1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila försvaret (Dnr 2014-3277), och MSB:s rapportering om planering inför höjd beredskap (Fö2013/917/SSK, Dnr 2013-2330) Sammanfattning Svenska Röda Korset välkomnar att MSB:s uppdrag under höjd beredskap tydliggörs. Vi saknar dock en förståelse för och analys över hur frivilligorganisationerna (som del av det civila försvaret) kan användas, stärkas och utvecklas i förhållande till den nya säkerhetspolitiska situationen, och hur dessa ska involveras i arbetet med planering inför höjd beredskap. Svenska Röda Korsets roll och särskilda ställning till staten, den sk stödjande rollen, under bl.a. höjd beredskap behöver tydliggöras och övas med berörda aktörer. Svenska Röda Korset anser att svensk försvars- och säkerhetspolitik måste fokusera på människan i krisen både som det primära skyddsvärda objektet, och som en kapacitet i att hantera säkerhetsutmaningar. En följd av detta är, enligt vår mening, att idag när hoten mot vårt samhälle inte längre endast är statliga, kan inte heller responsen på dessa vara drivna av endast statliga företrädare. Bakgrund Regeringen beslutade den 25 april 2013 (Fö2013/918/SSK) att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett uppdrag avseende planering inför höjd beredskap (civilt försvar). MSB skulle i samråd med berörda myndigheter redovisa hur bevakningsansvariga myndigheters planering för höjd beredskap kan bedrivas så att den kan ske med beaktande av behovet av samverkan med Försvarsmakten. Myndigheten skulle även redovisa hur arbetet med krisberedskapsåtgärder och åtgärder vid höjd beredskap inom
2 ramen för planeringsarbetet kunde förbättras. I förhållande till detta uppdrag redovisade MSB sina förslag i Rapportering av uppdrag avseende planering inför höjd beredskap (Dnr 2013-2330). MSB anser att arbetet med planering inför höjd beredskap ska ta sin utgångspunkt i en stark krisberedskap, och bedömer att arbetet med att bygga upp krisberedskapen måste bedrivas långsiktigt. Regeringen beslutade även den 26 juni 2014 (Fö2014/1217/SSK) att ge MSB i uppdrag att redovisa hur det civila försvaret kan utvecklas och stärkas. Redovisningen (Dnr 2014-3277) presenterade ett antal åtgärder för att utveckla och stärka både MSB:s samordningsroll inom det civila försvaret, och dess uppgift att företräda det civila försvaret centralt. Svenska Röda Korset har beretts tillfälle att yttra sig kring bägge dessa redovisningar. I detta yttrande lämnar Svenska Röda Korset samlat sina synpunkter på dels de förslag som MSB lämnar i de två redovisningarna, dels på några av de frågeställningar rörande civilt försvar som aktualiserats i samband med uppdragen till MSB och i förhållande till den nya Försvarspolitiska inriktningen (Prop. 2014/15:109). Svenska Röda Korsets synpunkter Svenska Röda Korset har inget att invända mot de förslag som MSB presenterar. Vi välkomnar att MSB:s uppdrag under höjd beredskap tydliggörs. Vi saknar dock en förståelse för, och analys över, hur ideella föreningar/ frivilligorganisationer (som del av det civila försvaret) kan användas, stärkas och utvecklas i förhållande till den nya säkerhetspolitiska situationen, och hur dessa ska involveras i arbetet med planering inför höjd beredskap. De förslag som MSB presenterar är i hög grad inriktade mot myndigheter och Sveriges länsstyrelser - trots att frivilligorganisationer, tillsammans med statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag utgör del av det civila försvaret. Den nya Försvarspolitiska inriktningen (Prop. 2014/15:109) utpekar att totalförsvaret ställer just krav på ett brett engagemang och förankring i samhället. Frivilligorganisationernas verksamheter är ett viktigt bidrag till detta. I MSB:s redovisningar berörs inte frivilliga/ideella organisationers verksamheter och bidrag till det civila försvaret under höjd beredskap. Endast kort berörs de frivilliga försvarsorganisationerna (FFO) - vilka endast utgör en begränsad del av Sveriges frivilligorganisationer. Under höjd beredskap kommer Sveriges samlade resurser inom Totalförsvaret att behövas, inkl. civilsamhällets och frivilligorganisationernas kompetens och resurser. Ett robust Totalförsvar måste hitta former för att inkludera frivilligorganisationerna. Det breda civilsamhället och frivilligorganisationer måste tidigt inkluderas i det förberedande arbete som sker inför höjd beredskap, samt ges förutsättningar för att kunna delta i arbetet under höjd beredskap. Det handlar både om informations och kunskapsspridning, och övning i rutiner, roller och verksamheter. De frågeställningar som MSB lyfter avseende bl.a. kommunikationsmöjligheter mellan och inom myndigheter etc, är även relevanta för delar av frivilligorganisationerna. Den översyn som nu pågår av regler, rutiner, och resurser inför höjd
3 beredskap måste i större utsträckning se till de behov och resurser som finns hos bl.a. frivilligorganisationerna, och hitta former för att inkludera dessa i arbetet före, under och efter höjd beredskap. SRK och den stödjande rollen I sammanhanget är det också relevant att lyfta Svenska Röda Korsets s.k.stödjande roll till staten. Utifrån denna stödjande roll finns det särskilda skäl till varför Svenska Röda Korset både kan och bör, tydligt och tidigt, inkluderas i verksamheter kopplande till vår förmåga under höjd beredskap. Nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar har en stödjande funktion till sina regeringar inom det humanitära området. Det innebär ett särskilt partnerskap mellan föreningarna och de offentliga myndigheterna i landet. En nationell förening kan efter överenskommelse med landets regering eller med en myndighet utföra humanitär verksamhet som staten har det yttersta ansvaret för. Verksamhetens karaktär är beroende av i vilket sammanhang den nationella föreningen verkar men omfattar nödhjälp, katastrofberedskap, hälso- och sjukvård, efterforskning av saknade familjemedlemmar och stöd till staten i arbetet med att leva upp till skyldigheter under internationell humanitär rätt. Röda Korsets grundprinciper måste under alla omständigheter styra föreningens verksamhet. Därför måste föreningen ibland avstå från att utföra humanitära uppgifter som stöd till myndigheterna. Röda Korsets särskilda ställning grundas på internationell humanitär rätt, nationell lagstiftning och beslut fattade av internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen. Den stödjande rollen och organisationens särskilda ställning i internationell och nationell rätt skiljer Röda Korset från andra humanitära organisationer. Svenska Röda Korset har inom den stödjande rollen två huvudriktningar; 1) verksamheter relaterade till situationer då det råder väpnad konflikt, samt 2) övriga verksamheter. Verksamheter relaterade till situationer då det råder väpnad konflikt baseras framför allt på 1949 års Genèvekonventioner med tilläggsprotokoll och är i många avseenden helt unika för Röda Korset. Exempel på sådana uppgifter är Nationella upplysningsbyrån (NUB), att bevaka användningen av rödakorsemblemet och att stödja regeringen i att säkerställa respekt för humanitär rätt. Andra uppgifter som är unika för Röda Korset är efterforskning av saknade personer och familjeåterförening. Övriga verksamheter omfattar insatser för riskreducering och katastrofhantering samt folkhälso-, utvecklings- och social verksamhet. Exempel på sådana verksamheter är utbildning och registerhållning av krisstödjare vid Arlanda/Bromma och Sturups flygplatser, medverkan i UD:s stödstyrka, vård av krigs- eller tortyrskadade och stöd till anhörigvårdare. Det finns sedan tidigare generella överenskommelser med den offentliga sektorn, till exempel Överenskommelsen mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och idéburna organisationer inom det sociala området. Den fastställer gemensamma principer för samverkan mellan idéburna organisationer och offentliga myndigheter inom det sociala
4 området (d.v.s. avseende hälso- och sjukvård och social omsorg). En motsvarande överenskommelse finns inom integrationsområdet. Mot bakgrund av dessa uppdrag och erfarenheter är det tydligt att Svenska Röda Korsets roll före, under och efter höjd beredskap behöver tydliggöras och övas med berörda aktörer. SRK och de frivilliga försvarsorganisationerna Utöver vår sk stödjande roll till staten är Svenska Röda Korset också en av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna (FFO) som utpekas i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Enlig förordningen inkluderas Svenska Röda Korset som en frivillig försvarsorganisation endast i fråga om medverkan i totalförsvarets sjukvård och i verksamheten för civilbefolkningens skydd i krig. Inte bara för vår räkningar, men även för att maximera användningen av de frivilligresurser som finns i landet, är det viktigt när man diskuterar civilsamhällets och frivilligorganisationernas roll före, under och efter höjd beredskap att man breddar inkluderingen till betydligt fler aktörer än de 18 särskilt utpekade frivilliga försvarsorganisationerna. Huvudparten av Svenska Röda Korsets humanitära arbete ligger t.ex. utanför detta begränsade område. Vidare är FFO:s uppdrag, enligt förordningens 1 begränsade till verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret. Vi instämmer i MSB:s kommentarer att FFO är tämligen okända hos en majoritet av Sveriges yngre befolkning. Vi kan också se att de utmaningar samhället skulle stå inför under höjd beredskap skulle kräva ett annat slags folkligt engagemang än det som fångas upp av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna. Det finns skäl för att se över vilka organisationer som inkluderas som FFO, och se hur dessa kan utökas med organisationer som utifrån ett bredare (och mer aktuellt) perspektiv kan verka för säkerhet och trygghet. Det breddade säkerhetsbegreppet? De uppdrag som MSB har fått och den nya försvarspolitiska inriktningen fokuserar på hantering av ett militärt angrepp från Ryssland. Det är en tydlig omsvängning från analyserna i Försvarsberedningens rapporter 2013 (bl.a. Ds. 2013:33), och det breddade säkerhetsbegrepp som där användes. Där konstaterades att världen står inför svåra utmaningar för att hantera förändringarna i globaliseringens spår kopplade till säkerhet. Det är inte bara väpnade konflikter som leder till våld och social oro i samhället, utan detta är ofta kopplade till organiserad kriminalitet, växande inkomstklyftor, strukturell arbetslöshet och brist på framtidstro. Skilda politiska åskådningar är inte längre den primärt konfliktdrivande faktorn. Ursprunget till instabilitet och konflikter hittas snarare i interna samhälleliga motsättningar.
5 Även om regeringen idag bedömer att ett ev hot från Ryssland har ökat kvarstår alltjämt de utmaningar som Försvarsberedningen identifierade. Svenska Röda Korset efterlyser åtgärder att möta dessa hot mot samhället och den enskilda människans säkerhet. Vi saknar resonemang kring mänsklig säkerhet, och efterfrågar en ökad förståelse för kopplingen mellan socialt/ekonomiskt utanförskap och säkerhet. Dessa utmaningar för Sveriges, och medborgarnas säkerhet, är omedelbara och verkliga. Det är tydligt att social- och ekonomisk utsatthet är konfliktdrivande. Samtidigt som alltfler barn börjar skolan och livslängden ökar i de flesta länder, växer skillnaderna mellan de allra fattigaste och de allra rikaste, och klyftorna ökar både mellan och inom länder. Denna ojämlikhet hotar den sociala hållbarheten genom att det blir allt svårare att upprätthålla det sociala kontraktet i samhället, där människor har tillit till varandra och till samhällsinstitutionerna och deltar aktivt i olika sammanhang, där sådan tillit skapas. Ytterst kan detta leda till oro och konflikter. Det vi idag ser i Sverige, med ökande klassklyftor och områden som präglas av segregation och oro, riskerar att utmana en form av säkerhet vi under lång tid har tagit för given. Denna typ av hot kommer inte utifrån utan växer långsamt i vårt eget samhälle, och sättet att hantera denna form av utmaningar kräver förebyggande arbete på lokal nivå. En utveckling där människor i samhället misstror eller direkt motverkar samhällets organ och företrädare utmanar i grunden förutsättningarna för ett samhälle. Mot en sådan utveckling behöver samhället såväl stat, frivilligorganisationer som enskilda människor gemensamt arbeta för att skapa förutsättningar för tillhörighet och tillit. Svenska Röda Korsets syn på vad säkerhet är, och hur den bäst stärks, medför som framgått ovan att svensk försvars- och säkerhetspolitik i ökad utsträckning måste fokusera på människan i krisen både som det primära skyddsvärda objektet, och som en kapacitet i att hantera säkerhetsutmaningar. En följd av detta är, enligt vår mening, att idag när hoten mot vårt samhälle inte längre endast är statliga, kan inte heller responsen på dessa vara drivna av endast statliga företrädare. Röda Korsets erfarenheter av att arbete med att stärka samhällens och individers resiliens handlar om en förståelse av att säkerhet skapas med inte för - människor. Människors delaktighet i säkerhetsfrågor handlar om mer än om att kunna klara sig själva under en kris i tre dygn. Det handlar om deltagande i det förebyggande arbetet på ett nytt sätt. Idag är hoten mot vår säkerhet globala och komplexa. För att leva upp till de av riksdagen beslutade målen för vår säkerhet krävs en förskjutning i synen på ansvarsfördelningen mellan stat och individer i händelse av kris och katastrofer. Staten och dess myndigheter kan inte självt säkerställa det som ryms inom det breddade säkerhetsbegreppet idag och hantera de hot som identifieras.
6 Att engagera och stärka det civila samhället i förhållande till dagens hotbilder kommer att kräva tydliga, nytänkande, gränsöverskridande och långsiktiga insatser. Ett sådant omställningsarbete kommer också utmana invanda föreställningar rörande vem/vilka som ska ansvara för vår säkerhet, vilka centrala värden som ska skyddas och hur detta ska genomföras. Eftersom hoten idag till sin karaktär är komplexa och gränsöverskridande, kommer dagens försvarsförmåga och det förebyggande arbetet kräva motsvarande lösningar. Ett folkligt engagemang är alltså inget komplement till statens försvarsinsatser, utan borde utgöra en jämlik aktör. SVENSKA RÖDA KORSET Ulrika Årehed Kågström, Generalsekreterare