Delårsrapport januari-augusti 2018

Relevanta dokument
Ekonomisk rapport till KS februari

Delårsrapport jan-apr 2015

Delårsrapport januari-augusti 2018

Årsredovisning Samhällsbyggnadsnämnden. Sammanfattning

Mål och budget

Delårsrapport januari - augusti 2019

Bilaga 1. Årsberättelse Samhällsbyggnadsnämnden

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

Mål och budget

Granskning av delårsrapport 2016

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018

Bilaga 1 rev Årsberättelse Samhällsbyggnadsnämnden.

Mål och budget

Ärende 17. Svar till Barn- och utbildningsnämnden avseende ansökan om tilläggsanslag ur KS oförutsett

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

Granskning av delårsrapport 2016

Bokslut 2018 FASTIGHETSVERKSAMHET

Uppföljningsrapport per april 2019, samhällsbyggnadsnämnden

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden

Delårsuppföljning augusti 2016

Budgetuppföljning för kommunstyrelsen 2015

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018

Månadsuppföljning och prognos

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(8)

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Ärende 2. Delårsrapport 1 Kommunstyrelsen år Rapporten finns publicerad i färg i Politikerrummet.

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Granskning av delårsrapport 2014

Myndighetsnämndens årsberättelse 2017

Tekniska nämnden UPPDRAG MÅLBESKRIVNING NÄMNDSPECIFIKA MÅL

Granskning av delårsrapport

1 September

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Ärende 8. Kommunstyrelsens begäran om överföring av investeringsmedel från budget 2018 till budget 2019

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NRN 2014/35-041

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2008

1 (5) Delårsrapport Kommunstyrelsen. Datum Delårsrapport Kommunstyrelsen Tertial

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Ekonomisk rapport mars 2012 med helårsprognos

05. Månadsuppföljning maj Kultur- och fritidsnämnden

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet och som delmål högre placering årligen.

KF Ärende 4. Svar på återremiss tillägg investeringsbudget

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Ekonomisk rapport februari 2012 med helårsprognos

Naturreservatsnämndens tertialbokslut

Borås Energi och Miljö AB

Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Granskning av delårsrapport 2014

Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Granskning av delårsrapport

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET

EKONOMISKT PERSPEKTIV

Granskning av delårsrapport 2015

Tertialrapport Ekonomi och Personal. Omsorgsnämnd Apr 2015

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016

Bostäder m.m. inom fastigheterna Djursätra 1, Djursätra 2 samt del av Sätra 2:1 i Sätra. Reviderat genomförandebeslut

XX-nämndens Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

Granskning av delårsrapport 2015

Kvartalsrapport 3 med prognos. September Teknisk nämnd

Månadsrapport Handläggare Kommunstyrelsen månadsrapport per oktober 2017 Driftredovisning Jan-okt 2017 Helår 2017

Granskning av delårsrapport

D.nr/2018: Handläggare Niklas Almhager Tel Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen månadsrapport per oktober 2018

Granskning av delårsrapport

Delårsrapport 2018 TEKNISK VERKSAMHET - SKATTEFINANSIERAD

Ekonomisk månadsrapport oktober 2013

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Kommunstyrelsens åtaganden med mått för år 2019 Sammanfattning

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Verksamhetsrapport för Samhällsbyggnadsnämnden

Verksamhetsplan folkhälsonämnden 2015

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårsrapport 2014

Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

5 Delår 1 (AVUX/2019:1) Beslut. Sammanfattning. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden godkänner delårsrapport

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Månadsuppföljning. April 2012

MÅLBESKRIVNING TEKNISKA NÄMNDEN

Transkript:

Tjänsteskrivelse 1(1) 18-8-21 SBN AL 18-6 Handläggare Johanna Eklind Samhällsbyggnadsnämnden srapport januari-augusti 18 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden redovisar för perioden januari-augusti ett överskott om 2 mnkr. Nämndens resultat justerat för vinterväghållningen är ett överskott om 6,1 mnkr. srapporten redovisar också styrmått och verksamhetsuppföljning för samma period. För perioden januari-augusti har drygt 46 mnkr gällande investeringar gjorts. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 augusti 18, inklusive bilaga 1: srapport januari - augusti 18. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner srapport januari - augusti 18 enligt bilaga 1. Eleonore Åkerlund Förvaltningschef samhällsbyggnad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Bilaga 1 srapport jan-aug 18 Samhällsbyggnadsnämnden 18-9-7 Sammanfattning Året inleddes med ett kraftigt snöfall och den snörika och kalla vintern blev kännetecknande för det första kvartalet. Detta visar sig också i vår snöröjningsbudget som överskrids rejält detta år, men med förhoppning om att det hämtas igen inom 6-årsperioden. Därefter följde så småningom en mycket varm vår och sommar, med behov av stora bevattningsinsatser. En berömlig insats är den snabba hanteringen av att erbjuda kommunal mark till behövande djurägare i och med att torkan medförde akut brist på bete. Av nämndens många beslut under delåret kan exempelvis nämnas 9 detaljplaner, handlingsplan för nedskräpning, ny avfallstaxa, svar på utredning om koncernövergripande GIS-policy samt hedrande namnsättning till minne av Maja Ekelöf. Under våren beslutade också nämnden att tillstyrka inköpet av Fuxboudden för att bilda naturreservat. Även flera investeringsprojekt har färdigställts såsom Alfred Nobels torg etapp 1 (gångfartsområdet), nya ställplatser på Boforsudden, rustning av Karlbergshallen samt ett intensivt arbete med asfaltering. Vi hade också hoppats att den nya konstgräsplanen på Kilsta skulle vara klar under sommaren, men dessvärre har komplikationer i genomförandet uppstått. Rekrytering och bemanning fortsätter att vara en kritisk faktor inom vissa verksamheter. Framförallt är bristen på erfaren personal mycket stor, men även intresset för att söka våra tjänster. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare är en viktig fråga för oss, men även att se hur vi kan hitta nya arbetssätt som effektiviserar verksamheten. Den totala sjukfrånvaron på förvaltningen har dessvärre ökat jämfört med 17 och ligger på 5,23 för delåret. Kvinnor är överrepresenterade bland långtidssjukskrivningarna, medan det ser jämnare ut i jämförelse mellan kvinnor och män sett till korttidsfrånvaro. Ekonomiskt ser prognosen bra ut bortsett från vinterväghållningen som blir dyrare än budgeterat.

Projektuppföljning Alfred Nobels torg Redan våren 13, då en medborgardialog om torget genomfördes, stod det klart att karlskogaborna önskar sig andra saker av ett torg än vad Alfred Nobels torg då kunde erbjuda. Efter flera års förberedelsearbete genom utredningar och dialog med medborgarna och ett beslut i kommunfullmäktige i december 16 sattes spaden i marken hösten 17. Under våren 18 fortsatte den första etappen och vid delåret januari-augusti 18 kan vi konstatera att gångfartsområdet på Urbrinken är klart och gång- och cykelvägen har flyttats från torget till Bergsmansgatan. Parkeringsplatser för rörelsehindrade har utökats med ytterligare tre platser på Stadshusgatan, där det nu finns totalt fem sådana platser. Ny förskola på Baggängen I juni 18 togs det första spadtaget i byggnationen av Karlskogas nya förskola i kvarteret Kartografen på Baggängen. Förskolan kommer att innehålla fem avdelningar med plats för upp till 95 barn, vilket innebär en förstärkning av förskoleplatser i Karlskoga. Bygget beräknas stå klart redan i slutet av 18 och kommer att ta emot förskolebarn i början av 19. Nu i slutet av augusti pågår förberedande grävarbeten inför att grunden ska ställas på plats. Nu börjar också tillverkningen i fabriken av modulerna till den blivande förskolebyggnaden. Konstgräsplan på Kilsta IP Arbetet med en ny konstgräsplan på Kilsta IP har pågått under 18 där färdigställandet tyvärr har försenats på grund av komplikationer i genomförandet. På Kilsta IP har bland annat damlaget i Rävåsens IK Karlskoga sin hemmaplan. Den nya konstgräsplanen kommer inte bara innebära ännu bättre träningsmöjligheter för lagen i föreningen utan för alla tjejer som spelar fotboll i Karlskoga. Utveckling av Boforsudden Ställplatserna för husbilar har utökats med fem nya ställplatser med el. Under sommaren har också nya papperskorgar för att källsortera restavfall, glas (färgat och ofärgat), metallförpackningar och matavfall kommit på plats. Under hösten införs en avgift på 1 kr/dygn för att parkera på ställplatserna. Under våren färdigställdes dessutom en parkouranläggning för parkour och freerunning på Boforsudden. Produktionskök i Storängen Ökningen av barn och unga har medfört att produktionen i nuvarande produktionskök blivit hårt ansträngd då köken är byggda för en mindre produktion än vad som görs idag. Sommaren 17 beslutade fullmäktige att ett nytt produktionskök ska byggas i Karlskoga. Nu pågår projektering inför byggnationen av ett nytt produktionskök som ska klara av att producera minst portioner per dag. Elektroniska körjournaler I oktober 16 beslutade kommunfullmäktige att Karlskoga kommun ska installera elektroniska körjournaler i alla sina bilar. Den elektroniska körjournalen används för att tillgodose Skatteverkets krav på dokumentation beträffande körning av kommunens bilar. Föraren slipper skriva ner körsträckan manuellt varje gång, då det sker automatiskt och digitalt. Vidare bidrar körjournalen till att resor utförs på ett trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljövänligt vis. Den chef som är ekonomiskt ansvarig för en eller flera bilar kan ta ut statistik för sina bilar i systemet TelliQ. Installationen påbörjades under våren 18 och beräknas vara klar innan 18 års slut. Cheferna informeras i samband med installationen om hur de ska gå tillväga. Centrumstråket Karlskoga kommun har under de senaste åren planerat och förberett för Centrumstråket, ett handels- och boendestråk mellan Alfred Nobels torg och skolgärdet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under det senaste halvåret förvärvat fastigheter i området med en förhoppning om att få in etableringar så att ett centrumstråk snart ska börja ta form. 2 (23)

Äspenäs Detaljplanen vann laga kraft i slutet av 17 och just nu pågår förberedelser inför försäljning av villafastigheter i området. Området är sedan tidigare kopplat till vatten- och avloppsnätet då det anslöts i samband med att reservvattenledningen, som förser Karlskoga lasarett med reservvatten, byggdes. Finnebäck Detaljplanearbetet för Finnebäck pågår för fullt. Planområdet inrymmer till stor del tomter för villafastigheter och radhus. Under hösten 18 planerar samhällsbyggnadsförvaltningen att genomföra en mindre dialog med fokus på barn och unga som underlag för detaljplanearbetet. En väg fram till Finnebäck är projekterad och byggnation beräknas påbörjas hösten 18. Våtsjötorp Detaljplanearbetet för Våtsjötorp delades in i två delar eftersom en del av området kunde planläggas utan bullerutredning medan den andra delen kräver att en bullerutredning genomförs. Detta med anledning av områdenas placering i förhållande till E18. Del 1 av detaljplanen har nu vunnit laga kraft samtidigt som vatten- och avlopp har dragits fram till fastigheterna. Del 2 av detaljplanen beräknas genomföras de närmsta åren. Loviselund Just nu bygger Karlskogahem nya lägenheter i Loviselund, i form av två punkthus ett i fyra och ett i sex våningar. Det är dessutom beslutat om ett tredje punkthus, även det sex våningar. Just nu pågår ett detaljplanearbete som ska möjliggöra för ett till hus. Samtidigt pågår samordning mellan fler intressenter som vill bygga i det kringliggande området. Moderna lärmiljöer i skolan Ett utredningsarbete pågår tillsammans med skolförvaltningen i syfte att kartlägga hur vi bör utveckla och renovera befintliga skol- och förskolelokaler så att alla barn i Karlskoga får en god och modern lärmiljö. Fokus ligger inledningsvis på att göra en kapacitetsutredning samt bygga gradänger för storsalsundervisning på Skrantaskolan. Botorps ridskola Under 17 uppmärksammades att Botorps ridskola har behov av att minska ytavrinningen av näringsämnen från dess hagar till Kilstabäcken. Dessutom har ridskolan stort behov av en samlingslokal och nya effektivare förrådslösningar. Under 18 har en utredning genomförts för att se vilka åtgärder som ska vidtas. Arbetet har redan påbörjats och i dagsläget har viss markberedning utförts för att öka ytan hagmark samt minska ytavrinningen. Under hösten 18 ska förråddsbyggnad färdigställas vilket även medför en ur arbetsmiljösynpunkt bättre gödselhantering. Under 19 ska markberedningen fortsätta samt en samlingslokal färdigställas. Hoppgrop i Stråhallen En hoppgropsanläggning står nu färdig i Stråhallen. I en hoppgrop kan man träna olika typer av volter på bland annat trampetter och nedsänkta trampoliner. Den nya anläggningen innebär att Bofors gymnastikförening kan ha bättre kvalitet på träningarna än tidigare och att gymnastiktalanger väljer att stanna kvar i Karlskoga istället för att söka sig till andra ställen. Hallen har dessutom fått nytt badmintongolv, banor för att spela padel och ny belysning. Karlbergshallen Under sommaren 18 genomgick Karlbergshallen en renovering. Hallen har nu fått ny belysning, ny ridåvägg och nytt sportgolv. 3 (23)

Resultatredovisning Nämndens resultat avgörs delvis genom mätning av en rad styrmått. Styrmåtten kopplar an till ett antal nämndmål som i sin tur kopplar an mot kommunfullmäktiges mål. Genom att mäta hur pass väl vi uppfyller målnivån för respektive styrmått får vi en bild av hur vi, procentuellt sett, når upp till nämndmålet. Följande figurer används för att symbolisera resultatet. En glad figur med grön bakgrund symboliserar att vi nått målvärdet med 96-, en neutral figur med gul bakgrund står för att vi nått målet med 65-95 och en ledsen figur med en röd bakgrund indikerar att vi uppnått -64 av målvärdet. Uppnått av målvärdet 96- Måttet Måttet 65-95 -64 är inte är mätt Målnivå mätt men saknar målnivå Överst i varje illustration presenteras nämndmålet och den uppnådda andelen av målvärdet de senaste tre åren. Detta för att det ska vara lättare att följa trenden för måluppfyllelsen. I den streckade stapeln längst till höger, bredvid delårets resultat, presenteras en prognos för helåret. Syftet är att visa vilket resultat vi förväntas oss vid årets slut. Längre ner i respektive illustration, i rutorna under nämndmålet, redogörs för varje styrmått och dess resultat de senaste tre åren i förhållande till målnivån. Observera att ett styrmåtts målnivå kan se olika ut från år till år. Resultatet presenteras i den enhet som styrmåttet normalt mäts i, till exempel index, stycken etc till skillnad mot nämndmålet som presenteras i procent uppnått av målvärdet. Exempel: Nämndmål Styrmått* Index 16 17 18 * Periodiserad målnivå för delåret Styrmått 9 8 7 6 5 4 3 2 1 uppnått av målvärdet 16 17 18 18 Styrmått stycken 9 8 7 6 5 4 3 2 1 16 17 16 17 18 18 I vissa fall, där det lämpar sig, har målnivåerna periodiserats för delår januari-augusti för att ge en rättvisare bild av nuläget. Fall där det lämpar sig är exempelvis där det rör sig om ett visst antal inspektionsbesök som ska genomföras under året, eller en viss mängd asfalt som ska läggas. Att man vid delåret inte hunnit uppfylla det mål som finns för hela året kan ses som självklart, då endast 67 av året har gått. Målnivån för delåret januari-augusti ligger alltså på 67 av den ordinarie målnivån som är för helåret. De styrmått vars målnivåer har periodiserats är markerade med en stjärna (*). Efter varje illustration följer analys och åtgärder kopplade till nämndmålet och dess resultat. Mått som inte är mätta visualiseras genom en grå stapel. I fall då ett styrmått är mätt men saknar målnivå så visualiseras detta av en vit stapel med ett kryss. Andel uppnådd måluppfyllelse (under nämndmålet) går då inte att avgöra. Även detta visualiseras genom en grå stapel. 4 (23)

Medborgar-/brukarperspektiv (nämndmål 1.1-2.1) Stor del av verksamheten ägnas åt att förbättra och underhålla medborgarnas möjligheter till transporter och rekreaktion samt lokalförsörjning av övriga verksamheter i kommunen. Snöröjning, sandning och väghållning är något som engagerar gemeneman och som såklart också är viktigt att det fungerar för alla medborgare och det är också där fokus ligger i de medarbetarenkäter som redovisas i denna rapport. Att jobba med tillgänglighet, för alla, är en prioritering och där nämnden lyckas bra även om arbete kvarstår. Nämndmål 1.1 Karlskogas vägar, gång- och cykelvägar samt skolgårdar, parker och lekplatser är trygga och säkra och har god framkomlighet för alla. Styrmått 1.1.1 Andel gcm-väg med trygghetsåtgärder. 16 17 18 uppnått av målvärdet Styrmått 1.1.2* Andel nylagd asfalt på gator och vägar per år gentemot total asfaltsyta (). 16 17 18 Styrmått 1.1.3 Antal tillgänglighetsanpassade kommunala lekplatser (ej förskolor och skolor) stycken 9 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Periodiserad målnivå för delåret 8 7 6 5 4 3 2 1 16 17 16 17 18 18 Analys och åtgärder - nämndmål 1.1 Trygghetsåtgärder på GCM-vägar innebär att vägen har tillfredställande beslysning, trygghetsröjning och bra beläggning. För att en GCM-väg ska anses ha trygghetsåtgärder krävs att samtliga tre punkter är uppfyllda. I dagsläget är inte hela inventeringen av GCM-vägarna slutförd, ungefär hälften av den totala sträckan på 8,2 milen har inventerats. Vi kan åtminstone konstatera att 45 av GCM-vägarna är tillfredställande trygga. Det kan dock gå fort för växtlighet att växa upp igen efter klippning så röjning bör ske kontinuerligt för att bibehålla god sikt i anslutning till GCM-vägarna. Tack vare den extra satsningen vi fått till asfalt i år kommer vi under säsongen kunna göra flera extra insatser på gator och vägar runt om i Karlskoga, både gällande kvalité och sträcka. Under sommaren har flera stora asfaltsarbeten genomförts, där Skrantahöjdsvägen, Baggängsvägen och Hyttåsvägen är några exempel. Arbetet pågår fortsatt under hösten och just nu är förberedelser i full gång på Stolpetorpsvägen och Fisksjöleden. Två av gatorna i det aktuella asfaltsprogrammet består av stenkolsasfalt, vilket kräver mer omfattande insatser vid nyläggning vilket också ökar kostnaden. Asfaltsinventering pågår, men vi planerar att genomföra en mer grundlig inventering 19 då vi borrar genom vägarna för att se hur de ser ut längre ned. Syftet är att öka gatornas kvalitet framför kvantitet. Resultatet för delåret 18 gällande andelen nylagd asfalt har inte mätts, utan resultatet redovisas i årsberättelsen. Vi behöver ta fram en ny mätmetod med tydliga kriterier för mätningen, för att resultatet ska vara tillförlitligt och jämförbart år efter år. Tillgänglighetsanpassade lekplatser har minst en tillgänglighetsanpassad utrustning, det kan till exempel vara underlaget, gunga, sandlåda eller rutschkana. I år har vi ännu inte tillgänglighetsanpassat någon mer lekplats. 5 (23) 18

Nämndmål 1.2 Karlskoga kommuns egna publika lokaler är tillgängliga för alla. uppnått av målvärdet 16 17 18 18 Styrmått 1.2.1 Andel publika lokaler som är tillgängliga för rörelsehindrade (). 16 17 18 Styrmått 1.2.2 Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt syn (). Styrmått 1.2.3 Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt hörsel (). 16 17 16 17 18 18 Analys och åtgärder - nämndmål 1.2 Kommunens satsning på tillgänglighet syns på de positiva resultaten. Åtgärder vidtas kontinuerligt vid renovering och upptäckta brister, samt vid nybyggnation. Främst är det åtgärder för rörelsehindrade som vidtagits men även för personer med nedsatt syn och hörsel. I de fall vi har svårt att uppfylla kraven på tillgänglighet är det i äldre lokaler där kostnaden för ökad tillgänglighet är mycket stor. Vi är mycket medvetna om var problemen finns och försöker åtgärda dessa inom ramen för driften samt med extra anslag såsom Rådet för funktionshindersfrågor (RFF) och även Agenda. 6 (23)

Nämndmål 1.3 Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark för bostadsbyggande. uppnått av målvärdet 16 17 18 18 Styrmått 1.3.1 Antal tomter byggklar mark för bostadsbyggande (st). Antal 45 35 25 15 5 16 17 18 Målnivå enligt bostadsplaneringsprogrammet Analys och åtgärder - nämndmål 1.3 Antalet byggklara tomter för bostadsbyggande har ökat något sedan årsskiftet. Någon målnivå är inte satt men i kommunens bostadsplaneringsprogram (antaget av fullmäktige juni 17) anges att ett -tal byggklara tomter för bostadsbyggande bör finnas till försäljning, varav ett -tal i kommunens ägo. Det gäller att hitta en balans i rätt antal lediga tomter. Byggklar tomt innebär mindre väntetid för husbyggaren medan för många byggklara tomter som inte är sålda kostar. Av de byggklara tomterna är ungefär hälften reserverade just nu men anses fortfarande vara lediga då det ännu inte är säkert att försäljning kommer att ske. Framöver tillkommer ett -tal tomter vid Äspenäs och ett -tal tomter i Finnebäck. Dessa tomter förbereds just nu inför försäljning längre fram. I östra delarna av Karlskoga har det varit en viss stiltje i nya tomter då bullerutredningen pågår, några tomter kan komma till genom en ändring av befintliga detaljplaner. 7 (23)

Nämndmål 1.4 Karlskoga kommun ska erbjuda goda möjligheter till rekreation i skog, mark och vattenmiljö. uppnått av målvärdet 16 17 18 18 Styrmått 1.4.1 Andel av kommunens förvaltade naturreservat som har god standard (). 16 17 18 Analys och åtgärder - nämndmål 1.4 Nollmätning genomfördes 18 med en ny metod för mätning i enlighet med en framtagen matris (17). Vid bedömning enligt matrisen på reservatens samlade standard för besöksanordningar (vandringsleder, skyltar, spänger etc) så kan vi se att trots att vi de senaste åren gjort många bra satsningar så är det mycket arbete som återstår innan reservaten har den standard som krävs. 8 (23)

Nämndmål 2.1 Det ska vara enkelt att komma i kontakt med samhällsbyggnadsnämndens verksamheter och man ska mötas av god service och trevligt bemötande. uppnått av målvärdet 16 17 18 18 Styrmått 2.1.1 Andel brukare som är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet som helhet (). 16 17 18 Styrmått 2.1.2 Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet (). 16 17 18 Styrmått 2.1.3 Hur nöjda medborgarna är med miljöarbetet i kommunen (index). index 16 17 18 Analys och åtgärder - nämndmål 2.1 Resultatet är en sammanslagning av egna enkäter som nämnden skickat ut dels till de kunder som förvaltningen haft, men även ett slumpmässigt urval av medborgarna. Resultatet är sämre än tidigare år. Vi kan se, precis som vid förra mätningen vid helåret 17, att kvinnor är mindre nöjda än män. Resultaten skiljer sig ganska mycket mellan könen och störst skillnad är det gällande bemötande där 46 av männen är nöjda, medan endast av kvinnorna. Orsaken till detta är något vi får undersöka vidare. Vi har av olika anledningar inte skickat ut enkäter till våra direkta brukare i lika stor utsträckning som tidigare. Ett projekt pågår där vi tittar på hur vi kan få ett bättre underlag som är representativt för hela samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Styrmått 2.1.3 mäts vartannat helår, nästa gång 18. 9 (23)

Medarbetarperspektiv (nämndmål 4.1) För några år sedan hade samhällsbyggnadsnämnden mycket bra resultat i medarbetarundersökningar. De senaste årens resultat ger en antydan om den påfrestning som förvaltningen har under denna högkonjunktur. Den nya organisationen börjar sätta sig, nya avdelningschefer och förvaltningchef börjar bli varma i kläderna. Två av avdelningscheferna har dock bytts ut våren 18 vilket har bidragit till att de förväntat höjda resultaten låtit sig vänta. Vi fortsätter att vidta åtgärder för att få en mer positiv utveckling. Med flera nya arbetssätt, där medarbetarna har stort inflytande, ansvar och möjligheter att påverka sin arbetssituation, är vi övertygade om att vi är på rätt väg och att vi snart kan nå högre resultat. Nämndmål 4.1 Samhällsbyggnadsnämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. uppnått av målvärdet 16 17 18 18 Styrmått 4.1.1 Medarbetarindex (index). Index 16 17 18 Styrmått 4.1.2 Ledarskapsindex (index). Index Styrmått 4.1.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (). 16 17 16 17 18 18 Fortsättning finns på nästa sida (23)

Styrmått 4.1.4 HME Motivation: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index). Index Styrmått 4.1.5 HME Ledarskap: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index). 16 17 Index 17 18 18 Styrmått 4.1.6 HME Styrning: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index). Index 16 16 17 18 Analys och åtgärder - nämndmål 4.1 Alla fyra avdelningschefer byttes ut 16, och på två av avdelningarna byttes avdelningscheferna ut nu igen, våren 18. Så ännu har den nya ledningsorganisationen inte hunnit sätta sig helt. Vi ser att vi för nämndmålet, totalt sett, befinner oss på samma nivå när det gäller andel måluppfyllelse. När det gäller styrmåtten för motivation respektive ledarskap har vi ökat något men gällande styrmåttet för styrning har vi istället minskat. Männen är nöjda i något större utsträckning än kvinnorna när det gäller motivation och ledning men istället något mindre benägna att rekommendera den egna arbetsplatsen. Männen tycker i större utsträckning att styrningen är tydlig. Vi tror att vi kan öka tydligheten i styrningen dels genom arbete med och implementering av förvaltningens verksamhetsmanual som nu är under uppbyggnad. Verksamhetsmanualen är tänkt att fungera som en kärna i verksamheten och i den beskriver vi våra gemensamma värderingar och arbetssätt. Även verksamhetsplanering är något vi tror kommer bidra till en större tydlighet i styrningen. Verksamhetsplanering ska ske på avdelning- och enhetsnivå inom hela förvaltningen och alla ska vara med och bidra. Kommunen implementerar just nu beslutsstödssystemet Hypergene som ska underlätta verksamhetsplanering och uppföljning i hela organisationen. I Hypergene knyts aktiviteter och uppdrag till nämnd- och fullmäktigemål, i syfte att skapa en röd tråd kring styrningen. Vi tror att ökad insyn och delaktighet i verksamhetsplanering och uppföljning även bidrar till ökad måluppfyllelse för medarbetarnas upplevda motivation i arbetet samt uppfattning om sin närmaste chef. Vi ser fortsatt att vår höga andel upprättade dokumenterade rutiner och arbetssätt är en styrka när förvaltningen genomgår personalförändringar. Styrmått 4.1.1 och 4.1.2 mäts ej i delåret. 11 (23)

Utvecklingsperspektiv (nämndmål 5.1-7.1) Det är fortsatt hårt tryck på exploateringsförfrågningar och det är viktigt att samhällsbyggnadsnämnden inom sitt ansvarsområde är drivande för att säkerställa att kommunen utvecklas i önskvärd riktning. Vidare kan vi konstatera att de insatser vi gör, gällande planering och utförande av nämndens uppdrag är socialt/kulturellt, ekonomisk och ekologiskt hållbara, även om en del arbete kvarstår med att utreda om fastställda rutiner och handlingsplaner följs inom området. Nämndmål 5.1 Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark att tillgå för näringslivsetableringar. uppnått av målvärdet 16 17 18 18 Styrmått 5.1.1 Antal hektar planlagd mark för handel och industri (hektar). hektar 45 35 25 15 5 Styrmått 5.1.2 Antal hektar byggklar mark för handel och industri (hektar). hektar 45 35 25 15 5 16 17 16 17 18 18 Analys och åtgärder - nämndmål 5.1 Måttet har inte mätts till delåret utan redovisas till helåret 18. en är dock att vi inte kommer att nå upp till målnivån för nämndmålet då vi dels har sålt av stor del av den mark vi haft för ändamålet på grund av en ökad efterfrågan senaste året. En annan anledning är att efterfrågan på mark för bostadsbyggande har varit stor de senaste åren vilket har föranlett att vi har prioriterat på att ta fram byggklar mark för just bostadsbyggande. Nu ser vi att efterfrågan på industrimark fortsätter att öka och vi måste iordningställa byggklara handels- och industritomter snarast möjligt för att ha mark redo för näringslivsetableringar. 12 (23)

Nämndmål 5.2 Näringslivet är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. uppnått av målvärdet 16 17 18 18 Styrmått 5.2.1 Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse (index) Index 16 17 18 Analys och åtgärder - nämndmål 5.2 Vi mottog resultatet för 17 i maj 18, därmed kan resultatet redovisas först nu vid delåret 18. I figuren ovan presenteras resultatet under 17 eftersom det är för det året resultatet gäller. Vi kan se att nöjdheten har ökat något sedan 16. Den något sämre måluppfyllelsen beror på höjd målnivå. 13 (23)

Nämndmål 6.1 I planering och utförande av nämndens uppdrag är social/kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling ett ledord. Styrmått 6.1.1 Procentuell minskning av inköpt energi per kvadratmeter i kommunens lokaler (basår 9) (). 18 16 14 12 8 6 4 2 Styrmått 6.1.4 * Antal utvecklingsplaner (stycken/år). Antal 5 4 3 2 1 Styrmått 6.1.7 Hur nöjda är medborgarna med miljöarbetet i kommunen (index). uppnått av målvärdet Styrmått 6.1.2 Andel fordonsbränsle som är biogas i kommunens fordon (). Styrmått 6.1.5 * Antal anställda som har gått säker körning utbildning (stycken/år). Stycken 16 17 Styrmått 6.1.3 Andel personal och förtroendevalda som har genomfört jämställdhetsutbildning på samhällsbyggnadsförvaltningen (). Styrmått 6.1.6 Andel miljöbilar i Karlskoga kommun (). 18 18 16 17 16 17 16 17 18 18 18 16 17 18 Periodiserad målnivå för delåret Periodiserad målnivå för delåret 16 17 16 17 18 18 16 17 18 Analys och åtgärder till nämndmål 6.1 finns på nästa sida 14 (23)

Analys och åtgärder - nämndmål 6.1 Vi ser en ökning i andel miljöbilar i Karlskoga kommun. Varefter personbilar behöver bytas ut ersätts de med biogasbilar. Trenden är en fortsatt ökning och om vi fortsätter att byta ut bilarna i den takt vi gör nu så kommer vi nå målet med att vara fossilfria år, som är det nationella målet. Tyvärr är det svårt att köpa in större fordon som drivs av biogas då biltillverkarna inte satsar på biogas för dessa fordon i lika stor utsträckning längre. Vi överträffar målet gällande andel fordonsbränsle som är biogas i kommunens fordon. Att andelen biogas ligger högre än andelen biogasbilar signalerar att de bilar som drivs av biogas körs mer än de som drivs av fossila bränslen. Ser vi till andel biogas i just biogasfordonen så ligger resultatet på. Vi genomförde en nollmätning av styrmåttet gällande jämställdhetsutbildning vid helåret 17. Vi ser nu att vi når vårt uppsatta mål och kan konstatera att nästan hälften av de anställda och förtroendevalda har gått utbildningen. Vi räknar med att fortsätta erbjuda minst en omgång JGL-utbildning per år, nästa omgång beräknas till hösten 18. Vi når målet på en utvecklingsplan för delåret trots ett högt tryck på nya planer samtidigt som vi har två relativt nya fysiska planerare och en föräldraledighet. Förvaltningen har inte erbjudit några platser för utbildning i säker körning under delåret 18. Detta på grund av att allt fokus har lagts på installationer av elektroniska körjournaler. Vi planerar att återigen erbjuda utbildning hösten 18. Styrmått 6.1.1 och 6.1.7 - mäts inte till delåret, mäts nästa gång till helåret 18. 15 (23)

Nämndmål 7.1 Karlskoga kommun har fysiska lärmiljöer som stimulerar och utvecklar barn och unga. uppnått av målvärdet 16 17 18 18 Styrmått 7.1.1 Andel elever som är nöjda med skolan fysiska lärmiljöer ute (). 16 17 18 Analys och åtgärder - nämndmål 7.1 Inget resultat till delåret. Resultatet ska framöver mätas, i en nollmätning, genom en enkät som skolförvaltningen genomför. Nämnden har dock vidtagit flertalet åtgärder i utemiljö på skolgårdar, till exempel på Bregårdsskolan och Skrantaskolan där eleverna själva varit med och påverkat hur de vill ha sin utemiljö. 16 (23)

Driftredovisning DRIFTREDOVISNING (tkr) DELÅR jan-aug 17 BOKSLUT 17 UTFALL jan-aug 18 PROGNOS 18 BUDGET 18 AVVIKELSE 18 Kostnader 161 887 253 5 174 561 252 649 257 649 5 *varav personal 29 942 43 767 735 47 857 47 857 Intäkter -132 479-4 482-137 392-198 854-198 854 Nettokostnader 29 8 49 98 37 169 53 795 58 795 5 Nettobudget 34 587 59 58 39 197 58 795 58 795 Resultat i förhållande till budget 5 179 9 9 2 28 5 5 Nettokostnader per verksamhet Nämnd/ledning och stab 7 481 17 886 13 199 15 828 15 828 Mark och planering 2 89 2 891 1 473 3 15 3 15 Teknik och fastighet 14 896 21 5 14 811 26 482 34 482 8 Vinterväghållning 4 9 6 516 7 686 8 4 5 4-3 Summa nettokostnader 29 6 49 98 49 98 53 795 58 795 5 17 (23)

Kommentarer till driftredovisning Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott om 2 mnkr efter sista augusti. Nämndens resultat justerat för vinterväghållningen är ett överskott om 6,1 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnd/ledning/stab redovisar efter augusti ett underskott om 2,6 mnkr, i vilket kostnad för avskrivningar per sista augusti är inräknad. Justerat för effekten av avskrivningskostnaden har nämnd/ ledning/stab förbrukat 6 tkr över budget. Underskottet inom nämnd/ledning/stab beror främst på att viss avtalsfakturering görs under hösten samt att licenskostnader för helår betalats under årets början. Mark och planering redovisar ett överskott om 5 tkr jämfört mot budget. Överskottet beror främst på att vakanser samt tjänstledigheter finns inom avdelningen. Teknik och fastighet redovisar ett överskott om 8,2 mnkr efter augusti. Till stor del beror överskottet på att planerat underhåll redovisas som investering i och med tillämpning av komponentavskrivning, efter augusti genererar detta ett överskott om 5,6 mnkr, helårsprognosen är oförändrad 8 mnkr för 181). Övriga kostnader inom fastighet har varit lägre än budget för perioden, vilket är normalt under sommarmånaderna då kostnader för el, värme är låga. Under hösten kommer en avgiftsfri timme införas för parkering i centrum, intäktsbortfall på grund av detta förväntas ge effekt först 19 när den avgiftsfria timmen gäller hela året. Kostnaden för vinterväghållning var hög under vintern 17/18, utfallet efter augusti är 2,2 mnkr högre än årsbudget. en för året är ett underskott om 3 mnkr för vinterväghållningen, vilket är en uppskattning utifrån vad som förbrukats under november december de senaste åren. En intäkt för skötsel på fastigheter som är periodiserad över hela året är medräknad i prognosen men inte i utfallet augusti. 1) Fastighet beräknas göra ett överskott om 8 mnkr för 18 på grund av tillämpning av nya redovisningsregler. I och med övergång till komponentavskrivningar ska viss del av det planerade underhållet som redovisats i driften enligt de gamla reglerna nu tas upp i anläggningsregistret och redovisas som en investering. Detta kommer inte påverka kostnaden för ett objekt sett till dess hela livslängd. 18 (23)

Uppföljning av treårsbudget Period 17 19 REDOVISNING (TKR) Ingående balans 18 18 17-19 Resultat i förhållande till budget 2 628 Kommentarer till treårsbudget Nämnden fick med sig ett överskott om 5 tkr från den föregående treårsperioden. Resultatet efter 17 var ett överskott om 1 923 tkr, justerat för effekten av övergång till komponentavskrivningar som genererade ett överskott om 9 83 tkr. en för treårsperioden 17-19 är ett nollresultat. Utrymmet kommer att användas till att göra personalförstärkningar under kommande år, under 18 kommer också en satsning kring Bofors stationsområde genomföras. Uppföljning av sexårsbudget - vinterväghållning Period 17 22 REDOVISNING (TKR) Ingående balans 18 18 17-22 Resultat i förhållande till budget -1 46-3 Kommentarer sexårsbudget Från och med 17 tillämpas sexårsbudget för vinterväghållning, resultatet för 17 blev ett underskott om 1 46 tkr. Vinterväghållningen för det första halvåret 18 var kostsam och prognosen för helåret är ett underskott om 3 mnkr. en för sexårsperioden är ett nollresultat. 19 (23)

Investeringskostnader Investeringar (tkr) Utfall jan-aug 18 18 Budget 18 Avvikelse 18 Överförs till nästa år Beställda projekt 18 Karlbergskolans gymnastiksal 6 559 6 559 6 559 Golv omklädningsrum Strandbadet 1 1 1 Åtgärdsplan vatten 3 1 6 6 Elektroniska körjournaler 6 Ställplatser inkl brygga 242 Produktionskök FHN 9 2 11 9 9 Varumottagning och lastkaj FHN 3 3 Soprum enl avfallsplan FHN 1 1 Allvädersbanor Nobelstadion KFN 2 2 Hoppgropsanläggning Stråhallen KFN 2 398 2 215 2 215 Badmintongolv Stråhallen KFN 2 1 1 Ridhuset KFN 7 7 3 711 515 28 24 17 9 17 9 Årets ram Förvaltningsgemensamma 1 1 1 Reinvestering lokaler1) 5 992 25 68 16 971-8 97 Reinvestering gator/maskiner 8 953 16 767 17 149 382 4 Tilläggsbudget asfalt 6 15 15 Tilläggsbudget skolor 56 2 28 28 Konstnärlig utsmyckning 2 2 1 469 1 219 1 219 15 991 84 81 589 21 5 29 669 Beställda projekt 16 Ny förskola 7 19 334 17 834-1 Konstgräsplan -92-92 - 12 615 19 242 17 754-1 488 (23) Fortsättning på nästa sida.

Investeringskostnader fortsättning Investeringar (tkr) Utfall jan-aug 18 18 Budget 18 Avvikelse 18 Överförs till nästa år Projekt från tidigare år Projekt fastighet 6 658-58 Projekt gata/park -1 136 2 7 2 7 Övriga projekt 232 1 8 1 8-198 4 173 4 115-58 Omsättningstillgångar Försäljning mark/fastigheter -4 186-4 186 4 186 Aggerudsviken/detaljplan 729 729-729 Centrumstråk/marklösen -754-754 754 Exploatering 7 5 5 51-5 51 3 368 8-8 Delsumma inom budget 31 4 2 953 138 486 35 533 46 163 VA Villingsb./Ö Möckeln 2) 8 7 8 7-8 7 Förvärv Villingsberg 1.7 3) Delsum. 2 1 (23) 5 481 2 761-2 761 14 221 11 1-11 1 Summa investeringar 46 25 114 454 138 486 24 32 46 163 21 (23)

Kommentarer till investeringar Årets investeringsram uppgår till 138 mnkr, varav 37 mnkr är budgetmedel överförda från tidigare år. I juni beslutade kommunfullmäktige att tillägg till investeringsbudgeten med 15 mnkr för asfaltering samt mnkr till förbättring av skolans lärmiljöer. Planering inför förbättring av lärmiljöerna pågår, prioriterade skolor är Skrantaskolan, Österledskolan och Aggerudskolan. Renovering av Karlbergsskolans gymnastiksal är färdigställd, kostnaden för detta tas inom reinvestering lokaler. Planering av den nya Karlbergshallen är igång. Produktionskökets byggande sker enligt tidsplan och byggnationen ska färdigställas under 19. Huvuddelen av kostnaden ligger 19. Den första etappen av ombyggnad av torget är färdigställd, bidrag från trafikverket är beviljat och projektet slutredovisas mot trafikverket under hösten. Exploatering av det nya bostadsområdet Äspenäs är igång och tomtförsäljning påbörjas under hösten. Under våren genomfördes förvärv i del av fastigheten Villingsberg 1:7, i syfte att bilda ett kommunalt naturreservat, Fuxboudden. Förhandsbesked om markåtkomstbidrag är beviljat hos Naturvårdsverket. 1) Beräknat underskott mot tilldelad ram beror på nya regler i och med tillämpning av komponentavskrivningar, viss del av planerat underhåll som tidigare räknats som drift ska föras mot anläggningsregistret. Detta kommer inte påverka kostnaden för ett objekt sett till dess hela livslängd. 2) KF beslut 11-6-21 134-135 3) KF beslut 18-3-27 47 22 (23)

Internkontroll För samhällsbyggnadsnämnden är 18 års internkontroll följande två punkter: 1. Att nämnden säkerställer att upprättade underhållsplaner till kommunens fastigheter i huvudsak följs. 2. Att nämnden följer upp beslutade handlingsplaner. Resultatet av interkontrollen kommer att redovisas i samband med årsberättelsen för 18. Nyckeltal Redovisas i årsrapporten. 23 (23)