TIMSS Advanced 2008. Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

Relevanta dokument
Första sidan. Svenska elevers matematikkunskaper i grund- och gymnasieskolan samt elevers fysikkunskaper i gymnasiet

TIMSS Advanced svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

Vart är svenska elevers matematikkunskaper på väg? Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

I SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematikundervisningen i fokus

TIMSS Advanced Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Matematikundervisning för framtiden

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

TIMSS Advanced 2015 RAPPORT Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

Skolenkäten hösten 2018

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

Kommun- och landstingsdatabasen

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Skolenkäten hösten 2018

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Svenska elevers matematikkunskaper

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

TIMSS, TIMSS Advanced och betygen

Skolenkäten 2015 Analys av insamlade enkätsvar våren och hösten 2015

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Skolenkäten hösten 2018

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Skolenkäten våren 2018

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Skolenkäten hösten 2018

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

Skolenkäten hösten 2016

Skolverkets arbete kring matematik

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Rapport om utbildningsresultat i grundskolan 2009, samt genomsnittlig betygspoäng nationella program i gymnasieskolan 2008 och 2009

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.

Nyheter från Skolverket

Enkät i gymnasieskolan

Analyserna syns även i Stratsys.

Student Personnummer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord:

Skolenkäten våren 2017

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten

Ämnesprov för grundskolans Lärare

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Skolenkäten våren 2018

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Promemoria U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

Skolenkäten våren 2018

Varför programmering i läroplanerna?

Skolverkets arbete kring matematik

Skolenkäten våren 2018

Nämnden för lärarutbildning NLU Lärarprogrammet leder till Lärarexamen, 140, 180, 200 eller 220 poäng.

Sammanfattning. Rapportens syfte

Handbok för provledare

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Blir man intelligentare av att gå i skolan?

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kvalitetsrapport. Grundskola - Huvudman

Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng, vilket motsvarar 1 termins heltidsstudier.

Digital kompetens i läroplanerna

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Naturvetenskapsprogrammet.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Teknik gör det osynliga synligt

Transkript:

Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

TIMSS ramverk Information om skolsystemet Nationella regler och mål Lärar- och skolenkäter Genomförd undervisning Elevenkät och elevprov Attityder och kunskaper

10 länder har deltagit i matematik, 9 i fysik Fyra av länderna deltog även 1995, däribland Sverige Ca 4 600 elever från 237 skolor Elever som läst minst Matematik D och Fysik B på naturvetenskapligt eller tekniskt program Resultaten representerar inte alla elever i årskullen Målgruppens andel av årskullen: Ma: 12,8%, Fy: 11,0%

Mycket har hänt sedan 1995 TIMSS Advanced 1995 TIMSS Advanced 2008: En jämförelse av två olika skolsystem - kursutformad gymnasieskola idag - nya läroplaner/kursplaner - nytt betygsystem 1995 läste alla motsvarande Matematik E, 2008 läste ca 60 procent Matematik E

Tänkbara faktorer som har påverkat den negativa resultatförändringen i gymnasieskolan Förkunskaper från grundskolan till gymnasieskolan - sämre resultat från grundskolan, negativ kunskapsutveckling Gymnasieskolans kursutformning - kunskaper hålls inte vid liv - Matematik E är inte längre obligatorisk - Alla läser inte matematik i åk 3 glömskeffekt - Negativ inverkan av undervisningsuppehåll Kursplaner - stort tolkningsutrymme i kursplaner och betygskriterier - mindre matematik i fysiken, mindre fysiktillämpning i matematiken. I många frågeställningar där eleverna ska tillämpa sina fysikkunskaper behövs matematiken som ett redskap Undervisningen - mycket eget arbete - mindre eget arbete utanför skoltid läxtid - procedurinriktad undervisning som innebär att eleverna kan lösa uppgifter som de tidigare stött på. Då kunskaperna skall tillämpas i nya problemsituationer behärskar eleverna inte detta

TIMSS 2007 & TIMSS Advanced 2008 Utveckling av matematik- och fysikkunskaper mellan 1995-2008 i åk 8 och i gymnasiets åk 3

Resultat i matematik

Resultat i matematik Förändring i matematikresultat 1995-2008

Andelen som läser Matematik E

Resultat efter kursnivå Resultat efter matematikkurs, Sverige

Resultat efter kunskapsnivå Förändring i matematikresultat 1995-2008 efter kunskapsnivåer, Sverige

Resultatnivåer i percentiler

TIMSS 2007 Trend i matematik, åk 8 Signifikant nedgång i matematikresultat sedan 2003 och 1995. Andel elever på olika kunskapsnivåer.

Resultat efter innehållsområde och kognitiv förmåga

Resultat efter föräldrars utbildningsnivå

Resultat efter födelseland

Undervisningstid per läsår

Lektionstid per vecka

Tid fördelad på olika lektionsaktiviteter under en vecka

Resultat i fysik Förändring i fysikresultat 1995-2008

Resultat i fysik Förändring i fysikresultat 1995-2008 efter kunskapsnivåer, Sverige

Tänkbara faktorer som har påverkat den negativa resultatförändringen i gymnasieskolan Förkunskaper från grundskolan till gymnasieskolan - sämre resultat från grundskolan, negativ kunskapsutveckling Gymnasieskolans kursutformning - kunskaper hålls inte vid liv - Matematik E är inte längre obligatorisk - Alla läser inte matematik i åk 3 glömskeffekt - Negativ inverkan av undervisningsuppehåll Kursplaner - stort tolkningsutrymme i kursplaner och betygskriterier - mindre matematik i fysiken, mindre fysiktillämpning i matematiken. I många frågeställningar där eleverna ska tillämpa sina fysikkunskaper behövs matematiken som ett redskap Undervisningen - mycket eget arbete - mindre eget arbete utanför skoltid läxtid - procedurinriktad undervisning som innebär att eleverna kan lösa uppgifter som de tidigare stött på. Då kunskaperna skall tillämpas i nya problemsituationer behärskar eleverna inte detta

Material som finns tillgängligt på www.skolverket.se/sb/d/1702 Huvudrapport: TIMSS Advanced 2008. Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv. Rapport 336. Samstämmighet i TIMSS Advanced 2008. Hur samstämmiga är svenska styrdokument och nationella prov med ramverk och uppgifter i TIMSS Advanced 2008? Fördjupningsstudie till rapport 336. TIMSS Advanced 2008 och 1995. Hur förstår elever centrala begrepp inom matematiken? Fördjupningsstudie till om hur elever löst olika frisläppta uppgifter rapport 336. TIMSS Advanced 2008 och 1995. Hur förstår elever centrala begrepp inom fysiken? Fördjupningsstudie till rapport 336 om hur elever löst olika frisläppta uppgifter. TIMSS Advanced 2008. Uppgifter i matematik årskurs 3 gymnasiet. Uppgiftsrapport till rapport 336 TIMSS Advanced 2008. Uppgifter i fysik årskurs 3 gymnasiet. Uppgiftsrapport till rapport 336.