Verksamhetsplan Service- och teknikförvaltningen

Transkript

1 Verksamhetsplan Service- och teknikförvaltningen 2013

2 Innehållsförteckning 1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta Ansvarsområde Verksamhetsfakta Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation... 6 Tillkommande uppdrag Åtaganden Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Nya investeringar Kommunövergripande projekt Nya upphandlingar

3 1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta 1.1 Ansvarsområde Service- och teknikförvaltningen, STF, ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig till kommunens kärnverksamheter och direkt till kommunens invånare. STF ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, äldre- och handikappomsorg enligt det antagna kostpolitiska programmet. Kostverksamheten rymmer även dietister och kostkompetens. En mycket offentlig del av STF:s verksamhet rör gator och parker. På förvaltningens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av gaturenhållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt förvaltning av St. Djulö värdshus. Verksamheten inkluderar driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och ansvar för bidrag till föreningar inom förvaltningens ansvarsområde. STF har också en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. De interna kommunala uppdragen inkluderar städning, växel, interna transporter, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning, expedition, nämndadministration, utredningar i utvecklingsfrågor och ekonomiadministration. Service- och teknikförvaltningen lyder under Service- och tekniknämnden och organiseras i Administrativa avdelningen, Gata/Park, Kost- och transportservice, Verksamhetsservice och Sportcentrum. 1.2 Verksamhetsfakta Verksamhetsmått Aktuell nivå Prognos helår 2013 Antal portioner frukost & lunch till förskola, fritids och skola. Antal portioner lunch & middag till äldreomsorg samt matdistribution. Bilsamordningens andel miljöbilar (personbilar) st st st st 61,5 % (59 av 96) 61,5 % (59 av 96) Simhallen, antal besökare st st Helgaktiviteter på Sportcentrum. 52 aktivitetshelger/år 52 aktivitetshelger/år Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter/år. Antal producerade växter i växthuset kvm kvm st st 3

4 2 Förutsättningar och verksamhetsförändringar 2.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. I och med övertagandet av genomfartsleden från Trafikverket står Service- och teknikförvaltningen inför en utmaning i form av tillkommande skötselytor för väghållning och grönytor. Övertagandet sker den 1 juli 2013 och rör cirka meter vägsträcka. Den beräknade kostnaden för underhåll av vägsträckan och tillhörande grönytor är 5,7 mnkr per helår. Förvaltningen ska leva upp till den kvalitetsnivå som är uppställd, gällande ren och välvårdad Trädgårdsstad i Sveriges Lustgård. Medborgarna ska vara stolta över sin kommun. STF har uppdraget att förvalta St. Djulö värdshus och arrendebostad med tillhörande trädgård samt att utveckla delar av Djulöområdet. Utvecklingen kommer till exempel att bestå av plantering av fler växter och träd i trädgården, samt utökad belysning av trädgården, småbåtshamnen och vägarna från Djulökvarnsvägen till värdshuset. Nämndens målsättning är fortfarande att verka för en högre andel ekologisk och närproducerad mat. På grund av ekonomiska begränsningar har arbetet gått långsammare än planerat, men målsättningen är oförändrad givet att det ekonomiska utrymmet finns. Under 2012 uppfylldes åtagandet Alla transporter utförda av service och teknikförvaltningen med tung trafik till förskolorna skall upphöra. Inför 2013 handlar nu arbetet om att hitta rätt modell för finansiering av verksamheten. Hanteringskostnaden för omlastning och utkörning var kr under Den ursprungliga tanken var att finansiera hanteringen genom en särskild leverantörsrabatt, men i de senaste avtalen har rabatten istället lagts som en generell sänkning av produktpriset. Under hösten har diskussioner förts med upphandlingskontoret om möjligheten att schablonfördela kostnaden mellan beställande förvaltningar. Under 2013 renoveras omklädningsrummen i läktaren på Backavallen. I övrigt ses underhållet över på kringliggande byggnader så som skorstenen vid läktaren och rondellen Västgötagatan/Prins Bertils gata/stora Malmsvägen. 2.2 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Den nya äventyrsbadanläggning som invigdes under hösten 2012 har breddat utbudet av fritidsaktiviteter inom Sportcentrum och bidragit till att öka simhallens attraktionsvärde och besökarantal. Om besökarantalet fortsätter att öka i motsvarande omfattning kan det på sikt uppstå ett ökat personalbehov. 4

5 2.3 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. De nya friskoleetableringarna som skedde under hösten har inneburit nya utmaningar i och med att Service- och teknikförvaltningen måste avstå en del av sin budget till skolpeng. Utmaningen är dels ekonomisk, men även organisatorisk då verksamheten måste anpassas efter nya förutsättningar. I händelse att en friskola skulle stänga ner är kommunen skyldig att med kort varsel åter bereda plats för eleverna, vilket ställer stora krav på flexibilitet inom, främst, kostoch transport men även andra av STF:s verksamhetsgrenar. Enligt kommunstyrelsens beslut den 19 dec 2012 ska en avstämning av elevantal göras den 15 varje månad. Avstämningen ligger till grund för eventuella tilläggsbudgeteringar vid ökat elevantal. En problematisk situation uppstår vad gäller kostnaderna för städning av skollokaler. Kostnader för städning ska ingå i skolpengen, men förvaltningen kan endast frigöra pengar i den omfattning som städytor sägs upp (med tre månaders varsel). STF kan alltså inte själva styra över de städbesparingar som måste göras för att frigöra pengar till skolpengen, och detta är en situation som måste hanteras. 2.4 Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Förvaltningens uppdrag gentemot Vård- och omsorgsförvaltningen fortskrider och består i dag av 1,3 dietisttjänst. Kostarbetet utgår dels från det kostpolitiska programmet men styrs även av de gemensamma åtaganden som finns, samt av socialstyrelsens dokument som syftar till förbättring av patient-/klientsäkerheten på nutritionsområdet samt minskad förekomst av undernäring. Även arbetet med vidmakthållande av saperemetoden fortgår inom handikappomsorgen. Externt verkar dietist på 20 procent vardera i Trosa och Vingåker. 2.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Under 2012 har två styrdokument arbetats fram i förvaltningen, ett idrottspolitiskt program och ett reviderat kostpolitiskt program. Om dessa antas i kommunfullmäktige kommer de att börja gälla under Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan som leder till att medborgarna ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. En viktig del i detta är arbetet med mat och måltidsmiljö för barn och ungdomar. En handlingsplan för ett framtida utvecklingsarbete tas fram under våren som tydligt ska visa vikten av samverkan mellan berörda nämnder (Bildningsnämnden och Service- och tekniknämnden), 5

6 samt behovet av rätt profession inför bemötande av frågeställningar och krav både från myndigheter och medborgare (föräldrar). Det webbaserade verktyget Skolmat Sverige kommer att bli ett viktigt redskap i arbetet med skolmåltiderna. Verktyget ger återkoppling på hur kvaliteten hos skolmåltider utvecklas och dokumenteras ur ett helhetsperspektiv. Både det idrottspolitiska och det kostpolitiska programmet kan till största delen genomföras inom befintliga budgetramar men det kan, beroende på vilken nivå som vill uppnås, komma att krävas ökade resurser. 2.6 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas Organisationen inom Service- och teknikförvaltningen genomgår en nödvändig översyn. Skälet till översynen är att vi måste få vår ekonomi i balans samt att vi behöver lösa vårt uppdrag på ett mer effektivt sätt än idag. Vi har börjat med ledarskapet och ska sedan gå vidare i organisationen. Under hela processen har en stor delaktighet skapats. Samtliga ledare har aktivt deltagit i processen. Det har varit ett proaktivt arbete som hittills gett ett bra resultat. Viktiga parametrar i arbetet har varit att få en så effektiv organisation som möjligt och det ska genomsyra hela förvaltningen. Att tänka utanför boxen, våga tänja på begreppen. Vi har avsatt två konferenser i chefsgruppen till att arbeta igenom frågan. Man har fått hemläxa och sedan fått återrapportera. Sista mötet i chefsgruppen var den 12 december. I det fortsatta arbetet är planen att ett förslag presenteras under första kvartalet samt att justeringarna senast görs under andra kvartalet, Arbetet med att införa e-förvaltning pågår och en övergång till digital tidrapportering inom Gata/Park ger möjligheter till både en minskning av tidskrävande pappersarbete men också snabbare fakturering och en ökad exakthet i uppföljningen. Efter genomlysning av olika system har förvaltningen beslutat att arbeta med en modul som redan idag finns till ekonomisystemet Agresso. Genomförandefasen kommer att starta direkt när de kommunövergripande förändringarna av ekonomisystemet är driftsatta. Tidplanen är att starta upp vår del under det första kvartalet Sportcentrum har under 2012 infört individ- och verksamhetsanpassad arbetstid fullt ut, med hjälp av planeringsverktyget TimeCare. Systemet har tidigare även införts på Kost- och transport. Arbetssättet underlättar att hålla rätt bemanning i relation till verksamhetens belastning och leder i förlängningen till bättre ekonomi. Efter dessa erfarenheter kommer förvaltningen även att implementera arbetssättet inom Gata/park. Tanken är att starta upp detta efter att ovanstående tidrapporteringsprojekt är genomfört och fungerar. Det blir alltså först möjligt under hösten Förvaltningens kostkompetens fortsätter att efterfrågas externt. Samarbetet med Vingåkers kommun fortsätter och diskussioner förs med Trosa kommun. Samverkansavtalet med Vingåker är tecknat på 3 år och syftet är att gemensamt arbeta med kostfrågor. I dagsläget debiteras 1,0 kostchef samt 0,2 dietist. Efter avtalstiden följs projektet upp med utvärdering och förslag på en framtida lösning för kostverksamheten. Tack vare detta kan erforderlig kostkompetens inom områden som kost/nutrition och livsmedelslagstiftning vidmakthållas, vilket möter omgivningens ökande krav. Genom att samordna synen på kost- och näringsintag och arbeta centralt med gemensamma datastöd och riktlinjer, kan det administrativa arbetet effektivseras. 6

7 Det redskap för portionskalkylering som utformades under 2012 kommer nu att kunna användas både för kontroll och uppföljning av individuella kök, men också för rättvisande internprissättning. Teleprojektet som inleddes under hösten 2012 har lett fram till en konsultrapport med en mängd förslag inför framtidens telefonilösningar inom kommunen. Arbetet kommer att fortsätta med kvalitetssäkring av ledningar inför en ökad användning av IP-telefoni 1, samt diskussioner kring rapportens övriga förslag där en sammanslagning av kommunväxeln och it-kontoret är ett exempel. Under hösten kommer upphandlingsarbetet att påbörjas inför den kommande städentreprenaden, som kommer att träda i kraft 1 juli Tillkommande uppdrag Under 2013 ska samtliga nämnder synliggöra skattefinansiering och, i förekommande fall, egenavgift per utförd tjänst till medborgarna. 1 Internetbaserad telefoni. 7

8 3 Åtaganden 3.1 Ortsutveckling Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Åtaganden Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling. Minskad klimatpåverkan utsläpp av koldioxid per invånare ska minska. Minskad klimatpåverkan körsträcka med bil per invånare ska minska. En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen. Bevara och utveckla den biologiska mångfalden skyddad natur ska öka. Andelen invånare som tycker att parkerna i centrum sköts bra ska vara fortsatt hög. Svinnet av mat ska minska. Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka Målnivå Index 46 Minska Minska Uppföljning Årlig, lång sikt Årlig, lång sikt Årlig, lång sikt Källa KKiK 2 mått 15, index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. SCB, RUS nationella emissionsdatabasen RUS nationella emissionsdatabasen Resultat senaste mätning Index 33 (2011), index 33 (2010) 3080 kg/inv (2010) 616 mil/inv (2010) 65 % Årlig KKiK mått % (2011) Ökning av areal reservat och biotopskydd. Årlig, lång sikt 75 % Lång sikt Kartlägg ga och mäta svinnet för att sedan minska det med 30 %. 30 % ekologis Delår Delår SCB Undersökningen Kritik på teknik, som genomförs av SKL vart tredje år. Egen redovisning Egen redovisning, Areal skyddad natur 499 ha (2011) 75 % (2010) Mätningar inleds under ,8 % ekologiskt, 0 % Jämförelse Medelvärde KKiK: index 46 (2011) Medelvärde riket: 6941 kg/inv (2010) Medelvärde Södermanland: 658 mil/inv (2010) Medelvärde KKiK 43 % (2011) Medelvärde (94 deltagande kommuner): 63 % (2010) Medelvärde KKiK 12 % 2 Kommunens Kvalitet i Korthet, statistiksamling som årligen sammanställs av Sveriges Kommuner och Landsting. 8

9 Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. kt, 5 % närprodu cerat samt att skola & förskola ska serveras vegetaris k mat 1 gång per vecka. mätningen avser första halvåret. närproducerat, genomfört veg. mat 1 g/v (2012). 12 % ekologiskt (2011). ekologiskt (2011) 3.2 Kultur och fritid Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Service- och teknikförvaltningen kommer att följa upp och analysera samverkan med föreningslivet ur ett genusperspektiv. Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Djulöområdets attraktivitet ska öka. 70 % nöjda Lång sikt Kulturundersök ningen. (Nästa görs 2013.) 40 % (2011) Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet. NKI 60 Årlig Egen utvärdering eller enkät. Ingen mätning är genomförd än, görs Skola Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. 3.4 Omsorg och trygghet Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. 3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. 9

10 Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen barn och unga som mår bra ska öka. Öka Lång sikt Liv & hälsa ung, nästa mätning görs % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. (våren 2011) I länet anger 79,6 % av flickorna och 88,4 % av pojkarna att de mår bra. (våren 2011) Andelen barn och unga som är nöjda med sin fritid ska öka. Öka Årlig. Liv & hälsa ung, nästa mätning görs 2014 Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet). Öka Lång sikt. Hälsa på lika villkor, genomförs 2012 och Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende och hemsjukvård. En större andel av brukarna i särskilt boende och hemsjukvård ska undersökas för undernäring. För alla med påvisad risk ska det finnas planerade insatser. Delår Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas, Under 2012 screenades 4,5 % av brukarna för undernäring. För 33 % av dem med påvisad risk fanns planerade insatser. Andelen brukare i äldreomsorgen vars nattfasta 3 är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål). 60 % Delår Egen undersökning. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Hösten 2012 var det 35 % av brukarna vars nattfasta var kortare än 13 timmar. Våren 2012 var det 37 % av brukarna vars nattfasta var kortare än 13 timmar. Antalet digitalt delaktiga ska öka. I Katrineholm ska 1742 personer 4 delta i aktivitete r i någon form (under Årlig Egen redovisning av deltagande i digitala aktiviteter. 700 deltagare (första halvåret 2012) 3 Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. 4 Målet som den nationella kampanjen Digidel 2013 har satt är att personer i Sverige ska har blivit digitalt delaktiga innan utgången av Målet 1742 deltagare är procentuellt uträknat för att vara motsvarande siffra i Katrineholm. 10

11 Åtaganden Målnivå perioden ) Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen mat som lagas från grunden ska öka. 5 % årlig ökning under planperioden. Delår Egen undersökning baserad på statistik över inköp av rätter som är hel- /halvfabrikat. Saknas. Första redovisning sker hösten Ekonomi och organisation Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka. Minst 78 % Årlig KKiK mått 1 60 % (2011) Medelvärde KKiK: 74 % (2011), 78 % (2010) Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka. Minst 60 % Årlig KKiK mått 2 47 % (2011) Medelvärde KKiK: 49 % (2011), 56 % (2010) Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka. Minst 89 % Årlig KKiK mått 3 89 % (2011) Medelvärde KKiK: 81 % (2011), 83 % (2010) Kommunen har god information på Katrineholm.se. SKL:s informationsindex minst 79 % Årlig SKL:s webbinformationsundersökning. KKiK mått % (2011), 77 % (2010) Medelvärde KKiK: 75% (2011), 69% (2010) Katrineholms kommun har nöjda medarbetare. NMI 5 70 Lång sikt Medarbetarenkät NMI 65 (2011) Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende Skillnade rna mellan Lång sikt Personalstatistik, medarbetar- Andel med utländsk bakgrund 6 i 5 NMI står för Nöjd MedarbetarIndex. 6 Andelen i befolkningen med utländsk bakgrund var 18 procent enligt SCB Andelen av kommunens personal med utländsk bakgrund var enligt kommunens medarbetarundersökning 14 procent Det finns dock en definitionsskillnad: SCB definierar utländsk bakgrund enlig följande personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. I medarbetarundersökningen lyder frågan Jag eller någon av mina föräldrar är född i annat land än Sverige. Skillnaden mellan personalens och befolkningens sammansättning med avseende på utländsk bakgrund är därmed troligen större än vad siffrorna ger sken av. 11

12 Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse kön och etnisk mångfald. personal ens och befolknin gens sammasättning ska minska enkät. SCB personalen: 14 % (bland kvinnor 13 %, män 18 %); i befolkningen: 18 %. Andel kvinnor i personalen: 80 %, i befolkningen: 50,5% (2011). 12

13 4 Nya investeringar Kategori Benämning BUDGET BUDGET BUDGET SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Total budget Arbetsmiljöåtgärder Läsplattor till nämnd 55 4 Övervakningskameror, Lövatunneln Städmaskiner, tvättmaskiner Maskiner och fordon Upprustning lekplatser, parkmöbler Växthuset, byte plasttak o vattningsanl Friluftsbad Övriga idrottsplatser, energioptimering Övriga idrottsplatser, upprustning fastigheter Djulö värdshus Duveholmsbadet, lekredskap Storköksutrustning Mattransportbil Sportutrustning Läktarbyggnaden Backavallen 4 ombyggnad/renovering Ismaskin (Rolba) Traktor Elbil m flak Gräsklippare Asfaltering runt fotbollsläktare Byte bärlager runt konstgräs o B plan Boulebana utomhus Stenmjöl t fotboll o bandyläktare 100 Nya omklädningsrum o samlingsrum vid 4 konstgräset Renovering vent o byggnad bandyplan Ombyggnad Rolbagarage Pressläktare bandyplan renovering 50 4 Ny sarg uterink Nya avbytarbås o sekretariat rinken Sporthallen ABC ljudanläggning Ventilation under golvet mot fukt (gymnastikh.) 50 4 Brygga Djulö camping 50 13

14 Kategori Benämning BUDGET BUDGET BUDGET SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Total budget Byte av träd i gaturummet Upprustning grusbelagda gc-vägar Gatubelysning Gatubelysning byte till LED belysning Kerstinboda förråd, ny infart Beläggningsytor Kerstinboda förråd, tält för saltförvaring

15 5 Kommunövergripande projekt Projektet Arbetslinjen fortsätter under hela Projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling fortsätter till oktober

16 6 Nya upphandlingar Föremål för upphandling Upphandlingsform A-C* Kategori Kontraktsperiodens längd Leasing Ja/Nej Tidpunkt Städentreprenad C Tjänst Nej Q2, 2014 Drift Livsmedel C Varor Nej Q1, 2014 Drift Drift eller investering 16

17 SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Driftredovisning STN Budget Budget 2012 Intäkter Kostnader 2013 Intäkter Kostnader Nettoram TOTAL BUDGET STN FÖRVALTNINGSCHEF * SPORTCENTRUM ADA KOST- OCH TRANSPORT SERVICE GATA OCH PARK TOTAL BUDGETRAM STN KOMMANDE JUSTERINGAR I RAMEN 2013 Städ Floda Vaktmästeri Floda IT Hyreskompensation Lönekompensation BUDGETRAM 2013 Nettoram * Den markanta budgetförändringen hos förvaltningschef beror på att budgeten för skolkökshyrorna nu ligger under Kost och Transport samt att hyresbudgeten för skolgymnastikhallarna ligger under Sportcentrum.

18

19

20

21

22

23