1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-22 Diarienummer HSNV 2015-00342-4 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Inger Ahlmark Telefon: 010-441 3336 E-post: inger.ahlmark@vgregion.se Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Vårdöverenskommelse mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Habilitering & Hälsa 2016 Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner vårdöverenskommelsen med Habilitering & Hälsa för 2016. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser godkännandet av överenskommelse för 2016 mellan styrelsen för Habilitering & Hälsa och västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Överenskommelsen innehåller uppdrag att bedriva habiliterings, hörsel, syn- samt tolkverksamhet för invånare inom västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Inga förändringar i uppdraget är gjorda sedan vårdöverenskommelsen 2015. Fördjupad beskrivning av ärendet Överenskommelsen med Habilitering & Hälsa är samordnande mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Överenskommelsen utgår från en regiongemensam mall och innehåller i bilaga även specifika uppdrag från nämnden. Vårdöverenskommelsen 2016 är uppbyggd i enlighet med God Vård konceptet, vilket innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Finansiering Ersättningen till Habilitering & Hälsa för 2016 baseras på ersättning 2015 med en uppräkning om 2 procent, i enlighet med planeringsdirektiven. Beredning Förhandling enligt MBL 11 sker den 19 oktober 2015. Leena Ekberg Avdelningschef Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn@vgregion.se
Datum 2015-10-22 Diarienummer HSNV 2015-00342-4 2 (2) Bilaga Vårdöverenskommelse mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i Västra Götalandsregionen (VGR) samt styrelsen för Habilitering & Hälsa () 2016 inklusive bilagor
Dnr HSNV 2015-00342 Vårdöverenskommelse 2016 mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSNV) i Västra Götalandsregionen (VGR) samt styrelsen för Habilitering & Hälsa () Sida 1 (25)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PARTER... 3 2. GILTIGHETSTID... 3 3. UTGÅNGSPUNKTER... 3 4. GOD VÅRD... 3 Säker vård... 3 Patientfokuserad vård... 4 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 4 Jämlik vård... 5 Vård i rimlig tid... 5 Effektiv vård... 5 5. UPPDRAG... 7 Habiliteringsverksamhet... 7 Hörselverksamhet... 8 Synverksamhet... 9 Tolkverksamhet... 10 6. UPPFÖLJNING... 11 7. EKONOMISK ERSÄTTNING... 11 Ersättningar... 11 Utbetalning... 11 8. ÖVRIGT... 12 Kontaktuppgifter... 12 Informationsutbyte... 12 Ansvar och kännedom om överenskommelsen... 12 Omförhandling... 12 Tvist... 12 Underskrifter... 12 BILAGOR (3 s t.) 1. Nämndspecifik beställning och utbudspunkter HSNV 2. Ersättningsbilaga 3. Uppföljningsbilaga Sida 2 (25)
VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2016 Det här är en ettårig överenskommelse avseende habilitering, hörsel, syn och tolk för år 2016. Syftet med överenskommelsen är att definiera förutsättningarna för vården genom att ange inriktning och uppdrag samt fastställa ersättning. 1. PARTER Denna överenskommelse är tecknad mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSNV) i Västra Götalandsregionen (VGR) och Habilitering och Hälsa () i VGR, där HSNV är beställare och styrelsen för är utförare. 2. GILTIGHETSTID Överenskommelsen gäller från och med 1 januari 2016 till och med 31 december 2016. 3. UTGÅNGSPUNKTER VGR:s vision "Det goda livet" utgör grund för denna överenskommelse. Det övergripande målet är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och vård på lika villkor. Förtydligande av visionen finns på VGR:s hemsida, www.vgregion.se/vision. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2016, planeringsdirektiven 2016 samt gällande nationella och regionala styrdokument. Vidare utgör HSN:s mål- och inriktningsdokument grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är God Vård-konceptet samt Socialstyrelsens föreskrift om systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). ska vara väl insatt i gällande lagstiftning samt måldokument, riktlinjer och policyer som är beslutade av RF, regionstyrelsen (RS), hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) och hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN). 4. GOD VÅRD God Vård är central i hela regionens hälso- och sjukvårdsarbete. Vården ska vara kvalitetsdriven, det vill säga kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Säker vård Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp och dokumenteras. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt, patientorienterat och lärande sätt med en helhetssyn som har fokus på individen. Arbetet ska vara långsiktigt och präglas av ett förebyggande syn- och arbetssätt. Utgångspunkten är Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Sida 3 (25)
Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen från 1 januari 2011 innebär bland annat att vårdgivare har ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna har också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Patienter och närstående ska uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet på olika sätt. Patientfokuserad vård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och närstående. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. Delaktighet Uppdraget för är att arbeta för att ge sina målgrupper ökade möjligheter till delaktighet i samhället. Stöd och åtgärder ska syfta till att konsekvenserna av en funktionsnedsättning minimeras. Den enskilda personen ska ges möjlighet att använda sin funktionsförmåga på bästa sätt så att största möjliga självständighet och självbestämmande kan uppnås. Patienten/tolkanvändaren ges inflytande och medbestämmande över den egna vården, kunskap om sin situation, information om vårdprocessen och dess mål samt får ett professionellt och värdigt bemötande. Åtgärder ska planeras och dokumenteras i samråd med patienterna/tolkanvändarna. Målet är att oavsett var personen bor inom det geografiska området för VGR ska det finnas likartade möjligheter till habilitering/rehabilitering och stöd/service. Patientens/ tolkanvändarens rätt till valfrihet ska gälla, enligt VGR:s riktlinjer. Barnperspektivet ska vara en tydlig utgångspunkt, både när barnet själv är patient/tolkanvändare och när det är närstående till person med funktionsnedsättning. All samverkan ska ske utifrån varje enskild persons behov, såväl inom som utanför den egna verksamheten. ska arbeta utifrån FNs Barnkonvention samt följa standard för barnperspektiv i vården och övergång mellan barn- och vuxensjukvård, som utarbetats av Nordisk förening för sjuka barn (NOBAB). Patientenkät ska eftersträva att patienter och tolkanvändare ska känna delaktighet och vara nöjda. Patientupplevelsen och tolkanvändares upplevelser ska mätas, analyseras och följas upp. Våld i nära relationer Handlingsplan för omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relationer ska finnas. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. De vårdmetoder som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet ska användas. Sida 4 (25)
Jämlik vård Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Jämställd vård Resurser ska organiseras och fördelas utifrån patienternas behov av utredande och/eller behandlande åtgärder. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter, all uppföljning och all rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för all vård. Fysisk tillgänglighet Fysisk tillgänglighet till verksamheter ska finnas för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Den fysiska miljön ska vid om- och nybyggnationer följa gällande riktlinjer. Verksamheterna ska ge god och tillförlitlig information om den fysiska tillgängligheten inom sina respektive verksamheter. Information om tillgängligheten ska finnas i tillgänglighetsdatabasen och visas på hemsidan för respektive verksamhet. Information och kommunikation ska vara anpassad och tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Hjälpmedel VGR och kommunerna har gemensamt antagit samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivning av personliga hjälpmedel. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. har ansvar för de hjälpmedel som förskrivs till de patienter som är aktuella inom förvaltningen. Inom Habiliteringen gäller det för barn och unga upp till 18 år. Vård i rimlig tid Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK-398-2010). Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna och de mål respektive måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och utvecklas över tid. har under de senaste åren fokuserat på sina processer kring hörsel för att ha en god tillgänglighet. Under 2016 fortsätter detta arbete men kommer att, med de ekonomiska ramarna i denna överenskommelse, ha svårigheter med att uppfylla vårdgarantin fullt ut. Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Inomregionala skillnader i vård identifieras i hela vårdkedjan från första till sista kontakt och kvalitetsbristkostnader i form av väntetider, omarbetningar, felbehandlingar med mera ska minimeras genom systematiskt arbete. Sida 5 (25)
Samverkan Hög kvalitet i åtgärder/stödet till patienten/tolkanvändaren ställer krav på samverkan. Samverkan ska ske utifrån varje enskild patients/tolkanvändares situation. Samverkan syftar till att verksamheter nyttjar varandras kunskaper och bygger upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån patientens/tolkanvändarens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt. Det förutsätter en utvecklad samverkan med primärkommun, primärvård, länssjukvård och andra vårdgivare som ger åtgärder till samma målgrupper. Även samverkan med andra myndigheter och instanser är viktig, som exempelvis Försäkringskassan. Samverkan med närstående och berörda brukarorganisationer är särskilt viktigt. Brukarråd/ brukarsamverkan ska vara kopplad till olika verksamheter. En strukturerad samverkan mellan och ungdomsmottagningarna i VGR ska fortgå. Syftet är att ungdomar med funktionsnedsättning ska få tillgång till ungdomsmottagning på samma villkor som andra ungdomar. Hälsofrämjande och förebyggande ska medverka till att främja hälsa och en positiv hälsoutveckling. Det förebyggande och hälsofrämjande perspektivet ska genomsyra alla delar i den dagliga verksamheten och vid behov ske i samverkan med andra aktörer. För att stärka hälsa och välmående ska den enskilda patientens resurser och möjligheter vara i fokus. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska utföras strategiskt för att kunna ge en mer effektiv hälso- och sjukvård. Många funktionsnedsättningar kan ge tillkommande fysisk eller psykisk ohälsa. Verksamheterna ska vara uppmärksamma på eventuell tillkommande fysisk och/eller psykisk ohälsa hos sina patienter samt skapa förutsättningar för och vara stödjande i patientens process att ta kontroll över sin egen hälsa. Sida 6 (25)
UPPDRAG har i uppdrag att bedriva följande: Habiliteringsverksamhet, Hörselverksamhet, Synverksamhet, Tolkverksamhet. ska även bereda och besluta kring ansökningar om råd och stöd enligt LSS 9:1. I uppdraget ingår att ansvara för utredning, bedömning och beslut i råd- och stödärenden. Habiliteringsverksamhet Åtagande Habiliteringens grundåtagande innebär att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till personer med medfödda eller tidigt uppkomna, varaktiga funktionsnedsättningar som ger stora svårigheter i vardagen. Patienter som remitteras till habiliteringen ska vara utredda och ha en diagnos inom habiliteringens diagnosgrupper och en tydlig beskrivning av de svårigheter som patienten har i vardagen. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och i vilken grad vardagsfunktionen påverkas är avgörande för behovet av behandlande åtgärder samt om det finns en risk för att barnet, under sin utveckling, kan komma att få stora svårigheter i vardagen. Det krävs alltid en individuell bedömning för att avgöra om patientens hälso- och sjukvårdsbehov ska tillgodoses inom Habiliteringen. Ofta krävs åtgärder från flera verksamheter och utförare i samverkan. Habiliteringen arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Mål för habiliteringsåtgärderna Patienten får stöd i att utvecklas och finna strategier för aktuella och kända svårigheter i vardagen. Närstående och personal får ökade möjligheter att stödja patienten. Patienten får ökade möjligheter att vara delaktig i samhället. Habiliteringens huvuduppgifter Erbjuda specialiserade utredande och behandlande åtgärder, oftast från flera kompetensområden. Åtgärderna kan vara stödjande/tränande, kompenserande och förebyggande. Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp samt även till närstående. Upptäcka tillkommen ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av åtgärder för dessa hos annan vårdgivare eller inom annan verksamhet i den egna förvaltningen. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje patient och finns dokumenterade i en vårdplan. Vid behov bör åtgärderna ske i samverkan med andra samverkanspartners som är viktiga för patienten. Till habiliteringens åtagande hör samverkan med brukarorganisationer. Sida 7 (25)
Målgrupper Personer med medfödda eller tidigt uppkomna, svåra motoriska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar orsakade av skada i nerv-, muskel- och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, utvecklingsstörning och/eller autism i barndomen. Personer med kombinerade motoriska, tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionsnedsättningar såsom svårare former av ADHD med DCD, atypisk autism, Aspergers syndrom och ABI. Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörningar (RS640-2013, HSD-A28-2014). Vuxna personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (jmf LSS personkrets 1:2). Organisation Habiliteringen är organiserad som en sammanhållen habiliteringsverksamhet med en ansvarig verksamhetschef, med personal ifrån olika professioner. Nämndspecifik beställning och utbudspunkter Se bilaga 1, Nämndspecifik beställning HSNV Hörselverksamhet Åtagande Hörselverksamheten erbjuder habilitering/rehabilitering på specialistnivå till personer med bestående hörselnedsättning/dövhet/dövblindhet samt deras anhöriga, närstående och andra personer i närmiljön. Insatserna utgår från en helhetssyn där brukare/familj är delaktig i all planering av insatserna från tvärprofessionella team med medicinsk, teknisk, pedagogisk och psykosocial kompetens. Mål för hörselåtgärderna Förbättra livssituationen och delaktigheten för personer i alla åldrar med bestående hörselnedsättning/dövhet/dövblindhet. Hörselverksamhetens huvuduppgifter Erbjuda diagnostisering, habilitering/rehabilitering, teknisk service och alternativ telefoni. Målgrupper Personer som är barndomsdöva. Personer som från födseln eller under barn- och ungdomsåren blivit döva och som utvecklat och som använder teckenspråk som sitt första språk och talspråk som sitt andra språk. Barndomshörselskadade personer. Personer som från födseln eller under barn- och ungdomsåren erhållit en bestående hörselskada. Svårigheter att kommunicera enbart via hörseln. Ev. teckenspråk som kompletterande kommunikationsmetod. Vuxendöva personer. Personer som blivit döva i vuxen ålder efter språkinlärning. Språkförståelse och förmåga till talproduktion finns kvar, men förmågan att uppfatta tal saknas helt. Gravt hörselskadade personer. Personer som kan uppfatta förstärkt tal endast under gynnsamma akustiska och psykologiska betingelser. Sida 8 (25)
Vuxenhörselskadade personer. Personer som i vuxen ålder (över arton år) blivit hörselskadade, vilket innebär att man är i behov av kommunikativt stöd och hörseltekniska hjälpmedel för att kunna kommunicera med andra. Åldershörselskadade personer. Personer som efter 65 års ålder har blivit hörselskadade, vilket innebär att de är beroende av hörseltekniska hjälpmedel och/eller alternativa kommunikationssätt för att kommunicera med andra. En speciell grupp är åldershörselskadade som är 85 år och äldre och som är i behov av speciella insatser. Dövblinda personer. Personer som har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada alltifrån helt dövblind till förekomst av syn- och hörselrester. Kombinationen reducerar ömsesidigt möjligheterna att utnyttja eventuella synoch hörselrester. Organisation Verksamheten är organiserad i hörselteam för barn- och ungdom respektive för vuxna samt hörseldiagnostik och rehabilitering. Nämndspecifik beställning och utbudspunkter Se bilaga 1, Nämndspecifik beställning HSNV Regionalt specialistteam för döva och dövblinda personer Åtagande Ansvara för att göra dövspecifik respektive dövblindspecifik habilitering/rehabilitering tillgänglig genom direkta och konsultativa åtgärder. Teamen ska också verka som kulturöversättare mellan det döva och det hörande samhället samt nätverka runt brukaren, med närstående och personal. Målgrupper Barn, ungdomar och vuxna med förvärvad dövblindhet med teckenspråk som första språk, medfödd dövblindhet, syn- och hörselnedsättningar i progression. Vuxna med barndomsdövhet och teckenspråkiga. Organisation Enhet inom Hörselverksamheten. Synverksamhet Åtagande Synverksamheten har ett övergripande ansvar på specialistnivå för habilitering och rehabilitering av personer med måttlig till svår synnedsättning och blindhet. Inför varje synrehabilitering/ habilitering ska en vårdplan upprättas tillsammans med aktuell person (för minderårig tillsammans med anhörig). Mål för synåtgärderna Förbättra livssituationen för personer med synskada genom habilitering och rehabilitering, där kurativ, pedagogisk, teknisk och medicinsk kompetens ingår. Sida 9 (25)
Synverksamhetens huvuduppgifter Erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsåtgärder på specialistnivå till personer som kan använda synrester och kompensatoriska tekniker för blinda. Erbjuda utprovning, inträning och uppföljning av synhjälpmedel. Målgrupper Barn och ungdomar med måttlig till svår synnedsättning som är medfödd, måttlig till svår synnedsättning som är förvärvad, blindhet som är medfödd, blindhet som är förvärvad. Vuxna med måttlig till svår synnedsättning sedan barn och ungdom, måttlig till svår synnedsättning som har förvärvats i vuxen ålder, blindhet sedan barn och ungdomen, blindhet som är förvärvad i vuxen ålder. Organisation Verksamheten är uppbyggd i tvärprofessionella team. Nämndspecifik beställning och utbudspunkter Se bilaga 1, Nämndspecifik beställning HSNV Tolkverksamhet Åtagande Tolkverksamheten omfattar det geografiska området för VGR och erbjuder tolkservice till sina målgrupper och till personer som kommer i kontakt med dessa grupper. Mål för tolkningarna Utifrån tolkanvändarens behov göra kommunikation möjlig genom olika tolkmetoder. Tolkverksamhetens huvuduppgifter Erbjuda tolkservice dygnet runt årets alla dagar. På kvällar, nätter och helger finns beredskap för akuta uppdrag avseende teckenspråkiga tolkanvändare. Ge tolkservice åt personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk (genom taltjänst). Taltjänst samordnar även uppdragen och ger information om verksamheten. Taltjänst är tillgänglig dagtid, kvällar och helger. Målgrupper Personer som är barndomsdöva; är döva från födseln eller har blivit döva under barn- och ungdomsåren, är vuxendöva/vuxenhörselskadade; har förlorat eller fått nedsättning av hörseln i vuxen ålder, är barndomshörselskadade; har erhållit en bestående hörselnedsättning från födelsen eller från barn- och ungdomsåren, är dövblinda; har en kombinerad syn- och hörselskada, alltifrån hel dövblindhet till förekomster av syn- och/eller hörselrester. Funktionsnedsättningen kan finnas med från födelsen eller uppstå senare med förlust antingen först av syn- eller hörselförmåga, har en funktionsnedsättning som rör röst, tal- eller språk (ej på grund av hörselskada). Sida 10 (25)
Organisation För att utföra tolkuppdragen finns tolkar med kompetens i teckenspråk, döv-blindtolkning, taktilt teckenspråk, visuellt anpassat teckenspråk, skrivtolkning, TSS (tecken som stöd), handskriftstolkning, tydligt tal samt kompetens att erbjuda tal-, skriv- och lässtöd. Regionala utbudspunkter Samordningsfunktion för tolkverksamheten: Trollhättan. Taltjänst: centrala Göteborg. Nämndspecifik beställning och utbudspunkter Se bilaga 1, Nämndspecifik beställning HSNV Särskilda uppdrag VGR får statsbidrag för att bedriva tolktjänst för vardagstolkning. 5. UPPFÖLJNING Uppföljning sker i enlighet med bilaga 2, Uppföljningsbilaga Uppföljningsbilagan ska redovisas skriftligt enligt överenskommelse. För att utveckla och förbättra vården ska resultat, utfall och kostnader inom verksamheterna analyseras av samt presenteras i uppföljningsbilagan och diskuteras med beställaren. Under verksamhetsåret träffas parterna kontinuerligt för avstämning och informationsutbyte vid dialogmöten. ska tidigt informera om verksamhetens inriktning eller volym avviker från vad som sägs i denna överenskommelse. 6. EKONOMISK ERSÄTTNING Ersättningar HSNV ersätter med 155 288 tkr för år 2016, i enlighet med bilaga 2. Ersättningen inkluderar glasögonbidrag för 2016. Nationellt beslut om utökning av glasögonbidrag till ungdomar upp till 19 år ska bevakas. Beslut om att ungdomar under 18 år ska få läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånen kostnadsfritt ska bevakas. Inför 2017 ska en genomgång ske för att belysa eventuell ökad efterfrågan inom både habilitering - och hörselverksamheterna. Utbetalning Ersättningen utbetalas mot faktura, med en tolftedel av ersättningen per månad. Sida 11 (25)
7. ÖVRIGT Kontaktuppgifter Politiska företrädare HSN: www.vgregion.se/politik Styrelsen för : www.vgregion.se/politik Tjänstemän Koncernstab Hälso- och sjukvård, www.vgregion.se : www.vgregion.se/habilitering-och-halsa Informationsutbyte Parterna ska träffas fortlöpande för att informera varandra om förändringar som är väsentliga för såväl beställare som utförare, exempelvis ändringar i vårdinnehåll, ändrade vårdvolymer och ekonomiska förutsättningar. Förändringar av innehåll och utbudspunkter kan ske om parterna är överens om detta. Ansvar och kännedom om överenskommelsen Styrelsen för ansvarar för att personal vid har god kännedom om överenskommelsen. Omförhandling Endera part äger rätt att yrka på omförhandling om det inträffar väsentliga förändringar i förutsättningarna för denna överenskommelse under dess giltighetstid. Tvist Eventuell tvist mellan parterna om innebörden av denna överenskommelse bör i första hand lösas mellan parterna. Om tvisten inte kan lösas, trots omfattande ansträngningar, ska frågan överlämnas till regionstyrelsen. Underskrifter Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Västra Götalandsregionen den Nicklas Attefjord ordförande, HSNV Patric Cerny ordförande, styrelsen för Sida 12 (25)
Leena Ekberg avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Mikael Forslund förvaltningschef, Sida 13 (25)
Bilaga 1 NÄMNDSPECIFIK BESTÄLLNING och utbudspunkter HSNV Habiliteringsverksamhet Utbudspunkter för habiliteringsverksamheten Barnhabilitering: Alingsås, Kungälv och Stenungsund. Vuxenhabilitering: Alingsås, Kungälv och Stenungsund. Hörselverksamhet Utbudspunkter för hörselverksamheten Alingsås och Mölndals sjukhus. Synverksamhet Utbudspunkt för synverksamheten Centrala Göteborg. Tolkverksamhet Utbudspunkt för tolkverksamheten Tolkcentral: Centrala Göteborg. Ekonomiska förutsättningar Riskdelning HSNG och HSNV tillämpar riskdelning för läkemedel och barnhjälpmedel. Om kostnaden under 2016 överskrider 41 092 tkr (läkemedel 9 440 tkr och barnhjälpmedel 31 652 tkr) tillskjuter beställaren 50 procent av det överskjutande beloppet. Växling av ersättning Den 1:a januari 2015 upphörde SU/DSBUS förtroendeförskrivning på Habilitering & Hälsas bekostnad till patienter 0- tom 17 år i Göteborg Södra Bohuslän avseende anfallslarm för epileptiker och TENS. Från och med 1 januari 2016 bär den som förskriver kostnaden. Kostnadsförskjutningen från H & H till SU/DSBUS ska omfördelas med 80 000 kr. Sida 14 (25)
Bilaga 2 ERSÄTTNINGSBILAGA 2016 Norra Västra Göteborg Södra Östra TOTAL Lokala verksamheter Barn- och Vuxenhabiliteringen 71 536 82 195 126 597 54 335 96 706 431 369 Hörsel och dövverksamhet 41 848 41 244 62 686 31 404 35 537 212 719 Synverksamhet 16 011 15 300 21 864 12 156 11 132 76 463 Läkemedel Läkemedel - fast ersättning 1 887 3 648 5 792 2 437 4 459 18 223 Regional verksamhet Tolkverksamhet 8 349 9 035 13 930 6 322 7 924 45 560 Dövblindteam/dövteam 1 286 1 413 2 160 963 1 226 7 048 Råd- och stödenhet 253 284 436 192 243 1 408 Övrigt Jämställda löner 2015 70 55 119 0 21 265 Extra resurser 2015 1 747 2 078 3 298 1 379 1 698 10 200 IS IT-förstärkning 171 185 280 130 190 956 Regionservice - ny styrmodell -127-149 -234-100 -120-730 TOTAL ERSÄTTNING 143 031 155 288 236 927 109 218 159 016 803 481 Sida 15 (25)
Bilaga 3 UPPFÖLJNINGSBILAGA HSNG, HSNV, HSNS, HSNÖ och HSNN God Vård är central i allt hälso- och sjukvårdsarbete. För att uppnå God Vård ska hälso- och sjukvården vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Redovisning sker per verksamhetsområde som helhet eller i enlighet med annat som anges. Uppföljning av indikatorer/aktiviteter sker på förvaltningsnivå och i särskilda fall på nämndnivå. Statistik redovisas skriftligt uppdelat per nämndområde, kön och ålder. Redovisning sker per del och helår samt vid dialogmöten. Med delår avses senast nästkommande månad, med helår avses senast februari nästkommande år. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål Indikator/aktivitet Måltal/ kvalitativ redovisning Ansvarig Säker och ändamålsenli g läkemedelsförskrivning Följsamhet till VGR:s läkemedelsrekomm endationer och terapiriktlinjer. Redovisning via läkemedelsplan. Helår Redovisning Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Sida 16 (25)
Hög kvalitet Registrera i Nationella kvalitetsregister. Redovisning av registrering i CPUP och registret för gravt hörselskadade och Svenska kvalitetsregistret för synrehabiliteringar. SKRS. Helår Aktuell prioriteringsordning ska finnas för verksamheter na Utveckla och implementera en gemensam prioriteringsordnin g Avser Habiliteringen. Redovisning av arbetet med införandet av ny prioriteringsordning. Helår Säker hälso- och sjukvård Må l Indikator/aktivite t Måltal*/ Kvalitativ** redovisning An s va rig Redovisning Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Säker vård Förekomsten av vårdrelaterade infektioner ska minimeras. Redovisning av antalet vårdrelaterade infektioner. Helår Sida 17 (25)
Patientfokuserad hälso- och sjukvård Må l Indikator/aktivitet Måltal*/ Kva lita tiv** redovisning An s va rig Redovisning Kommentar Alla patienter som får åtgärder ska registreras med KVÅ koder Registrera KVÅ- koder vid varje besök. Filer med KVÅ-koder ska överföras till Vega, nivå 1. Avser Habiliteringen. Samtliga besök ska ha KVÅ-kod överförd till Vega Delår, andra kvartalet Professionellt och värdigt bemötande Redovisning av patientupplevelse avseende bemötande och delaktighet. Redovisning av resultat från en nationell patientenkät. Helår Sida 18 (25)
Antal självskador och självmord ska minska Redovisning av hur arbetar med suicidprevention Skriftlig redovisning av antalet suicidriskbedömningar Delår, andra kvartalet Problem med över- /underviktiga barn ska uppmärksammas och följas upp Öka tillgängligheten till gemensamma specialiserade behandlingsmetoder. Avser Habilitering. Redovisning. Helår Förbättrad situation för barn som anhöriga Redovisning av arbetet med VGR:s riktlinjer för barn som anhöriga. Redovisning. Helår Sida 19 (25)
Effektiv hälso- och sjukvård Må l Indikator/aktivitet Måltal*/ Kva lita tiv** redovisning An s va rig Redovisning Kommentar Lättillgänglig information och delaktighet Mina vårdkontakter ska vara införd och användas i alla enheter enligt regionens krav. 95 % av alla enheter ska ha infört och använda Mina vårdkontakter. Helår Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Redovisning av arbetet med främjande av fysisk aktivitet för riskgrupper. Avser Habiliteringen. Redovisning av antalet Far på recept. Delår, andra kvartalet Följsamhet till RMR för barn med NP diagnos Regionalt uppdrag Redovisning och Koncernkont oret Delår, andra kvartalet Samverkande sjukvård Redovisning av samverkan med ungdomsmottagningar i VGR. Redogörelse uppdelat efter nämndområde Delår, andra kvartalet Sida 20 (25)
J ämlik häls o- och sjukvård Må l Indikator/aktivitet Måltal*/ Kva lita tiv** redovisning An s va rig Redovisning Kommentar Vård och behandling på jämlika och jämställda villkor Identifiera specialiserade gemensamma behandlingsmetoder. Öka tillgängligheten till gemensamma specialiserade behandlingsmetoder. Helår Kartläggning av Knoppalidens regionala verksamhet Redovisning av remisser, beläggningsgrad, poliklinisk mottagning och vårddygn till Knoppaliden, uppdelat i ålder, kön och nämnd. Redovisning uppdelat efter nämndområde Delår, andra kvartalet Avser Habiliteringen. Sida 21 (25)
Häls o- och sjukvård i rätt tid Mål Indikator/aktivitet Måltal*/ Kvalitativ** redovisning Ansvarig Redovisning Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Tolkcentralerna och taltjänst ska vara tillgänglig för sina målgrupper Tolkanvändare ska få tillgång till tolk 92 % av alla beställda uppdrag ska utföras av tolkområdet (exkl. sen avbokning). Helår Rimliga väntetider Regionens vårdgarantier ska uppnås. Analys om så inte är fallet. Nationella vårdgarantin ska uppnås Vårdgarantin Månadsvis (Mäts i regionens tillgänglighetsdatabas) Delår, andra kvartalet Tillgänglig vård Kartlägga patientströmmarna utifrån valfriheten i Patientlagen. Kartläggning Helår Tidig upptäckt Antalet barn under 6 år (per 1000 invånare) med diagnos autismsspektrumtillstånd. Redovisning per nämndområde Delår, andra kvartalet Sida 22 (25)
Tidiga insatser i samverkan med kommunerna Antalet barn under 6 år (per 1000 invånare) som påbörjat intensivinlärning under året. Redovisning per nämndområde Delår, andra kvartalet Statis tik Indikator/aktivitet An s va rig Redovisning till HSNK Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Habiliteringsverksamheten Antal nya remisser. Helår Synverksamheten Antal nya remisser. Helår Sida 23 (25)
Antal besök. Helår Antal patienter. Helår Hörselverksamheten Antal nya remisser. Helår Tolkverksamheten Antal tolkanvändare. Helår Antal beställda uppdrag. Helår Antal ej utförda uppdrag p.g.a. tolk inte fanns. Helår Antal uppdragstimmar totalt (tolktid och restid) per uppdrag. Helår Sida 24 (25)
Andel utförda uppdrag inom Taltjänst. Helår Sida 25 (25)
1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-22 Diarienummer HSNV 2015-00420-2 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gunnel Sjöberg Telefon: 010-441 39 46 E-post: gunnel.sjoberg@vgregion.se Till västra hälso-och sjukvårdsnämnden Information om alternativa driftsformer för uppdraget barnmorskemottagning inklusive mödrahälsovård Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden noterar information om alternativa driftsformer för barnmorskemottagning inklusive mödrahälsovård till protokollet. Sammanfattning av ärendet Syftet med informationen är att ge nämnden ett underlag inför beslut om inriktning av barnmorskemottagningsverksamhet inklusive mödrahälsovård. En redovisning av produktion och konsumtion och behov av mödrahälsovård lämnas. Vidare informeras nämnden om vilka möjliga alternativa driftsformer det finns för att omhänderta uppdraget att erbjuda tillgång till barnmorskemottagning inklusive mödrahälsovård till kvinnor boende i nämndens ansvarsområde. Av informationen framgår styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns för de olika driftformerna. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn@vgregion.se