Utbildningsstatistisk årsbok Pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare

Transkript

1 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan 4 Grundskolan Innehåll Fakta om statistiken Kommentar till statistiken Elever i grundskolan läsåren 2002/ /12 samt beräknat antal elever läsåren 2012/ /19. Fördelade efter årskurs Elever i grundskolan läsåren 2007/ /12. Fördelade efter årskurs, huvudman och kön Elever i grundskolan per skolenhet läsåren 2002/ / Elever i grundskolans årskurs 1 läsåren 2002/ /12. Fördelade efter ålder och kön Elevers språkval i grundskolans årskurser 6 till 9 läsåren 2005/ /12. Fördelade efter moderna språk inom ramen för språkval och kön Elevers språkval i grundskolan läsåret 2011/12. Fördelade efter "alternativ till moderna språk inom ramen för språkval" och kön Elever i grundskolan med moderna språk inom ramen för elevens val läsåret 2011/12. Fördelade efter kön Elever i grundskolan läsåret 2011/12 med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Fördelade efter modersmål och kön Elever i grundskolan läsåren 2001/ /12 med annat modersmål än svenska. Fördelade efter modersmål och kön Elever i grundskolan läsåren 2006/ /11 som avslutat årskurs 9. Fördelade efter betyg, huvudman, kön och bakgrund Elever i grundskolan som avslutat årskurs 9 läsåret 2010/11. Fördelade efter betyg, ämne och kön Elever i grundskolan som avslutat årskurs 9 läsåren 2001/ /11 med betyg i B-språk/moderna språk och språkval. Fördelade efter språk och kön Elever i grundskolans årskurs 9 läsåren 2005/ /11 som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg. Fördelade efter huvudman, utländsk bakgrund och kön Lärare i grundskolan läsåren 2000/ /12. Fördelade efter huvudman, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet Pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i grundskolan läsåret 2011/12. Fördelade efter personalkategori, kön och ålder Pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i grundskolan läsåret 2010/11. Fördelade efter pedagogisk högskoleexamen, kön och personalkategori Statistiska centralbyrån 59

2 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok 2013 List of tables 4.1 Number of pupils and estimated number of pupils by grade Pupils in compulsory school, by grade, organiser and sex Number of pupils in compulsory school Age of pupils in compulsory school first grade, by age and sex Modern languages (compulsory chosen language) in years 6, 7, 8 and 9, by chosen language and sex Compulsory chosen language by "alternative to modern languages" and sex Compulsory school pupils with modern languages (extra pupil choice), by sex Compulsory school pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as second language (SVA), by mother tongue and sex Compulsory school pupils with other mother tongue than Swedish, by mother tongue Compulsory school pupils completed grade Compulsory school pupils in grade 9, by grades, subjects and sex Compulsory school pupils completing year 9 with grades in foreign languages (3-year course) by language and sex Compulsory school pupils failing to achieve the target for goalrelated grades on school-leaving certificate in year Teachers in compulsory school, by organiser, sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in compulsory school by staff category, sex and age Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in compulsory school by teacher training, sex and staff category Statistiska centralbyrån

3 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan Fakta om statistiken Den officiella statistiken om grundskolan görs på uppdrag av Skolverket. Underlag i form av gruppbaserade uppgifter till elevstatistiken samlas in från samtliga rektorsområden på grundskolenivå. Kommunala och fristående rektorsområden samt sameskolor ingår. Mättidpunkt är t.o.m. läsåret 1991/92 den 15 september eller närliggande vardag och fr.o.m. läsåret 1992/93 den 15 oktober eller närliggande vardag. Uppgifterna är avsedda att spegla aktuellt läsår. För betygsstatistikens del är uppgifterna individbaserade. Uppgifterna täcker såväl kommunala som fristående skolor. All officiell statistik om grundskolan är totalräknad. Uppgifterna avser aktuellt läsår. Jämförbarhet Under den period som statistiken täcker har vissa förändringar skett i grundskolan vilka kan ha påverkat uppgifterna. Exempel på sådana förändringar är att kommunerna sedan 1997 är skyldiga att erbjuda plats i grundskolan för alla sexåringar som så önskar. Ett annat exempel är att systemet med tillval fr.o.m. årskurs 7 har bytts ut mot språkval som i princip kan ske med början i vilken årskurs som helst. Denna förändring genomfördes inför läsåret 1995/96. Läsåret 2000/01 ersatte benämningen "moderna språk inom ramen för språkval" det som tidigare kallades för B-språk. Benämningen C-språk ersattes samtidigt med "moderna språk inom ramen för elevens val". Läsåret 1997/98 avgick de första eleverna med de nya mål- och kunskapsrelaterade slutbetygen från grundskolan. Jämförbarheten med tidigare år är därmed begränsad. Elever som avslutade grundskolans årskurs 9 vårterminen 2011 var de första eleverna som sökte in till gymnasieskolan enligt de nya behörighetskraven i Gy11. Förklaringar och definitioner Antal tjänstgörande lärare Antal lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare vars tjänstgöring omfattar undervisning. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte. Andel (procent) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel av alla tjänstgörande lärare som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Antal lärare omräknat till heltidstjänster Omräkningen till heltidstjänster har gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst. Statistiska centralbyrån 61

4 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Källor och annan publicering Statistik om grundskolan publiceras i Skolverkets serie om officiell statistik (riksnivå), "Jämförelsetal för huvudmän" (kommunnivå) samt i rapporten "Beskrivande data". Resultat från de nationella proven (ämnesprov), som dock inte redovisas här, publiceras i Skolverkets serie om officiell statistik samt fr.o.m. läsåret 2004/05 i "Jämförelsetal för huvudmän". "Jämförelsetal för huvudmän" (kommunnivå) finns på - databas för jämförelsetal. Rapporten Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2012 finns på skolverkets hemsida under publikationer. För mer information, se statistik efter ämne Utbildning och forskning respektive Statistik. E-post: skolstatistik@scb.se 62 Statistiska centralbyrån

5 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan Kommentar till statistiken Tabell Elevökning i grundskolan för första gången på 10 år För första gången sedan början av 2000-talet har antalet elever i grundskolan ökat. Antalet har ökat med ungefär sedan föregående läsår och kommer enligt prognosen att fortsätta öka fram till läsåret 2018/19. Eftersom antalet elever i stort följer befolkningsutvecklingen är det elevantalet i de lägre årskurserna som ökar. Antal elever i årskurs 9 kommer, enligt prognosen, minska i 3 år till. Elevtätheten ökar i fristående grundskolor Antal elever per skola har ökat de senaste åren i fristående skolor medan antalet har varit oförändrat under ett antal år för kommunala skolor. Antalet fristående skolor fortsätter också öka och uppgår läsåret 2011/12 till 761 skolor, vilket är en ökning med 20 skolor. Av alla grundskolor är 13 procent fristående, vilket också är en ökning sen föregående läsår. Föräldrar till elever i fristående grundskolor har högre utbildning Ungefär hälften av eleverna i grundskolan har minst en förälder med högskoleutbildning och på fristående skolor är andelen över 65 procent, vilket är en ökning med 5 procentenheter från föregående läsår. Andelen elever med utländsk bakgrund är något högre i fristående skolor än i kommunala, 21 procent jämfört med 18 procent. Fler elever läser moderna språk Andel elever som läser moderna språk inom ramen för språkval har ökat i årskurserna 7, 8 och 9. Läsåret 2011/12 läser ca 70 procent av eleverna i årskurs 9 moderna språk inom språkvalet, vilket är 3 procentenheter högre än föregående läsår. Majoriteten av elever som gjort ett språkval läser spanska. Näst populäraste språket är tyska följt av franska. De senaste åren har spanska ökat mycket. För 10 år sedan var tyska det mest valda språket följt av franska. Tabell Antalet lärare har minskat marginellt I grundskolan finns tjänstgörande lärare läsåret 2011/12, varav 76 procent är kvinnor och 24 procent är män. Drygt 11 procent av lärarkåren är född utomlands. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden är 86 procent. Omräknat till heltidstjänster motsvarar det lärare, en marginell ökning jämfört med föregående läsår. De flesta lärarna, 88 procent, undervisar i kommunala skolor. Övriga lärare, 12 procent, undervisar i fristående skolor. Nästan nio av tio har lärarexamen Av samtliga lärare (omräknat till heltidstjänster) har 87 procent en pedagogisk högskoleexamen, vilket är en procentenhet högre än föregående år. Det är vanligare att kvinnorna har en examen (90 procent) jämfört med männen (79 procent). Drygt 91 procent av de tillsvidareanställda lärarna har en pedagogisk högskoleexamen. En jämförelse mellan olika huvudmän Statistiska centralbyrån 63

6 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok 2013 visar att det finns stora skillnader. I kommunala skolor har 89 procent av lärarna en pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande andel i fristående skolor är 73 procent. Jämfört med föregående läsår har kommunala grundskolor ökat med 1 procentenhet medan fristående skolor har ökat med 2,5 procentenhet. Lärartätheten oförändrad Antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever i grundskolan är 8,3 för samtliga lärare. Lärartätheten varierar mycket mellan skolor och huvudmän. Lärartätheten är lägre för fristående skolor (7,7) än för kommunala skolor (8,3). Både antal lärare omräknat till heltidstjänster och elevantalet har ökat marginellt vilket innebär att lärartätheten är oförändrad jämfört med föregående läsår. Källa: Skolverket 64 Statistiska centralbyrån

7 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan 4.1 Elever i grundskolan läsåren 2002/ /12 samt beräknat antal elever läsåren 2012/ /19. Fördelade efter årskurs 4.1 Number of pupils and estimated number of pupils by grade Läsår Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Samtliga Åk / / / / / / / / / / / / / / / / / Anmärkning: Framskrivningsunderlaget utgörs av samtliga 0 6 åringar enligt SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) och antagandet är att dessa börjar skolan vid sju års ålder. Ingen hänsyn har tagits till de elever som kan förväntas börja sär- och specialskolan. Hänsyn har heller inte tagits till det tillskott av elever som invandringen kan ge. Statistiska centralbyrån 65

8 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok Elever i grundskolan läsåren 2007/ /12. Fördelade efter årskurs, huvudman och kön 4.2 Pupils in compulsory school, by grade, organiser and sex Läsår Kön Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Samtliga Åk 1 9 Andel av samtliga 2007/08 Totalt Flickor Pojkar Kommun ,8 Flickor Pojkar Sameskola Flickor Pojkar Fristående ,2 Flickor Pojkar /09 Totalt Flickor Pojkar Kommun ,1 Flickor Pojkar Sameskola Flickor Pojkar Fristående ,9 Flickor Pojkar /10 Totalt Flickor Pojkar Kommun ,2 Flickor Pojkar Sameskola Flickor Pojkar Fristående ,8 Flickor Pojkar Statistiska centralbyrån

9 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan 4.2 (forts.) Läsår Kön Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Samtliga Åk 1 9 Andel av samtliga 2010/11 Totalt Flickor Pojkar Kommun ,1 Flickor Pojkar Sameskola Flickor Pojkar Fristående ,9 Flickor Pojkar /12 Totalt Flickor Pojkar Kommun ,4 Flickor Pojkar Sameskola Flickor Pojkar Fristående ,6 Flickor Pojkar Statistiska centralbyrån 67

10 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok Elever i grundskolan per skolenhet läsåren 2002/ / Number of pupils in compulsory school Antal elever Antal skolenheter 2002/ / / / /07 Andel Antal skolenheter Andel Antal skolenheter Andel Antal skolenheter Andel Antal skolenheter Andel Totalt Antal elever Antal skolenheter 2007/ / / / /12 Andel Antal skolenheter Andel Antal skolenheter Andel Antal skolenheter Andel Antal skolenheter Andel Totalt Statistiska centralbyrån

11 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan 4.4 Elever i grundskolans årskurs 1 läsåren 2002/ /12. Fördelade efter ålder och kön 4.4 Age of pupils in compulsory school first grade, by age and sex Läsår Kön Antal elever Andel 6 år eller yngre 7 år eller äldre Antal Andel Antal Andel 2002/03 Årskurs Flickor Pojkar /04 Årskurs Flickor Pojkar /05 Årskurs Flickor Pojkar /06 Årskurs Flickor Pojkar /07 Årskurs Flickor Pojkar /08 Årskurs , Flickor , Pojkar , /09 Årskurs , ,6 Flickor , ,3 Pojkar , ,9 2009/10 Årskurs , ,7 Flickor , ,3 Pojkar /11 Årskurs , ,8 Flickor , ,5 Pojkar , ,1 2011/12 Årskurs , ,8 Flickor , ,6 Pojkar , ,1 Statistiska centralbyrån 69

12 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok Elevers språkval i grundskolans årskurser 6 till 9 läsåren 2005/ /12. Fördelade efter moderna språk inom ramen för språkval och kön 4.5 Modern languages (compulsory chosen language) in years 6, 7, 8 and 9, by chosen language and sex Läsår Språkval Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 2005/06 Samtliga elever Därav Andel med franska Andel med tyska Andel med spanska Andel med övr. moderna språk /07 Samtliga elever Därav Andel med franska Andel med tyska Andel med spanska Andel med övr. moderna språk /08 Samtliga elever Därav Andel med franska Andel med tyska Andel med spanska Andel med övr. moderna språk /09 Samtliga elever Därav Andel med franska 13,1 9,7 17, ,7 10, ,3 Andel med tyska 13,2 14,8 20,5 23,8 18,5 21,4 17,1 19,3 Andel med spanska 27 26,3 41,3 37,5 37,5 31,9 32,5 26,1 Andel med övr. moderna språk 1 14,2 14,1 0,5 0,7 0,5 0,6 0,5 0,7 2009/10 Samtliga elever Därav Andel med franska 14,7 10,7 19,8 13,6 18,3 11, ,7 Andel med tyska 11,5 14,4 20,3 23,4 19,4 21,5 17,3 19,5 Andel med spanska 30,4 29,4 45, ,4 35,9 36,7 29,7 Andel med övr. moderna språk 1 14,7 14,4 0,4 0,6 0,5 0,7 0,6 0,7 2010/11 Samtliga elever Därav Andel med franska 15,3 10,9 19,9 13,4 18,8 12, ,6 Andel med tyska 11,5 14,4 18,2 22,8 18,9 21,1 17,7 19,1 Andel med spanska 32,8 31,5 47,9 44,3 42,8 37,4 38,1 31,5 Andel med övr. moderna språk ,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 2011/12 Samtliga elever Därav Andel med franska ,2 13,1 18,9 12,1 17,6 11,1 Andel med tyska 11,3 14,8 17,7 23, ,3 17,4 18,7 Andel med spanska 32,3 31,3 49,3 45,4 45,3 39,8 39,7 33 Andel med övr. moderna språk 1 10,6 11,1 0,7 0,9 1 1,3 1,2 1,6 1) Här ingår även elever som läser två eller flera moderna språk, för att senare bestämma sig för ett av dem. 70 Statistiska centralbyrån

13 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan 4.6 Elevers språkval i grundskolan läsåret 2011/12. Fördelade efter "alternativ till moderna språk inom ramen för språkval" och kön 4.6 Compulsory chosen language by "alternative to modern languages" and sex Årskurs Totalt antal elever i respektive årskurs Elever med alternativ till moderna språk Antal elever med alternativ till moderna språk Antal Andel Modersmål SVA 1 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar ,2 0, ,2 0, ,1 0, ,2 0, ,1 0, ,6 6, ,6 15, , ,4 33, Årskurs Antal elever med alternativ till moderna språk Svenska Engelska Teckenspråk Svenska/Engelska Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar ) Svenska som andraspråk. Statistiska centralbyrån 71

14 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok Elever i grundskolan med moderna språk inom ramen för elevens val läsåret 2011/12. Fördelade efter kön 4.7 Compulsory school pupils with modern languages (extra pupil choice), by sex Årskurs Totalt antal elever i respektive årskurs Elever med moderna språk som elevens val Antal elever med moderna språk som elevens val Antal Andel Tyska Franska Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar ,1 0, ,1 0, ,1 0, ,1 0, ,1 0, ,2 0, ,2 0, ,6 1, ,9 1, Årskurs Antal elever med moderna språk som elevens val Spanska Italienska Teckenspråk Övriga språk Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Statistiska centralbyrån

15 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan 4.8 Elever i grundskolan läsåret 2011/12 med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Fördelade efter modersmål och kön 4.8 Compulsory school pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as second language (SVA), by mother tongue and sex Modersmål 1 Elever berättigade till modersmålsundervisning 2 Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i svenska som andraspråk Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Albanska Amhariska Arabiska Armeniska Assyriska/Syriska Bangla Bosniska/Kroatiska/Serbiska Danska Dari Engelska Estniska Finska Flamländska Franska Grekiska Isländska Italienska Kinesiska Kurdiska Makedonska Norska Pashto Persiska Polska Portugisiska Romanés Rumänska Ryska Samiska Somaliska Sorani Spanska Tagalog Thai Tigrinja Tornedalsfinska Turkiska Tyska Ungerska Urdu Vietnamesiska Övriga (100 st språk) ) Från och med läsåret 1997/98 har benämningen hemspråk ändrats till modersmål. 2) Elever vars vårdnadshavare (en eller båda) hade ett annat språk än svenska som modersmål och använde det språket på sådant sätt att det utgjorde dagligt umgängesspråk för eleven. Eleven skulle dessutom ha grundläggande kunskaper i modersmålet samt behöva undervisning. Språket behövde inte vara dagligt umgängesspråk om eleven var samisk, tornedalsfinsk, romsk eller var adopterad. Från och med 1994/95 har rätten till modersmålsundervisning med vissa undantag begränsats till högst sju år. 3) Här ingår elever som läser kinesiska, kantonesiska, mandarin, hakka och chauzhou/fukienesiska/ hainanesiska. 4) Här ingår elever som läser samiska, luleåsamiska, nordsamiska och sydsamiska. 5) Här ingår samtliga övriga språk med elever berättigade till modersmålsundervisning. Statistiska centralbyrån 73

16 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok Elever i grundskolan läsåren 2001/ /12 med annat modersmål än svenska. Fördelade efter modersmål och kön 4.9 Compulsory school pupils with other mother tongue than Swedish, by mother tongue Modersmål 1 Elever berättigade till modersmålsundervisning 2 Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i svenska som andraspråk Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Samtliga språk 2001/ / / / / / / / / / / Albanska 2001/ / / / / / / / / / / Arabiska 2001/ / / / / / / / / / / Bosniska/Kroatiska/ Serbiska 2001/ / / / / / / / / / / Statistiska centralbyrån

17 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan 4.9 (forts.) Modersmål 1 Elever berättigade till modersmålsundervisning 2 Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i svenska som andraspråk Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Engelska 2001/ / / / / / / / / / / Finska 2001/ / / / / / / / / / / Polska / / / / / / / / / / / Persiska 2001/ / / / / / / / / / / Statistiska centralbyrån 75

18 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Modersmål 1 Elever berättigade till modersmålsundervisning 2 Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i svenska som andraspråk Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Somaliska 2001/ / / / / / / / / / / Spanska 2001/ / / / / / / / / / / Turkiska 2001/ / / / / / / / / / / Övriga språk 2001/ / / / / / / / / / / ) Från och med läsåret 1997/98 har benämningen hemspråk ändrats till modersmål. 2) Elever vars vårdnadshavare (en eller båda) hade ett annat språk än svenska som modersmål och använde det språket på sådant sätt att det utgjorde dagligt umgängesspråk för eleven. Eleven skulle dessutom ha grundläggande kunskaper i modersmålet samt behöva undervisning. Språket behövde inte vara dagligt umgängesspråk om eleven var samisk, tornedalsfinsk, romsk eller var adopterad. Från och med 1994/95 har rätten till modersmålsundervisning med vissa undantag begränsats till högst sju år. 3) Observera att polska har ersatt kurdiska, som var ett av de tio största språken 2000/ /10. Av utrymmesskäl publiceras tidsserien enbart för de 10 största språken. 76 Statistiska centralbyrån

19 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan Statistiska centralbyrån 77

20 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok Elever i grundskolan läsåren 2006/ /11 som avslutat årskurs 9. Fördelade efter betyg, huvudman, kön och bakgrund 4.10 Compulsory school pupils completed grade 9 Läsår Elever som avslutat åk 9 Totalt Flickor Pojkar elever med slutbetyg med mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2006/ Kommun Fristående Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund / Kommun Fristående Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund / Kommun Fristående Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund / Kommun Fristående Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund / Kommun Fristående Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund ) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning. 2) För att vara behörig till gymnasieskolan fram till hösten 2010 krävdes godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår således). 3) Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. 78 Statistiska centralbyrån

21 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan Genomsnittligt meritvärde 1 Andel elever som har godkänt betyg i svenska 2, matematik och engelska Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2006/07 207,3 218,8 196,5 89,1 90,4 87,9 Kommun 205,8 217,4 194,8 88,7 90,1 87,5 Fristående 225,7 234,6 216,6 93,1 93,8 92,4 Elever med svensk bakgrund 210,1 221,6 199,2 91,1 92,2 90,1 Elever med utländsk bakgrund 3 190,1 201,5 179,8 76,6 79,1 74,3 2007/08 209,3 220,6 198,5 88,9 89,9 87,9 Kommun 207,5 218,8 196,8 88,5 89,6 87,5 Fristående 227,2 237,3 216,6 92,8 93,1 92,5 Elever med svensk bakgrund , ,0 92,0 90,0 Elever med utländsk bakgrund 3 192,7 202,9 182,9 76,6 77,7 75,6 2008/09 209,6 220,6 198,9 88,8 89,9 87,6 Kommun 207,4 218,6 196,8 88,2 89,4 87 Fristående 228,2 237,4 218,6 93, ,3 Elever med svensk bakgrund 213,2 224,5 202,3 91,2 92,3 90,1 Elever med utländsk bakgrund 3 189,4 198,5 180,9 75,5 76,6 74,5 2009/10 208,8 220,1 197,9 88,2 89,2 87,2 Kommun 206,3 217,7 195,5 87,5 88,6 86,5 Fristående 228,2 238,4 217,4 93,1 93,7 92,4 Elever med svensk bakgrund 212,7 224,3 201,6 90,8 91,8 89,8 Elever med utländsk bakgrund 3 188, ,2 75,1 76,2 74,0 2010/11 210,6 222,1 199,6 87,9 89,0 86,9 Kommun 207,7 219,3 196,9 87,2 88,3 86,1 Fristående 229,5 239,8 218,8 93,1 93,6 92,6 Elever med svensk bakgrund 214,7 226,7 203,3 90,8 91,9 89,8 Elever med utländsk bakgrund 3 191,8 201,2 183,1 74,9 75,8 74,1 Statistiska centralbyrån 79

22 Grundskolan Utbildningsstatistisk årsbok Elever i grundskolan som avslutat årskurs 9 läsåret 2010/11. Fördelade efter betyg, ämne och kön 4.11 Compulsory school pupils in grade 9, by grades, subjects and sex Ämne Antal elever som erhållit betyg eller ej nått målen i ämnet 1 Totalt Flickor Pojkar G VG MVG Ej nått målen Andel elever som erhållit visst betyg eller ej nått målen i ämnet 1 Totalt Flickor Pojkar G VG MVG Ej nått målen G VG MVG Ej nått målen Bild ,7 38,8 20,1 3,5 21,6 44,5 31,5 2,4 52,9 33,4 9,2 4,5 Engelska ,6 39,2 22,1 6,1 30, ,2 5,4 34,8 38,4 20 6,7 Hem- och konsumentkunskap ,5 38,5 22,9 4,2 21,3 40,9 34,7 3,1 47,0 36,2 11,7 5,1 Idrott och hälsa ,7 37,2 26,1 6,9 32,9 36,7 22,7 7,7 26,7 37,7 29,4 6,2 Matematik ,6 13,9 8,6 48,3 28,5 15 8,2 51,5 26,7 12,8 8,9 Moderna språk, elevens val ,2 44, ,5 51 2,5 29,6 30,2 36,6 3,6 Därav Tyska ,2 34,1 37,4 2,3 19, ,3 2,2 34, ,4 Franska ,4 28,3 46,7 2,5 17,8 27,7 52,5 2 30,6 29,4 36,5 3,5 Spanska ,8 24,8 48,9 4, ,6 4,5 28,6 25,9 40,9 4,6 Övriga ,5 28,1 51,2 2,2 16,9 23,8 59,4 0 20,1 32,3 43,3 4,3 Moderna språk, språkval ,6 34,7 22,9 4,8 29,9 37,8 28,9 3,3 46,3 31,1 16,1 6,5 Därav Tyska ,1 37,4 18,1 4,3 30,5 42,3 24,1 3 48,6 33,1 12,8 5,5 Franska ,8 34,1 25,3 4,9 29,9 36,4 30,2 3, ,5 17,6 6,9 Spanska ,9 33,5 24,5 5 29,7 36,4 30,5 3,4 45, ,5 7 Övriga ,8 1, Modersmål ,6 31,9 45,5 2,9 15,8 30,4 51,6 2,1 23,9 33,4 38,8 3,8 Musik ,2 36,6 20,7 4,5 29,3 41,5 25,6 3,6 46,7 32,1 16 5,3 NO ,7 15,5 8,8 40,1 34,2 17,9 7,7 47,7 29,3 13,2 9,8 Biologi ,9 32,3 15,9 7,9 36,8 36,3 20,7 6,3 50,7 28,5 11,4 9,4 Fysik ,1 31,2 14,1 9,6 41,8 33,7 15,7 8,8 48,3 28,8 12,6 10,3 Kemi SO ,5 29,5 12,7 10,2 43,5 32,7 15,1 8,8 51,4 26,6 10,5 11,6 Geografi ,3 35,3 20,7 5,8 31,5 37,6 25,9 5 44,7 33,1 15,8 6,5 Historia ,1 16,1 6,9 35, ,8 5,7 50,1 30,3 11,6 8 Religion ,7 34,4 19,2 6,8 34,6 36,2 23,2 6 44,4 32,7 15,4 7,5 Samhällskun ,3 34,4 17,9 6,4 32,2 38,4 24,4 5 49,8 30,6 11,8 7,7 skap ,5 33,7 17,3 6,5 35,7 37,1 21,9 5, ,5 12,9 7,6 Slöjd ,9 41,7 20,3 3,2 27,3 44,1 26 2, ,4 14,8 3,7 Svenska ,3 40,8 17 2, ,7 25,4 1, ,2 8,9 3,9 Svenska som andraspråk ,6 23,6 5,1 25,7 40,8 28,5 7,2 23,5 49,5 19,6 3,4 27,5 Teckenspråk ,7 27,8 30,2 18,3 21,4 28,6 31,3 18,8 28,1 26,3 28,1 17,5 Teknik ,9 38,3 14,3 4,5 38,1 41,3 16,4 4,2 47,5 35,5 12,3 4,8 1) Betyget G = Godkänd, VG = Väl Godkänd och MVG = Mycket Väl Godkänd. 2) Moderna språk, elevens val motsvarar C-språk i tidigare publikationer. 3) Moderna språk, språkval motsvarar B-språk i tidigare publikationer. 80 Statistiska centralbyrån

23 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Grundskolan 4.12 Elever i grundskolan som avslutat årskurs 9 läsåren 2001/ /11 med betyg i B-språk/moderna språk och språkval. Fördelade efter språk och kön 4.12 Compulsory school pupils completing year 9 with grades in foreign languages (3-year course) by language and sex Språk Kön Totalt antal med betyg Läsår 2001/ / / / /06 Andel av samtliga 3 Totalt antal med betyg Andel av samtliga 3 Totalt antal med betyg Andel av samtliga 3 Totalt antal med betyg Andel av samtliga 3 Totalt antal med betyg Andel av samtliga 3 Franska Flickor Pojkar Spanska Flickor Pojkar Tyska Flickor Pojkar Övriga Flickor Pojkar Språk Kön Totalt antal med betyg Läsår 2006/ / / / /11 Andel av samtliga 3 Totalt antal med betyg Andel av samtliga 3 Totalt antal med betyg Andel av samtliga 3 Totalt antal med betyg Andel av samtliga 3 Totalt antal med betyg Andel av samtliga 3 Franska Flickor Pojkar Spanska Flickor Pojkar Tyska Flickor Pojkar Övriga Flickor Pojkar ) Från och med läsåret 1997/98 särredovisas spanska. Tidigare ingick spanska i övriga språk. 2) Läsåret 1997/98 är första gången några elever lämnar grundskolan med det nya mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. 3) Andel av samtliga elever med mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg. Statistiska centralbyrån 81