TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Relevanta dokument
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, FRT010

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

A

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

Reglerteknik AK. Tentamen kl

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I MODELLBYGGE OCH SIMULERING (TSRT62)

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Transkript:

SAL: TER2 TENTAMEN I TSRT9 REGLERTEKNIK TID: 29--7 kl. 8: 3: KURS: TSRT9 Reglerteknik PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Martin Enqvist, tel. 3-28393 BESÖKER SALEN: cirka kl. 9: och : KURSADMINISTRATÖR: Ninna Stensgård, 3-282225, ninna.stensgard@liu.se TILLÅTNA HJÄLPMEDEL:. T. Glad & L. Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori 2. Tabeller och formelsamlingar, t.ex.: L. Råde & B. Westergren: Mathematics handbook, C. Nordling & J. Österman: Physics handbook, S. Söderkvist: Formler & tabeller 3. Miniräknare utan färdiga program Normala inläsningsanteckningar får finnas i böckerna. LÖSNINGSFÖRSLAG: Finns på kursens websida och i Lisam efter skrivningens slut. VISNING av tentan äger rum 29-2-3, kl. 2.3 3. i Ljungeln, B- huset, ingång 27, A-korridoren till höger. PRELIMINÄRA BETYGSGRÄNSER: betyg 3 23 poäng betyg 4 33 poäng betyg 5 43 poäng OBS! Lösningar till samtliga uppgifter ska presenteras så att alla steg (utom triviala beräkningar) kan följas. Bristande motiveringar ger poängavdrag. Lycka till!

. (a) En nyckelteknologi i moderna bensinmotorer är luft-bränsle-regleringen. Genom att mäta syrehalten i avgaserna från motorn med en så kallad lambdasond och justera bränsletillförseln kan man hålla luft-bränsle-blandningen på ett optimalt värde. Kvoten mellan luftinflödet och bränsleinflödet till motorn kallas λ. Förklara vad som är referenssignal, styrsignal och utsignal här och ge ett exempel på en miljövinst som man får genom att hålla luft-bränsleblandningen optimal. (Eftersom kursen inte handlar om hur förbränningsmotorer fungerar kommer alla rimliga svar att ge poäng här.) (4p) (b) För vilka värden på parametern γ är systemet ẋ(t) = ( ) γ x(t) + 2 ( ) u(t) styrbart? (2p) (c) Ett system G(s) = (s + 2)(s + ) med insignal u(t) och utsignal y(t) regleras enligt u(t) = r(t) 6(ẏ(t) + 6y(t)) Vilka poler har det återkopplade systemet och hur stort blir det stationära reglerfelet om referenssignalen är r(t) =? (4p) 2

2. (a) Ett system ges av Y (s) = e.5s s + U(s). Vad blir utsignalen y(t) efter att transienterna dött ut när insignalen är u(t) = sin(4πt)? (2p) (b) Betrakta fem olika system som beskrivs av överföringsfunktionerna G (s) = s s + G 3 (s) = s 2 + 4s + 2 G 5 (s) = s 2 + 4s + 2 G 2 (s) = (s + )(s + )(s + 2) G 4 (s) = (s + )(s + 2)(s + 6) I figur -5 ges stegsvar, bodediagram och nyquistkurva (nyquistkurvan ges utan någon riktning) för de olika systemen (som kallas A-E där). Para ihop rätt figur, alltså A, B,... E, med rätt system G, G 2,... G 5. Motivera valen! (8p).4.2 5 5..2.8.6 2 3.3.4.5.4.2 5 5.6.7.8 2 3 4 5 (a) Stegsvar (A). 2 2 3 (b) Bodediagram (A)..2.2.4.6.8 (c) Nyquistkurva (A). Figur : System A i uppgift 2..9.8.7 2 4.6.5.4.6.5.4.3 6 2 2.3.2..2 5. 2 3 4 5 (a) Stegsvar (B). 2 2 (b) Bodediagram (B)....2.3.4.5.6.7.8.9 (c) Nyquistkurva (B). Figur 2: System B i uppgift 2. 3

.9.8.7 5...6.5.4.3.2. 5 2 2 3 2.2.3.4.5.6 2 3 4 5 (a) Stegsvar (C). 3 2 2 3 (b) Bodediagram (C)..7.2.4.6.8 (c) Nyquistkurva (C). Figur 3: System C i uppgift 2. 2.5 2 5 5.2.4.5 2 3.6.8.5 5 5.2.4.6 2 3 4 5 (a) Stegsvar (D). 2 2 3 (b) Bodediagram (D)..5.5 (c) Nyquistkurva (D). Figur 4: System D i uppgift 2..9.8.7.6 5 5...5 2 2 2 4.2.4.3.2. 2.3.4.5 2 3 4 5 (a) Stegsvar (E). 3 2 2 4 (b) Bodediagram (E)...2.3.4.5.6.7.8 (c) Nyquistkurva (E). Figur 5: System E i uppgift 2. 4

u 2 s+ x + + y + + s+2 x 2 Figur 6: Blockschema för uppgift 3. 3. Ett system ges av blockschemat i figur 6. (a) Ställ upp systemet på tillståndsform med de tillståndsvariabler som finns angivna i figuren. (4p) (b) Beräkna en tillståndsåterkoppling för systemet i uppgift 3(a) som placerar det återkopplade systemets poler i 4 och ger det statisk förstärkning. (3p) (c) Ange det återkopplade systemets överföringsfunktion. (3p) 5

4. Ett system beskrivs av sambandet Y (s) = G(s)U(s) där bodediagrammet för G(s) ges på nästa sida. (a) Antag att systemet ska styras med en återkoppling på formen U(s) = F (s)(r(s) Y (s)) Bestäm F (s) så att det resulterande slutna systemet uppfyller följande krav: Utsignalen förmår följa en referenssignal i form av ett enhetssteg utan stationärt fel. Utsignalen förmår följa en referenssignal i form av en enhetsramp med stationärt fel mindre än.. Skärfrekvensen ska vara 3 rad/s och fasmarginalen 45. Lågfrekvens- och högfrekvensförstärkningarna i regulatorn ska inte vara onödigt höga. (7p) (b) Betrakta samma system som i uppgift 4(a), men antag att man nu önskar sig en skärfrekvens på 3 rad/s och en fasmarginal på 45. Hur ska man göra för att åstadkomma den nödvändiga fasavanceringen i detta fall? Regulatorparametrarna behöver inte bestämmas här utan det räcker att beskriva principen. (3p) 6

2 2 3 4 5 6 2 2 8 2 4 6 8 2 22 24 26 28 2 2 7

5. (a) Antag att följande två överföringsfunktioner är givna och och att G (s) = G 2 (s) = s + 2 s(s + )(s 2 + 2s + 4) = s + 2 s 4 + 2s 3 + 24s 2 + 4s s 2 + s + s(s + )(s 2 + 2s + 4) = s 2 + s + s 4 + 2s 3 + 24s 2 + 4s Y (s) = G (s)u(s), Y 2 (s) = G 2 (s)u(s) (det vill säga att vi betraktar ett system med en insignal och två utsignaler). Använd styrbar kanonisk form för att ta fram en minimal tillståndsmodell som har u(t) som insignal och y (t) och y 2 (t) som utsignaler. (5p) (b) Visa hur man kan överföra tillståndsmodellen i uppgift 5(a) till en ny tillståndsmodell ż(t) = Āz(t) + Bu(t), y(t) = Cz(t) med och de nya tillstånden y(t) = ( ) y (t) y 2 (t) y (t) ẏ z(t) = (t) y 2 (t) ẏ 2 (t) Tag fram transformationen mellan de gamla tillstånden x(t) och de nya z(t) och tala om vad Ā, B och C blir uttryckta i de ursprungliga A, B och C. De nya tillståndsmatriserna behöver dock inte beräknas explicit men de ska vara uttryckta på ett sådant sätt att man med ett verktyg som till exempel Matlab enkelt kan utföra beräkningen. (5p) 8