam, d.v.s. inte barn placerade tillsammans med föräldrar, placeringen pågått minst 14 dagar, placeringen varit en SoL, LVU eller LSU- placering. Uppföljning skall även göras om: vid varje avslutad placering, även om den direkt övergår i en ny placering, om placeringen övergår till LSS placering, oavsett om placeringen på den aktuella institutionen avslutas eller ej. När i tiden skall uppföljningen genomföras: uppföljning skall göras snarast men senast 90 dagar efter avslutad placering,
Metod Barn/ ungdom Vårdnadshavare Handläggare Upplevd kvalitet Tjänstekvalitet Analys av resultat
Vad försöker vi få kunskaper om? Vad finns i the black box? Kritiska variabler (sammanbrott, lagrum osv) Måluppfyllelse (enligt BBIC) Bl.a. skola och hälsa Trygghet, omhändertagande ( vanvårdsutredningen ) Utförarkompetens
UBU gör barnet/ungdomen mer delaktig UBU ger socialsekreteraren en struktur för intervjun, UBU visar vilka boenden som förefaller ha god effekt utifrån barnet/ungdomens egen problematik, UBU ökar kunskapen om vård och boenden, resultatet kan jämföras även med andra kommuner, UBU kan användas som stöd vid upphandling av vård och boenden, UBU ger förutsättningar för att ta fram mål för verksamheterna som kan följas upp utifrån brukarnytta, UBU bidrar till ökad kvalitet och att ekonomiska resurser kan utnyttjas bättre, ökad träffsäkerhet vid val av boenden.
UBU-intervjun är en personlig intervju som genomförs i direkt kontakt med barnet/ungdomen och vårdnadshavaren, klienten bör få information om intervjuns syfte, innehåll, uppläggning samt vad informationen ska användas till, det är en fördel om denna information ges till klienten i ett tidigt skede, intervjun skall göras snarast men senast 90 dagar efter avslutad placering. För att säkerställa att klienten förstår innebörden i frågeställningarna ska socialsekreteraren intervjua brukaren, i en god samtalsmiljö.
Betyg 1-2 är underkänt Betyg 3 5 är godkänt
För mer information www.nuso.se andreas.dahl@fou-sodertorn.se