s handling STN 5-2013 Nämndens underlag för övergripande plan med budget Service- och tekniknämnden 2013-08-19
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta... 3 1.1.1 Ansvarsområde... 3 1.1.2 Service- och tekniknämnden... 3 2 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 2.1 Ortsutveckling... 2.2 Kultur och fritid... 2.3 Skola... 5 2. Omsorg och trygghet... 5 2.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 5 2.6 Ekonomi och organisation... 6 3 Resultatmål och åtaganden... 8 3.1 Ortsutveckling... 8 3.1.1 Resultatmål... 8 3.2 Kultur och fritid... 10 3.2.1 Resultatmål... 10 3.3 Skola... 11 3.3.1 Resultatmål... 11 3. Omsorg och trygghet... 12 3..1 Resultatmål... 12 3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 13 3.5.1 Resultatmål... 13 3.6 Ekonomi och organisation... 15 3.6.1 Resultatmål... 15 Investeringar... 18 5 Redovisning av särskilda uppdrag... 22 6 Bilaga: Nya upphandlingar... 23 2
1 Inledning 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta 1.1.1 Ansvarsområde 1.1.2 Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nästan all nämndens verksamhet främjar på olika sätt en god folkhälsa - både vad avser god och nyttig mat, vackra utemiljöer och idrott. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, äldre- och handikappomsorg enligt det antagna kostpolitiska programmet. Kostverksamheten rymmer även dietister och kostkompetens. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator och parker. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt förvaltning av St. Djulö värdshus. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Nämnden har även en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. De interna uppdragen inkluderar städning, växel, interna transporter, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. 1.1.2.1 Verksamhetsfakta Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal portioner frukost & lunch till förskola, fritids och skola Antal portioner lunch & middag till äldreomsorg Simhallen, antal besökare Helgaktiviteter på Sportcentrum Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter/år Antal producerade växter i växthuset Prognos helår 2013 Aktuell nivå per juni 2013 Prognos helår 201 1 012 256 st 95 000 st 550 73 st 1 000 000 st 315 609 st 326 000 st 162 013 st 320 000 st 139 391 st 175 000 st 77 777 st 155 000 st 52 aktivitetshelger 52 aktivitetshelger 26 aktivitetshelger 52 aktivitetshelger 3 700 kvm 15 000 kvm 800 kvm 15 000 kvm 125 000 st 125 000 st 95 000 st 125 000 st 3
2 Förutsättningar och verksamhetsförändringar 2.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Service- och tekniknämnden har tagit över underhållet av genomfarterna, och den nya förbifarten sköts av Trafikverket. Detta gör det möjligt att reinvestera i omläggning och ombyggnation av gator. Situationen behöver utredas inför en eventuell övergång till stadsgator med parkeringsmöjligheter, med mera. Övertagandet av genomfartslederna innebär också ökade driftskostnader. Det rör sig om 7 00 meter vägsträcka, till en beräknad underhållskostnad av 5,7 miljoner kronor per år. Service- och tekniknämnden ska kompenseras för dessa kostnader, men full kompensation utgår först från 2015 vilket kan innebära en belastning under 201, särskilt med avseende på vinterväghållning. En grundlig översyn behöver göras av underhållet på parker, rekreationsområden, gatubelysning och gatuunderhåll. Detta skulle i första hand leda till en nulägesanalys som sedan kan ligga till grund för långsiktig underhållsplanering. En sådan genomgång och planering skulle även underlätta det långsiktiga budgetarbetet för reinvesteringar och underhåll. De säsongsanställda medarbetarna inom Gata/Park täcks inte av förvaltningens ram, eftersom endast tillsvidareanställd personal ingår i löneramen. Detta innebär att förvaltningen måste bära stora lönekostnader utöver de som täcks i ram. För att det ska vara möjligt att bibehålla samma skötselnivå på parker och grönytor krävs en ramjustering, alternativet är annars en försämring av kvaliteten. Just nu genomförs en utredning av elljusspårens skick och kondition, vilket innefattar både spår och belysning. Det är redan tydligt att om spåren ska fortsätta vara elljussatta kommer omfattande återinvesteringar att krävas. För att kontrollera vattenkvaliteten vid kommunens friluftsbad krävs det att vattenprover tas under sommarsäsongen. Proverna tas av Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöavdelning. Detta medför årligen extra kostnader för friluftsbaden. Det ekologiska åtagandet kvarstår. I dagsläget räcker inte de ekonomiska ramarna för att uppnå det ekologiska åtagandet genom att enbart byta ut icke ekologiska råvaror mot motsvarande ekologiska. Service- och teknikförvaltningen undersöker just nu möjligheterna att istället uppnå det genom en förändrad matsedel, med ändringar av både maträtter och inköp. Ett sådant arbete skulle bli mer omfattande och kräver förståelse och ökat samarbete från flera berörda förvaltningar. Sportcentrums marknadsföringsplan går ut på att marknadsföra Katrineholms kommun med hjälp av Sportcentrum. Besökare som kommer till Sportcentrum ska även upptäcka Katrineholm i övrigt. För det krävs ökat samarbete med övriga kommunen och med näringslivet. Människor som besöker Sportcentrum måste kunna tas omhand även utanför idrotten. 2.2 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Genom att samarbeta med föreningarna, SISU och Katrineholmsandan vill Service- och
tekniknämnden få fler barn i rörelse vilket leder till ökad hälsa och välmående hos unga. Det idrottspolitiska programmet stämmer väl överens med SISU:s och Katrineholmsandans verksamheter, där stort fokus ligger på att ge barn och ungdomar en säker, trygg, aktiv och drogfri uppväxt. Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag att, tillsammans med Service- och teknikförvaltningen, utarbeta ett förslag och genomföra en aktivitetspark, liknande den som tidigare anlagts vid Furulidens vårdboende. Aktivitetsparken är ett samfinansieringsprojekt mellan VOF och STF. 2.3 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. 2. Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Idrottandet inom föreningslivet och spontantidrottandet ska utvecklas för ett bättre socialt engagemang och ökad integration, vilket i sin tur leder till ett tryggare och mer välmående samhälle. Vi ska skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. För att Service- och tekniknämnden ska kunna leverera goda förutsättningar för detta krävs resurser för löpande underhåll och återinvesteringar i lokaler och utrustning. Att hålla efter klotter i kommunen är viktigt för att staden ska upplevas som trygg. Service- och tekniknämnden vill satsa på och utveckla klottersaneringen. Av samordnings- och effektivitetsskäl anser Service- och tekniknämnden därför att ansvaret för all kommunens klottersanering bör samlas inom nämndens försorg. 2.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. De nu fastslagna idrottspolitiska och kostpolitiska programmen är viktiga styrdokument för hela kommunens folkhälsoarbete och måste fortsättningsvis genomsyra all relaterad verksamhet. Det räcker inte med att dokumenten finns, de måste även förankras i verksamheterna och bli en naturlig röd tråd i det dagliga arbetet. Det webbaserade verktyget Skolmat Sverige är ett viktigt redskap i arbetet med att kvalitetssäkra och dokumentera skolmåltiderna och måltidsmiljön. För att ytterligare kunna fördjupa och förbättra arbetet behövs en ökad samverkan med Bildningsnämnden. Service- och tekniknämndens dietistkompetens riktas i dagsläget främst mot Vård- och omsorgsnämnden. En utveckling av verksamheten, i riktning mot Bildningsnämnden, skulle kunna vara positivt för alla inblandade. De utvecklade lagkraven gällande skolmåltider kräver insatser med kompetens inom området, som kan verka för ökad kunskap hos pedagoger, rektorer och skolbarn. Att bidra med kännedom om, och lust till, mat verkar också långsiktigt för en positiv effekt på folkhälsan. Service- och tekniknämnden och Vård- och omsorgsnämnden har ett gemensamt åtagande 5
avseende nattfastan inom äldreomsorgen. Service- och teknikförvaltningen har fått i uppdrag att, tillsammans med ansvariga på aktuella äldreboenden, arbeta med en förändring av måltidsordningen på Lövåsen, Norrgläntan Furuliden och Strandgården. Målsättningen med pilotprojektet är att nå målet åtagandet om att förkorta nattfastan och få en spridning av måltiderna. Förändringsarbetet kommer att involvera både kök/kostplanering, transport och vårdboenden. Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring har varit ute på remiss och kommer troligtvis att vara klara under hösten 2013, vilket kommer att ställa krav på nya rutiner för att förebygga och behandla undernäring. 2.6 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Den nya upphandlingen av städentreprenad kommer att träda i kraft under sommaren 201. Under året måste även arbetet inför 2015 års telefoniupphandling påbörjas. Över huvud taget är upphandlingsfrågor ett område som måste hanteras och bevakas. Rutinerna kommer att förändras i och med att upphandlingarna i framtiden ska skötas från ett upphandlingscenter i Norrköping. Detta kommer att ställa andra krav på beställning, uppföljning och logistik. Service- och tekniknämnden är idag en av kommunens största beställare, samt innehar controllerfunktion för städ samt drift av kommunens bilpark. Utöver detta ansvarar förvaltningen för merparten av logistiken avseende kommunens varubeställningar. Service- och tekniknämnden ser därför att bevakning av upphandlingar, både avseende proaktivitet och uppföljning, kommer att bli allt viktigare och mer resurskrävande. Service- och tekniknämnden måste rusta för framtida utmaningar och öppna upp för ökade samarbetsmöjligheter inom nämndens verksamhetsområden. Om Kerstinbodaområdet utvecklas kan flera verksamhetsdelar samlas. Detta skulle leda till ett antal synergieffekter, båda vad gäller arbetsmässig effektivitet och kostnadsbesparingar om antalet övriga lokaler kan minskas. Under 2013 har Service- och tekniknämnden utbildat och skapat strukturer för att i framtiden ha en pool med personal som kan rycka in i olika verksamheter beroende på var behovet och belastningen för perioden är störst. Under 201 ska resultat av dessa förberedelser träda i kraft på allvar. Konsekvensen av ökande elevantal inom skola och förskola, är att dagens resurser inte kommer att räcka till. Detta påverkar bland annat lokaler och måltidsmiljö inom Service- och tekniknämndens kostverksamhet. De nya demografiska förutsättningarna ställer också ökade krav på tillagning och utbud av mat i de kommunala köken, vilket även det är resurskrävande. Katrineholms friskolor har en direkt ekonomisk påverkan på Service- och tekniknämnden genom skolpengen, men även en indirekt effekt beroende på att Bildningsnämnden är Serviceoch tekniknämndens största interna kund. Ökade elevantal i de kommunala skolorna torde även leda till ökade elevantal på friskolorna, och som en följd av det ökade kostnader för både Bildnings- och Service- och tekniknämnden. Den nya skollagen kräver att huvudmannen senast 2015 har behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga de ämnen, som finns i kursplanerna. För att uppfylla skollagens krav kommer hela ansvaret, och budgeten, för simundervisningen att föras över från Service- och tekniknämnden till Bildningsnämnden från och med 201. Bildningsförvaltningen behåller och tillsätter behöriga, legitimerade lärare i ämnet idrott och hälsa, vilka ansvarar för undervisningen 6
och bedömer om kunskapskraven uppnåtts även i delmomenten simning och livräddning. Som en konsekvens av detta måste medel i ramen flyttas från service- och teknikförvaltningen till bildningsförvaltningen. 7
3 Resultatmål och åtaganden 3.1 Ortsutveckling 3.1.1 Resultatmål 3.1.1.1 Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och lands-bygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Minskad klimatpåverkan - körsträcka med bil per invånare ska minska Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och kväve Bevara och utveckla den biologiska mångfalden - skyddad natur ska öka Svinnet av mat ska minska Andelen invånare som tycker att parkerna i centrum sköts bra ska vara fortsatt hög Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen Minska Minska Ökning av areal reservat och biotopskydd Kartlägga och mäta svinnet för att sedan minska det med 30 % Årlig, lång sikt Årlig, lång sikt Årlig, lång sikt Delår RUS nationella emissionsdatabasen Mätning av fosfor och kväve i ett antal sjöar i kommunen 616 mil/inv (2010) Medelvärde Södermanland: 658 mil/inv (2010) Finns mätresultat från början av 1990-talet SCB Areal skyddad natur 99 ha (2011) Egen redovisning, mätningar inleds under 2012 75% Lång sikt Undersökningen Kritik på teknik, som genomförs av SKL vart tredje år Index 6 Årlig, lång sikt KKiK mått 15. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. 65% Årlig Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. Matsvinnet uppgick till 1,3 mkr, vilket motsvarar 7% av den totala livsmedelskostnaden. 75 % (2010) Medelvärde (9 deltagande kommuner) 63 % (2010) Index 33 (2012) Index 33 (2011) Index 33 (2010) Medelvärde KKiK: Index 9 (2012), Index 6 (2011) 2012: 37% (2012) Medelvärde KKiK; % 8
Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning Minskad klimatpåverkan - utsläpp av koldioxid per invånare ska minska 30 % ekologiskt, 5 % närproducerat samt att skola och förskola ska serveras vegetarisk mat 1 gång/ vecka Minska Delår Årlig, lång sikt KKiK mått 38 Egen redovisning, mätningen avser första halvåret SCB, RUS nationella emissionsdatabasen Resultat senaste mätning 5,8 % ekologiskt, 0% närproducerat, genomfört veg.mat 1g/v (2012); 12% ekologiskt (2011) Jämförelse Medelvärde KKiK; 1 % ekologiskt (2012) 3 080kg/inv (2010) Medelvärde riket: 6 91kg/inv (2010) 3.1.1.2 Förslag på borttagning av åtaganden Följande åtaganden ska bort Minskad klimatpåverkan - körsträcka med bil per invånare ska minska En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och kväve Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. Kommentar Åtagandet är alldeles för övergripande och svårt för kommunen/enskilda förvaltningar att påverka. Ur STF:s perspektiv är det även svårt att koppla lämpliga aktiviteter till åtagandet. Åtagandet berör en förhållandevis liten detalj av kommunens verksamhet, som knappast är särskilt intressant ur medborgarperspektiv. Dessutom har det i alla fall tidigare rått oklarheter kring hur det ska mätas. Det passar bättre som ett produktionsmål eller en aktivitet. Åtagandet bör inte ligga på STF, utan på SVAAB och SBF. Eventuellt byta ut formuleringen fosfor och kväve mot kolväten. SBF kan t.ex. ställa krav på jordbruksarrendatorer. Åtagandet bör delas upp i två separata åtaganden, där det ena fokuserar på närproducerat och det andra på ekologiskt. Se vidare under "Förslag på nya åtaganden". 3.1.1.3 Förslag på förändring av åtaganden Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Svinnet av mat ska minska. -- Det är inget fel på åtagandet som sådant, men det borde även beröra VOF, BIF och SVAAB. Samt eventuellt flyttas till "Ekonomi och organisation". Behålla och utveckla den biologiska mångfalden arealen skyddad natur ska Minst 7 % av kommunens produktiva Årlig Skogssällskap ets årliga 7 % (2012) 9
Följande åtaganden ska förändras inte minska. Kravet för FSC*-certifiering är 5 % extra skyddad mark. Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse skogsmark ska vara avsatt som extra skyddad mark. inspektion. *Forest Stewardship Council 3.1.1. Förslag på nya åtaganden Följande åtaganden ska läggas till Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Andelen ekologiska råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel, det ska ske med en klimatsmart inriktning. 30 % Delår Egen redovisning. 5,8 % ekologiskt (2012), medelvärde KKiK 12 % ekologiskt Andelen närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel, det ska ske med en klimatsmart inriktning. 5 % Delår Egen redovisning. 0 % närproducerat (2012) 3.2 Kultur och fritid 3.2.1 Resultatmål 3.2.1.1 Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet. Djulöområdets attraktivitet ska öka NKI 60 Årlig Egen utvärdering eller enkät. 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds. Lång sikt Kulturundersökning Ingen mätning är genomförd än, görs 2012 0 % (2011) 3.2.1.2 Förslag på borttagning av åtaganden Följande åtaganden ska bort Kommentar 10
Följande åtaganden ska bort Kommentar 3.2.1.3 Förslag på förändring av åtaganden Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse 3.2.1. Förslag på nya åtaganden Följande åtaganden ska läggas till Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Medborgarna ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kultur- och fritidsområdet. 90 % Kulturundersökningen 85 % Barn och ungdomar ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kultur- och fritidsområdet. 90 % Enkät 3.3 Skola 3.3.1 Resultatmål 3.3.1.1 Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. 3.3.1.2 Förslag på borttagning av åtaganden Följande åtaganden ska bort Kommentar 3.3.1.3 Förslag på förändring av åtaganden Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse 11
Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse 3.3.1. Förslag på nya åtaganden Följande åtaganden ska läggas till Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse 3. Omsorg och trygghet 3..1 Resultatmål 3..1.1 De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet. 3..1.2 Förslag på borttagning av åtaganden Följande åtaganden ska bort Kommentar 3..1.3 Förslag på förändring av åtaganden Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse 3..1. Förslag på nya åtaganden Följande åtaganden ska läggas till Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Snabb klottersanering för ökad trygghet. *Bör gälla alla berörda inom koncernen.* Om vädret tillåter ska mindre klotter saneras under Årlig Egen redovisning. 12
Följande åtaganden ska läggas till Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse närmast följande arbetsdag, och omfattande klotter inom en vecka. 3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet 3.5.1 Resultatmål 3.5.1.1 Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen barn och unga som mår bra ska öka Liv & hälsa ung, nästa undersökning görs 201 I Katrineholms kommun anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. (våren 2011) I länet anger 79,6 % av flickorna och 88, % av pojkarna att de mår bra (våren 2011) Andelen mat som lagas från grunden ska öka 5 % årlig ökning under planperioden Egen undersökning baserad på statistik över inköp av rätter som är hel/halvfabrikat. Första redovisning sker hösten 2012. Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende och hemsjukvård. En större andel av brukarna i särskilt boende och hemsjukvård ska undersökas för undernäring. För alla med påvisad risk ska det finnas planerade insatser. Det internationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enkildes 60 % Egen undersökning. Könsuppdelad statistik ska redovisas 36% (2012). Våren 2012 var det 37 % av brukarna vars nattfasta var kortare än 13 timmar. 13
Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa önskemål) Antalet digitalt delaktiga ska öka Andelen barn och unga som är nöjda med sin fritid ska öka. Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) I Katrineholm ska 172 personer del ta i aktiviteter i någon form (under perioden 2011-2013) Öka Egen redovisning av antal deltagare i aktiviteter Liv & hälsa ung, nästa mätning görs 201. Hälsa på lika villkor, genomförs 2012 och 2016 Resultat senaste mätning 361 stycken (2012). 12 handledningstillfällen under våren. Totalt 8 deltagare, 60% kvinnor, 0% män. 13 handledningstillfällen under hösten. Totalt 122 deltagare, 38% kvinnor, 62% män. Tobak; andel som röker dagligen: kvinnor 13%, män 13%, totalt 13%. andel som snusar dagligen: kvinnor 3%, män 16%, totalt 10%. Alkohol; andel med skadliga alkoholvanor: kvinnor 6%, män %, totalt 5%. Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5ggr/dag: kvinnor 9%, män 6%, totalt 7%. Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3tim/vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter; kvinnor 9%, män 55%, totalt 52%. Jämförelse Riket: Tobak; andel som röker dagligen: kvinnor 12%, män 11%, totalt 11%. andel som snusar dagligen: kvinnor 3%, män 19%, totalt 11%. Alkohol; andel med skadliga alkoholvanor: kvinnor 7%, män 7%, totalt 7%. Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5ggr/dag: kvinnor 11%, män 5%, totalt 8%. Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3tim/vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter; kvinnor 5%, män 57%, totalt 55%. 3.5.1.2 Förslag på borttagning av åtaganden Följande åtaganden ska bort Antalet digitalt delaktiga ska öka Andelen barn och unga som är nöjda med sin fritid ska öka. Kommentar Det övergripande åtagandet är otydligt och svårt att mäta. Det ligger i alla förvaltningars intresse att vara pedagogiska och digitalt tillgängliga. Hur många som t.ex. läser en blogg säger inget om att antalet digitalt deltagande ökar, bara att de redan digitalt deltagande har hittat till den aktuella bloggen. Ersätts av det nyföreslagna åtagandet under Kultur & fritid: "Barn och ungdomar ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom Kultur-och fritidsområdet." 1
Följande åtaganden ska bort Kommentar 3.5.1.3 Förslag på förändring av åtaganden Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Andelen mat som lagas från grunden ska öka genom en minskning av användandet av hel- och halvfabrikat. 10 % årlig minskning av hel-/halvfabrikat under planperioden 2 ggr/år Egen undersökning baserad på statistik över inköpta hel - /halvfabrikat. Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende. 90 % av de som bor i särskilt boende ska ha erhållit en bedömning i Senior Alert. 90 % Delår Det internationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Andelen brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka (med hänsyn tagen till den enskildes önskemål). 60 % Delår Det internationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Hösten 2012 var det 36 % av brukarna vars nattfasta var kortare än 13 timmar. 3.5.1. Förslag på nya åtaganden Följande åtaganden ska läggas till Kultur- och fritidsverksamheten ska vara jämställd. Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse 50 % Månad Egen statistik 7 % 3.6 Ekonomi och organisation 3.6.1 Resultatmål 3.6.1.1 Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen medborgare som får svar på en enkel e- Minst 78 % KKiK mått 1 78% (2012), 60% (2011) Medelvärde KKiK; 72% (2012), 7% 15
Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommun har nöjda medarbetare Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Minst 60 % Minst 89 % SKL:s information sindex minst 79 % NMI 70 Medarbetarenkät Skillnaderna mellan personalens och befolkningens sammansättning ska minska KKiK mått 2 KKiK mått 3 SKL:s webbinformationsundersökning. KKiK mått 1 Personalstatistik, medarbetarenkät. SCB Resultat senaste mätning Jämförelse (2011), 78 % (2010) 51% (2012), 7% (2011) Medelvärde KKiK; 1% (2012), 9% (2011), 56 % (2010) 87% (2012), 89% (2011) Medelvärde KKiK; 82% (2012), 81% (2011), 83 % (2010) 79% (2012), 79% (2011), 77 % (2010) NMI 68 (2011) Andel med utländsk bakgrund i personalen: 1% (bland kvinnor 13%, män 18%); i befolkningen 18%. Andel kvinnor i personalen 80% i befolkningen 50,5% (2011) Medelvärde KKiK: 7% (2012), 75%(2011), 69 % (2010) Undersökningen har delvis gjorts om, vilket försvårar jämförelse med 2011. 3.6.1.2 Förslag på borttagning av åtaganden Följande åtaganden ska bort Andelen medborgare som får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Kommunen har god information på Katrineholm.se Kommentar Bör ej helt tas bort, men bör slås ihop med nedanstående två åtaganden för att istället bilda ett övergripande åtagande om tillgänglighet. Se kommentar ovan. Se kommentar ovan. Bör i framtiden ersättas av ett åtagande med bredare fokus, t.ex. "Kommunen har lättillgänglig och aktuell information i relevanta kanaler". 16
3.6.1.3 Förslag på förändring av åtaganden Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse 3.6.1. Förslag på nya åtaganden Följande åtaganden ska läggas till Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse 17
Investeringar Katego ri Benämning Budget Driftkostnad 1-7 SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 201 2015 2016 201 2015 2016 Total budget 35 880 8 130 2 360 100 250 250 Maskiner och fordon 90 3 730 2 360 Upprustning lekplatser, parkutrustning 600 600 600 Växthuset, byte plasttak 250 100 0 Växthuset automatbevattning 200 0 0 Friluftsbad 50 50 50 Arboretum, automatbevattning Övriga IP, upprustning fastigheter Djulö värdshus, utvändig ljussättning och målning Djulö arrendebostad, utvändig målning 00 0 0 200 200 200 200 200 200 100 0 0 Asfaltcontainer 300 0 0 Sjövattenpump, Djulö trädgård Långsiktig underhållsplan gator, parker 100 0 0 500 0 0 Skatepark, grönytor 300 0 0 Aktivitetspark (samprojekt med VON och KFAB) 100 0 0 GPS vinterväghållning 80 0 0 Belysning motionsspår 900 900 900 5 5 Bryggor m.m. kanotklubben Vattenrening crossbanan Dammängen Uppsättning stålkanter finparker Oförutsedda driftinvesteringar Övriga IP, energioptimering Hastighetssäkring övergångsställen Hastighetssäkring 30- zoner 750 0 0 60 0 0 50 50 0 500 500 500 0 00 0 500 500 500 500 500 500 18
Katego ri Benämning Budget Driftkostnad 5 Temaparker 1 000 1 000 1 000 100 100 100 5 Kollektivtrafikåtgärder 500 500 500 5 Utbyte av belysning i centrum 500 500 500 5 Parkbelysning 200 200 200 5 5 5 5 Byte av träd i gaturummet Upprustning grusbelagda gc-vägar Upprustning gator, kantstöd, brunnar, räcken Tillgänglighetsåtgärder lekplatser 300 300 300 200 200 200 200 100 100 200 200 200 5 Beläggningsytor 5 000 3 000 3 000 5 Gatubelysning 1 100 1 000 900 5 5 5 Björkvik, gatubelysning Vedebyv Gatubelysning byte till LED belysning Lasstorps koloni, gångvägar och dränering 800 0 0 1 500 1 500 1 500 75 0 0 5 Upprustning Vattugatan 300 0 0 5 Upprustning Åvägen 800 0 0 5 5 5 Cykelplan, byte av skyltar Hastighetsplan, byte skyltar Belysningsstolpar besiktning byte 100 100 100 250 0 0 1 500 3 000 3 000 5 Sveaparken 0 2 500 2 500 50 50 5 Stadsparken 0 00 0 Kost- och transport Storköksutrustning 2 000 2 000 2 000 Oförutsedda driftinvesteringar Sportcentrum 500 500 500 Sportutrustning 800 800 800 Upprustning läktare A- plan etapp 3 exteriört 500 500 0 Traktor 500 0 0 Gräsklippare 500 0 0 Asfaltering runt fotbollsläktare Byte bärlager runt konstgräs och B plan 300 0 0 150 0 0 19
Katego ri Benämning Budget Driftkostnad Stenmjöl till fotboll och bandyläktare Golv omklädningsrum korridorer ishall Öka varmvattenkapaciteten i garage till Rolba (ismaskin) 100 0 0 300 0 0 200 0 0 Kiosk Backavallen, 700 0 0 Områdesbelysning Backavallen Inredning och teknik, sporthallens entré Sängar till campingstugorna Djulö Oförutsedda driftinvesteringar Nya omklädningsrum och samlingsrum vid konstgräset Renovering och ventilation byggnad bandyplan Ombyggnad garage Rolba (ismaskin) Pressläktare bandyplan renovering 150 50 50 550 0 0 125 0 0 500 500 500 0 3 000 0 0 2 000 0 0 200 0 0 50 0 Ny sarg till uterink 0 500 0 Ny skurmaskin Duveholmshallen Nya avbytarbås och sekretariat rinken 0 200 0 0 500 0 Ismaskin (Rolba) 0 1 200 0 Konvertering kylsystem Backavallen Upprustning av gamla servicebyggnaden på Djulö camping 0 13 000 0 100 100 0 600 0 Elbil med flak 0 0 150 Flyttbara läktare Duveholmshallen Verksamhetsservice 0 0 50 Städmaskiner 300 100 100 Skärmtak och asfalt, Kerstinboda Inventarier Kerstinboda (samprojekt med KFAB) 800 0 0 800 200 0 20
Ökade driftkostnader bortom nämndens kontroll Service- och tekniknämnden vill lämna en viss reservation för att investeringar som finns budgeterade hos andra nämnder kan medföra ökade driftskostnader för Service- och tekniknämnden. 21
5 Redovisning av särskilda uppdrag 22
6 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Kategori Kontraktsperi odens längd Leasing Ja/Nej Tidpunkt Asfalt Entreprenad 2 + 2 Nej Q3, 201 Drift Livsmedel Vara Nej Q1, 201 Drift Städentreprenad Entreprenad 2 + 1 + 1 Nej Juli, 201 Drift Telefoni Tjänst Nej Q1, 2015 Drift Vinterväghållning Entreprenad Nej Nov, 201 Drift Drift eller investering 23
Investeringsunderlag Service- och teknikförvaltningen 201-2016
Innehållsförteckning 1 Gata/Park... 3 1.1 Övriga investeringar (kategori )... 3 1.2 Infrastrukturinvesteringar (kategori 5)... 6 2 Kost- och transportservice... 10 2.1 Övriga investeringar (kategori )... 10 3 Sportcentrum... 11 3.1 Övriga investeringar (kategori )... 11 Verksamhetsservice... 15.1 Övriga investeringar (kategori )... 15 5 Kerstinbodaområdets fortsatta utveckling... 16 2
1 Gata/Park 1.1 Övriga investeringar (kategori ) Maskiner och fordon 201 90 tkr 2015 3730 tkr 2016 2360 tkr Byte av befintliga maskiner och fordon enligt reinvesteringsplanen för 201. Elbilar, sopmaskin (park), lövblås & lövsug, sandspridare, personalvagn, bilsläpkärra, traktor, lastbil (kran), lastmaskin (inlösen), sopmaskin (gata), asfaltskärare och vibroplatta. Upprustning av lekplatser, parkutrustning 201 600 tkr 2015 600 tkr 2016 600 tkr Upprustning av lekplatsutrustning, byte eller komplettering parkmöbler, nätstaket, spaljéer m.m. Växthuset, byte plasttak 201 250 tkr 2015 100 tkr 2016 0 tkr Byte av plasttak på växthuset och övrig upprustning. Växthuset, automatbevattning 201 200 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Utbyggnad av växthusets automatiska bevattningssystem. Friluftsbad 201 50 tkr 2015 50 tkr 2016 50 tkr Komplettering av sand och rensning av vass på badplatser. Arboretum automatbevattning 201 00 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Installation av automatbevattning i parken. Övriga IP, upprustning fastigheter 201 200 tkr 2015 200 tkr 2016 200 tkr Inre och yttre underhåll av fastigheterna på idrottsplatserna som kommunen äger. Djulö värdshus, utvändig ljussättning och målning 201 200 tkr 2015 200 tkr 2016 200 tkr Yttre fastighetsunderhåll och utvändig ljussätning av byggnaden. 3
Djulö arrendebostad, utvändig målning 201 100 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Yttre fastighetsunderhåll på arrendebostaden. Asfaltcontainer 201 300 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Uppvärmd container för asfalt som används till asfaltlagningar bland annat på genomfarten under vintertid. Det är högre krav på vägunderhållet, på de vägar som övertogs från Trafikverket. Sjövattenpump, Djulö trädgård 201 100 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Installation av en sjövattenpump i Djulösjön för vattning av Djulö trädgård. Långsiktig underhållsplan gator, parker 201 500 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Konsultkostnader för framtagande av underhållsplan. Skatepark, grönytor 201 300 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Kostnad för att anlägga grönytor vid skateparken. Aktivitetspark (samprojekt med VON) 201 100 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Aktivitetspark i samma stil som Furulidens. GPS vinterväghållning 201 80 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr GPS-utrustning för att förbättra servicen och uppföljningen inom vinterväghållningen.
Belysning motionsspår 201 900 tkr 2015 900 tkr 2016 900 tkr Säkerhetsbesiktning av belysningen har genomförts och investeringar krävs för fortsatt belysning. Bryggor m.m. kanotklubben 201 750 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Utbyte av uttjänt brygga vid Djulö småbåtshamn, som nyttjas av kanotklubben. Vattenrening, crossbanan Dammängen 201 60 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr En reningsanläggning för dricksvatten behövs vid Dammängen (motocrossklubben) eftersom vattnet idag är otjänligt. Uppsättning av stålkanter i finparker 201 50 tkr 2015 50 tkr 2016 0 tkr Uppsättning av stålkanter i delar av stadsparken och Nävertorps torg. Oförutsedda driftinvesteringar 201 500 tkr 2015 500 tkr 2016 500 tkr Oförutsedda haverier där reparationer inte är lönsamma. Övriga IP, energioptimering 201 0 tkr 2015 00 tkr 2016 0 tkr Konvertering av värmesystemet från direktel till vattenburet med hjälp av värmepump vid en eller två idrottsplatser. 5
1.2 Infrastrukturinvesteringar (kategori 5) Hastighetssäkring övergångsställen 201 500 tkr 2015 500 tkr 2016 500 tkr En översyn av samtliga övergångställen i kommunen har utförts. I utredningen framgår att många markerade övergångställen kan tas bort. Samtidigt måste den fysiska utformningen på de som ska vara kvar ändras, så att säkerheten ökar för de oskyddade trafikanterna. Hastighetssäkring 30-zoner 201 500 tkr 2015 500 tkr 2016 500 tkr I den av nämnden antagna trafiknätsanalysen för samtliga tätorter i kommunen föreslås att samtliga bostadsområden skall utgöra s.k. 30-zoner. En förutsättning är dock för att åtgärder skall genomförs att detta sker i samråd med boende och näringsidkare inom respektive område. Åtgärderna kan bestå av portar vid områdets infarter, cirkulära gupp i korsningar och/eller andra typer av hastighetsdämpande åtgärder. Temaparker 201 1000 tkr 2015 1000 tkr 2016 1000 tkr Upprustning av parker. Åsparken, Nävertorps torg och Nolnäsparken. Kollektivtrafikåtgärder 201 500 tkr 2015 500 tkr 2016 500 tkr Åtgärder som behövs för att förbättra förhållandena för kollektivtrafiken eller sådana som behövs på grund av linjeomläggningar i busstrafiken, inklusive uppsättning av väderskydd. Utbyte av belysning i centrum 201 500 tkr 2015 500 tkr 2016 500 tkr Sträckan Hantverkaregatan (gågatan) och del av Köpmangatan som sträcker sig från Strömplan till Kvarnbacken. Stadsmiljögruppen kommer att ta ställning till vilken modell som ska väljas. I Carl Fredrikssons gränd och Ståthögagränd kommer också befintlig belysningsarmatur bytas ut. Parkbelysning 201 200 tkr 2015 200 tkr 2016 200 tkr Genom att belysa träd, skulpturer, stenpartier m.m. får parkerna ett ökat värde också under den mörka årstiden, samtidigt ökas säkerheten i områdena. 6
Byte av träd i gaturummet 201 300 tkr 2015 300 tkr 2016 300 tkr Utbyte av lågstammiga klotlönnar med alltför breda kronor på de sträckor där det har blivit problem med att träden växer in över gångbanor och gator. Upprustning av grusbelagda gc- vägar 201 200 tkr 2015 200 tkr 2016 200 tkr Gång- och cykelvägnätets slitlager i parkområdena består i huvudsak av grus. Fortsatt upprustning av hela gcvägnätet (ca 25 km). De flesta sträckorna byggdes under 1960- och 70- talet är nedgångna, på grund avminimalt underhåll under många år, att urgrävning av ytskiktet är nödvändigt och nytt stenmjöl påförs på de flesta sträckorna. Upprustning gator, kantstöd, brunnar, räcken 201 200 tkr 2015 100 tkr 2016 100 tkr Behovet är stort efter flera år med minimalt vägunderhåll på grund av besparingar, har detta blivit eftersatt. Upprustningen gäller trasiga kanstöd, brunnar, räcken, pollare, skyltar m.m. Tillgänglighetsåtgärder lekplatser 201 200 tkr 2015 200 tkr 2016 200 tkr Lekplatser görs mer tillgängliga för funktionshindrade barn. Beläggningsytor 201 5000 tkr 2015 3000 tkr 2016 3000 tkr Toppbeläggning av asfalt enligt beläggningsprogrammet. Gatubelysning 201 1100 tkr 2015 1000 tkr 2016 900 tkr Byte av gamla kabelnät för att få en driftsäker och elsäkerhetsmässigt fullgod anläggning, inventering och uppdatering av gatubelysningsnätet m.m. Björkvik, gatubelysning Vedebyvägen 201 800 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Utbyte av uttjänt gatubelysning utmed Vedebyvägen. 7
Gatubelysning, byte till LED belysning 201 1500 tkr 2015 1500 tkr 2016 1500 tkr Succesivt utbyte av befintlig högtrycksnatriumarmatur till LED armatur. Anslaget är beräknat till ca 00 st armaturer. Energikostnaden sänks med cirka 30% med LED lampor. Lasstorps koloni, dränering och gångvägar 201 75 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Dränering av området och upprustning av gångvägarna. Upprustning Vattugatan 201 300 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr En av de få kvarvarande grusgatorna inom kommunens väghållning. Gatan föreslås förses med slitlager av asfalt. Upprustning Åvägen 201 800 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Gatan är i dåligt skick på grund av dåliga markförhållanden och gatan behöver byggas upp från grunden och förses med nytt slitlager av asfalt. Cykelplan, byte skyltar 201 100 tkr 2015 100 tkr 2016 100 tkr Uppsättning av nya skyltar enligt den nya cykelplan. Hastighetsplan, byte skyltar 201 250 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Uppsättning av nya skyltar enligt den nya hastighetsplan. 8
Belysningsstolpar, byte stolpar 201 1500 tkr 2015 3000 tkr 2016 3000 tkr Besiktning av samtliga belysningsstolpar och utbyte av de sämsta stolparna. Sveaparken 201 0 tkr 2015 2500 tkr 2016 2500 tkr Upprustning av parken och öka lekvärdet på lekplatsen. Iordningställande av grusytan efter före detta kiosken till en grönyta. Stadsparken 201 0 tkr 2015 00 tkr 2016 0 tkr Anläggning av Magnolialund i parken och ett ljungparti i den västra delen. 9
2 Kost- och transportservice 2.1 Övriga investeringar (kategori ) Storköksutrustning 201 2000 tkr 2015 2000 tkr 2016 2000 tkr Kokgrytor, ugnar, diskmaskiner, transportutrustning med mera. Oförutsedda driftinvesteringar 201 500 tkr 2015 500 tkr 2016 500 tkr Oförutsedda haverier där reparationer inte är lönsamma. 10
3 Sportcentrum 3.1 Övriga investeringar (kategori ) Sportutrustning 201 800 tkr 2015 800 tkr 2016 800 tkr Målburar, hoppmattor, skyddsnät, friidrottsutrustning, innebandysarger, startpallar (simning) m.m. Upprustning läktare A-plan etapp 3, exteriört 201 500 tkr 2015 500 tkr 2016 0 tkr Målning, blästring av stålkonstruktioner, skyddsräcken och övriga säkerhetsförbättringar. Traktor 201 500 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Nuvarande traktor är i stort behov av renovering, repareras årligen för mycket pengar. Gräsklippare 201 500 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Gräsklippare för fotbollsplaner den befintliga renoveras och repareras årligen för mycket pengar. Asfaltering runt fotbollsläktare 201 300 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Idag grus och trasig asfalt samt fel lutning på marken, vatten rinner mot läktaren inte från. Byte bärlager runt konstgräs och B-plan 201 150 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Idag är underlaget ojämnt vilket innebär olycksrisk och är svårskött. 11
Stenmjöl till fotbolls- och bandyläktare 201 100 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Idag är underlaget ojämnt vilket innebär olycksrisk och är svårskött. Golv omklädningsrum korridorer ishall 201 300 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Golvmattan är trasig och nersliten vilket omöjliggör städning och är en olycksrisk. Nytt perangolv (massa). Öka varmvattenkapaciteten i garage till Rolba (ismaskin) 201 200 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Varmvattnet räcker inte till för att Rolban (ismaskinen) ska fungera på tänkt sätt. Kiosk Backavallen 201 700 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Backavallen saknar kiosk, denna är tänk att vara gemensam för de föreningar som verkar på Backavallen. Områdesbelysning Backavallen 201 150 tkr 2015 50 tkr 2016 50 tkr Genom att belysa byggnader m.m. ökas säkerheten i området. Inredning och teknik, sporthallens entré 201 550 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Bildskärmar, IT-teknik, allmän uppfräschning, möbler m.m. Sängar till campingstugorna Djulö 201 125 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Nuvarande sängar har varit med sedan stugorna byggdes och är utslitna. Oförutsedda driftinvesteringar 201 500 tkr 2015 500 tkr 2016 500 tkr Oförutsedda haverier där reparationer inte är lönsamma. 12
Nya omklädningsrum och samlingsrum vid konstgräset 201 0 tkr 2015 3000 tkr 2016 0 tkr Den så kallade hockeypaviljongen är i stort behov av renovering och en eventuell tillbyggnad av ett samlingsrum. Renovering och ventilation byggnad bandyplan 201 0 tkr 2015 2000 tkr 2016 0 tkr Inget underhåll sedan 1989. Ombyggnad garage Rolba (ismaskin) 201 0 tkr 2015 200 tkr 2016 0 tkr Golv, väggar och inredning är nedslitet. Pressläktare bandyplan renovering 201 0 tkr 2015 50 tkr 2016 0 tkr Eftersatt underhåll både invändigt och utvändigt. Ny sarg till uterink 201 0 tkr 2015 500 tkr 2016 0 tkr Sargen är över 20 år gammal och i stort behov av renovering alternativt utbyte. Ny skurmaskin Duveholmshallen 201 0 tkr 2015 200 tkr 2016 0 tkr Inte lönsamt att renovera nuvarande maskin för stora pengar, denna maskin används dagligen i alla fem hallarna. Nya avbytarbås och sekretariat rinken 201 0 tkr 2015 500 tkr 2016 0 tkr Över 20 år gammal och är i stort behov av renovering alternativt utbyte. 13
Ismaskin (Rolba) 201 0 tkr 2015 1200 tkr 2016 0 tkr Nuvarande maskin är från 1992, den är sliten och ineffektiv och dras med stora reparationskostnader. Konvertering kylsystem Backavallen 201 0 tkr 2015 9000 tkr 2016 0 tkr Nuvarande kylsystem till uteisarna (bandyplan, rinken och curlingplan) kyls med ammoniak, som bör bytas till ett miljövänligare köldmedium som också innebär minskade risker. Upprustning av gamla servicebyggnaden på Djulö camping 201 0 tkr 2015 600 tkr 2016 0 tkr Servicebyggnaden där receptionen är behöver renoveras främst vad gäller golv, ytskikt och sanitet. Elbil med flak 201 0 tkr 2015 0 tkr 2016 150 tkr Nuvarande bil från 1989. Används för transporter inom Backavallen samt för underhåll av konstgräset. Flyttbara läktare Duveholmshallen 201 0 tkr 2015 0 tkr 2016 50 tkr Den nuvarande läktaren är från 1988, och i så dåligt skick så renovering inte är ekonomiskt försvarbar. 1
Verksamhetsservice.1 Övriga investeringar (kategori ) Städmaskiner 201 300 tkr 2015 100 tkr 2016 100 tkr Investeringar i nya städmaskiner krävs eftersom maskinparken är mycket gammal. Skärmtak och asfalt, Kerstinboda 201 800 tkr 2015 0 tkr 2016 0 tkr Se nästa sida för detaljerad genomgång av Kerstinbodaprojektet. Inventarier Kerstinboda (samprojekt med KFAB) 201 800 tkr 2015 200 tkr 2016 0 tkr Se nästa sida för detaljerad genomgång av Kerstinbodaprojektet. 15
5 Kerstinbodaområdets fortsatta utveckling I samband med Trafikverkets ombyggnation av korsningen Vingåkersvägen/Mejerigatan kommer en del av Service- och teknikförvaltningens personalutrymmen på Kerstinbodaområdet att rivas. Även nuvarande personalparkering kommer att försvinna. Ett behov uppstår då framförallt av nya personalutrymmen. Av ovan nämnda anledning inleds ett projekt för att utveckla Kerstinbodaområdet. Projektet är kommunövergripande. KFAB står för investeringar i fastigheterna. Service- och tekniknämnden står för investeringar i inventarier. Service- och teknikförvaltningen rustar inför framtida utmaningar. Vi ser ett behov av ökad rörlighet för personalstyrkan mellan förvaltningens olika enheter. För att kunna uppnå ett sådant arbetssätt och arbetsklimat är det en förutsättning att personalen känner sammanhållning med varandra och känner till varandras arbetsuppgifter. Genom att samla personalstyrkan under ett och samma tak kan vi skapa dessa förutsättningar. Det skulle även förenkla samordningen för arbetsledarna, då det blir enklare att överblicka och fördela arbetsuppgifter på daglig basis när hela personalstyrkan är samlad. För att kunna genomföra ovanstående krävs ändamålsenliga lokaler. Service- och teknikförvaltningen anser att Kerstinbodaområdet skulle kunna utvecklas för att inrymma sådana lokaler. Ambitionen är att kunna samla personal från gatuunderhåll, parkunderhåll, snickeri, skog och natur, gatuanläggning, parkanläggning, transportservice, vaktmästeri, posthantering och omlastning. Nuvarande personalutrymmen är för små för att kunna rymma alla enheter. Totalt handlar det om ca 65 personer plus säsongsanställda och feriearbetare. En tillfällig lösning har ordnats där personal under sommar- och höstsäsongen flyttar ut, tränger ihop sig och byter lokaler med varandra. När sedan vintersäsongen stundar står delar av personalstyrkan utan fasta lokaler. Samtidigt är kvarstående personalutrymmen på Kerstinbodaområdet delvis mycket nedgångna och slitna. I kvarstående personalutrymmen finns heller ingen möjlighet att utföra de arbetsuppgifter som kräver tillgång till datorer. På grund av avsaknaden av datorplatser sköts många arbetsuppgifter på föråldrat vid, med papper och penna, istället för i kommunens etablerade datasystem. Konferenslokal för arbetsplatsträffar, utbildningar och så vidare saknas också. Samtidigt håller SVAAB på att samla/renodla sin verksamhet till utkanten av området. I samband med ombyggnationen av "banankurvan" strukturerar kommunen om markfördelningen på Kerstinbodaområdet, se karta. Service- och teknikförvaltningen kommer att få ett mindre område att förfoga över. Trafiken in på området kommer att ledas om och området kommer få en ny entré på 16
baksidan vid gamla bilprovningen. I och med detta kommer trafiksituationen inne på området att behöva ses över, då tung trafik kommer att köra genom hela området för att komma till omlastningscentralen. På nuvarande markområde finns en byggnad som kallas för röda ladan, den fungerar idag som förråd. I den nya markindelningen finns den byggnaden utanför Serviceoch teknikförvaltningens område. Den behöver därför beredas plats och flyttas in på nya området. Förvaltningen har sedan tidigare investeringsmedel för en ny infart samt uppsättning av tält för salt och sandförvaring, dessa investeringsmedel kommer att skjutas över till 201. Det finns också ett behov av parkeringsplatser med skärmtak och motorvärmare för tjänstebilar, vaktmästarbilar och mattransportbilar. På området finns även en byggnad med kulturhistoriskt värde som bör hanteras varsamt, se bild. Sammanfattning investeringsbehov Personalutrymmen, specifikation se höger Skärmtak med motorvärmare Personalparkering i anslutning till den nya infarten Markarbete och flytt av Röda ladan Uppsättning av tält för sand och salt, investeringsmedel finns sedan tidigare Ny infart, investeringsmedel finns sedan tidigare Önskade funktioner i de nya personalutrymmena Huvudentré Groventré för smutsiga skor stövlar och arbetskläder Dusch, dam och herr Omklädning, dam och herr Skåp för klädförvaring Toaletter Tvättmöjligheter med tvättmaskin och torkning Kontorsarbetsplatser för rapportering i anslutning till groventrén Lunchrum med möjlighet att förvara och värma mat Arbetsrum för administrativt arbete - enskilda rum eller arbetsplatser (kontorslandskap) Konferensutrymme med teknisk utrustning Grupprum/samtalsrum Vilrum 17