Härryda kmmun Hällingsjö Vattenskyddsmråde Uppdragsnummer 1311203700 Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter Kncept_1 Götebrg 2012-02-24 Swec Envirnment AB Swec Gullbergs Strandgata 3 Bx 2203, 403 14 Götebrg Telefn 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.swec.se Swec Envirnment AB Org.nr 556346-0327 säte Stckhlm Ingår i Swec-kncernen Emelie Arnldssn Civilingenjör Vattenresurser Telefn direkt 031-62 90 02 Mbil 0703-74 13 42 emelie.arnldssn@swec.se
1 Inledning 1 1.1 Bakgrund ch mtiv för inrättande av vattenskyddsmråde 1 1.2 Uppdragets mfattning ch genmförande 1 1.3 Underlagsmaterial 2 1.4 Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning 2 2 Hällingsjös nya vattentäkt 3 2.1 Anläggningens läge ch utfrmning 3 2.2 Vattenbehandling 3 2.3 Försörjningsmrådet 3 2.4 Vattenförbrukning 3 2.5 Vattentäktens värde 3 2.6 Ägandeförhållanden 3 2.7 Vattendm ch tillstånd 3 2.8 Dimensinerande uttag 4 3 Områdesbeskrivning 5 3.1 Verksamheter ch markanvändning 5 3.2 Gelgi 5 3.3 Hydrlgi 6 3.3.1 Nederbörd 6 3.3.2 Ytvatten 6 3.4 Hydrgelgi 6 3.4.1 Grundvattenbildning 8 3.4.2 Egenskaper 8 3.4.3 Grundvattenmagasinets mäktighet 8 3.4.4 Grundvattenmagasinets bredd 8 3.4.5 Hydraulisk knduktivitet 9 3.4.6 Naturliga gradienter vid Hällingsjö 9 3.5 Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning 10 3.5.1 Hydraulisk barriär 10 3.6 Vattenkvalitet 10 3.6.1 Grundvattenkvalitet 10 3.6.2 Allmän grundvattenkvalitet enligt VISS 10 4 Planbestämmelser ch markanvändning 12 4.1 Översiktsplan Härryda kmmun 12 4.2 Riksintressen 12 5 Inventering av ptentiella risker i anslutning till Hällingsjös nya vattentäkt 13 5.1 Genmförande 13 5.2 Riskkällr 13
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.2.1 Klimatförändringar ch översvämningar 13 5.2.2 Sabtage, kris ch krig 15 5.2.3 Vägar ch transprter 15 5.2.4 Jrd- ch skgsbruk 16 5.2.5 Bebyggelse 17 5.2.6 Övriga större riskkällr 18 6 Riskbedömning inm tillrinningsmrådet 21 6.1 Skyddsbehv 21 6.2 Mdell för riskbedömning 21 6.3 Riskanalysens användning 22 6.4 Riskanalysens resultat 23 6.5 Behövliga åtgärder att minska riskerna 23 7 Utfrmning av vattenskyddsmråde 24 7.1 Krav ch allmän metdik 24 7.2 Skyddsznernas utfrmning 24 7.2.1 Arbetsmdell för lutande grundvattenyta 24 7.2.2 Beräkningsmdell ch valda egenskaper 25 7.2.3 Vattentäktszn 26 7.2.4 Beräkning för Primär skyddszn 26 7.2.5 Beräkning för sekundär skyddszn 26 7.2.6 Tertiär skyddszn 27 7.3 Genmförande samt mtiv till gränsdragningar 27 7.3.1 Strategi ch generella mtiv 27 7.3.2 Platsspecifika mtiv 28 8 Bakgrund till föreslagna skyddsföreskrifter 32 8.1 Skyddsbehv 32 8.2 Lagstiftning 32 8.3 Skyddsföreskrifternas syfte ch funktin 32 8.4 Riskanalysens överföring till vattenskyddsföreskrifter 33 8.5 Skyddsföreskrifternas restriktinsnivå 33 8.5.1 Generella krav 33 8.5.2 Restriktinsnivå med avseende på identifierade risker 34 Bilaga 1. Riskbedömning Bilaga 2. Förslag till utbredning av vattenskyddsmråde Bilaga 3. Förslag till skyddsföreskrifter Uppdrag 1311203700; EMAR p:\1313\1311203_hällingsjö_ny_vattentäkt\700_vattenskydd\10 arbetsmtrl_dk\tekniskt underlag_20120221.dcx
1 Inledning På uppdrag av Härryda kmmun har Swec upprättat föreliggande tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Hällingsjös nya vattentäkt. 1.1 Bakgrund ch mtiv för inrättande av vattenskyddsmråde Hällingsjös nuvarande vattentäkt planeras att tas ur drift sm huvudtäkt då den hamnar allt för nära bebyggelse när samhället byggs ut ch därför planerar man nu att ersätta den med en ny. Hällingsjös nya vattentäkt, ca 500 m nrr m nuvarande vattentäkt, är en ny grundvattentäkt sm saknar skyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Arbetet med prspektering av den nya vattentäkten har pågått 2009-2012. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling sm innebär att nuvarande ch kmmande generatiner tillförsäkras en hälssam ch gd miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde ch att människans rätt att förändra ch bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Krav finns på inrättande av vattenskyddsmråden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken ch i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförrdningen. Krav finns även på skydd genm införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genm 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförrdning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) m dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprgrammet krav på kmmunerna att upprätta nya vattenskyddsmråden sm behövs för framtida dricksvattenförsörjning 1. I Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden från 2010 2 anges att syftet med vattenskyddsmråden är att ge vattenförekmster, sm är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gtt skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergeneratinsperspektiv. Vattenförekmster ch vattentäkter måste därför skyddas mt såväl nutida sm framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med lyckshändelser samt kntinuerliga, diffusa ch kncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög priritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Uppdragets mfattning ch genmförande Uppdraget har mfattat upprättande av tekniskt underlag ch förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Hällingsjös nya vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk för vattenskyddsmråden 2. För genmförandet av uppdraget har följande mment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten 1 Åtgärdsprgram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 sid 90 2 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5 Vattenskyddsmråde med allmänna råd 2003:16 1 (34)
Sammanställning av befintligt material ch infrmatin. Områdesbeskrivning Beskrivning av gelgi, hydrgelgi, sårbarhet ch skyddsbehv. Identifiering ch kartläggning av ptentiella förreningskällr Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällr för vattentäkten Utvärdering ch förslag till vattenskyddsmråde Vattentäktszn, primär- ch sekundär skyddszn inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsmrådet. 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genmgång ch analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Härryda kmmun. Underlagsmaterialet har främst utgjrts av: A.) Gelgisk karta B.) Naturvårdsverkets Handbk 2010:5 m vattenskyddsmråden C.) Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskyddsmråden, Handbk 2003:6. D.) Härryda kmmuns översiktsplan, 2011. E.) Härryda kmmuns vattenförsörjningsplan, 2011. F.) Prvpumpning 2011, Swec. G.) SGU, utkast från jrdartskartan. H.) Kncept 2011 till Teknisk beskrivning av Hällingsjös nya vattentäkt för tillståndsansökan, Swec 2011. 1.4 Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsmråde ch föreskrifter. Syftet är inte ch kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar m tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet ch plats utgör en unik kmbinatin av detaljerade förutsättningar sm i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsmrådet till, ch inte inm, fastighetsskala. 2 (34)
2 Hällingsjös nya vattentäkt 2.1 Anläggningens läge ch utfrmning Vattentäkten utgörs av en jrdbrunn benämnd XX, förlagd på fastigheten Rydet 1:1. Ny uttagsbrunn är ännu inte utförd men planeras att prjekteras ch byggas under 2012. 2.2 Vattenbehandling Vattenkvaliteten i Hällingsjös nya vattentäkt är så långt känt mycket gd. Vattnet planeras att pumpas från täkten till grundvattenverket i Hällingsjö där en mindre ph ch alkalinitetsjustering bör utföras. Vattenverket fungerar sm en tryckstatin med en lågreservar med vlymen 50 m 3. Ledningsnätet saknar reservarer. 2.3 Försörjningsmrådet Ca 320 anslutna persner i Hällingsjö, Kyrkhult ch Eriksmyst samhälle är anslutna till vattenverket. 2.4 Vattenförbrukning Vattenförbrukningen i Hällingsjö uppgick år 2011 till ca 50 m 3 /dygn (ca 0,58 l/s). 2.5 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande, kstnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet ch kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är värdet på uttagskapaciteten av störst intresse. Vattentäktens värde bestäms fta av kstnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir brukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Hällingsjös nya vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna huvudvattentäkter 3. 2.6 Ägandeförhållanden Brunnen ligger på fastigheten Rydet 1:1 vilken ägs av Härryda kmmun. 2.7 Vattendm ch tillstånd Tillståndsansökan för Hällingsjös nya vattentäkt håller på att tas fram ch planeras att lämnas in under 2012. Giltigt tillstånd saknas för närvarande. Avsaknad av tillstånd är inget hinder för att inrätta vattenskyddsmråde. För den befintliga vattentäkten, lkaliserad ca 500 m söder m den nya finns ingen befintlig vattendm. Vattentäkten har inrättat vattenskyddsmråde. 3 Naturvårdsverket Handbken för Vattenskyddsmråde 2010:5 3 (34)
2.8 Dimensinerande uttag Det dimensinerade uttaget för vattenskyddsmrådets utfrmning sätts till 3 l/s. Från en prvpumpning utförd av Swec 2011-05-11 2011-06-21 bedöms akvifären medge ett kntinuerligt uttag på 3 l/s 4. Den befintliga vattentäkten har en brunn dimensinerad för ett uttag av 3,5 l/s. Målet har varit att hitta en fullgd ersättningsbrunn för den befintliga uttagsbrunnen. Den nya brunnen bör därför dimensineras för ett uttag av 3 l/s m det är möjligt. Principiell brunnsritning finns i Bilaga 1. 4 Kncept Nvember 2011 till Teknisk Beskrivning av Hällingsjö vattentäkt för tillståndsansökan, Swec 2011. 4 (34)
3 Områdesbeskrivning Hällingsjö samhälle ligger vid Gingsjöns södra strand, se Figur 1. I den sydöstra delen av Härryda kmmun. Figur 1. Hällingsjö i Härryda kmmun. 3.1 Verksamheter ch markanvändning Markanvändningen i vattentäktens direkta närhet består av betesmark. Markanvändningen i Hällingsjö består förutm av bebyggelse främst av skg men även jrdbruk. 3.2 Gelgi En större nrdsydlig krsszn i berggrunden utgör basen för dalgången. Sannlikt är det flera mindre sprickzner sm tillsammans bildar krssznen, vars bredd är ca 200 m. Jrddjupet i dalens mitt är ca 12-15 m där det närmast berget finns ett kraftigt vattenförande sand ch gruslager. Sand ch gruslagret är ca 6-7 m mäktigt ch överlagras av ca 6-8 m silt ch lera (Rb 0906 ch B1). Längs bergskanten på västra dalsidan finns en sandavlagring sm även hänger samman med den randbildning i nrr sm dämmer Gingsjön. Sandavlagringen i väster är även den drygt 10 m mäktig, men med en mättad zn på ca 5-7 m berende på det högre läget eftersm berggrunden ligger högre där än i dalens mitt. 5 (34)
Den nuvarande vattentäkten är belägen i den sand ch grusackumulatin, möjligen en liten randbildning, sm tvärar dalgången öster m sklan. Delar av ackumulatinen är utgrävd ch den nuvarande vattentäkten, där brunnen djup är ca 15 m djup, ligger i södra utkanten av den gamla grustäkten. 3.3 Hydrlgi 3.3.1 Nederbörd Nettnederbörden i mrådet uppgår enligt SGU 5 till ca 500 mm/år, vilket mtsvarar en specifik avrinning på ca 15,9 l/s*km 2. 3.3.2 Ytvatten Merparten av avrinningen från det nu undersökta mrådet utgörs idag av uppträngande grundvatten, vilket till en inte betydlig andel bedöms utgöras av vatten från Gingsjön på grund av de genmsläppliga jrdlagren ch rådande nivåskillnader. Dessutm brttransprteras ckså grundvatten, sm inte artesiskt bildar ytvatten via källr ch våtmarker. Från mrådet leder ckså en bäck ch ett par diken mt söder. 3.4 Hydrgelgi Hydrgelgin i berggrunden i mrådet styrs till övervägande del av den stra nrdsydliga sprickzn sm utgör grunden för dalgången, ch i vilken bergbrunn B2 är brrad, se Figur 2. 5 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län. SGU ser Ah nr 12, Uppsala 1999. 6 (34)
Figur 2. Jrdartskartan ch utförda undersökningar i Hällingsjö. 7 (34)
De hydrauliska egenskaperna hs bergbrunn B2 är mycket gda ch sprickznen har gd förmåga att föra fram vatten. Huvuddelen av tillflödet till brunnen bedöms ske från nrr genm såväl sprickznen sm ett smalare stråk av grvt friktinsmaterial i direkt anslutning till berget m kraftig avsänkning görs. De stra uttagsmöjligheterna från bergbrunnen indikerar att kntakt med Gingsjön trligen finns på någt sätt. Vattenprv sm tagits i samband med prvpumpningen 2011 av bergbrunnen visar på ett stabilt grundvatten, vilket innebär att den förmdade kntakten med Gingsjön ligger så långt brt att ytvattnet hinner anta grundvattenkaraktär. De vattenförande sand- ch grusavlagringar sm utgör den intressanta akvifären i mrådet är belägna i dalens centrala delar ch upp mt västra sidan av dalen. Omgivande bergsmråden ligger betydligt högre än dalbtten ch bidrar tillsammans med Gingsjöns höga läge till mrådets naturliga artesiska grundvattennivå i såväl jrdlager sm berggrund. I de centrala delarna överlagras de vattenförande lagren av finkrniga sediment, någt sm ckså gör att grundvattennivån är artesisk över stra delar av dalen. Några hundra meter söder m Gingsjön finns ett större mycket sankt mråde ch där förekmmer även källflöden. Öster m dalgångens centrala delar dmineras jrdarterna av mrän. Grundvattenytan bedöms där ligga relativt marknära ch i stra drag följa tpgrafin. Mränens vattenförande förmåga är liten, ch den bedöms endast ha en begränsad hydraulisk kntakt med sand ch grusavlagringen i dalgångens lägre delar, men viss nybildning av grundvatten till sand- ch grusavlagringen sker även i randznen av mrän. 3.4.1 Grundvattenbildning Grundvattenbildningen till vattentäkten bedöms ske genm randbildningen sm dämmer upp Gingsjön, men även via krssznen ch nederbörd över isälvsavlagringen samt mgivande randzner. Den ttala grundvattenbildningen för mrådet kan uppskattas till strleksrdningen 4 l/s 6. 3.4.2 Egenskaper Förhållandet mellan uttag ch avsänkning indikerar att transmissiviteten är i strleksrdningen 4,8*10-4 m 2 /s 6. Magasinskefficienten uppskattas till ca 0,01 ch indikerar slutna förhållanden i mrådet närmast brunnen medan mer öppna förhållanden synes råda längre söderut, vilket ckså bekräftas av utförda undersökningsbrrningar. 6 3.4.3 Grundvattenmagasinets mäktighet Sand ch gruslagret är ca 6-7 meter mäktigt 6. 3.4.4 Grundvattenmagasinets bredd Osäkerheten rådande akvifärens bredd är str, men har efter beräkningar uppskattats till 40 m 6. 6 Prvpumpning, Swec 2011. 8 (34)
3.4.5 Hydraulisk knduktivitet Den hydrauliska knduktiviteten i akvifären har genm utvärdering av prvpumpning ch brrningsdjup beräknats. Vid brunnen har den hydrauliska knduktiviteten beräknats till ca 7,4 10-5 m/s. 3.4.6 Naturliga gradienter vid Hällingsjö I detta mråde kan knstateras en kraftig gradient från nrr mt söder, där Gingsjöns höga vattennivå relativt dalgångens btten sannlikt är rsaken. Grundvattennivåerna innan pumpstart visas i Figur 3. Figur 3. Nivålinjer uppmätta innan påbörjad prvpumpning 2010. 9 (34)
3.5 Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens ch vattnets känslighet för att påverkas av en förrening, eller med andra rd, markens brist på förmåga att reducera en förrenings farlighet under transprten i mark ch vatten. 3.5.1 Hydraulisk barriär Naturliga barriärer kan vara ett skyddande ler-/siltlager sm minskar ett mrådes sårbarhet, men kan ckså vara en uppåtriktad gradient sm mtverkar en förreningstransprt från markytan ch ner till magasinet. I mrådet i anslutning till uttagsbrunnen utgörs gelgin överst av 6-8 meter silt ch lera. Under det övre lagret finns ett 6-7 m mäktigt lager med sand ch grus där brunnen är placerad. Utvärderingen av prvpumpningen av vattentäkten 2011 bedömde att grundvattenbildningen sker genm randbildningen sm dämmer upp Gingsjön, men även via krssznen ch nederbörd över isälvsavlagringen samt mgivande randzner. Den hydrgelgiska utredningen för mrådet visar att grundvattnet i täkten bedöms till str del utgöras av vatten från Gingsjön på grund av de genmsläppliga jrdlagren ch rådande nivåskillnader. Detta innebär en hög sårbarhet då en förrening av Gingsjön snabbt ch lätt tar sig till vattentäkten. Utvärderingen av prvpumpningen visade indikatiner på öppen akvifär söder m vattentäkten i Rb0908, vilket tyder på hög sårbarhet även i det mrådet. Sammantaget bedöms sårbarheten för Hällingsjös nya vattentäkt sm hög 7. 3.6 Vattenkvalitet Den prvpumpning med 1,5-2 l/s sm genmfördes under 6 veckr vår/smmar 2011 ger en bild av vattenkvaliteten. Vattenprver från brunn B1 tgs 5 gånger. Vattenprverna har analyserats med avseende på bakterieinnehåll samt fysikaliska ch kemiska parametrar inklusive metaller, petrleumprdukter ch pesticider. 3.6.1 Grundvattenkvalitet Grundvattnet bedöms utifrån dessa resultatet vara stabilt ch av gd kvalitet brtsett från någt lågt ph ch alkalinitet. Halter av BAM har nterats nära analysgränsen men bedöms inte utgöra någt prblem för framtida vattenberedning eller nyttjande av vattentäkten. 3.6.2 Allmän grundvattenkvalitet enligt VISS 8 Grundvattnet i magasinet; Hällingsjö, där täkten är placerad har år 2009 allmänt klassificerats sm gd kemisk status ch gd kvantitativ status. Riskbedömningen pekar 7 Vattenskyddsmråde. Handbk med allmänna råd. NV 2010:5. 8 VattenInfrmatinsSystem Sverige; Vattenförekmst Magasinsgrupp Hällingsjö 10 (34)
på en risk att kemisk status inte uppnås 2015 9, då bekämpningsmedelsrester har detekterats i vattenförekmsten. Inga rester av bekämpningsmedel har påträffats under prvpumpningen 2011. 9 VISS, utdrag 2011-11-07. 11 (34)
4 Planbestämmelser ch markanvändning Möjliga mtstående intressen är planbestämmelser samt verksamheter. Knflikter gällande markanvändningen bttnar ftast i anspråk på att få använda samma ytr för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilkalisering ch vattentäkter. En säker ch hälssam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles frtlevnad ch utveckling. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet ch knsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan kmma i knflikt med andra verksamheter sm kan påverka vattnet negativt genm de restriktiner sm läggs på verksamheterna. 4.1 Översiktsplan Härryda kmmun Översiktsplanen för Härryda kmmun från 2011 innehåller detaljplaner för Hällingsjö samhälle. 4.2 Riksintressen Inga mråden i vattentäktens direkta närhet klassas sm riksintresse eller naturreservat. Inm tillrinningsmrådet, väster m Hällingsjö tätrt finns ett riksintresse för bevarande av naturvärden, vid de s.k. Ubbhultsdrumlinerna. Sydst m vattentäktsmrådet rinner Strån vilken ckså är ett riksintresse för naturvård, vilket har fått namnet Lygnern ch Stråns dalgång. Inga av dessa bedöms påverkas 10 ch hamnar inte inm föreslaget vattenskyddsmråde. 10 Kncept till Miljöknsekvensbeskrivning (MKB) för ansökan m tillstånd till vattenverksamhet för Hällingsjö vattentäkt, Härryda kmmun, Swec 2011 12 (34)
5 Inventering av ptentiella risker i anslutning till Hällingsjös nya vattentäkt 5.1 Genmförande En översiktlig riskinventering genmfördes inm tillrinningsmrådet till Hällingsjös nya vattentäkt 2011-12-05. Föreliggande MIFO-sammanställning, kmmunens övriga riskinventeringsinfrmatin m beaktansvärda riskkällr ch bjekt var underlag för riskinventeringen. 5.2 Riskkällr Vatten sm kmmer att tas ut i vattentäkten är grundvatten, sm till största del består av infiltrerat vatten från Gingsjön sm antagit grundvattenkaraktär. Bedömningen görs att en långsam försämring av grundvattenvattenkvaliteten är den största risken för grundvattentäkten, ch med det inkluderas en försämring av vattenkvalitén i Gingsjön. De verksamheter eller företeelser sm kan innebära risker i mrådet kan grupperas i följande riskkällr: Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Jrd- ch skgsbruk Bebyggelse Övriga riskkällr De lika riskkällrna beskrivs ch sammanställs nedan, samt visas i Figur 4. 5.2.1 Klimatförändringar ch översvämningar Mycket talar för att stra delar av Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar ch att förreningar därmed lättare kan spridas till yt- ch grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen ch perider av extrem trka. Likt vad tidigare erfarenheter från perider med höga regnmängder visar att extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Skred I täktens närmråde finns utpekade mråden där risken för vanstående risker bedöms vara hög. 13 (34)
Figur 4. Riskinventering i tillrinningsmrådet för Hällingsjös nya vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 14 (34)
5.2.2 Sabtage, kris ch krig Vattenförsörjningen är en känslig sektr för sabtage ch i samband med kris ch krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installatiner vilket mtverkas genm fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapprt. En särskild riskanalys bör inarbetas i kmmunens beredskapsplan. Aktsamhet beträffande infrmatinsspridning m vattentäktens utfrmning ch sårbarhet bör ckså iakttas. 5.2.3 Vägar ch transprter Väg 156 går från nrdväst vid Gingsjön ch genm Härryda samhälle, på ett avstånd av ca 550 m från uttagsbrunnen. Trafikbelastning på denna väg är ca 6250 bilar/dygn (år 2009) 11. Genm Hällingsjö samhälle sträcker sig även väg 527, drygt 300 m från uttagsbrunnen, vilken går vidare längs Gingsjöns östra strand. Trafikmängden på denna väg beräknas till ca 1530 bilar/dygn (år 2003). Ett antal mindre vägar förekmmer i bstadsmråden i vattentäktens närhet. Vägarna visas sm riskkälla A i Figur 4. De riskkällr sm kan identifieras i samband med vägarna ch transprter är främst: Olyckr med farligt gds Vägdagvatten från Riksväg 156 ch 527 Olyckr med farligt gds Olyckr sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckr, men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituatinen är kmplex ch där trafikmängden hög. En lycka kan få knsekvenser på vattentäkten m för grundvattnet skadliga ämnen läcker ut. Sannlikheten för att en lycka med transprt av farligt gds ska inträffa vid väg 156 eller 527 bedöms vara liten. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en diffus ch intermittent förreningskälla. Vägdagvatten innehåller fta höga halter av tungmetaller i frm av kppar, bly ch kadmium samt plära alifatiska klväten ch PAH (plycykliska armatiska klväten). Kntinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck ch vägbana samt emissiner från biltrafiken bidrar till förrening av vägdagvatten sm sprids vidare via ytavrinning. Trafikmängden på väg 156 samt väg 527 bedöms vara måttlig samtidigt sm avståndet till vattentäkten är relativt strt. Därför bedöms risken för att vattentäkten ska påverkas av vägdagvatten sm liten. Risken för att vattentäkten ska påverkas av saltning på vägen eller annat vägunderhåll bedöms vara måttlig. 11 www.trafikverket.se 15 (34)
5.2.4 Jrd- ch skgsbruk Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheten varierande ht för vattentäkten. Inm jrdbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel ch gödselmedel sm kan förrsaka försämrad vattenkvalitet. Skgsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genm näringsläckage, dels genm markskadr ch läckage från de arbetsfrdn ch tankar sm används i verksamheten. Jrdbruksmark finns framförallt söder m Hällingsjö samhälle ch vattentäkten men inte i dess direkta närhet. Djurhållning förekmmer vid ett mindre antal fastigheter söder m vattentäkten, samt i vattentäktens direkta närhet. Ptentiella riskkällr vid jrd- ch skgsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mbila bränsletankar Djurhållning Bekämpningsmedel Industrin står i allmänhet för en mycket str del av försäljningen av bekämpningsmedel (~75 %), därefter kmmer jrdbruket (~15 %). Skgsbruket står generellt sett endast för en mycket liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel (<< 1 %). Av växtskyddsmedel (gräsmedel) svarade jrdbruket dck för ca 75 % ch hushållsknsumtinen ca 15 %. 12 Halter av BAM just i närheten av analysgränsen har påträffats under prvpumpningen 2011. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) ch naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genm dess innehåll av mikrbiella förreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dck en risk för spridning av näringsämnen till mgivningen. Hantering av växtnäringsämnen mfattar bland annat lagring, transprt ch spridning. Förhöjda kvävehalter har inte påträffats under prvpumpningen 2011. Mbila bränsletankar Mbila tankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet, sm enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medföra en risk för grund- ch ytvattenförrening främst genm spill i samband med tankning ch vid stöld. Djurhållning Fastigheten där vattentäkten är belägen används idag sm betesmark vilket kan innebära en str risk för mikrbiell förrening av grundvattnet genm betesdjurens spillning. 12 Kemikalieinspektinen, Bekämpningsmedel 2008 16 (34)
5.2.5 Bebyggelse Överallt där människr br ch vistas förekmmer en rad ptentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen sm kan kmma i kntakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckr kan inträffa sm rsakar stra utsläpp av skadliga ämnen, men även kntinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hta vattentäkten. Energibrunnar ch frdnstvätt är två exempel på risker länkade till bebyggelse. Den för vattentäkten närmaste bebyggelsen är Hällingsjö samhälle. Ett fåtal bstäder finns i vattentäktens närmråde, ca 140 m nrdst m vattentäkten. Bebyggelsen bedöms inte utgöra någn str risk för vattentäkten. De riskkällr sm kan förknippas med bebyggelse beskrivs nedan. Oljecisterner I samband med uppvärmning av bstäder hanteras ibland stra mängder lja. Även cisterner inmhus kan utgöra en risk m det finns avlpp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystem. Ett väsentligt riskmment med ljecisterner är transprter ch påfyllning av lja. Hemkemikalier Bekämpningsmedel ch övriga kemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten ch nedbrytningen av en del medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Parkering ch uppställning av frdn samt frdnstvätt Vanligt förekmmande i bebyggda mråden är regelbunden parkering ch uppställning av frdn samt frdnstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förrening av vattentäkten genm att förreningar kan föras med grundvattnet till vattentäkten. Avlppsanläggningar Bstadsbebyggelsen inm Hällingsjö samhälle är ansluten till det kmmunala VA-nätet. Övrig bebyggelse har enskilda avlppsanläggningar. Kmmunala avlppsledningar kan utgöra en risk för grundvattenförrening genm ett eventuellt ledningsbrtt eller läckage, vilket kan medföra spridning av mikrbiella förreningar samt näringsämnen (kväve ch fsfr). Runt 50 m från vattentäkten finns kmmunala avlppsvattenledningar sm vi brtt på ledning kan utgöra en risk för vattentäkten. Enskilda avlppsanläggningar med bristfällig funktin kan innebära en risk för grundvattenförrening. 17 (34)
Energianläggningar Riskerna med energianläggningar i jrd ch berg är dels läckage av petrleum vid anläggningsskedet, dels läckage av köldbärarvätska vid drift. För bergvärmeanläggningar är främst utförandet av brrhålet samt hålet i sig en risk t.ex. genm att en snabb ch relativt öppen transprtväg skapas mellan markytan ch grundvattenmagasinet. Det finns ett tital energibrunnar i ch runt m Hällingsjö samhälle. Upplag av avfall Upplag av avfall är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Inm tillrinningsmrådet finns inga platser där avfall tas emt idag. 5.2.6 Övriga större riskkällr Större riskbjekt redvisas utan inbördes rdning nedan ch pekas ut med numrering/bkstavering i Figur 4. MIFO-bjekt Barkkulla 1:5, Trä- ch emballageindustri (riskkälla 1) Fastigheten ligger ca 450 m öster m väg 527 ch Gingsjöns östra strand. Här har tidigare bedrivits en trä- ch emballageverksamhet. Verksamheten är klassad sm MIFO-bjekt klass 2-4. Vid riskinventeringen knstaterades att fastigheten idag används för ett bstadshus, ch att ingen verksamhet sm kan utgöra en risk bedrivs. Förreningarna i mark bedöms finnas kvar, men avrinningen från mrådet bedöms huvudsakligen ske nrrut, brt från vattentäkten. Risken med påverkan från fastigheten bedöms därför idag vara mycket liten risk. Hällingsjö 1:47, Avlppsreningsverk (riskkälla 2) Ca 350 m sydväst m vattentäkten, i södra delen av Hällingsjö samhälle, ligger Hällingsjö avlppsreningsverk vilket är klassat sm ett MIFO-bjekt klass 4. Verket tar emt spillvatten från Hällingsjö- ch Eriksmystmrådena vilket mtsvarar en belastning från drygt 400 persner. Slammet från verket brttransprteras för att efter ytterligare behandling användas sm jrdförbättringsmedel. Risker förknippade med den här typen av anläggningar är t.ex. ökad risk för bräddning till recipienter, utläckage från ledningsnätet ch minskad reningseffekt för avlppsreningsverk på grund av vidkmmande vatten. Verksamheten är belägen nedströms vattentäkten, ch i kmbinatin med det stra avståndet till vattentäkten bedöms risken för påverkan vara mycket liten. Kyrkhult 2:3, Teknisk industri (riskkälla 3) En verksamhet inm värmekabelsindustrin är lkaliserad drygt 350 m nrr m vattentäkten ch är klassad sm MIFO-bjekt klass 2-3. Verksamheten hanterar bland annat försäljning, administratin, knstruktin ch prduktin av elektrisk industrivärme, spårväxelvärme, glvvärme, markvärme, takvärme ch frstskydd. 18 (34)
Anläggningen är lkaliserad uppströms vattentäkten men befinner sig utanför det beräknade influensmrådet för vattentäkten. Lkaliseringen uppströms ch närheten till Gingsjöns sydvästra hörn, innebär att verksamheten utgör en str risk för vattentäkten. Smedstrp 6:1, Våtmarker (riskkälla 4) Vid ett sankmarksmråde på västra sidan Gingsjön, ca 1500 m nrdväst m vattentäkten, finns ett våtmarksmråde sm används av Skgssällskapet i Härryda kmmun. Sedan 2003 har fyra stycken våtmarker anlagts i anknytning till skgsbruket i mrådet. Verksamheten bedöms inte utgöra en risk för Gingsjön ch vattentäkten. Hällingsjö 1:50, Bensinstatin (riskkälla 5) Vid krsningen mellan väg 156 ch 527 i centrala delen av Hällingsjö samhälle finns en bensinmack. Denna verksamhet klassas sm ett MIFO-bjekt klass 2 enligt MIFO-databasen. Bensinstatinen är belägen ca 500 m väster m vattentäkten ch bedöms utgöra en mycket lite risk för Gingsjön ch vattentäkten. Hällingsjö 1:77, Fyllnadsmassr (riskkälla 6) Ca 450 m sydväst m vattentäkten finns ett mråde med fyllnadsmassr. Området är klassat sm ett MIFO-bjekt, ch ligger idag inm vattenskyddsmrådet för Hällingsjö nuvarande grundvattentäkt. Området bedöms utgöra en mycket lite risk för vattentäkten. Objekt från riskinventeringen Björketrps-Backa 5:1, Hällingsjö 1:33, Sjönnered 1:10, Djurhållning ch Gödselhantering (riskkälla B) Syd- ch sydväst m vattentäkten, ca 600-800 m brt, förekmmer verksamhet för djurhållning. I samband med detta förekmmer även gödselhantering. Dessa fastigheter bedöms endast utgöra en liten risk eftersm de är lkaliserade långt från vattentäkten ch dessutm nedströms vattentäkten. Hällingsjö 1:39>1, Idrttsplats (riskkälla C) Idrttsplatsen består av bl a. två ftbllsplaner ch ligger ca 600 m sydväst m vattentäkten. Ftbllsplanerna används regelbundet ch bekämpningsmedel samt knstgödsel används vid anläggningen. Anläggningen bedöms utgöra en mycket lite risk för vattentäkten på grund av det stra avståndet, samt lkaliseringen nedströms. Hällingsjö 1:44>1, Nedlagd bilverkstad/bensinstatin (riskkälla D) Vid krsningen vid väg 156 ch Hällingsjövägen, drygt 600 m väster m vattentäkten, finns en gammal nedlagd bilverkstad. Anläggningen byggdes 1960 ch har även fungerat sm bensinstatin med en pump i drift. Inm 19 (34)
verksamheten har petrleumprdukter hanterats. Dagens förreningsnivå är känd då ingen markundersökning har genmförts. Mark sm inte är testad ch vid behv sanerad bör alltid betraktas sm en risk, men fastighetens placering på Gingsjöns södra sida med XXX-ån till öster, innebär att fastigheten bedöms utgöra en mycket lite risk för vattentäkten ch Gingsjön. Transfrmatrstatiner (riskkälla E) Ett antal transfrmatr statiner nterades vid riskinventeringen, de två närmaste endast 250 m från vattentäkten. Transfrmatrer innehåller fta lja. Bedömningen är att dessa utgör en mycket liten risk för vattentäkten. Hushållsdepnier, skräpeldning (riskkälla F) Vid två punkter nära vattentäkten ch Gingsjön nterades platser sm används eller har använts sm hushållsdepnier. Den största nterades vid Gingsjöns nrra del, ch en ca 300 m nrr m vattentäkten. Ca 200 m sydväst m vattentäkten nterades en plats sm används för eldning av skräp. Bedömningen görs att m ingen mer dumpning, utfyllnad eller eldning sker, utgör dessa platser ingen risk mt Gingsjön eller vattentäkten. Maskinhantering (riskkälla G) Vid en fastighet på Gingsjöns nrra sida fanns uppställning av ett antal mindre maskiner. Bedömningen görs att dessa maskiner underhålls ch står uppställda på fastigheten, vilket kan utgöra en liten lkal risk för grundvattnet. Bedömning görs att verksamheten utgör en mycket liten risk för Gingsjön. 20 (34)
6 Riskbedömning inm tillrinningsmrådet 6.1 Skyddsbehv Vattentäktens värde ch sårbarhet styr behvet ch mfattningen av skyddet. Förekmst av riskkällr i vattentäktens närmråde är ckså styrande för skyddsbehvet. Hällingsjös nya vattentäkt har mycket högt värde sm en viktig huvudvattentäkt för Hällingsjö samhälle. Vattentäktens sårbarhet bedöms vara måttlig eftersm akviferen i närmrådet vid uttagsbrunnen överlagras av lera ch andra finkrniga sediment. En förrening kan ta sig från Gingsjön till akvifären genm infiltratin ch det råder även öppna förhållanden söder m vattentäkten. Skyddsbehvet för Hällingsjös vattentäkt bedöms därför vara strt. Inrättande av vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter är ett sätt att öka skyddet för vattentäkten. 6.2 Mdell för riskbedömning Den mdell sm använts för riskanalysen, följer anvisningarna i Naturvårdsverkets handbk 2010:5 m att risker kan beräknas sm prdukten av knsekvens ch sannlikhet. Mdellen sm här har använts har hämtats från Livsmedelsverkets handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Risken utgörs av prdukten mellan knsekvensen av en störning ch sannlikheten för att denna störning skall inträffa. Knsekvensen av störningen i detta fall är att råvattenkvaliteten försämras. Knsekvens ch sannlikhet har bedömts vid vattentäkten ch inte vid riskkällan/riskbjektet. Risken kräver avsändare i frm av riskkälla ch riskbjekt. Riskbjekt utgörs per definitin av riskkällr på en specifik plats, dvs. flera riskbjekt av samma typ definierar en typ av riskkälla. I mdellen har vi valt att fkusera på riskkällr, alternativt dess verksamheter, samt några större platsbundna riskbjekt sm definierats. I riskanalysen identifieras ch värderas beaktansvärda risker för vattentäkten vilka kan vara befintliga eller ptentiella i framtiden. Risker behöver inte finnas idag, för att beaktas. Arbetsmdellen synliggör i enlighet med Naturvårdsverkets rekmmendatiner de risker sm bedömts (kunna) utgöra allvarliga ht mt vattentäkten, avsett m de finns eller ej. Detta för att kunna reglera även tillkmmande risker. Riskanalysen är därför både beskrivande ch nrmativ, liksm vattenskyddsföreskrifterna är. Verksamheter med beaktansvärda risker kan sedan regleras i vattenskyddsföreskrifterna. Fyra lika sannlikhetsklasser ch fyra lika knsekvensklasser utifrån specificerade kriterier i Livsmedelsverkets handbk har använts för att kategrisera riskerna. Dessa resulterar i 16 kmbinatiner av sannlikhet ch knsekvens, vilka kategriseras i fyra nivåer av risk, se Bilaga 1. Varje risk har fått någn av den 16 kmbinatinerna av sannlikhet ch knsekvens utifrån en subjektiv sammantagen bedömning av ämnen, mängder, frekvens, avstånd ch skyddsförhållande. De fyra lika nivåerna för risk ligger sedan till grund för behv av förhöjd restriktinsnivå (anmälan, tillstånd, förbud) i vattenskyddsföreskrifterna i förhållande till miljöbalkens m.fl. förrdningars 21 (34)
restriktinsnivåer. Risklassen ch nrmalbestämmelserna enligt de allmänna råden NVFS 2003:16 m vattenskyddsmråde med miljöbalken sm grund, avgör föreskrifternas restriktinsnivå. Det är framförallt de risker sm är belägna nära vattentäkten ch uppströms vattentäkten sm generellt sett utgör de största hten mt dricksvattenkvaliteten. För Hällingsjös nya vattentäkt beaktas följande befintliga eller tillkmmande riskkällr inm respektive primär, sekundär ch tertiär zn; Dagvatten från bebyggda ytr Djurhållning Energianläggning i berg ch jrd Enskilda avlpp Förvaring av avfall Hantering av bekämpningsmedel Hantering av handelsgödsel Hantering av hemkemikalier Hantering av naturgödsel Hantering av petrleumprdukter Markarbeten Olyckr med farligt gds på väg Olyckr på väg Spridning av vägsalt Timmerupplag Upplag av snö Upplag av vägsalt Utfyllning med förrenade massr Vägdagvatten Avlppsledningar 6.3 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategrisera risker inm vattentäktens tillrinningsmråde. Även m resultatet av riskanalysen är översiktligt, utgör det tillsammans med aktuell belastning ch nrmer för råvattenkvaliteten, en lämplig grund för att bestämma skyddsföreskrifternas mfattning ch restriktinsnivå. I princip bör de risker regleras strängare sm har såväl högre sannlikhet sm knsekvens. I vissa undantagsfall kan riskkällr sm utgör en hög sannlikhet ch hög knsekvens kmma att undantas från reglering genm föreskrifter eller annan typ av åtgärd på grund av att de är svåra att reglera. I princip bör ckså restriktinsnivån vara högre i primär skyddszn än i sekundär skyddszn på grund av primärznens större närhet till vattentäkten. Endast risker sm hamnar långt ifrån varandra i riskklass utgör verkligt skiljda risker för vattentäkten. Det krävs därför en mer detaljerad riskanalys för att avgöra vilken risknivå enskilda verksamheter/bjekt utgör för vattentäkten ch vilka specifika åtgärder sm kan anses vara mtiverade, men detta mfattas inte av denna tekniska beskrivning. 22 (34)
6.4 Riskanalysens resultat Resultatet av riskanalysen ger att följande riskkällr/riskbjekt utgör störst risk för Hällingsjös nya grundvattentäkt, se Bilaga 1; - Hantering av bekämpningsmedel - Hantering av petrleumprdukter 6.5 Behövliga åtgärder att minska riskerna Riskerna bör minimeras genm följande åtgärder: - Infrmatin. - Utföra aktiv tillsyn inm vattenskyddsmrådet med tillräcklig frekvens. - Undvika djurhållning närmast uttagsbrunnen. 23 (34)
7 Utfrmning av vattenskyddsmråde Utifrån vattentäktens hydrgelgiska förhållanden samt resultatet av riskbedömningen ch handbken 2010:5 föreslås ett vattenskyddsmråde enligt Bilaga 2. 7.1 Krav ch allmän metdik Det övergripande målet med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter är att preventivt försöka skydda en vattentäkt eller mråde möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (NVFS 2003:16) ch handbk för vattenskyddsmråden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsmrådet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd ch anvisningar mfatta hela tillrinningsmrådet. Av hydrgelgiska skäl begränsas ibland mrådet när skyddsförhållandena är gda, uppehållstiden är tillräcklig eller det inte anses skäligt att införa restriktiner inm så stra mråden. Varje vattenskyddsmråde sm inte mfattar hela tillrinningsmrådet är dck alltid asscierat med en viss risk. Exempelvis att en förrening precis utanför gränsen, sm således inte mfattas av restriktinerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddsznernas utfrmning I Naturvårdsverkets handbk anges att avgränsningen ch vattenskyddsmrådet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszner med lika restriktinsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsmrådet i lika skyddszner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inm lika mråden berende främst på närheten till uttagsbrunnarna. Speciella infiltratinsmråden kan behöva högre skyddsbehv än vad strömningstiden till uttagsbrunnarna anger. 7.2.1 Arbetsmdell för lutande grundvattenyta De rådande hydrgelgiska förhållandena innebär att grundvattnets reginala strömningsriktning är från nrr ch Gingsjön ch mt söder. Tillrinningsmrådet för Hällingsjös grundvattentäkt bedöms därmed vara hela Ginsjöns tillrinningsmråde samt det mgivande bergsmrådet i öster. Jrdmagasinet sm brunnen är placerad i bedöms ckså stå i kntakt med grundvattnet i berget. Därmed kan allt vatten sm transprteras i vattendrag samt bergmagasinet ch jrdmagasinet uppströms vattentäkten teretiskt på sikt nå uttagsbrunnen. De långa transprttiderna, sm indikeras av att brunnsvattnet har typisk grundvattenkvalité, medför bedömningen att vattenskyddsmrådet inte behöver innefatta hela tillrinningsmrådet uppströms. I vattentäktens direkta närmråde sker en relativt cirkulär strömning mt brunnen vid uttag, även m tillrinningen är någt utdragen i strömningsriktningen. Figur 5 redvisar en principprfil från nrr till söder, samt hur grundvattennivåerna principiellt uppträder. 24 (34)
Vy från van Återströmningsavstånd Grundvattendelare Lkala strömningsriktningar skiljda från reginal strömningsriktning Uppströms Nedströms Vy från sidan Grundvattennivå under uttag Uttagsbrunn Ursprunglig grundvattennivå Tillrinningsmråde till vattentäkt Figur 5. Principskiss av grundvattenströmningen invid Hällingsjös nya vattentäkt. Pilarna i figuren visar den bedömda grundvattenströmningens riktning. Nrr är till vänster i figuren. Observera att figuren inte är skalenlig. Signifikant för utfrmningen av vattenskyddsmrådet är att gradienterna uppströms ch nedströms vattentäkten är lika både utan ch med uttag. 7.2.2 Beräkningsmdell ch valda egenskaper Grundläggande för beräkningen har varit följande egenskaper, utvalda från sammanställningen ch analysen i kapitel 3. Psitiv gradient är riktad åt söder. Uttag Q Dim = 3 l/s Hydraulisk knduktivitet = 7,4 10-5 m/s Naturlig gradient (i) = 0,038 Effektiv prsitet (n e )= 0,3 För beräkning av vattenskyddsmrådets utbredning användes de grundvattenhastigheter sm beräknats i samband med prvpumpningen. Genm att nyttja Darcys lag för uttaget 3 l/s beräknades strömningshastigheten till ca 3 m/dygn. För primära skyddsznen användes även kntinuitetsekvatinen 13. 13 Q t = πr 2 bn e 25 (34)
7.2.3 Vattentäktszn En vattentäktszn bör enligt Naturvårdsverket utfrmas kring uttagsbrunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktsznen skyddas mt behöriga på lämpligt sätt, t.ex. genm en låst inhägnad. Marken inm vattentäktsznen bör endast dispneras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäktsverksamhet bör inte förekmma inm detta mråde. Om det finns flera uttagsmråden ska alla utfrmas sm vattentäktszner. Vattentäktsznen för Hällingsjös nya grundvattentäkt föreslås utgöras av ett 20 * 20 m strt mråde kring brunnen 7.2.4 Beräkning för Primär skyddszn Syftet med en primär skyddszn är att riskerna för akut förrening minimeras. En akut förrening ska hinna upptäckas ch åtgärder vidtas innan förreningen når vattentäktsznen med uttagsbrunnar. Även infiltratinsmråden skall beaktas. En generell utsträckning för den primära skyddsznen har först beräknats utifrån vanstående parametrar. Uppströms Avståndet till 100 dygns iskrnen uppströms brunnen kan beräknas till ca 300 m med Darcys lag. Det betyder att grundvattentransprtiden är ca 100 dygn för grundvattnet att röra sig från ca 300 meter nrr m brunnen ch fram till brunnen vid uttaget 3 l/s. Området längs Ginsjöns kant är ett infiltratinsmråde men bedöms inte behöva inkluderas i primär zn med mtivet att transprttiden för grundvattnet från sjön ch fram till uttagsbrunnen är mer än 100 dygn. Nedströms Avståndet till 100 dygns iskrnen nedströms uttagsbrunnen kan beräknas till ca 45 meter när kntinuitetsprincipen används med ansatt mäktighet till 15 m 14. 7.2.5 Beräkning för sekundär skyddszn Syftet med den sekundära skyddsznen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. En generell utsträckning för den sekundära skyddsznen har först beräknats utifrån vanstående parametrar ch sedan justerats efter bserverad prvpumpningsinfrmatin samt riskinventering. Den generella utsträckningen för sekundär skyddszn innebär följande: 14 b = 15 m 26 (34)
Uppströms Avståndet till 365 dygns iskrnen uppströms vattentäkten kan beräknas till ca 1095 m med Darcys lag. Det betyder att transprttiden är ca 1 år för grundvattnet att röra sig från ca 1095 meter nrr m brunnen ch fram till brunnen vid uttaget 3 l/s. Nedströms Avståndet söderut till den punkt där transprttiden är 365 dygn till brunnen beräknas till ca 80 meter 15. 7.2.6 Tertiär skyddszn Syftet med den tertiära skyddsznen är att även mark- ch vattenutnyttjande sm negativt kan påverka vattenförekmster ch vattentäkter i ett långsiktigt tidsperspektiv mfattas av vattenskyddsmrådet. En tertiär skyddszn kan inrättas med syfte att mfatta resterande delar av tillrinningsmrådet för vattentäkten sm inte mfattas av övriga skyddszner. Bedömningen görs att Gingsjön bör inkluderas i vattenskyddsmrådet eftersm sjövatten infiltrerar till vattentäkten. 7.3 Genmförande samt mtiv till gränsdragningar Nedanstående generella mtiv har beaktats för vattenskyddsmrådets principiella strlek. Mt bakgrund av nedanstående ej rangrdnade mtiv ch med de redvisade aktuella ch prgnstiserade riskerna, belastningar ch riskkällrnas lkalisering, samt vanstående beräkningar, bedömer vi vårt förslag till principiell strlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara rimligt. Inm vissa mråden har mtiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 7.3.1 Strategi ch generella mtiv Grundregeln är att vattenskyddsmrådet i princip bör mfatta hela vattentäktens tillrinningsmråde. Nödvändigheten av att bevara en gd vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsmrådet skall ha den strlek sm behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så gd kvalitet sm möjligt på råvattnet kan erhållas inm ramen för en samhällseknmisk avvägning, så att råvattnet efter nrmalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). Vid dricksvattenframställning är det bättre att mtverka en förrening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. Grundvatten skall kunna användas sm en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnrmer för vatten (prp. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsmråde skall därför ha så str utsträckning att detta kan uppnås 15 i=+0,038, K=7,4*10-5 m/s, Q=3 l/s, enligt exakt metd av Wyssling. 27 (34)
med hjälp av infrmatin, restriktiner ch naturlig barriärförmåga. Strleken avgörs av de riskkällr ch belastningar sm knstaterats, samt naturlig barriärförmåga ch skyddsåtgärder. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trts att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset ch mtstående intressen, att enbart eknmiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden sm man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsmråde baseras på en tlkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, ch är ett förslag med en asscierad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utfrmning bedöms den risken acceptabel ch i linje med lagstiftarens intentiner. Varje annan strlek innebär en annan risk att syftet bakm vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en plitisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter knsumenterna för samt de restriktiner sm nödvändigtvis uppkmmer för att uppnå en viss riskreduktin. Vattenskyddsmrådets grundfrm har beräknats utifrån uttag, transmissivitet, effektiv prsitet, hydraulisk knduktivitet ch naturlig gradient. 7.3.2 Platsspecifika mtiv Mt bakgrund av de hydrgelgiska förhållandena ch resultatet av riskbedömningen föreslås en primär ch en sekundär skyddszn enligt Figur 6 ch Bilaga 2. I Figur 7 visas föreslagen utbredning av vattenskyddsmrådet tillsammans med den gelgiska kartan över mrådet. Numreringen i Figur 6 ch Figur 7 hänvisar till de platsspecifika avgränsningarna sm förklaras nedan. 28 (34)
Figur 6. Föreslagen utbredning Hällingsjös nya vattenskyddsmråde. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 29 (34)
Figur 7. Föreslagen utbredning av Hällingsjös nya vattenskyddsmråde, tillsammans med gelgiska kartan. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 30 (34) 2 01 2-02- 24
P1 Söder m brunnen dras gränsen för primär zn, enligt den teretiskt beräknade kntinuitetsprincipen, 50 m från brunnen. Gränsen dras rakt rakt över betesmarken då det inte finns någn praktiskt naturlig gräns att följa. P2 Uppströms brunnen, dras gränsen för primär zn enligt den beräknade grundvattenhastigheten. Därmed dras gränsen ca 300 m nrr m brunnen längs med Hällingsjövägen ch Basåsvägen. Vägarna ingår i primär skyddszn. P3 Avgränsningen mt öster dras längs med Sandidsvägen sm bedöms stämma hyfsat överens med gränsen mellan mrän ch sand/grus-avlagringen. Vägen ch fastigheterna väster m den bedöms ligga på sand/grusavlagringen, för vilken grundvattenhastigheten beräknats till 3 m/s. Området ligger därmed inm det teretiskt beräknade mrådet för primär zn. Vägen ingår i primär zn. S1 I väster har gränsen för sekundär zn dragits över höjden, sm enligt den gelgiska kartan består av urberg. För en praktisk avgränsning har gränsen dragits längs med fastighetsgränserna fram till Garverivägen. Söder m Garverivägen dras gränsen rakt upp längs berget, då det inte finns någn fastighetsgräns sm överensstämmer. S2 Den nrra gränsen för vattenskyddsmrådet dras längs med Ginssjöns kant. Den största delen av grundvattnet i Hällingsjös nya vattentäkt utgörs av vatten från Gingsjön men det bedöms sm rimligt att innefatta hela sjön i skyddsmrådet eftersm vattnet när det når vattentäkten har grundvattenkaraktär. S3 Den nrra gränsen dras så att fastigheten Kyrkhult 2:3 innefattas. Det bedöms inte behövas någn ytterligare utsträckning i nrr, då majriteten av vattentäktens tillrinning sker från Gingsjön ch inte från nrr. S4 Gränsen i öster dras ca 50 m från den bedömda övergången till mrän. Någn ytterligare utsträckning bedöms inte behövas. Gränsen dras praktiskt längs med fastighetsgränserna förutm i höjd med vattentäkten där ett gränsen dras rakt nrd-syd ca 100 m öster m vattentäkten. T Majriteten av vattentäktens tillrinning sker från Gingsjön vilken föreslås inkluderas i en tertiär zn. All verksamhet på ch i sjöns direkta närhet kan relativt snabbt transprteras till vattentäkten ch utgör därför ett ht. Gränsen för tertiära znen föreslås dras 50 m från Gingsjöns strandlinje. Enligt handbken bör hela tillrinningsmrådet inkluderas i tertiär zn men detta bedöms sm rimligt strt i förhållande till uttaget från vattentäkten. 31 (34)