Regionstyrelsen Charlotte Karbassi Stabschef ekonomi 040-675 36 41 Charlotte.Karbassi@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-08-31 Dnr 1604218 1 (7) Regionstyrelsen Ekonomiska åtgärder Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen uttalar att budget ska hållas. 2. Regionstyrelsen påtalar att det fortsatt råder högsta ekonomiska restriktivitet i alla beslut samt att alla beslut ska omfatta en tydlig ekonomisk analys med konsekvensbeskrivning på kort och lång sikt. Det är av största vikt att komma tillrätta med obalansen mellan kostnader och intäkter. Under resterande del av året krävs fortsatta åtgärder för att nå ekonomi i balans och ge ett rimligare utgångsläge inför kommande budgetår. 3. Regionstyrelsen påtalar att påbörjade och planerade kostnadsreducerande åtgärder i handlingsplaner ska fullföljas och att takten för genomförande ska vara hög. 4. Regionstyrelsen påtalar att fastställda strategier ska verkställas och omsättas i åtgärder med fokus på att uppnå en sänkt kostnadsökningstakt. 5. Regionstyrelsen uppmanar alla nämnder att fatta beslut om kostnadsreducerande åtgärder, att göra en översyn och värdera redan fattade beslut som är kostnadsdrivande samt att verksamheter med underskott ska genomlysas och erforderliga åtgärder vidtas. 6. Regiondirektören uppdras att stärka arbetet med åtgärder för minskad kostnadsökningstakt dels i utifrån beslutade handlingsplaner för en ekonomi i balans och dels utifrån beslutade strategier. 7. Regiondirektören uppdras att stärka utvecklingen av den skånska hälso- och sjukvården med inriktning på utveckling av den nära vården samt hälsofrämjande och förebyggande insatser. C:\pactdok\1604218-U13 RS_Beslutsförslag.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2017-08-31 2 (7) 8. Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att återkomma till regionstyrelsen med en redovisning både av vilka åtgärder som har vidtagits i förvaltningarna för att tilldelade budgetar ska hållas, och vilka åtgärder han avser att vidta om den samlade budgeten inte är i balans vid årsskiftet. 9. Regionfullmäktige ska den 19 september 2017 informeras om vilka åtgärder som har vidtagits, och avser vidtas, för att få en budget i balans. Sammanfattning Förslag till fortsatt arbete för en sänkt kostnadsökningstakt. Det är inte i första hand nya övergripande beslut som krävs utan verkställande av beslut och säkerställande av maximal effekt av fattade beslut som ska vara i fokus. Prioriterat är främst åtgärder som är av långsiktig hållbar karaktär med förväntad kostnadsminskade effekt, men även sådant som bidrar till en effektivare verksamhet, patientnytta och patientsäkert, till exempel patientflöden/vårdprocesser, tillgänglighet och rätt använd kompetens. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2017-08-31 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Regionstyrelsen (2017-06-01, 138) har gett regiondirektören i uppdrag att till styrelsens sammanträde 2017-08-31 föreslå åtgärder för att sänka kostnadsökningstakten samt att vid samma tillfälle ge förslag till ytterligare åtgärder innebärande: att tillsätta en arbetsgrupp av vårdgivare med representanter från både offentlig och privat vård, som tar fram förslag på effektivisering av vårdadministrationen. att återkomma till regionstyrelsen med förslag på ett system som ökar patientmakten genom att göra det enklare för patienter att jämföra den skånska vården i syfte att utveckla de skånska vårdcentralerna till att bli bäst i landet gällande kvalitet och tillgänglighet. Kostnadsökningstakten måste minska för att uppnå en budget i balans. Det ansvar åligger nämnder och verksamheter vars verksamheter är i obalans. Därför ska fattade beslut om åtgärder vidareutvecklas, fullföljas och prioriteras med den kraft som krävs för att full effekt ska uppnås. Vidare ska strategier och övergripande handlingsplaner konkretiseras och omsättas i åtgärder på nämnds- och förvaltningsnivå. Uppföljning av handlingsplaner visar på att många åtgärder pågår och ytterligare är planerade. Summan av kostnadsreducerade åtgärder, som har rapporterats vara beaktade i prognos, per juni 2017 uppgår till 446,3 mkr. En av de största kostnadsdrivarna är personalkostnader. Beslut om att antalet anställda inte får överstiga nivån i januari 2017 följs upp månatligen. Utfall efter maj och juni understiger beviljad nivå.
Datum 2017-08-31 3 (7) En annan stor kostnadsdrivare är läkemedel. Därför ska s framgångsrika arbete med strategi för hög kostnadskontroll fortsätta och prioriteras. Digitaliseringen påverkar alla områden i samhället och invånarnas förväntningar på hur sjukvården möter och utvecklar digitala tjänster ökar. Digitaliseringen ger möjligheter till effektiviseringar, högre kvalitet i välfärdstjänster och betydande kostnadsreduceringar. Dessa möjligheter ska tas till vara. s ambition är att bli Sveriges ledande region i att utveckla, erbjuda och använda digitala tjänster inom hälso-och sjukvården. För detta arbete finns en strategi antagen, insatsområden identifierade och en budget avsatt. Utveckling och implementering är högprioriterat. Ett modernt dokumentationssystem är under upphandling och en bas för att utveckla digitala tjänster på bred front. ska använda digitaliseringens möjligheter för att ge invånarna en trygg och säker vård som skapar värde, öka delaktigheten och ger medarbetarna en attraktiv arbetsplats. Nya digitala vårdformer och tjänster ska utvecklas men redan framtagna tjänster behöver implementeras. Implementering av digitala vårdtjänster förutsätter nya arbetssätt i vården. Det handlar om vårdmöten på distans, distansövervakning med sensorteknik samt internetbaserat stöd och behandling. Det handlar också om digital kommunikation mellan vården och invånarna. En effektiv vård behöver utveckla olika former och arbetssätt för att förebygga och ge vård. Det gäller att ge rätt insats vid rätt tidpunkt, och använda personalens kompetens och teknik på bästa sätt. Ett sätt att effektivisera vården är bland annat att onödiga kostnader, s.k. kvalitetsbristkostnader samt omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande inte förekommer. s strategiska plan för förbättringsarbete, fastställd av regionstyrelsen 2015-12-10, sträcker sig över 4 år. Strategin ska, genom kraftsamling inom ett antal fokuserade områden, åstadkomma reella förändringar som leder till högre kvalitet till lägre kostnader. Centralt tema i strategin är att minska kvalitetsbristkostnader. Under 2015 och 2016 har ett stort antal beslut om åtgärder med kortsiktiga och långsiktig effekt fattas på så väl nämnds och förvaltningsnivå som av regionstyrelsen och regiondirektören. Vid regionstyrelsen 2017-06-01, 138 avrapporterades en fördjupad uppföljning av arbetet med åtgärder och effekter. Utöver fortsatta åtgärder inom ramen för ovan nämnda strategier är bland annat följande strategier och förbättringsområden prioriterade: - Strategi för förbättringsarbete i 2016-2020 - Strategi för kompetensmixplanering - Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag - Hälsofrämjande arbetsplatser och sänkt sjukfrånvaro - Standardiserade vårdförlopp, produktions- och kapacitetsplanering i hälso- och sjukvården mfl beslut om ändrade arbetssätt.
Datum 2017-08-31 4 (7) - Effektivare administration Det är inte i första hand nya övergripande beslut som krävs utan verkställande av beslut och säkerställande av maximal effekt av fattade beslut som ska vara i fokus. Prioriterat är främst åtgärder som är av långsiktig hållbar karaktär med förväntad kostnadsminskade effekt, men även sådant som bidrar till en effektivare verksamhet, patientnytta och patientsäkert, till exempel patientflöden/vårdprocesser, tillgänglighet och rätt använd kompetens. Fortsätta pågående arbete med att utveckla den skånska vården Hälso- och sjukvården står inför flera utmaningar. Kraven och efterfrågan på vården kommer att öka i takt med den demografiska utvecklingen som innefattar fler äldre och kroniskt sjuka. Kostnadsökningstakten måste minska. För effektiv och långsiktigt hållbar utveckling behövs ett samlat och målinriktat arbete. Det fortsatta utvecklingsarbetet inom den skånska vården ska utöver vad som lyfts fram ovan avseende t ex digitalisering och kvalitetsförbättringsarbete särskilt inriktas på utveckling av den nära vården samt hälsofrämjande och förebyggande insatser. Utveckla den nära vården hälso- och sjukvård för äldre Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i är att erbjuda en sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter. har tecknat ett hälso- och sjukvårdsavtal med Skånes 33 kommuner som syftar till att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso-och sjukvårdsinsatser från både och kommunen. De mest sjuka äldre och stora grupper av kroniskt sjuka i alla åldrar har behov som kräver samordnade insatser från flera olika vårdgivare och vårdnivåer. För att detta ska fungera effektivt för den enskilde behöver utveckla ett nytt gemensamt arbetssätt i den nära vården. Den nationella utredningen Effektiv vård lyfter tydligt fram behovet av ökad samverkan mellan primärvård och andra aktörer i hälso- och sjukvårdsystemet. Regeringen har på bas av denna utredning tillsatt en särskild utredare med uppdrag att stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla den nära vården och skapa en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Den vård som invånarna behöver ofta, ska finnas i närområdet, och ha en god kontinuitet. I den nära vården ingår vård inom primärvården, tandvården samt öppen specialiserad vård som erbjuds utanför de stora akutsjukhusen, på mindre sjukhus, på distans, i patientens hem eller i andra öppna vårdformer. En ingång via telefon eller web ska vara den enkla vägen
Datum 2017-08-31 5 (7) in i vården och kunna erbjuda ett utökat utbud av tjänster. Den vård som kan ges utanför sjukhusen ska erbjudas i de vårdformer som skapar mest värde för patienten. Slutenvårdsplatser och akut omhändertagande ska finnas på samtliga sjukhus för äldre och personer med kroniska sjukdomar. Att fortsätta arbetet med att utveckla den nära vården ska bidra till ökad trygghet och en ökad kvalitet för den enskilde samtidigt som resursanvändningen och effektiviteten i hälso- och sjukvårdssystemet förbättras. Hälsofrämjande och förebyggande insatser De icke smittsamma sjukdomarna såsom hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, psykisk ohälsa, cancer, rörelseorganens sjukdomar, diabetes och kroniska luftvägssjukdomar är en stor framtidsutmaning för hälso- och sjukvården och dess finansiering. Att kunna förstärka arbetet med hälsofrämjande och förebyggande insatser har avgörande betydelse för många enskilda invånares livskvalitet, men också för möjligheten att kunna finansiera den framtida hälso- och sjukvården. Det finns tydliga samband mellan risken att utveckla dessa sjukdomar och våra levnadsvanor såsom låg fysisk aktivitet, ohälsosam mat, rökning, riskabel alkoholkonsumtion och negativ stress. Personer som står utanför arbetsmarknaden har oftast sämre hälsa med koppling till levnadsförhållande och levnadsvanor. Trots en tydlig folkhälsopolitisk målsättning att minska sociala skillnader i hälsa fortsätter skillnaderna att vara stora och i vissa fall ökande. Hälso- och sjukvårdens kunskaper om hur sjukdomar kan förebyggas och hälsan främjas och aktivt arbete med att omsätta detta är fortsatt en viktig del i arbetet för god folkhälsa. Små steg har tagits i rätt riktning men mycket återstår för att införliva visionen om att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska genomsyra varje möte i hälso- och sjukvården. Den snabba tekniska utvecklingen med olika medicintekniska produkter kan vara en hjälp både för patienten i sin förebyggande vård och för patienten med kroniska sjukdomar att följa sina egna värden och därmed ta kontroll över sin egen sjukdom. Det innebär dessutom att vården fortlöpande kan få värden inrapporterade och därmed också på distans följa patientens sjukdomsutveckling. Det ger alltså både en förenkling för vården att följa sina patienter samtidigt som det ger patienten trygghet att följa sitt eget förlopp och därmed vid behov kunna kontakta vården. Det här är en utveckling som både är lämpad för patienter med kroniska sjukdomar som för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.
Datum 2017-08-31 6 (7) Återkoppling av beslut vid regionstyrelsen 2017-06-01, 138 beslutspunkt 7 och 8 Nedan följer en avrapportering avseende regiondirektörens uppdrag om arbetsgrupp för effektivisering av vårdadministrationen samt system för ökad patientmakt. Effektivisering av vårdadministrationen. Regionstyrelsen (2017-06-01, 138) har gett regiondirektören i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp av vårdgivare med representanter från både offentlig och privat vård, som tar fram förslag på effektivisering av vårdadministrationen. Relationen mellan och vårdgivare bygger på de politiska beslut som finns kring de olika styrformerna. Lag om läkarvårdsersättning och lag om vårdersättning till sjukgymnaster styrs av en nationell taxa och de lagregler som finns kring etablering. Verksamheter upphandlade enligt LOU styrs av de avtal som bygger på underlaget i upphandlingen och gäller under avtalstiden. För Vårdval enligt LOV gäller de fastställda ackrediteringsvillkor som beslutas varje år. För s förvaltningar gäller uppdrag, budget och uppföljning enligt de beslut som fattas av fullmäktige, styrelse och nämnder. Det som på kort sikt går att påverka är uppdragen till förvaltningar och ackrediteringsvillkoren för vårdvalen. När det gäller ackrediteringarna har det redan tillsatts partssammansatta grupper inom flertalet områden som för en diskussion kring vårdvalens konstruktion och möjlighet till förändringar med besparingar. Grupperna har påbörjat sitt arbete och har haft möten och har inplanerade möten under hösten. Inför kommande möten förtydligas att syfte med grupperna även omfattar att diskutera och ta fram förslag till förenklingar i administration kontra krav på uppföljning. Regiondirektören har genomfört en översyn av s styrmodell, organisation och arbetssätt inom området Hälso- och sjukvårdsstyrning. Den visar bland annat ett behov av att säkerställa en tydlig, trovärdig, transparant och begriplig koppling mellan förvaltningarnas uppdrag, finansiering och budget. Regiondirektören har därför bland annat beslutat att en särskild utredning ska genomföras av hur sjukvårdens ersättning bör utformas för att säkerställa sambandet mellan Hälso- och sjukvårdstyrning och Ekonomistyrning. Syftet med uppdraget är att skapa en styrning där ersättning och incitament stöder uppdraget och främjar effektivitet utifrån ett helhetsperspektiv, där en effektiv vårdadministration är en av de aspekter som beaktas och där de olika styrformerna i vården styr i samma riktning och ger stöd åt vårdens övergripande mål. Ökad patientmakt för att kunna jämföra vårdcentraler. Regionstyrelsen (2017-06-01, 138) har gett regiondirektören uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med förslag på ett system som ökar
Datum 2017-08-31 7 (7) patientmakten genom att göra det enklare för patienter att jämföra den skånska vården i syfte att utveckla de skånska vårdcentralerna till att bli bäst i landet gällande kvalitet och tillgänglighet. ska intensifiera arbetet för att göra det betydligt enklare för patienterna att genom skane.se snabbt hitta det underlag i form av olika rapporter kring kvalitet, patientsäkerhet och jämförelser som finns tillgängligt. Det är idag alltför komplicerat att leta sig fram till dessa. Vårdguiden är den nationella plattformen där patienter redan idag kan hitta och jämföra olika vårdgivare. Man kan bland annat jämföra tillgänglighet till vårdcentraler och resultat för ett antal olika kvalitetsparametrar. Denna möjlighet till jämförelse kan och ska förbättras. Det finns en tydlig strategi för kontinuerlig utveckling av 1177 Vårdguiden som ska vara ett nav och platsen där invånaren överblickar och hanterar tjänster och information inom vård och omsorg oavsett utförare. ska i än högre grad än hittills prioritera att vara en stark part i pådrivande av det nationella samarbetet bland annat med syfte att vidareutveckla möjligheten till att jämföra vårdens kvalitet och tillgänglighet. Detta är en tydligt uttalad inriktning i s e-hälsostrategi. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet syftar till att belysa vilka åtgärder som krävs i syfte att minska takten på kostnadsutvecklingen samt att uppnå god ekonomisk hushållning. Juridisk bedömning Samråd med regionjuristerna har inte bedömts nödvändig i detta ärende. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra några miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan/MBL-förhandling slutförs på regional nivå. Uppföljning Uppföljning sker i reguljär uppföljningsprocess. Henrik Fritzon Ordförande Alf Jönsson Regiondirektör