HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Handlingsplan för HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK För Sigtuna kommuns kommunala förskolor och grundskolor Dokumentansvarig: Version: Verksamhetschef för centrala barn- och elevhälsan 1.0 Godkänd av: Revideras: [Skriv funktion (ej personnamn), t ex kvalitetschef] 190531 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se

Innehåll Inledning... 5 Definitioner... 5 Syfte 6 Förebyggande arbete... 6 Organisationsnivå... 6 Gruppnivå... 6 Individnivå... 7 Vid möte med enskild elev... 7 Viktiga saker att tänka på... 8 Några varningstecken... 9 Handläggningsrutiner... 9 Anmälan till socialtjänsten... 10 Ansvarsfördelning... 10 Uppföljning... 10 Bilagor... 10 3 (10)

Inledning Det här är en praktisk handledning som i första hand riktar sig till personal samt rektorer inom förskola och grundskola i Sigtuna kommun. Handlingsplanen skall vara ett stöd i skolans uppdrag att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter samt ge vägledning kring hedersrelaterat våld och förtryck. Alla på skolan skall veta vem som gör vad för att hjälpa de barn som befinner sig i en hederskontext/problematik. Det är viktigt att det finns en nära samverkan mellan skola och socialtjänst med en tydlig roll och ansvarsfördelning. Skolans ansvar är att uppmärksamma socialtjänsten på de elever som befinner sig i en utsatt situation. Och med deras hjälp se till att barnet får ta del av sina rättigheter enligt barnkonventionen och svensk lagstiftning. Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800) är det ett krav att varje skola ska ha planer kring likabehandling och kränkande behandling. Det är viktigt att sammankoppla Handlingsplanen mot hedersrelaterat våld och förtryck med respektive skolas Likabehandlingsplan. Skollagen lyfter fram att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vidare säger skollagen att skolan ska förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. I arbetet med att ta fram denna handlingsplan har kommunikation förts med Individoch familjeomsorgsförvaltningen i Sigtuna kommun. Definitioner Det finns likheter mellan hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) liksom mäns våld mot kvinnor generellt. Våldet utövas i en nära relation och den utsatta har ett starkt band till våldsutövaren. HRV innebär att våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa olydnad, bevara gruppens heder och värna om gruppens sociala överlevnad (Socialstyrelsen 2013, Länsstyrelsen Östergötland 2008). Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i starkt patriarkala familjestrukturer med kollektiva egenskaper, det vill säga i samhällen eller omgivningar där mannen i familjen är norm samt överhuvud och där individer anses underordnade familjens eller kollektivets intressen. Hedersrelaterat våld och förtryck karaktäriseras av kontroll av flickors och kvinnors sexualitet som anses vara knuten till mannens och kollektivets heder. Familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickornas eller kvinnornas faktiska eller påstådda beteende. Oskuld- och kyskhetsnormer före äktenskap blir därmed centralt för unga flickor/ kvinnor. Såväl kvinnor som män i familjen kan dock delta i förtryck och begräsningar för att upprätthålla dessa normer 5 (10)

samt i bestraffningar då den unga flickan/kvinnan anses ha vanhedrat familjen. Det förekommer även att pojkar och HBTQ personer inom dessa familjer riskerar att bli bortgifta (Socialstyrelsen 2013, Länsstyrelsen Östergötland 2008). Hedersrelaterat våld och förtryck kan ges i uttryck på olika sätt bland annat psykiskt våld, så som hot, kränkningar, kontroll och förföljelse. Sexuellt våld, kontroll, övergrepp eller våldtäkt. Socialt våld, isolering från andra, begränsad rörelse- och eller yttrandefrihet, inte få välja klädsel, tvångsäktenskap och utsatthet. Fysiskt våld kan vara allt från en örfil till kraftig fysisk misshandel eller mord (Socialstyrelsen, 2013). Syfte Syftet med denna handlingsplan är att den skall finnas som en praktisk handbok för personal verksam inom förskola och skola. Att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck bland personalen för att bättre kunna hjälpa de barn och elever som befinner sig i en hederskontext som inte är förenligt med de lagar och riktlinjer som finns i Sverige. Den som söker hjälp skall känna att den blir professionellt bemött. Förebyggande arbete Skolan är en viktig, fast punkt i den utsatta elevens tillvaro. Skolan skall utgöra en frizon och en möjlighet till förståelse och stöd. Den skall vara en plats för kunskap och en källa till medvetenhet kring mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet. Organisationsnivå Utbildning och fortbildning av personal verksam inom förskola/skola Årlig genomgång av handlingsplanen med revidering av verksamhetschef för den centrala barn- och elevhälsan. Att handlingsplanen blir ett levande dokument som kontinuerligt tas upp på skolornas elevhälsoteam. Gruppnivå Nedanstående punkter är exempel på insatser i det förebyggande arbetet på gruppnivå. Viktigt att det förebyggande arbetet påbörjas tidigt under skolgången. Arbeta med mänskliga rättigheter i klass/grupp. Inspirationsdagar för värdegrundsarbete. Klassråd och elevråd. Kamratstödjarverksamhet med syfte att motverka kränkande behandling (alla med projektet). Ge barnen/eleverna kunskap om rätten till eget liv och det stöd som finns i samhället. 6 (10)

Vid föräldramöten får vårdnadshavare information om hur skolan arbetar, barns rättigheter men även föräldrarnas ansvar att sätta gränser utan att begränsa elevens liv, vid behov bör detta ges på familjens hemspråk. Individnivå Hälsosamtal /individuella stödsamtal. Vid utvecklingssamtal tas diskussion kring musikundervisning, idrottsundervisning, simning, studieresor samt sex- och samlevnadsundervisning upp. Då detta är obligatoriska moment i verksamheten. Vid möte med enskild elev När det kommer till skolans kännedom att en elev lever under förhållanden som inte är förenliga med de rättigheter som eleven har är det viktigt att fråga eleven om dennes livssituation. Nedan finns ett antal frågor som kan vara bra att använda sig av i samtal med eleven. Alternativt vid diskussioner då det finns oro kring en specifik elev. Vad måste eleven göra som den inte vill? Vad vill eleven göra som den inte får? Vilka begränsningar är eleven utsatt för? Är hen utsatt för våld och misshandel? Finns i så fall synliga skador på pojken/flickan? Är hen utsatt för kränkningar och hot? Är hen utsatt för någon form av bevakning eller begränsning, t ex från en bror på skolan? Tvingas hen bevaka en anhörig eller vän på skolan? Verkar hen oförklarligt rädd för någon? Talar hen om att trolova sig eller gifta sig trots att hen är ung och inte klar med skolan? Är den tilltänkte partnern någon som hen rimligen inte kan känna så väl? Vad ska hen göra på sommarlovet? Är det planer på att åka till hemlandet? Kanske blir en semesterresa till hemlandet istället en överenskommelse om förlovning och arrangerat giftermål. Fråga om könsstympning. Måste hen ljuga om flickvän/pojkvän? Uppvisar hen psykosomatiska symtom (t ex huvudvärk eller magont)? Talar hen om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Vad är det som kommer att hända om hen bryter mot dessa krav? 7 (10)

Är hen kraftigt begränsad när det gäller kläder, rörelsefrihet och fritid? Kontroll av mobiltelefon, dator, dagbok? Har hen stort ansvar hemma? Får hen delta i all undervisning inklusive idrott och sex- och samlevnadsundervisning? Utifrån dessa observationspunkter kan det bildas ett mönster som ger en övergripande bild av barnets/ungdomens livssituation. Viktigt att vara medveten om att framförallt flickors frihet succesivt ändras över tid med att bli mer begränsad ju äldre flickan blir. En utförlig dokumentation även över tid bidrar till att personalen kan skaffa sig en bättre helhetsbild. Om skolan ser några av dessa tecken måste skolans personal våga prata med eleven om dennes situation. Fokus i samtalet skall ligga på vad svenska lag och mänskliga rättigheter säger, inte prata om hedersbegrepp. Känner du som personal oro för eleven, är det viktigt att involvera skolans elevhälsoteam och skolledning. Ta hjälp av dina kollegor då dessa frågor kräver samarbete för barnets bästa. Några huvudfrågor som kan vara bra att förhålla sig till är; Vad vill du göra som du inte får? Vad måste du göra som du inte vill? Viktiga saker att tänka på Den hantering som är normalt förfarande vid elevärenden, med tidig kontakt med vårdnadshavare kan i dessa fall vara en allvarlig fara för elever som lever i en hederskultur. Detta är ett känsligt område att prata om och eventuella rykten om elever som avviker från hedersnormen kan skapa stor skada. Välj en neutral plats för samtalet. Viktigt att samtalet inte väcker uppmärksamhet från andra. Om andra får veta om vad som diskuteras kan det få negativa konsekvenser för eleven och eller familjen. Använd auktoriserad tolk via telefon, gärna från en annan stad. Viktigt att tolken är neutral i förhållande till eleven och inte utgör en risk med ryktesspridning eller kontakter med elevens släkt. Tydliggör din anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen kap. 14 1. För att ge eleven möjlighet att vara anonym i den mån det går. Konsultation med socialtjänsten kan ske anonymt om den utsattes identitet inte avslöjas. 8 (10)

Socialtjänsten har även möjlighet att komma ut och träffa den enskilde för klargörande samtal utan att kontakta vårdnadshavare. Detta kan främst bli aktuellt i ärenden som gäller hot, våld samt hot om kontroll. Några varningstecken Återkommande somatiska besvär såsom huvudvärk, magvärk och illamående. Återkommande skolk och frånvaro. Strikt kontroll av fritiden, eleven får till exempel inte delta i aktiviteter utanför skoltid, väldigt noga med att passa tiden när skoldagen är slut. Få eller inga kamratrelationer utanför skolan. Vårdnadshavare drar sig undan kontakter med skolan och/eller motsätter sig stödinsatser från skolans sida. Självmordstankar. Oro över att familjen skall få veta att eleven har en annan sexuell läggning. Eleven rymmer hemifrån. Oro och funderingar kring sitt könsorgan. Sexuella trakasserier. Handläggningsrutiner Om du som anställd inom förskola eller skola känner oro eller misstänker att en elev utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck skall du kontakta rektor, skolsköterska och skolkurator. Skolkurator eller skolsköterska samtalar med eleven utifrån de frågor som nämnts tidigare i dokumentet och gör en bedömning. Alternativt så kan de vara behjälpliga till den personal som redan har en etablerad kontakt med eleven som eleven känner förtroende för och har öppnat sig för. Ärendet diskuteras sedan på EHT där beslutas sedan om åtgärder tillsammans med skolledningen. Vid behov kan vårt myndighetsgemensamma resurscentrum mot heder i länet, Origo kontaktas; 08 508 251 20, Möjlighet finns även att kontakta Länsstyrelsen Östergötlands nationella kompetensteam konsulteras; 010 223 57 60. Det går också bra att ringa socialtjänstens mottagningsenhet i Sigtuna kommun, de nås via kommunens växel. Vid misstanke om att en elev utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har skolan en skyldighet att agera. Enligt Kapitel 14 1 i Socialtjänstlagen har anställda i myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar en skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. 9 (10)

Anmälan till socialtjänsten Anmälan som görs till socialtjänsten bör vara skriftlig. I en akut situation kan det vara nödvändigt med en muntlig anmälan, men den kommer att behöva kompletteras med en skriftlig i efterhand. Vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck skall vårdnadshavare inte informeras om att en anmälan görs, då detta kan utgöra en risk för eleven. Det är viktigt att skola och socialtjänst samarbetar så långt det är möjligt för att eleven skall få det stöd som den behöver. Skola och socialtjänst behöver samarbeta före en anmälan görs genom bland annat rådgivning. Vidare behövs även ett samarbete under socialtjänstens utredningstid eftersom eleven vistas större delen av sina dagar på skolan. Det är även viktigt att samarbetet fortsätter efter avslutad utredning för att skolan skall få vägledning kring hur de skall stötta eleven på bästa sätt i den fortsatta skolgången. Ansvarsfördelning Ansvarig för dokumentet är verksamhetschef för den centrala barn- och elevhälsan. Det är dennes uppgift att förmedla handlingsplanen till rektorer och förskolechefer i Sigtuna kommun. Uppföljning Denna handlingsplan utvärderas och revideras årligen inför terminsstart. I samband med detta skall befintliga rutiner och riktlinjer ses över. Bilagor 10 (10)