100% ekologiskt foder från 2012

Relevanta dokument
Leif Göransson

V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

Svensk djurhållning utan soja?

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H )

Vallfoder som enda foder till får

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Internationella rapporten 2009 Resultat från

Gris. producenter

Gris. producenter nr 2

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Proteinets potential i produktion av foder

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Enzymer och fiberfraktioner

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Utfodring av slaktgrisar

Vad vet vi från forskningen idag?

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

100% ekologiskt foder till slaktgrisar? Finansiering: Jordbruksverket

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts)

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Näringsförsörjning till grisar i ekologisk produktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Leif Göransson. Energibegrepp. Bruttoenergi. Smältbar energi. Energikomponenterna i foder

Torrsubstanshalt. % (ts)

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Optimering av ekologiska foder till fjäderfä Bakgrund Försök 1

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Piggfor

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning

Suggorna har potential utnyttja den!

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, Råvaruvärdering

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR

Djurhållning 5.4 Grisar

Ekologisk djurproduktion

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Energi. Behov för rörelse, värme, tillväxt, matsmältning och reproduktion.

Svensk djurhållning utan soja

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Ger drank i slaktgrisproduktion positiva effekter på produktionsegenskaper och hälsa?

Tabell A. Råvarusammansättning och analyserat näringsinnehåll i foderblandningarna som användes i rapsförsöket (optimerad värden inom parantes)

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION.

Jordbruksinformation Starta eko. gris

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Internationella rapporten 2010

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Foder till grisar i ekologisk produktion

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Närproducerat foder i praktik och teori

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

NYTT&NYTTIGT. Vi kan bättre! Om Gris. FiberBalans. Sverige! Fördelar med. Ledaren. NÖT foder. AMINOBalans

WinPig Rådgivarkurs

Utfodringspraxis Mjölby nov

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Regional balans för ekologiskt foder

Internationella rapporten 2014

Fodertillverkning på gården

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Produktionsrapport - förklaringar

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Vägen mot 100 procent ekologiskt foder till enkelmagade djur. Björnberg, Odelros, Persson och Alarik. Centrum för uthålligt lantbruk

NÖT

Transkript:

Aminosyraförsörjning vid 1% ekologiskt foder till gris försök Lövsta Seminarium i Uppsala 211 11 9 Maria Neil och Kristina Andersson Inst. HUV, SLU 1% ekologiskt foder från 212 Utmaning att få till aminosyraprofilen när icke ekologiska råvaror inte längre får användas På sikt ohållbart med importerad ekologisk soja Traditionella inhemska råvaror brister i aminosyraprofil 1% ekologiskt foder från 212 försök på Lövsta utgångspunkter 1. Överutfodra med råprotein 2. Underutfodra aminosyror 3. Överskrid maxinblandning 4. Hitta nya råvaror 1

Inte rimligt att i ekologisk produktion öka utsläpp av N! 1. Överutfodra med råprotein 2. Underutfodra aminosyror 3. Överskrid maxinblandning 4. Hitta nya råvaror Inte rimligt att i ekologisk produktion öka utsläpp av N! 1. Överutfodra med råprotein 2. Underutfodra aminosyror Lägre behov aminosyror per energienhet vid högre energiåtgång Mikrobiellt lysin i tunntarmen? 3. Överskrid maxinblandning 4. Hitta nya råvaror Inte rimligt att i ekologisk produktion öka utsläpp av N! 1. Överutfodra med råprotein 2. Underutfodra aminosyror Lägre behov aminosyror per energienhet vid högre energiåtgång Mikrobiellt lysin i tunntarmen? 3. Överskrid maxinblandning 4. Hitta nya råvaror Säkerhetsmarginaler? Nya sorter? Högre produktivitet? 2

Inte rimligt att i ekologisk produktion öka utsläpp av N! 1. Överutfodra med råprotein 2. Underutfodra aminosyror Lägre behov aminosyror per energienhet vid högre energiåtgång Mikrobiellt lysin i tunntarmen? 3. Överskrid maxinblandning 4. Hitta nya råvaror Säkerhetsmarginaler? Nya sorter? Högre produktivitet? Ny hampfrö, använts till fjäderfä Nygamla linfrö, åkerböna, 1% ekologiskt foder från 212 försök på Lövsta utgångspunkter I försöket följdes ej KRAVs regelverk: Uppfödning inomhus för att kunna kontrollera fodertilldelning och foderintag Ej grovfoder av samma skäl Ej ekologiskt certifierade råvaror Försöksuppläggning, djur 8+8 suggor kontroll smågrisar 24+24 slaktgris kontroll 2 x 8+8 suggor eko smågrisar 24+24 slaktgris eko 1 24+24 slaktgris eko 2 24+24 slaktgris eko 3 Blandat kullnummer, utslagna ersattes till andra grisningen 3

Suggfodren, konventionellt enhetsfoder (6% rapsmjöl, 2% ärter, 2% soja, 12.6 MJ OE, 5.4 g sis lysin) vs Sinfoder (4% rapskaka, 9.4% ärter; 12.1 MJ OE, 3.6 g sis lysin) och Digivningsfoder (2% rapskaka, 11% ärter, 12.1 MJ OE, 6. g sis lysin). Sinfodret => aminosyratillförsel väl ÖVER norm Digivningsfodret lysin 2% UNDER normen (men mer lysin än i kontroll som följde tidigare norm) Digivningsfodret MER rapskaka och ärter än rekommenderad max inblandning (båda ~1%) Suggförsöket Första grisningsomgången avvänjning 7 veckor difoder även till smågrisar tunna suggor (båda försöksleden) Därefter ökad energitilldelning dräktigheten tunna suggor smågrisfoder avvänjning 6 veckor Suggförsöket, resultat suggor 3 25 2 15 1 Resultat: 5 2 Suggvikt betäckning grisning 3 veckor e grisning 5 veckor e grisning Inga signifikanta skillnader suggornas vikt suggornas späckmått, 18 16 MEN 14 12 1 8 6 tendens tunnare späck från grisning hos eko suggor 4 2 lod grisning 3 veckor e 5 veckor e betäckning grisning grisning 4

Suggförsöket, resultat smågrisar 16 14 12 1 8 6 4 2 3 25 2 15 1 Antal födda totalt Antal 3 veckor 9 veckor Resultat: Inga signifikanta skillnader kullstorlek, smågrisvikter MEN tendens lägre 9 veckors vikt hos eko smågrisar 5 Vikt födelsen 3 veckor 5 veckor 7 veckor 9 veckor Suggförsöket, resultat smågrisar 16 14 12 1 8 6 4 2 Antal födda totalt Antal 3 veckor 9 veckor 3 25 Vikt 9 veckor Omgång 1 2 3 4 26,7 25,8 25,6 25,4 21 25,2 24,4 27,5 2 15 1 5 Vikt födelsen 3 veckor 5 veckor 7 veckor 9 veckor Slutsats smågris: Suggor kan utfodras med foder tillverkat av inhemska/hemodlade råvaror utan negativ effekt på produktionen 5

Slaktgrisfoder, försök 1 Varken hampfrö eller åkerböna gick att uppbringa! Panik! Potatisprotein nödlösning i fas 1 1 Linfrö 2 Linfrö&raps 3 Raps Linfröexpeller 12 6 Rapsexpeller 6 13 Rapsmjöl 13 / 8 Ärter 25 25 26 Potatisprotein / 1 2,2 / 1,8 / 1,6 / Soja 1 Rågvete 8 Vetekli 1 1 1 Vetefodermjöl / 4 Foder, försök 1 beräknat näringsvärde fas 1 1 Linfrö 2 Linfrö&raps 3 Raps MJ OE/kg 12,4 12, 12,1 12,3 Sis g/mj OE Råprotein 11,9 11,4 11, 11, Lysin,68,6,6,62 Metionin,2,18,18,18 Metionin + cystin,48,39,39,41 Treonin,42,42,41,41 Foder, försök 1 beräknat näringsvärde fas 1 / fas 2 1 Linfrö 2 Linfrö&raps 3 Raps MJ OE/kg 12,4 12, / 12,1 12,1 / 12,4 12,3 / 12,6 Sis g/mj OE Råprotein 11,9 / 11,3 11,4 / 1,4 11, / 1,4 11, / 1,3 Lysin,68,6 /,5,6 /,51,62 /,53 Metionin,2,18 /,16,18 /,16,18 /,16 Metionin + cystin,48 /,45,39 /,36,39 /,36,41 /,37 Treonin,42,42 /,35,41 /,35,41 /,36 6

Tillväxt, försök 1 1 Linfrö 2 Linfrö&raps 3 Raps P värde Insättningsvikt, kg 3,3 28, 28,5 28,2,66 Daglig tillväxt, g insättning 7 kg 934 94 948 94,98 7 kg slakt 897 923 879 925,31 insättning slakt 919 931 911 927,78 Slutvikt, kg 116 113 115 115,14 Dagar i försök 95 94 93 93,5 Foderåtgång och slaktdata, försök 1 1 Linfrö 2 Linfrö&raps 3 Raps P värde Daglig foderåtgång, 2,55 2,58 2,56 2,53,84 kg/gris Foderomvandling, 2,76 2,79 2,82 2,76,77 kg/kg Slaktkroppsvikt, kg 87,5 86,5 84,7 85,5,21 Slaktutbyte, % 75,2 74,9 74,8 74,5,61 Kött % 56,6 57, 56,4 56,5,68 Foder, försök 2 Otroligt spännande med tillväxten i försök 1, särskilt fas 2! Fas 2 foder hela vägen? Ut med potatisproteinet! Linfrö Linfrö&raps Raps Linfröexpeller 12 6 Rapsexpeller 6 13 Rapsmjöl 8 Ärter 2 25 25 26 Soja 1 Rågvete 4 Vetekli 1 1 1 Vetefodermjöl 4 7

Foder, försök 2 beräknat näringsvärde Linfrö Linfrö&raps Raps MJ OE/kg 12,4 11,9 12, 12,1 Sis g/mj OE Råprotein 11, 1,3 1,2 1,3 Lysin,66,5,52,54 Metionin,2,16,16,16 Metionin + cystin,45,35,36,37 Treonin,41,35,35,36 Tillväxt, försök 2 Linfrö Linfrö&raps Raps P värde Insättningsvikt, kg 3, 3,9 31,2 31,,97 Daglig tillväxt, g insättning 7 kg 78 879 871 879,8 7 kg slakt 948 952 966 946,72 insättning slakt 868 914 915 97,4 Slutvikt, kg 115 115 115 116,99 Dagar i försök 99 93 93 94,23? Foderåtgång och slaktdata, försök 2 Daglig foderåtgång, kg/gris Foderomvandling, kg/kg Linfrö Linfrö&raps Raps P värde 2,42 2,63 2,56 2,6,1 2,78 2,85 2,77 2,83,17 Slaktkroppsvikt, kg 86, 85,8 85,8 85,7,99 Slaktutbyte, % 74,6 74,4 74,5 74,1,59 Kött % 57,2 57,7 57,4 57,3,73 8

?? Foder, försök 2 analyserade värden Linfrö Linfrö&raps Raps g/kg Råprotein 138 154 152 159 Lysin 7,6 7,4 7,8 8,7 Metionin 2,3 2,3 2,2 2,4 Metionin + cystin 5,6 5,6 5,6 5,9 Treonin 5,2 5,6 5,8 6,2 Daglig tillväxt (g) i försök 1 och 2 12 1 8 6 4 1 2 Lin 1 Lin 2 Lin&raps 1 Lin&raps 2 Raps 1 Raps 2 2 insättning 7 kg 7 kg slakt insättning slakt födelse slakt 9

Slutsatser slaktgris 1) I försöket överskreds rek. max inblandning av rapsexpeller och ärter användes upp till 12% linfröexpeller underskreds rek. nivå råprotein, lysin, metionin i fodret till slaktgris utan negativ inverkan på produktionsresultaten fullt möjligt att basera fodret till slaktgris på spannmål med proteinkomplettering av ärter, raps och linfröexpeller 2) Analysera försöksfoder före försöksstart! Finansierat av Jordbruksverket 1