Budget 2016 med verksamhetsplan 2017-2020

Rapport Diarienummer KF2015-227 Projektnummer Budget 2016 med verksamhetsplan 2017-2020 Käppalaförbundet

Käppalaförbundet 2 (19) Innehållsförteckning 1. Vision och mål 3 1.1. Käppalaförbundets tre utvecklingsmål... 3 1.1.1. Minska andelen tillskottsvatten... 4 1.1.2. Utveckla framtida slamstrategier... 4 1.1.3. Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet... 4 1.2. Kritiska framgångsfaktorer... 5 1.2.1. Nyckeltal och uppföljning... 5 1.2.2. Finansiella målsättningar... 6 2. Omvärldsförutsättningar under planperioden 6 2.1. Volymer och belastning... 7 2.2. Villkor för verksamheten... 8 2.2.1. Nya medlemskommuner... 8 2.2.2. Nya reningskrav... 8 2.3. Processtekniker... 9 2.4. Organisatoriska förutsättningar... 9 2.5. Investeringsplaner... 9 2.6. Ekonomiska förutsättningar... 11 2.6.1. Känslighetsanalys... 11 2.7. Speciella förutsättningar för budget 2016 med verksamhetsplan 2017-2020... 12 2.7.1. Kapitalkostnader... 12 2.7.2. Resultat, årsavgifter och finansiella nyckeltal... 13 3. Tabellbilagor till budget 14 3.1. Resultaträkning Budget 2016-2020... 14 3.2. Balansräkning Budget 2016... 15 3.3. Kassaflödesanalys Budget 2016... 16 3.4. Driftbudget med nyckeltal per avdelning 2016... 17 3.5. Kostnadsutveckling 5 år med Budget 2016... 18 3.6. Detaljerad investeringsredovisning... 19

Käppalaförbundet 3 (19) 1. Vision och mål Käppalaförbundets verksamhetsstyrningsmodell ska förenkla och tydliggöra förbundets mål och uppgifter. Modellen utgår från att styrelsen i samverkan med förbundets ledning fastställer vision och utvecklingsmål av strategisk betydelse. Utvecklingsmålen följs upp i delårsrapporter och årsredovisning. För att få en tydligare koppling mellan den verksamhet som utförs dagligen och förbundets övergripande syften och ändamål följs basverksamheten upp löpande med hjälp av ett antal nyckeltal som är kopplade till tidigare definierade kritiska framgångsfaktorer. I föreliggande budget för 2016 med verksamhetsplan till 2020 finns utvecklingsmål framtagna tillsammans med ett antal kritiska framgångsfaktorer som valts ut från avdelningarnas ganska omfattande redovisning. Käppalaförbundets ändamål och vision Ändamålsparagraf från Förbundsordningen Ändamålet med förbundet är att enligt bestämmelserna i denna förbundsordning omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. För fullgörande av sin uppgift äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga, underhålla och driva avloppsreningsverk, pumpstationer, tunnlar, ledningsnät och andra för verksamheten erforderliga anordningar. Ändamålsparagrafen finns formulerad i Käppalaförbundets förbundsordning som medlemskommunerna fastställt vid bildandet av förbundet. Vision Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region. 1.1. Käppalaförbundets tre utvecklingsmål Käppalaförbundets styrelse och ledning valde år 2013 att arbeta med följande tre utvecklingsmål: Minska andelen tillskottsvatten Utveckla framtida slamstrategier Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Lyckas förbundet i denna satsning innebär det lägre kostnader, förenklade processer och högre intäkter, samtidigt som stora positiva miljökonsekvenser uppstår. Målen kommer att vara aktiva i cirka tre till fem år och de följs löpande upp i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Utvecklingsmålen spänner över flera delar inom organisationen. I nedanstående sammanställning beskrivs arbetet med respektive utvecklingsmål översiktligt.

Käppalaförbundet 4 (19) 1.1.1. Minska andelen tillskottsvatten Ungefär 40 % av det inkommande vattnet till Käppalaverket består i dag av oönskat dag- och dräneringsvatten, så kallat tillskottsvatten. Tillskottsvattnet orsakar kapacitetsproblem i verket och försämrar reningsprocessen. År 2013-2015 har delprojekt drivits med syfte att identifiera rätt strategi för hur arbetet med att minska andelen tillskottsvatten bäst ska bedrivas i organisationen. Hydraulisk modellering av tunnelsystemet, kvalitetssäkring av tillgängliga flödesdata, gemensam verktygslåda för VA-kontoren i medlemskommunerna och ökad samverkan har identifierats som viktiga områden att arbeta med. Under planperioden 2017-2020 kommer Käppalaförbundet att arbeta vidare tillsammans med kommunerna för att hitta gemensamma lösningar för att minska andelen tillskottsvatten. 1.1.2. Utveckla framtida slamstrategier Käppalaförbundet satsar i första hand på att förbundets Revaq-certifierade slam ska recirkuleras i kretslopp och har som mål att 90 % ska spridas på åkermark. Slammet klarar i dag alla krav som ställs, men framtida skärpta kvalitetskrav och den pågående mediadebatten gör att förbundet vill ta fram en strategi för alternativa användningar för att ha flera ben att stå på. Utvecklingsmålet avslutas under 2016 och ska sammanfattas i ett beslutsunderlag kring framtida slamstrategier. En viktig del kommer att utgöras av en livscykelanalys av olika slamhanteringsalternativ med fosforåterföring som Käppalaförbundet tar fram i ett SVUprojekt (Svenskt Vatten Utveckling) tillsammans med Chalmers och ytterligare fem avloppsreningsverk. Under 2016 kommer samarbetet med den regionala slamstrategigruppen (Uppsala Vatten, Stockholm Vatten, Syvab och Käppalaförbundet) att fortsätta med utredningar av alternativa slamanvändningar. Fokus ligger i detta samarbete främst på förbränning av slam och utvinning av fosfor ur askan. 1.1.3. Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Käppalaförbundet utnyttjar i dag spillvärmen från det renade avloppsvattnet endast i mindre skala, genom försäljning till Fortum Värme för uppvärmning av bland annat bostäder i Gåshaga på Lidingö. De mycket stora mängder spillvärme som inte tas tillvara i dag är en outnyttjad resurs med stor utvecklingspotential. Förbundet vill därför utreda möjligheterna att ta tillvara denna värme i stor skala. Sedan 2013 har förbundet tillsammans med Fortum bedrivit ett förstudiearbete där teknik, miljö och ekonomi har utretts, med målet att utvinna upp till 40 MW värme. Beslut om ett eventuellt fortsatt samarbete fattas under 2015, varpå nästa etapp kan påbörjas 2016. Käppalaförbundet planerar även att utreda möjligheterna att utvinna värme från orenat avloppsvatten längs förbundets tunnel. Målet är att denna utredning ska vara klar under första halvåret 2016.

Käppalaförbundet 5 (19) 1.2. Kritiska framgångsfaktorer För att leva upp till kommunallagens krav på uppföljning av verksamhetsmässiga och finansiella mål måste förbundet komplettera utvecklingsmålen med redovisning av några representativa nyckeltal som egentligen utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten. Kritiska framgångsfaktorer har formulerats på avdelningsnivå och till dessa har sedan nyckeltal tagits fram så att man enkelt och snabbt vid uppföljningen kan se om de kritiska framgångsfaktorerna uppfyllts eller ej. Varje avdelning har också tagit fram en aktivitetslista som tidsätts och följs upp. Större utvecklingsinsatser samordnas i förbundets Utvecklingsråd där forsknings- och utvecklingsfrågor samordnas. 1.2.1. Nyckeltal och uppföljning De kritiska framgångsfaktorer som följs upp löpande med nyckeltal har klassificerats inom följande huvudområden: Kommuninvånarna och miljön Verksamhet Ekonomi Personal/medarbetare Utveckling Följande nyckeltal kommer att redovisas tillsammans med målvärden för huvudområdena: Kommuninvånarna och miljön Nyckeltal Bräddad volym i förhållande till mottagen volym BOD7-halter i utgående vatten Fosforhalter i utgående vatten Kvävehalter i utgående vatten Anläggningstillgänglighet (T-värde) Kopparhalt i utgående slam Kadmiumhalt i utgående slam Polymerförbrukning Energiverkningsgrad/Nettoenergi Fordonsgasleverans Andel slam till åkermark Verksamhet Nyckeltal Nettokostnad per omhändertagen volym Nettokostnad/pe (personekvivalent) Ständiga förbättringar

Käppalaförbundet 6 (19) Ekonomi Nyckeltal Avvikelse budget och utfall Självfinansieringsgrad Soliditet Personal/medarbetare Nyckeltal Frisknärvaro Olyckor med sjukfrånvaro Genomförda utvecklingssamtal Utveckling Nyckeltal Utvecklingskostnader i förhållande till omsättning 1.2.2. Finansiella målsättningar Som komplement till ovanstående kritiska framgångsfaktorer och nyckeltal finns även följande finansiella målsättningar: Soliditeten ska vara mellan 7 och 10 % inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensionsskulden. Självfinansieringsgraden ska under ett 10-årigt perspektiv vara minst 100 % för att säkerställa reinvesteringsnivån finansiellt. Detta mål bör ses över under planperioden eftersom det troligen blir omöjligt att uppnå under en överskådlig framtid då Käppalaförbundet står inför en ny- och reinvesteringsperiod som kommer att kräva en hög andel extern finansiering. Bygga upp bra uppföljningssystem för ekonomisk information. Avvikelser mellan prognos vid delårsbokslut och slutligt resultat bör ej överstiga 5 % i förhållande till omsättningen. 2. Omvärldsförutsättningar under planperioden De ekonomiska förutsättningarna för planperioden grundas på prognoser från Riksbanken och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Den svenska ekonomin förväntas stärkas under perioden. Tillväxten ökar, arbetslösheten sjunker och prisnivåerna börjar åter öka igen. Däremot har lågkonjunkturen hållit i sig längre än förväntat så dessa prognoser är fortsatt mycket osäkra. Under planperioden räknar vi med en låg ränta. Prognosen från Riksbanken pekar på att reporäntan kommer att ligga runt 0,5 % under 2015 och sedan stiga till 1,5 % under 2016 och först 2017 överstiga 2 %.

Käppalaförbundet 7 (19) Energi- och råvarupriser påverkas positivt av den låga inflationen och det relativt sett stora utbudet av energi som finns. För Käppalaförbundets del kan också eventuella beslut runt energiskatteområdet komma att påverka kostnaderna för elenergi märkbart. Käppalaförbundets produktion av fordonsgas medför i dag energiskattebefrielse på den energi som används i gasframställningen. Denna skattebefrielse kan komma att upphöra under planperioden. För entreprenad- och konsultmarknaden är det dock mer osäkert om inflationsförväntningarna kommer att påverka prisnivåerna positivt. Den lokala marknaden i Stockholmsområdet är redan överhettad avseende efterfrågan på infrastrukturella uppdrag. Under planperioden planeras en rad stora nya infrastrukturella projekt som kommer att öka efterfrågan på dessa tjänster ytterligare. Detta påverkar sannolikt prisbilden negativt med höjda priser på konsult- och entreprenadtjänster. Detta påverkar Käppalaförbundets kostnader negativt både inom det normala drift- och underhållsarbetet men framförallt inom investeringsverksamheten. Personalkostnaderna påverkas också indirekt av kostnaderna för inhyrd personal samt tjänste- och konsultentreprenader. Idag hyrs personal oftare in för begränsade projekt eller arbetsuppgifter av engångskaraktär eller där det finns osäkerhet om hur permanent en bemanningsfråga kommer att vara. Personalkostnaderna är med andra ord inte längre så statiska och kopplade till fasta befattningar som de redovisats historiskt. Jämfört med budget 2015 ökar personalkostnaderna med 4,8 Mkr. Det beror på att en ny tjänst budgeterats inom arbetsmiljöområdet och tre inom projektverksamheten. Kostnaderna för dessa funktioner har tidigare huvudsakligen belastat inköp av tjänster eller lagts i projekten. De ökade personalkostnaderna beror också på att vakanser nu tillsätts som tidigare upprätthållits med tillfälliga lösningar. 2.1. Volymer och belastning Befolkningstillväxten i anslutningsområdet ökar med cirka 1,5-2 % per år och samtidigt ökar anslutningsområdet i yta i takt med utbyggnad av kommunal VA-försörjning samt tillkommande medlemskommuner. Under perioden förväntas antal personekvivalenter, pe, det vill säga boende och övrig anslutning, industrier med mera, stiga från 635 000 pe vid utgången av 2014 till cirka 700 000 pe vid utgången av planperioden 2020. Klimatet förutspås ge fler och intensivare regnperioder som i sin tur, periodvis, förväntas ge större momentana flödesmängder in till reningsverket. Då tillskottsvattnet bidrar med cirka 40 % av den totala volymen in till verket är arbetet med att minska tillskottsvatten en mycket viktig framgångsfaktor.

Käppalaförbundet 8 (19) 2.2. Villkor för verksamheten 2.2.1. Nya medlemskommuner År 2014 fick Käppalaförbundet tillstånd av Mark- och miljödomstolen att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåkers och Vaxholms kommuner i Käppalaverket. Därefter har en förstudie genomförts där man tittat på alternativa tekniska lösningar för att överföra avloppsvattnet från dessa kommuner till Käppalaverket. Parallellt pågår arbete med att förankra och fatta beslut om projektet i Österåker och Vaxholm samt införliva dessa kommuner som nya medlemskommuner i förbundet. Nya medlemskommuner innebär att Käppalaförbundets förbundsordning måste ändras och godkännas av dels förbundets fullmäktige, dels samtliga medlemskommuners fullmäktige. Med nuvarande planer räknar förbundet med att kunna rena avloppsvatten från Österåker och Vaxholm från tidigast någon gång under 2020. 2.2.2. Nya reningskrav År 2000 beslutade EU om ett ramdirektiv för vatten som sedan implementerats i svensk lag i form av en vattenförvaltningsförordning. Vattenmyndigheterna i de fem vattendistrikten i Sverige har sedan dess arbetat med förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner. Ramdirektivet för vatten är upplagt i sexårscykler och i december 2009 fastställdes dessa för den kommande sexårscykeln. Målet i ramdirektivet är att man ska uppnå god status i alla vattenområden. De flesta vattenområden i norra Östersjöns vattendistrikt har i dag inte god status. Senast 2021 ska god status ha uppnåtts i de vattenområden som är påverkade av övergödning. Förutom vattendirektivet har Sverige en överenskommelse, Baltic Sea Action Plan (BSAP), med övriga Östersjöländer. Sverige har fått ett beting av minska utsläppen av fosfor och kväve till Östersjön. Förbundet samarbetar med övriga VA-organisationer i Storstockholmsområdet, SYVAB och Stockholm Vatten, för en gemensam syn på vilka utsläppsvillkor som är rimliga att ställa och uppnå. VAS (Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) har under 2011 och 2012 utrett frågan om möjligheten att uppnå ställda krav i vattenförvaltningsförordningen, det vill säga en god ekologisk status i berörda vattenområden. Utredningen visar tydligt att enbart åtgärder vid reningsverken inte kommer att ge god status ens med skärpta reningskrav. Åtgärder inom andra samhällssektorer är nödvändiga. Förbundet lämnade i början av 2015 in en ansökan om nytt miljötillstånd till tillståndsmyndigheten, Länsstyrelsen. Förbundet vill utöka sitt tillstånd till att omfatta avloppsrening för 900 000 personekvivalenter (pe), jämfört med dagens 700 000. Förbundet vill också ha möjligheten att öka biogasproduktionen från dagens 6 till 10 miljoner Nm 3 per år. Ansökan inkluderar även möjligheten att med hjälp av värmepumpar kunna öka leveransen av värme till Lidingös fjärrvärmenät.

Käppalaförbundet 9 (19) 2.3. Processtekniker Under planperioden planeras vissa ändringar av processteknikerna för att kunna möta framtida reningskrav avseende kväve, fosfor och BOD. Nya zoner i biobassängerna där extern kolkälla tillsätts kommer att möjliggöra en högre reningsgrad av kväve. Med nya fällningskemikalier som doseras i försedimenteringarna och till sandfiltren kommer även reningsgraden av fosfor att öka. Via en mycket resurseffektiv biologisk process, så kallad deammonifikation, kommer kväverika internströmmar att renas för att avlasta huvudlinjen. Innan teknikerna införs i full skala testas de i en av Käppalaverkets försökslinjer. Utöver nya processtekniker kommer också befintliga anläggningar att stärkas upp för att moderniseras eller klara en ökad framtida belastning. Exempel är en tredje rötkammare, högflödesrening, reinvesteringar i tunnelsystem och pumpstationer samt uppgradering av styrsystem (se avsnittet Investeringsplaner nedan). Försök pågår i samarbete med olika universitet och forskningsinstitut för att kunna möta reningskrav på nya miljöskadliga ämnen, så som läkemedelsrester och organiska miljögifter. 2.4. Organisatoriska förutsättningar Käppalaförbundet samarbetar på en rad olika områden med Norrvatten. Redan nu delas till exempel ekonomi, lönehantering och personaladministration, växel, kanslifunktioner, IT och kommunikation. Vidare har samarbete inletts beträffande gemensam beredskap för el- och automation. Samarbetena har varit framgångsrika både avseende kvalitet och kostnadseffektivitet och kommer att fortsätta under planperioden. 2.5. Investeringsplaner En successivt ökad belastning på Käppalaverket i kombination med framtida skärpta reningskrav ställer krav på ökad tillgänglighet och reningseffektivitet. Detta påverkar investeringsbehovet på såväl de yttre anläggningarna i upptagningsområdet som på Käppalaverket. Käppalaförbundet är nu inne i en investeringsintensiv period vilket ställer stora krav på samordning både internt och externt. Yttre anläggningar. De yttre anläggningarna har inte renoverats i sin helhet sedan de togs i drift i slutet av 1960-talet men har nu inventerats med omfattande investeringsprojekt som följd. Samtidigt som anläggningarna renoveras anpassas de så att volymerna i tunnelsystemet bättre kan användas för att hydrauliskt anpassa inkommande flöde till Käppalaverket vid högflödestillfällen som uppstår vid regn och snösmältning. Under 2016 kommer de prioriterade åtgärderna för att säkerställa funktionaliteten i Långängstrand att slutföras, samtidigt som entreprenader för renovering av Antuna pumpstation påbörjas. En rambudget har tagits för dessa åtgärder på samtliga pumpstationer uppgående till 120 Mkr. Styrelsen föreslås fastställa en projektbudget för Antuna på 67 Mkr under 2015.

Käppalaförbundet 10 (19) Anslutning av Vaxholm och Österåker. Förutsatt att politiska beslut och investeringsbeslut fattas enligt nuvarande planer kommer projektering av teknisk lösning för att ansluta Vaxholm och Österåkers avloppsvatten till Käppalaverket pågå under 2016 parallellt med ansökan om miljötillstånd. Målet är att dessa kommuners avloppsvatten ska renas på Käppalaverket från tidigast någon gång under 2020. En rambudget uppgående till 150 Mkr har tidigare tagits. Under 2015-2016 förväntas fas 1 av investeringen uppgå till 23 Mkr varav Käppalaförbundet belastas med 13,8 Mkr. Genomförs investeringen enligt alternativet med ett tunnelsystem till Käppalaförbundet förväntas den totala investeringen uppgå till ca 860 Mkr. På Käppalaverket vidtas åtgärder för att förbättra driftsäkerhet och reningseffektivitet enligt nedan: Ombyggnad renshantering. Nya rensgaller samt renstvätt- och press installeras vilket kommer att ge en mer attraktiv produkt, med ett torrare rens som kan användas som bränsle vid förbränning. Projektet sker etappvis och ställer stora krav på samordning med ordinarie drift. Genomförandet startar i slutet av 2015 och beräknas vara klart i slutet av 2016. Styrelsen har godkänt en projektbudget uppgående till 30 Mkr. Högflödesrening. Cirka 40 % av inkommande flöde är ovidkommande vatten i form av tillskottsvatten. Detta ställer till med driftproblem vid högflödessituationer vid regn och snösmältning. För att hantera detta utan att behöva öka den hydrauliska kapaciteten på hela reningsverket kommer förbundet att investera i en högflödesrening. Denna tas i drift då flödet är för stort för att kunna renas i huvudprocessen. Högflödesreningen kommer vara en snabbfällningsanläggning. Att rena hela flödet, och inte brädda, är en förutsättning för att klara de framtida reningskraven som förbundet förväntar sig. Anläggningen planeras att tas i drift 2017. Styrelsen har tagit en delbudget uppgående till 75 Mkr för bergsarbeten samordnade med arbetet med den tredje rötkammaren. Total kalkylerad projektkostnad uppgår till 122 Mkr. Tredje rötkammare. Slammet som produceras i Käppalaverkets processer behandlas biologiskt via anaerob rötning. För att förbättra kapaciteten för slambehandling har förbundet beslutat att investera i utökad slamavvattningskapacitet för det biologiska överskottsslammet innan rötning samt en ny rötkammare. Med den nya rötkammaren förbättras redundansen avsevärt då förbundet får tre rötkammare i stället för dagens två. Detta är viktiga åtgärder för att säkerställa slambehandlingskapaciteten året runt, samt att bibehålla en hög och tillförlitlig leverans av fordonsgas till SL:s bussar. Planeras klart 2017. Styrelsen har fastställt en total projektbudget uppgående till 180 Mkr. Sandfilter. I det sista reningssteget, sandfiltren, har det blivit dags att byta filtermaterialet efter mer än 15 års kontinuerlig drift. Projektet ställer stora logistiska krav eftersom hela 1 800 m 3 sand och krossad leca måste transporteras med lastbilar i bergrummen samtidigt som reningsverket är i full drift. Arbetet planeras att genomförs under 2016.

Käppalaförbundet 11 (19) Styrsystem. Styrsystemet är i behov av uppdatering och modernisering både vad gäller mjukvara och hårdvara. Projektet måste genomföras etappvis under en flerårsperiod för att säkerställa driften av verket. Slamlager. Vid Käppalaverket produceras cirka 30 000 ton slam per år. Slammet ska enligt Revaq-reglerna mellanlagras i minst sex månader innan det får spridas på åkermark. Även i det fall slammet hygieniseras vid Käppalaverket kommer en lagring att krävas eftersom spridning i huvudsak sker på hösten. I dag sker lagring till största delen i entreprenörs regi och i viss omfattning hos de lantbrukare med vilka det tecknats direktavtal. Förbundet avser att investera i ett eget slamlager och förutsatt att en bra placering kan hittas och tillstånd erhållas kommer projektering och genomförande att pågå under 2016, så att ett slamlager kan stå färdigt inför upphandlingen av en ny slamentreprenör 2017. Styrelsen har tagit en total projektbudget uppgående till 30 Mkr. Kontorslokaler. En bra och säker arbetsmiljö är en viktig framgångsfaktor för Käppalaförbundet, varför det kommer att ske en fortsatt översyn och renovering av kontorslokaler samt ombyggnation av det ackrediterade laboratoriet. Parallellt med detta kommer uppbyggnaden av det nya värmesystemet att slutföras. Arbetet påbörjas 2016. Kalkylerad investeringsutgift uppgår till 20 Mkr. 2.6. Ekonomiska förutsättningar 2.6.1. Känslighetsanalys I en budget finns många osäkra faktorer som Käppalaförbundet inte kan påverka. Vi måste förlita oss på uppskattningar av tidigare års utfall eller prognoser från olika företag eller myndigheter. Nedan presenteras ett par sådana och hur en förhållandevis liten förändring kan slå mot resultatet. Kemikalier Kemikaliepriser +/- 10 % +/- 0,5 Mkr Förändringar i avloppsvattnets kvalitet beroende på klimateffekter och andelen ovidkommande vatten som rinner in vid långa regnperioder innebär också att doseringen av kemikalier förändras gentemot budgeterade volymer. Elskattebefrielsen slopas Elskatt 29,4 öre/kwh - 2,8 Mkr Om elskattebefrielsen på produktionen av fordonsgas slopas höjs produktionskostnaden med 2,8 Mkr. Räntekostnader Genomsnittlig ränta +/- 0,1 % +/- 1,1 Mkr Räntekostnadsberäkningen utgår från Riksbankens senaste ränteprognos. Ser vi historiskt kan dessa ändras fort och Riksbanken kan börja höja reporäntan tidigare än beräknat. Käppalaförbundet skyddar låneportföljen mot oväntade ränteförändringar genom att säkra räntan med olika derivat (Swappar) i enlighet med vår finanspolicy. Lönekostnader Lönekostnader +/- 1 % +/- 0,5-1,0 Mkr

Käppalaförbundet 12 (19) Personalkostnaderna påverkas inte bara av löneförändringar. Indirekta lönekostnader avseende pensioner, löneskatt, arbetsgivaravgifter etc. kostnadshöjs i senare skeden. Dessa många osäkerheter som förbundet inte kan påverka gör det önskvärt med en budget med ett positivt utfall med minst 2 % av omsättningen för att kunna klara av eventuella negativa förändringar och bibehålla det egna kapitalet utan att behöva göra oplanerade taxeförändringar. 2.7. Speciella förutsättningar för budget 2016 med verksamhetsplan 2017-2020 2.7.1. Kapitalkostnader 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Avskrivningar -58 311-62 341-74 934-87 690-83 274-83 880 Räntenetto -20 457-15 340-15 998-20 144-26 419-32 524 Summa: -78 768-77 681-90 932-107 834-109 693-116 404 Den enskilt största posten i budget 2016 med verksamhetsplan till 2020 som avviker mot tidigare år utgörs av Käppalaförbundets kapitalkostnader. Dessa utgörs av räntor på lån och avskrivningar av anläggningstillgångar. Avskrivningarna ska avspegla förbundets nyttovärde av tillgångarna medan räntenettot är en produkt av aktuell låneskuld och tillämpad räntesats. Käppalaförbundet är i ett skede med stora egna investeringar. Vid 2014 års utgång fanns investeringar beslutade som uppgick till över 450 Mkr. Inom kort fattas troligen också beslut om ytterligare investeringar för anslutning av Vaxholm och Österåker. Många av investeringarna är driftsmässigt kostnadsneutrala, det vill säga de sänker driftskostnaderna mer än dess kapitalkostnader men i de flesta fall är det fråga om kvalitetshöjande investeringar för att klara skärpta utsläppskrav och för att skapa en robust driftmiljö som klarar omvärldsförändringar. De nyinvesteringar som genomförs görs i stor utsträckning för att på mest kostnadseffektiva sätt minska riskerna för kvalitetsbrister i produktion och leverans. De kommande investeringarna ställer stora krav på en effektiv projekt- och beställarkompetens inom organisationen men innebär naturligtvis också finansiella risker. Avskrivningarna ökar med ökade värden på anläggningstillgångar. Livslängden på anläggningarna har dock ökat jämfört med tidigare år då livslängderna åtminstone kalkylmässigt var för låga. I dag tillämpas komponentavskrivning som innebär att man försöker redovisa anläggningstillgångarna uppdelade på de ingående komponenterna och avskriva dessa med en bra överensstämmelse på respektive komponents faktiska ekonomiska livslängd. Tidigare skrev man schablonmässigt av hela anläggningsdelar med schablonmässiga värden på hela anskaffningsvärdet. I dag fördelar man i stället investeringsutgiften på till exempel pumpar som kanske har en livslängd på 10-20 år medan

Käppalaförbundet 13 (19) bassänger och tunnelsystem har en betydligt längre livslängd till exempel 50-100 år. Det innebär att anläggningstillgångarna i dag egentligen är mycket lågt värderade genom höga historiska avskrivningar. Ska man ersätta en anläggning som är över 50 år i dag har den troligen varit helt avskriven i 20 år. Ersättningsinvesteringen drabbas då också av 50 års inflation vilket medför att reinvesteringen egentligen blir en nyinvestering med ökat lånebehov som följd av det. Tittar man på dagens materiella anläggningstillgångar som i budgeten uppgår till knappt 1 500 Mkr 2016 så är ett realistiskt återanskaffningsvärde kanske tre gånger så mycket bara med inflationsuppräkning. Att tillgångar och skulder ökar i etapper är naturligt då reinvesteringar genomförs i samma tidsintervall som ursprungliga nyinvesteringar genomförts i samlade etapper. Räntenettot för 2016 är en produkt av erhållen räntesats och aktuell låneskuld. Räntesatsen är i sin tur beroende av räntelägen och kapitalbindningsmarginaler. Käppalaförbundet har aktivt arbetat med att få låneportföljen anpassad till aktuellt ränteläge inom det riskmandat som stipuleras i finanspolicyn. Kapital- och räntebindning på de olika lånen har successivt minskats vilket medfört lägre räntelägen allt eftersom äldre bundna lån förfallit till dagens låga ränteläge. I dag upphandlas lånen på rörligt och binds i så kallade swappar på olika räntebindningstider. Generellt sett har räntesatserna sjunkit medan kapitalbindningsmarginalerna stigit. Inför 2016 förutspås något höjda räntor jämfört med dagens rekordlåga värden. Detta i kombination med den högre låneskulden medför att räntekostnaderna höjs jämfört med 2015 års värden. Genomsnittlig räntesats för låneskulden 2016 beräknas till cirka 2 %. 2.7.2. Resultat, årsavgifter och finansiella nyckeltal Resultaten 2016-2017 beräknas bli cirka 13 Mkr per år vilket överskrider förbundets direkta behov av resultat. Under 2018 uppstår dock ett stort underskott på grund av att flera stora investeringar då slutförts samtidigt som driftkostnaderna ökar då en ny reningsmetod tas i bruk för att nå högre ställda reningskrav. För att undvika allt för stora fluktuationer i avgifterna hos medlemskommunerna föreslås resultaten under 2016-2017 fonderas för att sedan lösas upp i samma takt som någon av de stora investeringarna avskrivs. Därigenom minskas följderna av de ojämna resultaten. Årsavgifterna som under planperioden förväntas stiga från 205 Mkr till 247 Mkr kan genom detta förfarande jämnas ut mellan åren för att skapa stabilare planeringsförutsättningar. Utfall Prognos Budget Budget Budget Budget Budget Budget Helår 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2016 Helår 2017 Helår 2018 Helår 2019 Helår 2020 (kkr) (kkr) Årsavgifter 190 000 205 000 205 000 210 000 225 000 225 000 247 000 250 000 För att säkerställa en finansiell buffert under begränsad tid bör inte det egna kapitalet som består av gamla vinster understiga 10 % (7 % inklusive ansvarsförbindelser). I nedanstående tabellbilagor redovisas budget 2016 och verksamhetsplan för 2017-2020 i detalj.

Käppalaförbundet 14 (19) 3. Tabellbilagor till budget 3.1. Resultaträkning Budget 2016-2020 KÄPPALA Utfall Prognos Budget Budget Budget Budget Budget Budget Helår 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2016 Helår 2017 Helår 2018 Helår 2019 Helår 2020 (kkr) (kkr) Årsavgifter 190 000 205 000 205 000 210 000 225 000 225 000 247 000 250 000 Övriga Intäkter 38 345 35 366 32 710 34 427 34 642 37 882 41 860 42 284 Summa Intäkter (1) 228 346 240 366 237 710 244 427 259 642 262 882 288 860 292 284 Driftskostnader -89 464-84 327-87 608-94 074-95 898-105 902-109 428-111 473 Övriga externa kostnader -7 672-13 487-14 650-9 299-9 368-9 612-10 298-10 062 Personalkostnader -40 880-47 437-45 311-50 113-51 080-52 393-53 041-54 106 Av- och nedskrivningar -54 962-58 311-58 582-62 341-74 934-87 690-83 274-83 880 Summa kostnader (2) -192 978-203 562-206 152-215 827-231 280-255 597-256 041-259 521 Rörelseresultat 35 368 36 805 31 558 28 600 28 362 7 285 32 819 32 763 Finansiella intäkter 14 10 0 0 0 0 0 0 Finansiella kostnader -34 692-20 457-19 930-15 340-15 998-20 144-26 419-32 524 Resultat (3) 690 16 357 11 628 13 260 12 364-12 859 6 400 239 kr/pe 298 290 291 294 313 345 344 352 635 000 650 000 660 000 669 500 679 800 689 585 700 194 710 273 Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall Prognos Budget Budget Helår 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2016 Årsavgifter 190 000 205 000 205 000 210 000 Energiförsäljning 29 548 28 980 28 140 28 140 Övriga intäkter 8 286 5 874 4 058 4 058 Upplösning Ansl.avg. 512 512 512 512 Summa 228 346 240 366 237 710 242 710 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 35 993 41 384 39 771 44 438 Pensionskostnader 5 344 6 052 5 540 5 675 Kemikalier 4 773 4 690 4 950 5 380 Slamomhändertagande 18 508 18 826 21 000 18 000 Energi 27 475 26 800 28 000 27 500 Övriga kostnader 45 923 47 499 48 308 52 493 Summa 138 017 145 251 147 569 153 486 Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning 690 16 357 11 628 13 260 Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet 690 16 357 11 628 13 260

Käppalaförbundet 15 (19) 3.2. Balansräkning Budget 2016 KÄPPALA Ställning Prognos Budget Budget TILLGÅNGAR (tkr) 2014-12-31 2015-12-31 2015-12-31 2016-12-31 Anläggningstillgångar (5) Immateriella anläggnigar 2760 3 200 3 000 3 500 Anläggningsutrustning och inventarier 355 255 397 041 606 929 673 642 Tunnlar, ledningar och byggnader 44 697 52 000 24 376 64 376 Projekt Käppala 2001 783 989 758 459 758 760 732 051 Summa anläggningstillgångar 1 186 701 1 210 700 1 393 065 1 473 569 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 16 606 15 000 25 000 15 000 Likvida medel 11 10 10 10 Summa omsättningstillgångar 16 617 15 010 25 010 15 010 SUMMA TILLGÅNGAR 1 203 318 1 225 710 1 418 075 1 488 579 SKULDER OCH EGET KAPITAL (tkr) Eget kapital (4) 102 426 118 783 114 823 132 044 - därav årets resultat 690 16 357 11 628 13 260 Avsättningar Avsättning för pensioner 695 677 626 650 Summa avsättningar 695 677 626 650 Långfristiga skulder Anläggningslån 888 684 911 250 1 128 433 1 160 885 Checkräkningskredit 129 953 120 000 104 393 120 000 Summa långfristiga skulder 1 018 637 1 031 250 1 232 826 1 280 885 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 81 560 75 000 69 800 75 000 Summa kortfristiga skulder 81 560 75 000 69 800 75 000 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 203 318 1 225 710 1 418 075 1 488 579 Ansvarsförbindelser Pensionsförbindelser inkl löneskatt 11 912 11 707 10 720 11 200 Not 4 EGET KAPITAL IB 101 737 102 427 103 195 118 784 Utdelning 0 0 0 0 Periodens resultat 690 16 357 11 628 13 260 UB 102 427 118 784 114 823 132 044 Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m Ingående anläggningsvärde 1 112 215 1 186 701 1 202 796 1 210 690 Periodens investeringar 104 282 82 300 248 851 325 220 Försäljningar/utrangeringar -2 841 0 0 0 Avskrivningar -54 962-58 311-58 582-62 341 Utgående anläggningsvärde 1 158 694 1 210 690 1 393 065 1 473 569 Räntebärande anläggningslån 1 018 637 1 031 250 1 232 826 1 280 885 Lån i förhållande till anläggningar 87,9% 85,2% 88,5% 86,9%

Käppalaförbundet 16 (19) 3.3. Kassaflödesanalys Budget 2016 KÄPPALA Utfall Prognos Budget Budget Helår 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2016 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Periodens resultat 690 16 357 11 628 13 260 Justering för av- och nedskrivningar 54 962 58 311 58 582 62 341 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) -52-29 -102-16 Medel från verksamheten före förändring Sålda anlågggningar 0 av rörelsekapital 55 599 74 639 70 108 75 585 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 843 1 607-15 000 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder -716-6 560 19 800 0 Medel från den löpande verksamheten 55 726 69 686 74 908 75 585 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -101 618-82 300-248 851-325 220 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Medel från investeringsverksamheten -101 618-82 300-248 851-325 220 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 12 613 173 943 249 635 Utbetalad utdelning 0 0 0 0 Amortering av skuld 45 895 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 45 895 12 613 173 943 249 635 PERIODENS KASSAFLÖDE 4-1 0 0 Likvida medel vid periodens början 7 11 10 10 Likvida medel vid periodens slut 11 10 10 10 Pensionsökning/Realisationsvärden -6 999 0 0

Käppalaförbundet 17 (19) 3.4. Driftbudget med nyckeltal per avdelning 2016 KÄPPALA Utfall Prognos Budget Budget Helår 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2016 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Driftredovisning Verksamhetsstöd -16 281-19 211-19 776-20 982 Kommunikationsavdelning -3 808-4 183-4 551-4 245 Miljö och kvalitet -3 428-2 478-3 488-4 004 Laboratorium -3 242-5 076-4 924-4 820 Uppströmsarbete -4 887-3 275-3 641-4 078 Resursutvinning -22 552-22 586-24 966-22 179 Projekt och utveckling -6 773-8 322-6 824-10 602 Produktion -77 045-80 120-79 399-82 576-138 016-145 251-147 570-153 486 Kapitalkostnader Avskrivningar -54 962-58 311-58 582-62 341 Räntekostnader -34 678-20 457-19 930-15 340-89 640-78 768-78 512-77 681 Intäkter Årsavgifter 190 000 205 000 205 000 210 000 Övriga intäkter 38 345 35 366 32 710 34 427 Ränteintäkter 0 10 0 0 228 345 240 376 237 710 244 427 RESULTAT 690 16 357 11 628 13 260 INVESTERINGAR 104 254 82 300 248 851 325 220 Utfall Prognos Budget Budget Helår 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2016 Resultat/omsättning 0,3% 6,8% 4,9% 5,4% Soliditet exkl ansvarsförbindelse 8,5% 9,7% 8,1% 8,9% Soliditet inkl ansvarsförbindelse 8,4% 9,6% 8,0% 8,8% Självfinansieringsgrad 53% 71% 24% 19% Avskrivningar i % av totala kostnader 24% 26% 26% 27% Finansnetto i % av totala kostnader 15% 9% 9% 7% Nettokostnad per ansluten pe, SEK 298 290 293 294 Antal pe 635 000 650 000 660 000 669 500

Käppalaförbundet 18 (19) 3.5. Kostnadsutveckling 5 år med Budget 2016 KOSTNADSUTVECKLING 2011-2016 Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Budget Kostnadsslag 2011 2012 2013 2014 2015 2015 2016 Lönekostnader, traktamenten 25 580 27 425 30 608 34 195 37 174 38 878 41 969 Övriga personalkostnader 1 988 1 739 1 945 1 798 2 427 2 507 2 469 Pensionskostnader 5 392 9 347 4 851 5 344 5 540 6 052 5 675 Kemikalier 10 912 9 338 5 514 4 773 4 950 4 690 5380 Slamomhändertagande 9 146 6 094 15 294 18 508 21 000 18 826 18 000 Elenergi 27 598 31 231 27 237 26 163 27 000 26 500 27 500 Eldningsolja, vatten 360 3 827 5 231 1 312 1 530 830 1 232 Material och förnödenheter 8 826 8 371 6 304 5 941 8 455 6 828 7 551 Entreprenader Produktion/Underhåll 15 453 15 310 17 746 15 929 13 350 15 960 15 000 Främmande arbete övrigt 9 140 10 093 10 577 11 567 12 853 11 224 13 781 Övriga kostnader 8 425 11 967 9 654 12 486 13 290 12 957 14 929 Avskrivningar 52 648 56 480 74 933 54 962 58 582 58 311 62 341 Räntenetto 28 783 25 290 25 165 34 145 19 580 19 997 14 990 Övriga finansiella kostnader 60 489 1 287 532 350 450 350 Summa bruttokostnader 204 311 217 001 236 346 227 655 226 081 224 009 231 167 Intäkter 25 364 28 241 47 095 38 345 32 710 35 366 34 427 Summa nettokostnader 178 947 188 760 189 251 189 310 193 371 188 642 196 740 Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor 122 820 134 742 134 961 138 016 147 569 145 251 153 486 Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor 97 456 106 501 87 866 99 671 114 859 109 885 119 059 Resultat 11 053 1 239 748 690 11 628 16 357 13 260 Nettoinvesteringar 23 777 44 329 104 282 101 618 248 851 82 300 325 220 Antal pe 590 000 590 000 620 000 635 000 660 000 650 000 669 500 Behandlad avloppsvattenmängd milj m3 51,6 59,7 51,8 54,5 52 52 52 Netto behandlingskostnad kr/m3 avloppsvatten 3,47 3,16 3,65 3,47 3,72 3,63 3,78 Netto behandlingskostnad Kr/pe 303 320 305 298 293 290 294

Käppalaförbundet 19 (19) 3.6. Detaljerad investeringsredovisning Investeringsprojekt 2016 2017 2018 2019 2020 Total projektbudget Yttre anläggningar Österåker/Vaxholm anslutning 10 000 000 30 000 000 100 000 000 150 000 000 200 000 000 500 000 000 Långängsstrand Etapp 1 prioriterade åtgärder 10 000 000 22 000 000 Karby-Vallentuna ledningsomläggning 4 000 000 8 000 000 Kapacitetsökning NO 2 000 000 10 000 000 30 000 000 30 000 000 72 000 000 Antuna pumpstation renovering 40 000 000 10 000 000 67 000 000 Förbiledning Långängstrand 1 000 000 4 000 000 4 000 000 55 000 000 55 000 000 119 000 000 Löwenströmska ombyggnad anslutning 3 000 000 3 000 000 Tunnelinventering och inmätning 3 000 000 3 000 000 Brutet vatten mätrännor 2 000 000 2 000 000 Fiberkabel Lidingö 2 800 000 2 800 000 Slamlager 10 000 000 19 000 000 30 000 000 Edsbergs pumpstation renovering 2 000 000 10 000 000 18 000 000 30 000 000 Långängstrand etapp 2 2 000 000 20 000 000 22 000 000 Spisen Etapp 1 -prioriterade åtgärder exkl lukt 3 000 000 4 000 000 7 000 000 Spisen etapp 2 1 000 000 9 000 000 10 000 000 Käppalaverket Tredje rötkammare R 300 60 000 000 30 000 000 180 000 000 Högflödesrening 80 000 000 30 000 000 122 000 000 Ombyggnad renshantering 13 000 000 30 000 000 Utökad översskottsslamförtjockning 2 000 000 3 500 000 Ombyggnad laboratorium + kontor övre plan 10 000 000 9 500 000 20 000 000 Brutet vatten på Käppalaverket 3 500 000 4 000 000 Flytt sprinkleranläggning 2 000 000 2 000 000 Extern kolkälla 1 000 000 10 000 000 11 000 000 Rejektvattenrening 2 000 000 20 000 000 22 000 000 Uppgradering styrsystem 10 000 000 20 000 000 20 000 000 20 000 000 20 000 000 90 000 000 Utökad kapacitet luktbehandling 500 000 1 500 000 2 000 000 Hissar(gallersal/inloppspumpar/rötkammarbotten) 3 000 000 3 000 000 Renovering golv i berg 500 000 2 000 000 2 500 000 5 000 000 Renovering verkstadslokaler/kontor/förråd produktion 5 500 000 5 400 000 11 000 000 Värmepumpsanläggning utvinning värme RAV 24 000 000 25 000 000 50 000 000 Ökad kapacitet gasuppgradering 10 000 000 5 000 000 15 000 000 Mottagning externt material (pumpbart) 20 000 000 30 000 000 50 000 000 Hygienisering 1 000 000 10 000 000 15 000 000 26 000 000 Egen tankstation fordonsgas 5 000 000 5 000 000 Hydrocykloner överskottslam fullskala 10 000 000 10 000 000 Övriga investeringar Käppalaverket 4 820 000 2 900 000 7 720 000 Oförutsedda investeringar 8 000 000 8 000 000 8 000 000 8 000 000 8 000 000 40 000 000 Summa plannerade investeringar 314 120 000 239 800 000 120 000 000 124 500 000 92 000 000 1 607 020 000 Reinvesteringar 7 200 000 5 300 000 9 600 000 7 900 000 7 900 000 7 900 000 Administrativa system (ÄHS-Ekonomi-projekt) 500 000 100 000 100 000 100 000 100 000 900 000 Möbler o kontorsutrustning 200 000 200 000 200 000 50 000 50 000 700 000 Utbyte servrar 300 000 200 000 200 000 100 000 100 000 900 000 Bergskommunikation 2 000 000 200 000 200 000 6 000 000 Kvalitetssystem 500 000 500 000 VA-Banken 400 000 400 000 Summa Övriga investeringar 3 900 000 700 000 700 000 250 000 250 000 9 400 000 Summa investeringar 325 220 000 245 800 000 130 300 000 132 650 000 100 150 000 1 624 320 000