Handläggare Datum Annelie Olsson 2017-11-13 0480-45 30 27 Katarina Sandberg 0480-45 30 03 Dialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer 2017-12-13 på BoU Syfte Fördjupa kunskapen om vardagsarbetet i verksamheten. Bredda underlaget för framtida beslut. Öka insikten och förståelsen kring de arbetsinsatser som medarbetarna gör. Förbättra överblicken över verksamheten vad gäller kapacitet och utvecklingsbehov. Följa upp redan beslutade insatser i utbildningspolitiska programmet utifrån utbildningspolitiska visionen. Följa upp utvecklingsarbetet utifrån verksamhetsuppdraget. Program: 13:30-14:30 Work-shop 1 14:30-15:00 Fika 15:00-16:00 Work-shop 2 Upplägg: Konceptet för eftermiddagens dialoger mellan chefer och politiker är dialog i Work-shopform. Politikerna har möjlighet att välja om de vill diskutera frågorna ur ett förskoleperspektiv eller ett grundskoleperspektiv. Det kommer finnas två utsedda samtalsledare i varje workshop. Work-shop 1: Barn och ungdomars psykiska hälsa Skolan ska bidra till att ge alla barn och ungdomar goda framtidsmöjligheter. Det förutsätter att skolan som miljö är bra och bidrar till elevernas lärande och hälsa. Många elever klarar sig genom skoltiden utan att behöva särskilt mycket mer stöd än det som de får i klassrummet av undervisande lärare. Vissa elever behöver extra anpassningar för att skolsituationen och lärandet ska fungera, medan en mindre grupp behöver särskilt stöd för att ges likvärdiga möjligheter att klara skolans kunskapskrav. Forskning har visat att en lyckad skolgång är den överlägset starkaste skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa. Men eftersom skolan möter alla barn utgör skolan i sig också en viktig arena för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, både utifrån skolans och elevhälsans uppdrag och i samverkan med andra aktörer. På Skolsköterskornas hälsosamtal ställs frågor som kan kopplas till psykisk hälsa. En av frågorna Känner du dig nedstämd eller ledsen? redovisas resultat för i bilaga 1-4. Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 30 30
2 (2) Hur kan förskolan och skolan arbetar förebyggande för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa? Hur skulle elevhälsan kunna utveckla sitt arbete på området? Vad skulle kunna utvecklas i samarbete med andra aktörer för att utveckla arbetet på området? Work-shop 2: En bra början nyanländas lärande Nyanlända elever förväntas på kort tid komma i kapp sina jämnåriga svenska klassklamrater kunskapsmässigt, på ett språk de inte behärskar och i en kultur som är främmande. Gång efter gång konstateras att den svenska skolan inte förmår att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som de nyanlända har och inte heller ge dem de redskap som behövs för en framgångsrik skolgång. (I. Bergendorff, 2014). Eftersträvansvärda förutsättningar i en likvärdig skola är enligt skolforskning om nyanländas lärande: Modersmålsstöd, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk med hög kvalitet. Pedagoger med utländsk bakgrund. Fortbildning i mångkulturella frågor. Interkulturella förhållningssätt. Alla delar synen att nyanländas utbildning är allas angelägenhet. Daglig identitetsstärkande pedagogik och interaktion med barnen/eleverna. Positiv och aktiv samverkan med vårdnadshavare (socialt nätverk) och det omgivande samhället (ex hälsoinstanser och fritidsaktiviteter) (N. Bunar, 2007). En bra början för en nyanländ blir det när förskola och skola åtar sig uppgiften att se helheten runt barnet och samordnar denna process. För att nyanlända ska få en lyckosam start i ett nytt land är det förskola/skola som utgör den allra bästa resursen. (Gilda Kästen-Ebeling, Tore Otterup, 2014). Utifrån ovanstående beskrivna framgångsfaktorer samt nuläget på enheterna och i kommunen - Vilka utmaningar, möjligheter och hinder finns det i arbetet med nyanlända barns utveckling och lärande? - Vilka utvecklingsbehov finns kort och på lång sikt?
Antal elever läsåret 2014/ 2015/ 2016/ 2017/2018 Annan kommun 1 10 1 3 Annat Land 3 1 2 Barkestorpsskolan 4 5 3 Djurängsskolan 2 2 Dörbyskolan 8 3 3 1 Falkenbergsskolan 1 14 7 4 Funkaboskolan 24 36 1 3 Gymnasiet 5 6 Hagbyskolan 2 2 1 Kalmarsundsskolan 28 47 13 13 Lindsdalsskolorna 2 13 8 Lindöskolan 5 3 4 Ljungbyholmsskolan 1 3 1 Pårydsskolan 9 4 10 1 Rocknebyskolan 2 14 1 Södermöreskolan 1 5 6 Thorén Framtid 6 2 8 7 Trekantenskolan 1 1 Vasaskolan 1 9 13 Åbyskolan 2 3 S 101 175 80 49 120 100 80 60 40 20 0 Var hamnade eleverna efter Skolmottagningsenheten
Albanska Arabiska Bulgariska Dari/Farsi Engelska Franska Grekiska Kinesiska Kroatiska Kurmanji Litauiska Luganda Pashto Polska Portugisiska Ryska Serbiska Sindhi Somaliska Sorani Spanska Swahili Thailändska Tigrinja Turkiska Tyska Ungerska Urdu Uzbekiska Vietnamesiska Språkgrupper 2014/ 2015/ 2016/ 2017/2018 Albanska 2 3 2 Arabiska 42 63 38 23 180 Bulgariska 1 Dari/Farsi 17 58 3 Engelska 1 3 160 Franska 1 1 Grekiska 3 1 7 140 Kinesiska 2 Kroatiska 2 Kurmanji 7 10 12 5 120 Litauiska 1 Luganda 1 Pashto 1 100 Polska 2 1 1 Portugisiska 1 80 Ryska 1 1 Serbiska 2 Sindhi 1 60 Somaliska 6 2 7 Sorani 6 1 Spanska 2 40 Swahili 6 7 2 Thailändska 2 2 Tigrinja 4 2 1 20 Turkiska 2 Tyska 3 0 Ungerska 1 Urdu 4 2 1 Uzbekiska 1 Vietnamesiska 4 1 2 2 S 100 164 80 49 Vilka modersmål har eleverna
Årskurser 2014/ 2015/ 2016/ 2017/2018 F-klass 1 Åk 1 15 19 5 3 Åk 2 7 9 9 2 Åk 3 12 13 10 5 Åk 4 11 13 12 5 Åk 5 8 13 13 9 Åk 6 9 13 7 5 Åk 7 12 11 8 10 Åk 8 7 30 7 4 Åk 9 18 58 9 6 S 100 179 80 49 Lågstadiet 35 41 24 10 Mellanstadiet 28 39 32 19 Högstadiet 37 99 24 20 120 100 80 60 40 20 0 På vilket stadium hamnade eleverna? 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet