Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Relevanta dokument
Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Enfastransformatorn. Ellära 2 Laboration 5. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Tentamen i Elkraftteknik för Y

LNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik

Trefastransformatorn

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Trefastransformatorn

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

ENFASTRANSFORMATORN. Om det ingående varvtalet växlas ned kraftigt får erhåller man ett betydligt högre vridmoment på utgående axel.

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

1 Grundläggande Ellära

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Övningsuppgifter Elmaskiner-Drivsystem

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik

Fö 12 - TSFS11 Energitekniska System Lik- och Växelriktning

Några övningar som kan vara bra att börja med

Magnetism och EL. Prov v 49

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Laborationer Växelström trefas

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elteknik - inlämning 1

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Induktans Induktans Induktans Induktans

lindningarna som uppsida (högspänningssida) resp. nedsida N 1 varv medan den sekundära lindningen har N 2

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

KAPITEL 5 MTU AB

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Vi sitter på jobbet och funderade på om det finns någon bra formel för att omvandla tex 250A på 0.4KV sidan till motsvarande på 10Kv sidan.

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

Sortimentöversikt / innehåll

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Motorprincipen. William Sandqvist

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Förlustbesparingsåtgärder för nätstationer (LV) och fördelningsstationer (HV) och dess påverkan på nätets tillförlitlighet.

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

10. Kretsar med långsamt varierande ström

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

Transkript:

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Christofer Sundström 9 april 2018

Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8

Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator Tomgångsprov Kortslutningsprov 5 Beräkningsexempel

Transformatorns grunder En elektromagnetisk maskin utan rörliga delar. Arbetar enligt induktionsprincipen Användbar endast för växelström Huvuduppgiften är att omvandla (transformera) spänningen för en växelström Kan även användas för att isolera elektriska kretsar från varandra. N1 - varv N2 - varv

Primär- och sekundärlindning Primärlindningen tar emot energi från källan Sekundärlindningen avger energi till förbrukaren Upplindning är lindningen med högre spänning Nedlindningen är lindningen med lägre spänning Ok Ben Ben Energi inmatas Energi utmatas Primärlindning Sekundärlindning

Figur: Transformatorn och dess referensriktningar. En spänning u 1 (t) läggs på på primärsidan varpå en annan spännning u 2 (t) uppstår på sekundärsidan. Transformatorns arbetssätt 1 Spänningen u 1 (t) läggs på transformatorns primärsida 2 Det pulserande flödet som uppstår alstrar den inducerade emk n e 1 (t) och e 2 (t). Riktningen på spänningarna är sådana att de försöker motverka strömförändringar. 3 Den inducerade spänningen e 2 (t) driver en ström i 2 (t) 4 Förluster i transformatorn ger ett spänningsfall och utspänningen från transformatorn är u 2 (t) i 1 (t) i 2 (t) u 1 (t) e 1 (t) N1 - varv N2 - varv e 2 (t) u 2 (t) Magnetflöde Φ 1

Omsättning vid tomgång Storleken av de inducerade spänningarna är e n (t) = N n dφ(t) dt Uttryckt i magnetflöde Utgående från ett givet magnetflödet Φ = ˆΦ sin(ωt) får vi alltså emk erna dφ(t) e 1 (t) = N 1 dt dφ(t) e 2 (t) = N 2 dt = N 1 d dt ˆΦ sin(ωt) = ωn 1 ˆΦ cos(ωt) Med komplex notation för spänningarna och flödet så fås E 1 = ωn 1 Φ j E 2 = ωn 2 Φ j

Omsättning forts. Spänningarna E 1 och E 2 hänger alltså ihop enligt Spänningslagen E 1 = E / / 2 ideal transformator U 1 = N 1 (1) N 1 N 2 U 2 N 2 För en ideal transformator så är dessutom instoppad effekt lika med uttagen effekt, dvs S 1 = S 2. Alltså gäller att E 1 I 1 = E 2 I 2 Vilket ger oss Strömlagen I 1 I 2 = N 2 N 1 (2)

Kretsschema för ideal transformator För en ideal transformator så är spänningarna e n (t) = u n (t) lika. Symbolen för en ideal transformator brukar ritas enligt I 1 I 2 U 1 U 2 N1 N2 Figur: Symbol och referensriktningar för en ideal transformator.

Övertransformering av impendans Alla laster på sekundärsidan av en ideal transformator kan övertransformeras till en ekvivalent last på primärsidan. I 1 I 2 I 1 U 1 N1 N2 U 2 U 1 Z 2 Z 2 (1) (2) 1 : U 1 U 2 I2 I 1 = N 1 N 2 N1 N 2 = /Z = U 2 I 2, Z 2 = U 1 I 1 / Z 2 Z 2 = ( ) 2 N1 N 2 I fallet ovan blir I 1 lika stor för ett visst U 1 under förutsättning att ( ) 2 Z 2 N1 = Z 2 N 2

Icke ideal transformator: Förluster I en verklig transformator så har vi förluster Magnetiseringsförluster, eller Järnförluster, dvs förluster som uppkommer p.g.a. ommagnetisering av järnet. Strömförluster, eller Kopparförluster, dvs R I 2 förluster i lindningarna. Magnetflödet bestäms av spänningen så järnförluster är tomgångsförluster medan kopparförlusterna bestäms av strömmen och därmed belastningsgraden. Kopparförluster P Cu = P FB = Belastningsförluster Järnförluster P Fe = P F 0 = Tomgångsförluster

Icke ideal transformator: Modell och Kretsschema R 1 jx 1 I I 1 I 2 R 2 jx 2 I 0 U 1 R 0 jx 0 U 2 Z B N 1 N 2 Figur: Tomgångsförlusterna uppstår i R 0 och belastningsförlusterna i R 1 resp. R 2. P P FB I F 0 I 1 I 2 R 2 jx 2 I 0 U 1 R 0 jx 0 U 2 Z B N 1 N 2 Figur: Förenklad modell av en icke ideal transformator. Här har strömförlusterna från primärsidan övertransformerats till sekundärsidan. Felet hos modellen blir litet eftersom I 0 är litet i förhållande till I 1

Icke ideal transformator: Tomgångsprov Tomgångsprov P F 0 kan mätas vid ett s.k. tomgångsprov. Detta görs genom att transformatorn drivs i tomgång vid märkspänning på primärsidan U 1 = U 1M och den tillförda effekten P F 0 och tomgångsströmmen I = I 0 mäts. P I F 0 I 1 I 2 R 2 jx 2 U 1 = U 1M I 0 R 0 jx 0 N 1 N 2 Tomgång I 1 = I 2 = 0 Vi har då att P F 0 = U 0 I 0 cos(ϕ 0 )

Icke ideal transformator: Kortslutningsprov Kortslutningsprov P FB vid märkström, P FBM, kan mätas vid ett s.k. kortslutningsprov. Nedsidan kortsluts medan uppsidan matas med märkström I 1M. Spänningen U 1K justeras så att I 1K = I 1M. Försummas P F 0 så är kortslutnigsförlusterna samma som belastningsförlusterna vid märkström. Nedsidan, t.ex. sekundärsidan, kortsluts I 1K P FB I 1 I 2K R 2 jx 2 U 1K N 1 N 2 Kortslutning I 0 << I 1K I 0 försummas Vi har då att P FKM = P FBM = R 2 I2K 2 = R 2I2M 2 Z 2K = U 2K I 2K, Z 2K = R2K 2 + X 2K 2 X 2K = Z2K 2 R2 2K

Icke ideal transformator: Spänningsfall Utspänningen från en transformator U 2 är lägre än den ideala utspännigen U 20 och skillnaden kallas transformatorns spänningsfall. I I 1 I2 R 2K jx 2K I 0 U 1 R 0 jx 0 Z B U20 U 2 cos ϕ 2 ind. N 1 N 2 För en given induktiv last Z B med cos ϕ 2 så kan vi skriva U 20 = (U 2 + R 2K I 2 cos ϕ 2 + X 2K I 2 sin ϕ 2 ) 2 + (X 2K I 2 cos ϕ 2 R 2K I 2 sin ϕ 2 ) 2 eller förenklat U 20 (U 2 + R 2K I 2 cos ϕ 2 + X 2K I 2 sin ϕ 2 )

Icke ideal transformator: Spänningsfall I 2 R 2K jx 2K U 20 ϕ 2 z Z B U 20 U 2 cos ϕ 2 ind. jx 2K I 2 x ϕ 2 y R 2K I 2K U 2 x = R 2K I 2 cos ϕ 2 y = X 2K I K sin ϕ 2 Spänningsfallsformeln ϕ 2 I 2 z = X 2K I 2 cos ϕ 2 R 2K I 2 sin ϕ 2 U 20 (U 2 + R 2K I 2 cos ϕ 2 + X 2K I 2 sin ϕ 2 )

Belastningsgrad, förluster och verkningsgrad Märkeffekten för en transformator är alltid den skenbara effekten S M = U 1M I 1M = U 2M I 2M Anledningen är att transformatorns lindningar tål en viss ström innan isoleringen smälter. En märkbelastad transformator avger märkeffekten i lasten på sekundärsidan med en viss effektfaktor cos ϕ 2 P 2M (ϕ 2 ) = U 2 I 2M cos ϕ 2 Belastningsgraden x definieras som förhållandet mellan lastström och märkström eller avgiven effekt och märkeffekt enligt x = I 2 I 2M = P 2 P 2M

Belastningsgrad, förluster och verkningsgrad Verkningsgraden beror på instoppad effekt och avgiven effekt enligt η = P 2 P 1 = P 2 P 2 + P F 0 + P FB Tomgångsförlusterna P F 0 är konstanta Belastningsförlusterna P FB ökar med strömmen i kvadrat P FB = x 2 P FKM Verkningsgraden blir då uttryckt i belastningsgrad η = P 2 P 1 = x P 2M x P 2M + P F 0 + x 2 P FKM

Beräkningsexempel Enfastransformator Enfastransformator 10k/230 V 50 kva R 1 = 19 Ω X 1 = 55 Ω R 2 = 1, 5 mω X 2 = 4, 0 mω Beräkna U 2 om transformatorn märkbelastas med cos ϕ = 0, 8 ind.

Beräkningsexempel Enfastransformator Enfastransformator 10k/230 V 50 kva R 1 = 19 Ω X 1 = 55 Ω R 2 = 1, 5 mω X 2 = 4, 0 mω Beräkna U 2 om transformatorn märkbelastas med cos ϕ = 0, 8 ind. Lösning: U 20 U 2 + R 2K I 2 cos ϕ 2 + X 2K I 2 sin ϕ 2 (*) U 20 = U 2M = 230 V, om U 1 = U 1M = 10 kv S M = U 2M I 2M = 50 10 3 = 230 I 2M = = I 2M = 217, 4 A. Märkbelastning = I 2 = I 2M = 217, 4 A

Beräkningsexempel Enfastransformator, forts. Lösning, forts.: R 1 R 2K = R 2 + (U 1M /U 2M ) 2 = 19 = 0, 0015 + (10 4 2 0, 011551 Ω /230) X 1 X 2K = X 2 + (U 1M /U 2M ) 2 = 55 = 0, 004 + (10 4 2 0, 033095 Ω /230) ( ) = 230 U 2 + 0, +1155 217, 4 0, 8 + 0, 033095 217, 4 0, 6 = U 2 230 2, 0 4, 3 = 223, 67 V Om U 20 = (U 2 + R 2K I 2 cos ϕ 2 + X 2K I 2 sin ϕ 2 ) 2 + (X 2K I 2 cos ϕ 2 R 2K I 2 sin ϕ 2 ) 2 används blir U 2 = 223, 63 V.