Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering



Relevanta dokument
Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Klimatcertifiering för mat 2010:2. Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Klimatcertifiering för mat 2010:3

Klimatcertifiering för mat 2012:1. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Klimatcertifiering för mat 2012:2. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor.

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Datainsamling för djurgård

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Förändringar i IP SIGILL Nöt, tillvalsregler för klimatcertifiering

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Klimatcertifiering för mat 2010:2. Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Att beställa och genomföra energikartläggningar

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Energieffektivisering i växtodling

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Kort introduktion till

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Innehåll

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Jordbrukets klimatpåverkan

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Statens energimyndighets författningssamling

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Energihushållning i växtodling

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

Dagordning

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Rådgivning för lantbruk och miljö

Jordbruk, biogas och klimat

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

IP sigill kyckling. Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

Tolkning av mjölkgård

ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Sökande Person/organisationsnummer

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Rådgivning för lantbruk och miljö

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER

spannmål & oljeväxter

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Miljöledning i staten 2016

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Transkript:

Ändringar i IP SIGILL Lamm_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning i företaget Rubrik: 1K Energianvändning i företaget och köldmedia 1.1 K En energikartläggning och en plan ska upprättas för hur mängden direkt energi som används per producerad enhet kan effektiviseras. : Företaget ska a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen. för företagets verksamhet. Hushållsel eller privata transporter ska inte ingå i kartläggningen. Energianvändning i inlejda tjänster ska inkluderas medan legokörningar i annan verksamhet ska räknas bort. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande b) kunna uppvisa en treårig daterad plan* för hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras. c) revidera kartläggningen vart femte år. d) kunna visa upp en förbättrad effektivitet i energianvändningen inom tre år efter inträde i certifieringen, där 10 % är ett riktvärde. Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energikartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (t.ex. ökat uppvärmnings- eller torkbehov på grund av väderleken etc.). En energikartläggning ska upprättas för den certifierade produktionsanläggningen. : a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, biobränsle, som t ex halm, flis, pellets samt ev. andra drivmedel och bränslen. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande REKOMMENDATION: b) genomföra en kartläggning av den indirekta energianvändningen, såsom exempelvis produktion av inköpta fodermedel och mineralgödsel. 1.2 K Nyckeltal för använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till gårdens areal för växtodlingen (kwh per hektar) b) använd mängd energi i relation till mängd borttorkat vatten för spannmål och ev torkat foder (kwh per kg borttorkat vatten) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). Nyckeltal för årlig använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurplats eller djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). 1.3K Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas. Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas.

a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen på gården med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. 1.4 K Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. : a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast 1 januari 2013 b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet. a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. c) vart femte år ska kartläggningen uppdateras Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast ett år efter inträde i certifieringen. b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet. 1.6 (Ny Baserat på energikartlägggningen ska du upprätta en femårig plan över hur energianvändningen kan effektiviseras och visa att åtgärder i planen genomförs. : Företaget ska kunna uppvisa en plan som innehåller konkreta förslag till energieffektivisering för t ex gödsling, dieselanv., torkning, transporter och uppvärmning/kylning. Planen kan även innehålla förslag till ändrade rutiner och beteenden, t ex trimma och underhålla ventilation, belysning och transportplanering. Utfallet av de planerade aktiviterna ska följas upp i samband med revision och åtgärder som ingår i planen ska ha genomförts. Planen ska förnyas i femårsintervall. 1.7 (Ny Anläggningar som innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium ska klara följande: Vid kyllagring får läckagen/utsläppen av syntetiska köldmedier under en 3-årsperiod inte överstiga 3 % årligen som ett medelvärde. Anläggningar som innehåller mer än 10 kg köldmedium ska dessutom visa upp följande dokument: Att årlig kontroll av läckage har utförts Total installerad köldmediemängd Sammanlagd påfylld köldmediemängd Sammanlagd omhändertagen

köldmediemängd Dokumentation av typ av köldmedia i kylanläggningar på gården 1.8 (Ny Vid nyinvestering ska producenten kunna visa att man informerat sig om vilka alternativ som finns på marknaden som inte innehåller syntetiska köldmedier. Dokumentation som visar systemalternativ vid nyinvestering 2.1 K En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast 31 dec 2012. Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinsstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast ett år efter inträde i certifieringen Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt 3.2 K Nyckeltal för hela gårdens kväveutnyttjande ska finnas. Nyckeltalen ska följas upp över en femårsperiod. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. 3.3 K Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) Utifrån kvävebalansen ska du ta fram nyckeltal för den certifierade enhetens kväveutnyttjande i syfte att visa upp ett planerat förbättringsarbete för att effektivisera kväveanvändningen på gården. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. d) nyckeltalen ska följas upp som ett medelvärde över en femårsperiod e) Om nyckeltalen inte visar på förbättring ska detta analyseras och en åtgärdsplan tas fram. Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N)

per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor. skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt b) följa upp n.. Uppföljning ska göras minst vart femte år c) kunna uppvisa dok. 3.4 K Nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå ska dokumenteras varje år, med förslag på åtgärder för att höja nyttjandegraden sett över ett treårsperspektiv. per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor. skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt För ytterligare vägledning se stödmaterial. Regeln stryks helt. a) kunna uppvisa dokumentation på nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå. Nyttjandegraden ska beräknas som bortförseln av kväve med skördeprodukter i procent av total kvävetillförsel. I beräkningen av kvävetillförsel ska inkluderas mineralgödsel, stallgödsel och andra organiska gödselmedel, utsäde, kvävedeposition och kvävefixering b) kunna uppvisa ett daterat åtgärdsförslag c) genomföra åtgärderna inom tre år 4.3 K Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. 4.5 K Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från och med 1 juli 2011 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. Se stödmaterial för definition av stabila värden. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från och med 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls och en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören.

och en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören. 5.1 K I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. Undantag kan medges för vallar på mulljordar. 6.2 K Ny regel: Ingen etablering av nyodling på mulljordsmark. 7.2 LK Högsta tillåtna slaktålder för lamm som är uppfödda minst 75 % av tiden på bete är 190 dagar och högsta tillåtna slaktålder för lamm som är uppfödda mindre än 75 % av tiden på bete är 140 dagar som ett besättningsmedelvärde. a) beräkna den genomsnittliga slaktåldern årsvis och redovisa uträkningarna. Slaktåldrarna kan beräknas från stalljournal. Observera att 5 % av de lamm som är uppfödda minst 75 % av tiden på bete får undantas gränsen på 190 dagar men får slaktas vid högst 280 dagars ålder. 7.3 LK Näringsinnehållet i skördat grovfoder ska analyseras med avseende på protein och omsättbar energi och en uppföljning av utfodringen ska göras varje år. a) uppvisa analys på skördat grovfoder, minst en analys per skörd b) uppvisa dokumentation av uppföljning av utfodringen. I uppföljningen ska foderåtgången jämföras i relation till den planerade åtgången i foderstaten. I uppföljningen ingår att visa upp en beräkning av andelen foder i foderstaten som producerats på den egna gården eller i samverkan med närliggande växtodlingsgårdar c) åtgärda eventuellt foderspill och överutfodring. 7.5 LK Vid inköp av spannmål som är gödslad med mineralgödsel bör den vara gödslad med N-mineralgödsel med låga produktionsutsläpp av klimatgaser. Företaget bör: a) inte köpa in spannmål som har gödslats med mineralgödsel där produktionen har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N, enligt en öppet redovisad beräkningsmodell som tillhandahålls av leverantören Högsta tillåtna slaktålder för lamm som är uppfödda minst 75 % av tiden på bete är 210 dagar och högsta tillåtna slaktålder för lamm som är uppfödda mindre än 75 % av tiden på bete är 160 dagar som ett besättningsmedelvärde. a) beräkna den genomsnittliga slaktåldern årsvis och redovisa uträkningarna. Slaktåldrarna kan beräknas från stalljournal. Observera att 10 % av de lamm som är uppfödda minst 75 % av tiden på bete får undantas gränsen på 190 dagar men får slaktas vid högst 280 dagars ålder. Näringsinnehållet i skördat grovfoder ska analyseras med avseende på protein och omsättbar energi och en uppföljning av utfodringen ska göras varje år. a) uppvisa analys på skördat grovfoder, minst en analys per skörd b) uppvisa dokumentation av uppföljning av utfodringen c) åtgärda eventuellt foderspill och överutfodring. Undantag medges för mindre partier som motsvarar <15% av den totala foderstaten under ett år. Vid inköp av spannmål som är gödslad med mineralgödsel bör den vara gödslad med N-mineralgödsel med låga produktionsutsläpp av klimatgaser. Företaget bör: a) inte köpa in spannmål som har gödslats med mineralgödsel där produktionen har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N, enligt en öppet redovisad beräkningsmodell som tillhandahålls av leverantören

b) från och med 1 januari 2012 inte köpa in mineralgödslad spannmål som är gödslad med mineralgödsel där produktionsutsläppen är mer än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N. 7.7 LK Under stallperioden ska minst 70 % av foderstaten för tackor och baggar och minst 50 % för lamm efter avvänjning utgöras av grovfoder av god kvalitet. Under betesperioden ska minst 90 % av foderstaten för samtliga djurkategorier utgöras av grovfoder som ett besättningsmedelvärde. Grovfoderandelen för högdräktiga eller digivande tackor ska vara minst 60 %. Under en 3-månadersperiod tidigt i laktationen tillåts grovfoderandelen vara 50 %. Under stallperioden ska minst 70 % av foderstaten för tackor och baggar och minst 25 % för lamm efter avvänjning utgöras av grovfoder av god kvalitet. Under betesperioden ska minst 90 % av foderstaten för samtliga djurkategorier utgöras av grovfoder som ett besättningsmedelvärde. Grovfoderandelen för högdräktiga eller digivande tackor ska vara minst 60 %. Under en 3-månadersperiod tidigt i laktationen tillåts grovfoderandelen vara 50 %. 7.10 (Ny Lamm ska rutinmässigt vägas i syfte att följa upp och upprätthålla en god tillväxt. Dokumenterade uppgifter om lammens vikt vid följande tidsintervall: minst en gång per månad efter avvänjning, och minst tre gånger under lammets livstid. 7.11 (Ny Lamm som är uppfödda mindre än 75 % av tiden på bete ska ha fri tillgång till grovfoder i lammgömma Dokumentation av foderstat ska finnas som visar fri tillgång i lammgömma.