ÖSTERMALM SOCIALPSYKIATRISKA ENHETEN Handläggare: Håkan Wiegandt Telefon: 508 10 108 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2008-946-100 1 (19) 2008-12-05 Verkamhetplan Socialpykiatrika enheten 2009 Enhetchef Håkan Wiegandt Adminitrativ aitent Biträdande enhetchef Biträdande enhetchef 3 bitåndbedömare Arbetcentrum Träfflokalen Loten Boendetödteamet Stödboende Rio Gruppbotad Bo Bergman 12 lägenheter Jarla 9 lägenheter Inledning Enheten verkamhetidé och övergripande uppdrag Socialpykiatrika enheten har om mål för verkamheten att göra det möjligt för peroner med pykik funktionnedättning att leva om andra. Verkamheten vilar på fyra grundpelare, en god botad, fungerande boendetöd, arbetträning/yelättning amt en meningfull fritid. Delaktighet för den enkilde är centralt i enheten arbete, likom amverkan med andra huvudmän och frivilligorganiationer.
2 (19) Verkamheten vänder ig till peroner i åldrarna 20-65 år om har en pykik törning/jukdom, om orakar en funktionnedättning med förlut av förmågan i ådan grad att det inverkar på den dagliga livföringen. Funktionnedättningen ka vara långvarig. Med långvarig mena att funktionnedättningen varat eller beräkna vara mint ett halvår. Verkamheten innehåll och utveckling ker i dialog med brukarorganiationer via taddelnämnden handikappråd. Enheten grundläggande värdering Alla enheten inater bygger på frivillighet. Inget tvång utöva. Den enkilde delaktighet i utformandet av inater är grundläggande för allt arbete inom enheten. Enheten värdering prägla av att männikor har en egen vilja och en rätt till ett jälvtändigt liv. Stöd ka utforma enligt normalieringprincipen där den enkilde ge möjlighet att leva ett å normalt liv om möjligt. Med normaliering mena att peroner inom målgruppen ka kunna leva ett liv om andra. Närhetprincipen ka prägla enheten inater. Den enkilde ka inte behöva flytta från Stockholmområdet för att få töd och hjälp. Pykiatrin inom landtinget pykiatrika vård och taddelförvaltningen amverkar i enlighet med amverkanöverenkommele, för att möjliggöra detta. Lagar och regler om tyr vårt arbete Socialtjänten arbete med vuxna peroner med pykik funktionnedättning reglera i förta hand av ocialtjäntlagen (SoL) och lagen om töd och ervice till via funktionhindrade (LSS). Därutöver finn de huvudakliga gällande betämmelerna i lagen om kommunerna betalninganvar för vi hälo- och jukvård amt hälo- och jukvårdlagen (HSL). Inom de två pykiatrika tvångvårdlagarna; lag om pykiatrik tvångvård (LPT) och lag om rättpykiatrik tvångvård (LRV) har infört en möjlighet för patienter att vårda i öppen pykiatrik tvångvård eller i öppen rättpykiatrik vård; om det finn behov av inater från kommunen med töd av SoL ka en amordnad vårdplan med kommunen inater bifoga cheföverläkaren anökan om öppen tvångvård till länrätten. Socialtjäntlagen - SoL Socialtjäntlagen är en målinriktad ramlag med en kombination av kyldighetoch rättighetregler. Lagen övergripande yfte är att främja männikor ekonomika och ociala trygghet, jämlikhet i levnadvillkor och aktiva deltagande i amhälllivet.
3 (19) Enligt kap 5 SoL ka ocialnämnden: 7 Verka för att männikor om av fyika, pykika eller andra käl möter betydande vårigheter i in livföring får möjlighet att delta i amhället gemenkap och att leva om andra. Medverka till att den enkilde får en meningfull yelättning och får bo på ett ätt om är anpaat efter han behov av ärkilt töd. Inrätta botäder med ärkild ervice för dem om till följd av ådana vårigheter om ave i förta tycket behöver ett ådant boende. Lagen om töd och ervice till via funktionhindrade - LSS Peroner med pykik funktionnedättning kan efter peronkretbedömning, peronkret 3, omfatta av lag om töd och ervice till via funktionhindrade (LSS). LSS ger peroner om har tor pykik funktionnedättning rätt till olika typer av töd. Målet med dea inater är att erhålla goda levnadvillkor. Det kan vara t.ex. aitan, botad med ärkild ervice eller kontaktperon. LSS kompletterar andra lagar. Om du har rätt till inater enligt LSS kan du ockå ha rätt till bitånd enligt ocialtjäntlagen. Inater enligt LSS uteluter alltå inte töd enligt andra lagar. Vem kan få inater enligt LSS? För att få inater enligt LSS gör en prövning i tre teg för att e: 1. Om du omfatta av lagen 2. Om du har behov av töd 3. Att dina behov inte redan är tillgodoedda Peroner omfatta av LSS peronkret 3 om: Om det finn en omfattande och varaktig fyik och pykik funktionnedättning (om uppenbart inte beror på normalt åldrande) och Om de förorakar betydande vårigheter i den dagliga livföringen och därför medför ett omfattande behov av töd eller ervice Den medicinka diagnoen är inte avgörande. Däremot ka funktionnedättningen i ig medföra tora vårigheter för individen att klara av vardagrutiner. Även pykik funktionnedättning kan oraka betydande vårigheter i den dagliga livföringen.
4 (19) Enheten verkamhet Enheten betår av en utredningdel och en utförardel. Enhetchefen är chef för både utredningdel och utförardel. Till utredningdelen hör två biträdande enhetchefer och fyra ocialekreterare om utreder, bedömer och belutar om inater, därutöver finn en uppökare. En ocialekreterare inom enheten arbetar halvtid om boamordnare för förök- och träninglägenheter för hela ocialtjänten och på den andra halvan om ocialekreterare. Till utförardelen hör de bitåndbedömda inaterna boendetöd, tödboende, gruppboende och yelättning på ArbetCentrum. Boendetödteamet har 14 boendetödjare om ger töd till klienter om bor i eget boende eller i töd, träning- eller förökboende. På ArbetCentrum arbetar ex arbetintruktörer. Träfflokalen Loten driv edan den 1 oktober 2008 av RSMH: rikorganiation i in nya lokal på Banérgatan 54. Staddelnämnden och RSMH har träffat ett treårigt avtal om detta och tödet ker genom föreningbidrag. Avikten är att RSMH ka behålla nuvarande träfflokalverkamhet amtidigt om andelen utåtriktade aktiviteter ka öka. Ett gruppboende med 7 plater finn på Sandhamngatan. Tre tödboenden finn med totalt 26 plater. De ligger på Bo Bergman gata, Studentbacken och på Starrängringen. För målgruppen peroner med pykik funktionnedättning finn inom taddelen ett peronligt ombud (PO). Det peronliga ombudet ka fungera om ett töd för den enkilde i kontakter med olika myndigheter och därmed bidra till en bättre amordning av inaterna. Det peronliga ombudet arbetar på uppdrag av den enkilde och finaniera via medel från läntyrelen. Till enheten hör ockå en uppökare, om har till uppgift att motivera och länka den enkilde till töd, vård och behandling. Gällande hemlöa amverkar uppökaren med Vuxenenheten uppökare och taden centrala uppökande verkamhet. Medel till uppökaren kommer att öka från central medelreerv för hemlöa. Konkurrenutättning Inom Socialpykiatrika enheten är det aktuellt att under 2009 förbereda konkurrenutättning av utförarverkamheterna, ett gruppboende, tre tödboenden, boendetödverkamheten och ArbetCentrum. På grund av att valfrihet ka införa inom ocialpykiatrin den 1 januari 2010 har taddelnämnden belutat att konkurrenutättningen ka ke amtidigt. Vid planering av konkurrenutättning ka peronalen önkemål beakta å att möjlighet ge till avknoppning.
5 (19) Projekt Staddelen kommer att erhålla tatbidrag med 130 tuen kronor för inater för peroner om kommer att vårda i öppen pykiatrik tvångvård repektive öppen rättpykiatrik vård. Enheten har i amarbete med Norra Stockholm pykiatri Midgård och taddelarna Kungholmen och Norrmalm erhållit å kallade Miltonpengar till projektet FYREN, för att arbeta med yelättning för yngre peroner med pykik funktionnedättning. Projektet driv vidare med kvarvarande medel under namnet DAX och planera fortgå fram till eptember 2009. Styrdokument Övergripande tyrdokument för Socialpykiatrika enheten arbete är ocialtjäntlagen (SoL), lagen om töd och ervice till via funktionhindrade (LSS), förvaltninglagen, ekretelagen, lagen om mottagande av aylökande och FN: tandardregler om delaktighet och jämlikhet för männikor med funktionhinder amt FN: barnkonvention. Vid taddelförvaltningen finn ett antal planer för 2009: miljöplan, plan för uppföljning av generella åtaganden, plan för dialog med enheterna, brandkyddpolicy och äkerhetpolicy. Styrdokument inom förvaltningen är: handlingprogrammet Kvinnofrid - Våld i nära relationer, det lokala STAN-programmet (Ötermalm tobak-, alkohol och narkotikapolitika program), BUS-överenkommelen, (amverkanöverenkommele med landtinget, för barn och ungdomar om behöver ärkilt töd), amverkanöverenkommele gällande inater för rehabilitering och ökad yelättning inom Kungholmen, Norrmalm och Ötermalm taddelområden (Ötermalmnätet) och amverkanöverenkommele med BUP, Norra Stockholm pykiatrika klinik område City amt Kungholmen och Norrmalm taddelförvaltning kring barn till föräldrar med pykik törning (Barnkonferenen). Därutöver omfatta enheten av ett antal tyrdokument angivna i kommunfullmäktige budget. Handikappolitikt program för Stockholm tad, Staden inater för pykikt funktionhindrade, Stockholm Tobak-, Alkoholoch Narkotikapolitika program (STAN), Överenkommele mellan Stockholm tad och Stockholm län landting om amverkan kring peroner med pykika funktionhinder och/eller beroendeproblematik, Arbetmiljöpolicy för Stockholm tad, Jämtälldhetpolicy för Stockholm tad, Peronalpolicy i Stockholm tad, Handlingprogram för Stockholm tad arbete inom operation Kvinnofrid och Stockholm tad program för att minka protitutionen.
6 (19) KF: INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ka vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande tad för boende, företagande och beök KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.1 Stockholm tad ka bli norra Europa met företagvänliga tad Mint en avknoppare från förvaltningen har deltagit i upphandling under 2009. Uppmuntra och underlätta för egen peronal att delta i upphandling av ocialtjänten verkamheter Arbetätt Förvaltningen har en avknoppninglot om kan tödja och ge råd till egen peronal om vill knoppa av. Staden avknoppningkanli kan ockå bitå med kurer, råd och hänvining till verkamheter om tidigare knoppat av. När tidplan och kravpecifikation utarbeta ka det ge möjlighet, både vad gäller tidperpektiv och krav på utförare för egen peronal att hinna bilda egna firmor, ordna med bankkontakter och ordna med för verkamheterna adekvata tilltånd alternativt i kraven på utförare ta hänyn till att en del annar givna krav inte är tillgodoedda när anbuden gör. Inom Socialpykiatrika enheten är det aktuellt att under 2009 förbereda konkurrenutättning av utförarverkamheterna i form av ett gruppboende, två tödboenden, boendetödverkamheten och ArbetCentrum. Vid planering av konkurrenutättning ka peronalen önkemål beakta å att möjlighet ge till avknoppning. Vid gjorda avknoppningar räkna hur många anbud om ingett från egen peronal. KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.2 Jobb itället för bidrag KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Gemenamt med Jobbtorg Stockholm och föräkringkaan ta fram metoder för bedömning av arbetförmåga ho individen 2009-01-01 2009-12-31
7 (19) KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 En hållbar livmiljö ka värna och utveckla KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Andel av verkamheter om har ett ytematikt arbete för effektiva reor och tranporter (alla nämnder) 100 % År Elförbrukning (alla nämnder) Andel av taden verkamheter om orterar ut förpackningar och papper (alla nämnder) ta fram 2009 År 100 % År Andel inköpta ekologika livmedel i taden i kronor av totala värdet av inköpta livmedel (alla nämnder) öka Halvår En hållbar livmiljö ka värna och utveckla i taddelen Nämnden aktiviteter Startdatum Slutdatum En policy för energieffektiva reor och tranporter ka utarbeta och börja tillämpa av förvaltningen verkamheter. 2009-01-01 2009-12-31 Alla enheter ka genomföra energibeparande åtgärder, amt ortera förpackningar och papper. 2009-01-01 2009-12-31 Avdelningen enheter ka vid inköp och förbrukning värna miljön. Arbetätt För att minka papperförbrukningen ka kopiering alltid överväga. Dubbelidig kopiering när å är rimligt. Återvinning av papper ker vid varje medarbetare arbetplat och vid kopiatorer. Elförbrukningen ka hålla låg genom att lågenergilampor använd och att belyning läck när å är möjligt. Vid reor i tjänten ka det met miljövänliga alternativet pröva i förhållande till tidåtgång. Bilar i tjänten tanka med miljövänligt bränle. Ekologika livmedel ka prioritera. Vid enhetmöten ka verkamheten miljöarbete alltid finna med om en punkt på dagordningen, för utveckling och utvärdering. Särkontering ka göra av el, bränle och ekologika livmedel.
8 (19) KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholm ka uppleva om en ren, vacker och trygg tad Antalet peroner om utätt för våld i nära relationer ka minka Kompetenutvecklingen gällande våld i nära relationer ka öka. Arbetätt Genom utbildning, föreläningar och genom informationöverföring i amverkangrupper. Samtliga enheter inom avdelningen repreentera i taddelen reurgrupp för våld i nära relationer. Följ upp genom att föra dokumentation över det antal aktiviteter, d.v.. utbildningdagar, föreläningar, möten m.m. kring ämnet under året. Enheten indikatorer Årmål Periodicitet Antal aktiviteter under året kring ämnet Tertial Enheten aktiviteter Startdatum Slutdatum Samarbetgrupper, reurgruppen för våld i nära relationer 2007-11-21 2009-12-31
9 (19) KF: INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ka utveckla och förbättra KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.1 Stockholmarna ka erbjuda ökad valfrihet och mångfald KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Antal genomförda avknoppningar (alla nämnder) 20 t Tertial KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Valfrihetmodell för boende, daglig verkamhet och korttidboende inför 2009-01-01 2009-12-31 KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Kvaliteten inom taden omorgverkamheter ka öka - trygghet, värdighet och valfrihet ka prägla hela omorgen KF: indikatorer Årmål KF: årmål Periodicitet Antal nytillkomna omorglägenheter för vuxna inom taden (töd och ervice till peroner med funktionnedättning) 100 t År Antal ej verktällda belut enligt LSS (individ- och familjeomorg). Antal ej verktällda belut enligt SoL (individ- och familjeomorg) Andel genomförandeplaner för bitåndbedömda inater inom IoF, ocialpykiatri Antal ej verktällda domar (individ- och familjeomorg). ta fram 2009 Tertial ta fram 2009 Tertial 100 % Tertial ta fram 2009 År KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum Informera om möjligheter att välja utförare och boende 2008-01-01 2010-12-31 Utbyggnad och utveckling av variation i utbudet av boenden enligt LSS ka fortgå och intenifiera Staddelnämnderna ka amverka i planering och utbyggnad av olika boendeformer för peroner med pykika funktionnedättningar 2008-01-01 2010-12-31 2008-01-01 2010-12-31
10 (19) KF: aktiviteter Startdatum Slutdatum I amarbete med taddelnämnderna implementera vägenvidare-garanti 2009-01-01 2009-12-31 Peronal inom ocialtjänten ka ha en för arbetuppgifterna adekvat utbildning Nämnden aktiviteter Startdatum Slutdatum Individuell kompetenutvecklingplan 2007-01-01 2009-12-31 Kompetenförörjningplan 2008-01-01 2009-12-31 All peronal ka ha adekvat utbildning utifrån arbetuppgifterna karaktär. Arbetätt Vid nyantällning finn klara kriterier för vilka krav om täll för antällning. Vid medarbetaramtal gör en kartläggning av medarbetaren amlade kompeten och behov av vidareutbildning, vilket utgör baen för medarbetaren individuella kompetenutvecklingplan. Anvarig chef gör en analy av enheten amlade behov av kompetenutveckling, vilket utgör baen för enheten amlade kompetenförörjningplan. Genom årliga medarbetaramtal. Staddelförvaltningen verkamheter ka vara tillgängliga och prägla av ett bra bemötande De peroner om kommer i kontakt med ocialtjänten ka tycka att de bemöt på ett profeionellt ätt. Arbetätt Genom utbildning, handledning, ärendedragningar m.m. dikutera och arbeta tändigt med bemötandet. Att ge avlag på en anökan eller ingripa med tvångåtgärder kan medföra konfliktituationer. Det kan innebära vårigheter, både att framföra budkap för handläggaren och att ta emot budkapet för den enkilde. Hög kompeten och lyhördhet kräv ho handläggaren för att delge belut, pecifikt avlag. Vid ett avlagbelut rikerar ändå handläggaren bemötande att uppfatta om mindre profeionellt.
11 (19) Klagomålhantering. Alla enheter inom ocialtjänten genomför årligen en brukarenkät med bl a frågor om bemötande. Enheten indikatorer Årmål Periodicitet Klagomål på bemötande Tertial Kvaliteten ka äkra genom användning av trukturerade, för verkamheterna utformade, utredningmodeller och metoder Antalet utredningar om gör inom Socialtjänten med trukturerade och för verkamheterna anpaade metoder/modeller ka öka Arbetätt Vuxenenheten använder ig av utredningintrumentet ASI (Addiction Severity Index). Metoden är trukturerad och evidenbaerad och använd för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem Följ upp genom att handläggaren regitrerar i paraply-ytemet vilken utredningmodell om använt. Enheten aktiviteter Startdatum Slutdatum I nya ärenden och vid omprövning av belut, då det är relevant utifrån aktuell frågetällning, använd metoderna/modellerna 2007-11-01 2009-12-31 Antalet utredningar om gör med töd av DUR ka öka och även följa upp av utförarna Arbetätt Alla nya ärenden ka utreda med töd av DUR. Vid omprövning av pågående inat ka det pröva om en DUR utredning ka göra. I amband med uppföljning av inat/betällning ka underlag i form av DUR-uppföljning inhämta från utföraren av inaten.
12 (19) Regitrering gör i Paraply- och ParaSoL ytemen amt i vårdkotnadprogrammet. Följ upp på enhetmöten. Arbeta med amordnad vårdplanering tillamman med landtinget Arbetätt Inom pykiatrin lutenvård kallar läkare till vårdplaneringmöte när behov av inater från kommunen kan bli aktuell. Kallelen reglerar även lagen om betalninganvar. Juterad vårdplan ka tydligt reglera planerade inater för repektive part. I öppenvård initierar pykiatrin och/eller ocialtjänten behov av inater genom att kalla till informationmöte, om när det blir aktuellt med inater genomför i form av amordnad vårdplanering. Följ upp månadvi på enhetmöten och möten med landtinget pykiatri. Enheten indikatorer Årmål Periodicitet Antal ärenden med amordnad vårdplan Tertial Hemlöhet ka motverka Antalet peroner om blir vräkta från ina botäder ka minka Arbetätt Brev kicka ut till icke aktuella peroner om rikerar att vräka, med erbjudande om att ta kontakt med mottagningfunktionen inom enheten för förörjningtöd. För de om redan är aktuella på någon enhet inom ocialtjänten, informera aktuell handläggare. Inom Socialtjänten på Ötermalm finn två uppökare, en inom Vuxenenheten och en inom Socialpykiatrika enheten, vilka ockå har en upparbetad kontakt med hyrevärdarna och med kronofogdemyndigheten. Adminitrativ aitent följer upp hur många brev om kicka ut. Uppökarna för egen tatitik. Enheten indikatorer Årmål Periodicitet Antal verktällda belut om vräkning inom taddelen om finn regitrerade ho kronofogdemyndigheten 12 t Tertial
13 (19) Enheten indikatorer Årmål Periodicitet Enheten aktiviteter Startdatum Slutdatum Gemenamma inater för att förhindra vräkningar. 2009-01-01 2009-12-31 Antalet peroner om är hemlöa ka minka Arbetätt Alla hemlöa erbjud Tak Över Huvudgaranti genom boende på inackorderinghem, härbärgen eller dylikt, för att på kort ikt ordna itt natthärbärge. Genom verkamheten för hemlöa, Bryggan, och genom uppökarna kan kontakt initiera med Socialtjänten för att på ikt arbeta mot en ordnad livituation och ett eget boende. Antalet peroner med funktionnedättning och pykik funktionnedättning om bor i eget boende ka öka Starta tödboende och ökat antal förök och träninglägenheter Följ upp genom att jämföra plater under förra året med det antal plater om kommer att erbjuda under året Enheten indikatorer Årmål Periodicitet Antal plater i gruppboende, tödboende och förök och träninglägenheter Tertial Syelättninggraden bland peroner med pykik funktionnedättning ka öka Fler peroner med pykik funktionnedättning ka ha en lämplig yelättning (arbete) Arbetätt För att tillgodoe fler och nya grupper inom målområdet behöver nya former av yelättning med inriktning på arbetrehabilitering och utbildning utveckla, ev. i amverkan med andra taddelar och/eller organiationer/myndigheter.
14 (19) Dikuioner har påbörjat med brukarorganiationer för att inventera behov och möjligheter. Följ upp individuellt i brukaren handling/arbetplan Enheten indikatorer Årmål Periodicitet Antal peroner om har bitåndbedömd yelättning Tertial Antal peroner om har bitåndbedömd arbetträning Tertial Utveckla amarbetet med frivilligorganiationer Antal verkamheter om driv tillamman med brukar- och intreeorganiationer ka öka. Arbetätt Avdelningchefen träffar regelbundet platanvarig för verkamheten för uppföljning. Staddelnämnden finanierar verkamheten genom föreningbidrag och en överenkommele finn gällande verkamheten. RSMH driver verkamheten utifrån en idéki till återhämtninginriktad aktivitetlokal, vilken har preenterat nämnden. Bryggan finaniera av Stockholm tad, via centrala medelreerven. Convictu har egen antälld peronal amt ett antal volontärer. Förvaltningen/vuxenenheten har regelbundna uppföljningmöten med anvarig på Convictu. Antalet verkamheter om driv tillamman med brukar- och intreeorganiationer ka räkna. KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Staden ka vara en attraktiv arbetgivare Den totala jukfrånvaron, omräknat till heltidantällningar, ka minka 2009 jämfört med 2008. Nämnden aktiviteter Startdatum Slutdatum Tidigt ingripande och aktiv kontakt vid nya jukfall. 2009-01-01 2009-12-31
15 (19) Nämnden aktiviteter Startdatum Slutdatum Frikvård på arbettid med max en timme i veckan om arbetet å tillåter. 2009-01-01 2009-12-31 Arbeta aktivt med peronal om är jukkriven Arbetätt Anvarig chef tar kontakt med peronal om är jukkriven mer än 2 dagar eller om har upprepad kortvarig jukfrånvaro vid mer än 6 tillfällen under ett år. Vid upprepad jukfrånvaro gör en plan upp för hur den antällde ka kunna minka in jukfrånvaro. Vid behov ta kontakt med företaghälovården och rehabiliteringinater ätt in. Anvarig chef anvarar för att ovan nämnda planer gör. Verka för att medarbetarna upplever att de har en meningfull arbetituation. Arbetätt Medarbetarna är delaktiga i enheterna arbete, med verkamhetplanering och verkamhetutveckling. Alla viktiga verkamhet- och arbetmiljöfrågor dikutera på enhetmöten. Medarbetarna eget engagemang för att kapa trevnad på arbetplaten tillamman med chefen lyhördhet är en förutättning. För att änka trenivån utarbeta tydliga trukturer och rutiner. Medarbetarna uppmuntra till frikvård genom ubventionering av gymkort. Följ upp på enhetmöten och vid medarbetaramtal.
16 (19) KF: INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Staden verkamheter ka vara kotnadeffektiva KF: MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ka vara i balan Staddelen budget ka vara i balan Alla medarbetare ka vara medvetna om enheten, avdelningen och förvaltningen budgetläge. Arbetätt Enhetchefen anvarar för att en månadrapport gör. I de fall negativ avvikele från budgetprogno upptår anvarar enhetchefen för att vidta åtgärder i yfte att uppnå budget i balan. Medarbetarna informera regelbundet, tex i amband med enhetmöten, om enheten ekonomika läge. Enhetchef och medarbetare anvarar tillamman för att rutiner och arbetätt/metoder inte är kotnaddrivande. Enheten budgetläge följ upp regelbundet i amband med enhetmöten, likväl om avdelningen- och förvaltningen, vilka ockå följ upp i amband med tertialrapportering och verkamhetberättele. Rutiner och arbetätt/metoder följ upp och utvärdera regelbundet, te x vid enhetmöten och planeringdagar, å att de inte är kotnaddrivande. Reuranvändning Enheten nettobudget för 2009 är 27.8 mnkr, vilket en ökning med 2.1 mnkr i jämförele med 2008. Budgeten förutätter att den förtärkning om har gjort på enheten utförarida ger till reultat att hemtagning av klienter på externa placeringar kan fortätta, amtidigt om nya kotnadökande placeringar kan undvika. Ökningen av budget grundar ig på förtärkningen inom utföraridan. Den utvidgning av målgruppen om den tatliga pykiatriamordnaren förelagit kommer att medföra att fler peroner med bl a neuropykiatrika funktionnedättningar än idag kommer att anöka om inater inom ocialpykiatrin, vilket kan komma att negativt inverka på budgetutfallet. Budget 2009 förutätter att landtinget pykiatri tar fullt anvar för pykiatrik behandling i enlighet med amverkanöverenkommele.
17 (19) Budget 2009 Socialpykiatri Budget 2009 (mnkr) Kotnader Intäkter Netto Netto 2008 förändr. Adminitration 3,7 0,0 3,7 4,3-0,6 Peronlig ombud 0,5 0,3 0,2 0,3-0,1 Extern vård 8,3 3,5 4,8 7,4-2,6 Gruppboende Sandhamng. 5,5 0,1 5,4 4,2 1,2 Boendetödteamet 6,0 0,0 6,0 4,5 1,5 Stödboende Studentbacken 0,9 0,0 0,9 0,1 0,8 Stödboende Starrängringen 0,6 0,0 0,6 0,1 0,5 Stödboende Bo Bergman 1,1 0,0 1,1 0,1 1,0 Kontaktperoner 0,7 0,0 0,7 0,5 0,2 Arbetcentrum 4,7 1,1 3,6 2,9 0,7 Loten 1,4 0,4 1,0 1,3-0,3 Budget totalt 33,3 5,5 27,8 25,7 2,1
18 (19) KVALITETSGARANTIER Socialpykiatrika enheten Giltig fr.o.m. 2009-01-01 t.o.m. 2009-12-31 Socialpykiatrika enheten kvalitetgaranti Verkamheten inom Socialpykiatrika enheten har in grund i pykiatrireformen om började genomföra 1995. Pykiatrireformen huvudyfte är att kapa bättre ociala, mentala och ekonomika villkor för de männikor om har långvariga pykika funktionnedättningar och behov av tödinater. Enheten verkamhet vilar på fyra grundpelare, en god botad, fungerande boendetöd, arbetträning/yelättning amt en meningfull fritid. För medicink vård och behandling i luten- och öppenvård anvarar landtinget pykiatri. Inaterna ka tärka din möjlighet att leva ett jälvtändigt liv amt vara utformade i amverkan med den enkilde. Ditt behov och din rätt till bitånd utred, bedöm och beluta om inom vår enhet. Detta ker i nära amverkan med dig. Vi anvarar även för uppföljning av det bitånd du erhåller. Vi arbetar i enlighet med ocialtjäntlagen (SoL) amt lagen om töd och ervice till via funktionhindrade (LSS). Vi har ett väl utvecklat amarbete med andra aktörer, exempelvi landtinget pykiatri och beroendevård, hyrevärdar och frivilligorganiationer. Vi värnar om god tillgänglighet och att alla ka bemöta med repekt i kontakten med o. ÅTAGANDEN Alla om har kontakt med enheten ka bemöta profeionellt, med hänyn och repekt för den enkilde integritet. De belut om fatta och de inater om ge ka träva mot den enkilde jälvtändighet. Utifrån gällande förutättningar ka handläggning och utformande av inater prägla av å tor delaktighet om möjligt för den enkilde. En trukturerad utredningmodell, DUR, använd i alla nya utredningärenden där det är adekvat och edan undan för undan vid omprövningar. Samordnad vårdplanering ker tillamman med landtinget FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG/ SYNPUNKTER/ KLAGOMÅL Vi tar alla ynpunkter om vår verkamhet på allvar och aner att det ger o möjlighet att förbättra och utveckla vår verkamhet. Om du aner att enheten inte uppfyller ina åtaganden eller om du har förlag på förändringar kan du vända dig till din handläggare. Du kan ockå vända dig till enhetchef Håkan Wiegandt tfn 508 10 108. Du kan även använda dig av taddelförvaltningen
19 (19) klagomålhantering. Du kan få hjälp att lämna in ynpunkter av din handläggare eller av peronalen i receptionen. För ändamålet finn en ärkild blankett. Alla förbättringförlag/ynpunkter och klagomål åtgärda enligt ärkilda rutiner. Obervera att du inte ka använda dig av klagomålhanteringen när det gäller överklagan av belut. VILL DU VETA MER? Vi hoppa att du genom detta material fått en bild av verkamheten på enheten. Du kan få mer information genom hemidan www.tockholm.e/otermalm STOCKHOLM 2008-12-05 HÅKAN WIEGANDT Enhetchef SOCIALTJÄNSTEN POSTADRESS ÖSTERMALMS STADSDELSNÄMND BOX 24 156 BESÖKSADRESS: 104 51 STOCKHOLM KARLAVÄGEN 104 TEL 508 10 108, FAX 508 10 305 E-POST: hakan.wiegandt@otermalm.tockholm.e Denna garanti anmälde vid ammanträde i Ötermalm taddelnämnd 2008-12-18