Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing

Relevanta dokument
Jordbruk för mångfald eller enfald?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Ekologiska produktionsfunktioner

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Mot en evidensbaserad CAP

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Värderingar om den hållbara maten

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Integrerad eller segregerad naturvård en debatt som missar poängen?

Från humla till jordgubbe

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Hur äter vi hållbart?

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Klimat och ekosystem i förändring

Framåt i miljömålsarbetet

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Bin, bidöd och neonikotinoider

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Policy Brief Nummer 2016:4

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Vad är ett hållbart jordbruk?

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Riskvärdering av nya växtskadegörare

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Med miljömålen i fokus

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding

Policy Brief Nummer 2015:2

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Policy Brief Nummer 2011:4

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Bevarandeplan Natura 2000

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Multifunktionella landskap med golfbanor

Planering för mat trender och tendenser

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Framtiden för skogens arter

Projekt vi arbetar med

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Transkript:

Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing Henrik G. Smith Centrum för miljö och klimatforskning & Biologiska institutionen Lunds universitet

a Expansion av jordbruk och produktionsskog hotar biologisk mångfald Ca 50% av produktiv mark jordbruk Ca. två tredjedelar av skog människopåverkad 26% av däggdjur, 13% av fåglar, 41% av amfibier hotas av utrotning (IUCN) Brukad jord b Betesdrift a) USDA-ARS, b) Diksha Jhingan, Creative Commons Foley m.fl. 2007, PNAS

Ökat behov av livsmedel ökar trycket på mångfalden Globalt efterfrågan på mat (Petakalorier/dag) År Ökad befolkning Högre i födokedjan Megan Clark, 'Sustainable Agriculture: Feeding the World 2009 Based on data from UN Population Division, with scenarios from CSIRO.

Ökat behov av bioenergi ökar trycket på mångfalden Skattningar av produktion av förnyelsebar energi i EU27 baserat på nationella planer (Bentsen & Felby 2012, Biotechnology for Biofuels)

Closing the yield gap Foley et al. 2005

Intensivare nyttjande av mark leder till förlust av biologisk mångfald Biologisk mångfald Trend för jordbruks fåglar Skörd vete (ton/ha) Donald et al. 2006 Jordbrukets intensitet Anpassad från Hoogeveen m.fl. 2001

Identifiera innovativa lösningar för att minska konflikt Adopted from Fisher Smith 2014, Cons. Lett. Biologisk mångfald Suboptimal markanvändning Skörd Kan optimal markanvändning minska konflikten biologisk mångfald produktivitet? Men vad är optimal markanvändning? - wildlife friendly farming/land sharing - nature sparing/land sparing Optimal markanvändning

Två sätt att öka produktionen Konventionell intensifiering Naturliga habitat Lågproducerande jordbruk Högprodu cerande jordbruk Ursprunglig markanvändning Segregerad naturvård Integrerad naturvård Tscharnkte et al. 2012, Biol. Cons.

the Green model Segregerad Reservat Högint. jordbruk Integrerad Lågintensivt jordbruk Segregerad: Reservat & intensivt jordbruk Integrerad: Extensivt jordbruk (20% produktion) Pop. täth. Pop. täth. Arten påverkas negativt av ökad produktion Konkav relation Skörd Skörd Populationsstorlek i reservat och jordbruksområde Total population störst om bevarande integrerat Green et al. 2005, Nature Green et al. 2

the Green model Segregerad Reservat Högint. jordbruk Integrerad Lågintensivt jordbruk Segregerad: Reservat & intensivt jordbruk Integrerad: Extensivt jordbruk (20% produktion) Pop. täth. Pop. täth. Arten påverkas negativt av ökad produktion Konkav Konvex relation Skörd Skörd Populationsstorlek i reservat och jordbruksområde Total population störst om bevarande integrerat segregerat Green et al. 2005, Nature Green et al. 2

Resultst Skörd Skörd Täthet Fåglar Träd Ghana Proportion arter i varje kategori Phalan et al. 2011 (& Godfray 2011), Nature

Framförallt sällsynta arter gynnas av segregerad naturvård Vidsträckt global utbredning Begränsad global utbredning Fåglar Antal arter Träd Matproduktion: GJ/ha Phalan et al. 2011, Nature

Integrerad eller segregerad naturvård i svensk kontext Kontinuitetsskogsbruk Kalhyggesbruk/reservat Ekologisk odling Naturbetesmarker/konventionellt odling Lågintensivt jordbruk Högintensivt jordbruk/regnskog (teleconnections) Pablo Olivieri INTA; and Falealupo rainforest samoa Creative Commons

Flesta studier visar på flest vinnare under segregerad naturvård, men: Få studier utanför tropikerna Huvudsakligen fåglar Balmford et al. 2015, Daedalus

1. Förenklad syn på kopplingen mellan intensifiering och bevarande Borlaug hypotesen ökad produktivitet minskar behovet av jordbruksmark Jevons paradox/återstudshypotesen ökad profitabilitet på grund av intensifiering leder till ökad exploatering Lokalt via (relativt) ökad lönsamhet för lantbruk Globalt via ökad efterfrågan på lantbruksprodukter Svaga bevis för koppling teknologisk utveckling & avskogning (Villoria et al. 2014, Appl. Econ. Persp.) Priskänslig efterfrågan och kostsamt extensivt jordbruk återstudseffekt (Desquilbet et al. 2016, Environ. Mod. Assess.) Norman Borlaug

1. Förenklad syn på kopplingen mellan intensifiering och bevarande Förtydligande av definitionen av segregerad och integrerad naturvård (Phalan 2018, Sustainability) Land sparing: Bevarandeåtgärder som explicit kombinerar ökade skördar med bevarande eller återställande Land sharing: Åtgärder med syfte att gynna biologisk mångfald i produktionslandskap Segregerad naturvård kräver institutionella åtgärder (Phalan 2016, Science): Zonindelning Ekonomiska styrmedel Certifiering

2. Förenklad syn på kopplingen mellan livsmedelstrygghet och intensifiering Matsuveränitet och livsmedelstrygghet påverkas huvudsakligen av andra faktorer än den globala livsmedelsproduktionen Fischer,.Ekroos Smith.. (2014), Cons. Let.

2. Förenklad syn på kopplingen mellan livsmedelstrygghet och intensifiering Matsuveränitet och livsmedelstrygghet påverkas huvudsakligen av andra faktorer än den globala livsmedelsproduktionen Rimlig tillgång på livsmedel påverkas till stor del av andra faktorer än bruttoproduktion (diet, förluster) The diet gap: Skifta grödor till mänsklig konsumtion. Foley et al. (2011), Nature

3. Förenklad syn på syftet med bevarande Land sparing handlar om bevarande av biologisk mångfald i sig (med populationsstorlekar som proxy) Land sharing handlar också om bevarande av bevarande/biologisk mångfald för den nytta som den ger Ekosystemtjänster Kulturella värden Multifunktionalitet Foley et al. 2005, Science

4. Produktionslandskap har komplementära värden Många arter gynnas av traditionellt brukade landskap, inte minst i Europa d.v.s. krävs skydd av både orörd natur och lågintensivt brukande Både övergivande och intensifiering hot mot mångfald Habitat i jordbrukslandskap ersätter försvunna habitat i skog Photo: Romanian landscape by Soare Wikimedia Commons

4. Produktionslandskap har komplementära värden Habitat komplementära Antal humlearter på gårdsnivå Proportion naturbetesmarker Proportion ekologiskt Donald Hobern Proportion ekologiskt Carrié, Ekroos, Olsson, Sidemo Holm, Brady, Smith, preliminära resultat Proportion naturbetesmarker

5. Hanterar inte interaktionen mellan habitat Oklart på vilken rumslig skala segregation/ integration sker Fischer et al. 2008, Front. Ecol. Evol.

5. Hanterar inte interaktionen mellan habitat Implikationer för både brukat landskap och reservat spill over av pollinatörer och naturliga fiender Robert-Webster_xpda.com Effekt av omgivande landskap på skyddade områden Donald Hobern Antal pollinatörer Avstånd från naturbetesmark Ekroos et al. 2014, Landsc. Ecol. Proportion insektspollinerade växter % gräsmark i landskap Clough, Ekroos.Smith, 2014, Ecol. Lett.

6. Statisk syn på bevarande Fokus på allokering av habitat, medan andra lösningar ignoreras Skördeförluster från wildlife friendly farming (eller kontinuitetsskogsbruk) tas för givna Ej Best Management Practice i bägge systemen (81) Best Management Practice i bägge systemen (81) Relativ skörd ekologisk/konventionell Seufert et al. 2012, Nature

6. Statisk syn på bevarande Klimatförändring påverkar fokus för bevarande (men oklart hur) Behov av permeabla landskap för arters expansion med klimatförändring (sharing) Utbredningsförändring Populationsstorlek Aggregation Aggregation Aggregation Hodgson et al. 2012, Plos One

6. Statisk syn på bevarande Klimatförändring påverkar fokus för bevarande (men oklart hur) Behov av permeabla landskap för arters expansion med klimatförändring (sharing) Reservat fokalpunkter för koloniserande arters etablering (sparing) 98% av 256 arter koloniserande evertebrater var överrepresenterade i skyddade omåden Thomas m.fl. 2012, PNAS

7. Bevarande är det möjligas konst sökandet efter optimala lösningar en chimär

Syftet med dagen Är begreppet en användbar metafor eller begränsar det sökandet efter möjliga lösningar? Är jämförelsen mellan segregerad och integrerad naturvård ett relevant verktyg för att diskutera bevarande i svenska landskap Hur kan konceptet nyanseras för att vara användbart under svenska förhållanden?

Johan Ekroos William Sidemo Holm Mark Brady Romain Carrié Tack!