Distriktssköterskor och sjuksköterskors fortbildning på hälsovalets

Relevanta dokument
Läkarnas fortbildning på Hälsovalets vårdcentraler

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

Sammanställning av Kursvärdering för Farmakologi och

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET.

KURSPLAN. Delkurs 2. Sjukdomslära med specifik farmakologi, 9 högskolepoäng Efter avslutad kurs skall studenten självständigt kunna

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Foto: Petra Isaksson. Karriärutveckling för dig som sjuksköterska

Remiss från regeringskansliet gällande betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter SOU 2018:77

Utbildning för samtal om bra matvanor

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård. Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

PEER LEARNING I PRIMÄRVÅRDEN

En modernisering av läkarutbildningen

Verksamhetsdialog våren 2019

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Datum Dnr Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard

Slutrapport av projekt DIABETES

Utbildningsanställningar för sjuksköterskor som studerar till specialistsjuksköterska

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

N Y T T F R Å N SIKTA

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Motion angående utbildningsanställningar inom omsorgsförvaltningen

Ledarskap i primärvården. 22 maj 2018

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Hälsoval Jämtlands län

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Remissyttrande för betänkande - Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Ingmar Steinbruck 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Utbildning och kompetensförsörjning

NU - Specialiserad palliativ vård

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Är primärvården för alla?

Framtidens primärvård

DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning

Verksamhetsdialog våren 2018

Anteckningar vid Närsjukvårdsgrupp

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.

Remissvar: God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39)

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

Sammanställning 1. Bakgrund

Processutvärderingen 3 september 2011

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne


Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Branschråd. Carina Juhlin, tf. förvaltningsdirektör. Äldreförvaltningen. 8 december 2017

primärvård psykiatri ömsesidig nytta genom ömsesidig konsultation Lars Wahlström SLSO, Anders Johansson Praktikertjänst

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

Våld i nära relationer


Karriärutveckling för dig som sjuksköterska

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

Är primärvården för alla?

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

Så tycker konsultläkaren om sin vardag vers 1

Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska

Rapport enkät utsänd till ILCO medlemmar i VG region april 2018

En kort presentation av. Sjuksköterskeutbildningen på Högskolan i Borås

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET DISTRIKTSSKÖTERSKA, 75 HÖGSKOLEPOÄNG

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Årsrapport 2011 för arbetet med

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Vad tycker du om vården?

Allmäntjänstgöring som läkare

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Min roll som specialistsjuksköterska inom äldreomsorgen

Bakåtblick på det gångna året! Framtidsspaning!..med fokus på ett process och patientperspektiv

Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

Vuxna och äldres hälsa, livsvillkor och ohälsa

Landstingshuset, konferensrum Sirius

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

Riktlinjer för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet

Tillsyn av digitala vårdtjänster Vad ser IVO? Vitalis 23 maj 2019 Anders Bergmark, IVO:s Nationelle ämnessamordnare e-hälsa

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Kursutvärdering / Kursrapport

Transkript:

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE Rapportserie 2019:1 Distriktssköterskor och sjuksköterskors fortbildning på hälsovalets vårdcentraler

Den här rapporten publicerades under januari månad 2019. Avsikten med rapporten är att kartlägga intresse och önskemål för fortbildning bland distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom Primärvården Skåne. Rapporten har skrivits av: Anette Helm, distriktssköterska och deltagare i referensgruppen för fortbildning distriktsköterska/sjuksköterska Ansvarig för rapporten: Eva Pulverer Marat, Enhetschef Primärvårdens utbildningsenhet, Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Kontakt: Anette.Helm@skane.se

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund... 2 Metod... 2 Syfte... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 7 Bilaga 1. Enkät om fortbildning för distriktssköterskor och sjuksköterskor i Primärvården Skåne... 8 1

Bakgrund För att kunna säkerställa en god vård till befolkningen i Region Skåne behöver distriktssköterskor och sjuksköterskor ha tillräcklig kompetens i sin yrkesverksamhet. Det finns behov av kontinuerlig fortbildning för att öka kunskaper, upprätthålla och aktualisera kompetens inom olika ämnesområde. Enligt kompetensbeskrivning för distriktssköterskor ska arbetet ske på vetenskapliggrund, holistiskt, patientcentrerat och hälsofrämjande. Sjuksköterskeutbildningen ligger till grund för legitimation till sjuksköterska och är grunden för specialistutbildning till distriktssköterska som omfattar 75 högskolepoäng (Kompetensbeskrivning distriktssköterska, 2008). Primärvårdens utbildningsenhet (PUE) erbjuder producentneutral fortbildning till distriktssköterskor och sjuksköterskor inom Hälsovalet. Fortbildning planeras av utbildningsenheten och referensgruppen för distriktssköterskor och sjuksköterskor. Fortbildning arrangeras av primärvårdensutbildningsenhet inom triagebedömningar för nyanställda samt ytterligare ca tre utbildningar per termin inom t ex hud- och sårvård, hypertoni, triage vid infektioner, telefonrådgivning, läkemedelsförskrivning samt psykisk ohälsa. Metod En enkät skickades ut i början av juni 2018 till 187 kontaktpersoner, distriktssköterska eller sjuksköterska på offentliga vårdcentraler i Skåne. Enkäten skickades också till verksamhetschefer på privata vårdcentraler. Enkäten som skickades ut till de svarande finns som Bilaga 1. Syfte Att kartlägga intresse och önskemål för fortbildning bland distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom Primärvården Skåne 2

Resultat Totalt besvarades enkäten av 89 distriktssköterskor och sjuksköterskor. Den skickades ut till 187 personer. Enkäten skickades till kontaktpersoner för fortbildningar på offentliga vårdcentraler och till verksamhetschefer på privata vårdcentraler. De personer som enkäten skickades till hade möjlighet att vidarebefordra den till sina kollegor för att så många som möjligt skulle kunna ge sina synpunkter. De personer som besvarade enkäten arbetade i olika delar av Skåne. Fördelningen visas i figuren nedan. Var i Skåne ligger din enhet? Helsingborgsområdet Kristianstadområdet Lundaområdet Malmöområdet Ystad/Simrishamn Av de personer som besvarade enkäten arbetade 64 personer på en offentlig Vårdcentral inom Region Skåne och 22 personer arbetade på en privat vårdcentral. Över hälften av de som besvarade enkäten var distriktssköterskor (61 %) och cirka en fjärdedel sjuksköterskor (26 %). Några var chefer (ca 6 %) och övriga hade andra specialistutbildningar t ex inom psykiatri, barnsjukvård och diabetes. Det fanns en speciell kontaktperson för fortbildningar på 14 % av vårdcentralerna. På majoriteten av vårdcentralerna (62 %) fanns det inte någon kontaktperson för fortbildningar och på en del enheter visste den tillfrågade inte. På frågan om intresse för specialistutbildning till distriktssköterska, bland de som var sjuksköterskor, svarade ungefär hälften att de var intresserade av specialistutbildning till distriktssköterska. Flera sjuksköterskor beskrev varför de inte hade vidareutbildat sig. 3

Att jag inte får fullt betalt när jag specialistutbildar mig o då menar jag inte studiebidrag utan precis likadant som läkarna får sin fortbildning betald. jag tror att Region Skåne inte hade varit i den sits som de är nu med bristvara bland annat på operationssköterskor För dålig lön efter 1 års studier. För dålig löneutveckling Jag har inte vårdvetenskapen och kan inte söka ex distriktssköterskeutbildningen Minskad ekonomi, tror att det hade varit mer populärt med utbildningstjänster där man läser på halvfart jobbar 50 % och har bibehållen lön Enhetens ekonomi, erbjudes ej full lön under utbildningstiden Tidspress, Redan gått flera vidareutbildningar, lång erfarenhet Då primärvården jobbar mycket med psykisk ohälsa är det önskvärt att det finns mer utbildningar inom psykiskt mående för sjuksköterskor, man har ju flera kortare fortbildningar inom psykiatrin som man även kunde haft för sjuksköterskor inom primärvården. Det som behövs är att förskrivningsrätten bör ligga som extra utbildning att både distriktsköterskor och andra funktionsutbildade utbildade sjuksköterskor ska kunna läsa det. Det försvårar arbetet att inte kunna hjälpa patienterna. Det är brist på distriktsköterskor, men det finns sjuksköterskor med andra utbildningar som är mycket bra tillgång för primärvården. 4

Vilka orsaker det fanns till att distriktssköterskor och sjuksköterskor avstod från fortbildning? Det var möjligt för de svarande att ange mer än ett svarsalternativ. Hinder för fortbildning 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Långt avstånd till utb. Svårt att hitta o anmäla sig Enhetens ekonomi Tidspress Utbudet inte relevant Vakanta tjänster Nästan hälften av distriktssköterskorna och sjuksköterskorna svarade att tidspress i verksamheterna var anledningen till att man avstod från fortbildning. Den näst största anledningen till att fortbildning avstods var att utbudet inte var tillräckligt intressant eller relevant. Enhetens ekonomi utgjorde också hinder för fortbildning liksom vakanta tjänster. En del tyckte att det var svårt och tidskrävande att leta och anmäla sig till fortbildning. Ett par personer tyckte att avståndet till platsen för fortbildningen var ett hinder och ville att fler utbildningar placerades i Höör eller Helsingborg. På frågan vilken typ av utbildning distriktssköterskor och sjuksköterskor ville ha svarade många att de föredrog lokal fortbildning (44 %) och regionalfortbildning (19 %). Det efterfrågades också lokalfortbildning på den egna enheten (17 %) och lokala nätverksträffar (12 %). Några hade önskemål om webbaserad digital fortbildning t ex videotek eller webbinarium (8 %). Även på denna fråga kunde flera alternativ väljas. Vilken utbildningsform föredrog distriktssköterskor och sjuksköterskor i första hand (Även här kunde flera svarsalternativ väljas)? Över hälften svarade att heldagar passar bäst (57 %). De motiverade detta med att förflyttningar tar tid och att det därför var bättre med heldagar. En tredjedel tyckte att halvdagar var bra (33 %). De menade att det var lättare att komma ifrån en halvdag och att det fungerade om utbildningen var i närheten. Det tredje förslaget med dubblerade tillfällen var ett önskemål för ca en femtedel (18,2 %). Dubblerade tillfällen innebär att samma utbildning ges vid två tillfällen, vilket ger fler från samma enhet att delta i samma utbildning men vid olika tillfälle. 5

En del av de svarande (38 av de 88) gav förslag på fortbildningsämnen i kommentarsfältet. Förslag till fortbildningsämnen Antal Sårutbildning, bl. a pilonidalcysta, kompression 17 Hudutbildning, prickar, även barn 9 Öron, ÖNH 6 Inkontinens, katetervård, enures 6 Förskrivning av läkemedel, farmakologi 5 Infektioner 5 Diabetes 4 Psykisk ohälsa 4 Ögonsjukdomar 3 Allt 3 Hypertoni 3 Allergier 3 Yrsel 2 Vaccinationer, barn och vuxna 2 Ortopedi bla rörelse apparat bedömning för sjuksköterskor 2 Hjärtsvikt 2 Hot och våld 2 Akuta åkommor t.ex. anyfylaxi, kramper, hjärtstopp 2 Missbruk, riskbruk 2 Lungor, lyssna på lungor 2 Övriga förslag till fortbildning var stomi, kommunikation, integration, mina planer, hjärta, att leda en grupp, sjukskrivningar, barnsjukdomar, triage-ej för nyanställd, nya riktlinjer, omhändertagande av flyktingar-kulturella skillnader, datautbildning, övervikt hos barn, hur locka fler att arbeta i primärvården, vårdhygien, barnsjukdomar. 6

Diskussion Det fanns stort intresse för ökade möjligheter till fortbildning bland distriktssköterskor och sjuksköterskor som besvarade enkäten. De gav förslag på ämne inom vilka det fanns behov av fördjupade kunskaper. Att tiden inte räcker till var det största hindret för att delta i fortbildning. En fråga gällde varför sjuksköterskor inte gått specialistutbildning till distriktssköterska. De svarade bland annat att det berodde på låg ersättning under utbildningstiden och att lönen inte steg tillräckligt när de bytte tjänst till distriktssköterska. Lokalutbildning efterfrågades, där restiden inte blev alltför lång. Det är kostsamt att ordna fortbildning på många små enheter eller i samband med nätverksträffar. Webbaserad utbildning kan vara ett alternativ. Den sker lokalt och på valfri tid. Dubblerade utbildningstillfällen innebar att samma utbildning gavs vid två tillfällen. Det ger fler personer från en enhet att delta vid en utbildning. Samma kunskap ges till fler personer i arbetsgruppen. Det kan underlätta vid implementering av ny kunskap på arbetsplatsen. En del av distriktssköterskorna och sjuksköterskorna tyckte att det var svårt att hitta och anmäla sig till utbildningar. Alla utbildningar annonseras på utbildningskalendern i Vårdgivare i Skåne samt i en utbildningsbroschyr som kommer ut en gång per termin. Kanske kan även andra former av direktinformation ges i form av nyhetsbrev via mejl en gång per termin med information om aktuella utbildningar. Ökade möjligheter till fortbildning efterfrågades av distriktssköterskor och sjuksköterskor för att ge aktuella och fördjupade kunskaper inom arbetsområdet primärvård. Det fanns stort intresse för fortbildning inom flera ämnesområde. Referenser Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Kompetensbeskrivning distriktssköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf 7

Bilaga 1. Enkät om fortbildning för distriktssköterskor och sjuksköterskor i Primärvården Skåne 1. Har din vårdcentral en kontaktperson för fortbildningar? Ja Vet ej Nej 2. Du som fyller i enkäten är (Går bra att ange mer än ett svarsalternativ): Sjuksköterska Distriktssköterska Enhetschef Annat (ange nedan) Kommentar 3. Du som är sjuksköterska. Är du intresserad av fortbildning till specialistsjuksköterska? Distriktssköterska Annan (ange nedan) Kommentar 4. Arbetar du på offentlig eller privat enhet? Offentlig Privat 5. Var i Skåne ligger din enhet (kryssa i det som passar bäst)? Helsingborgsområdet Kristianstadsområdet Lundaområdet Malmöområdet Ystad/Simrishamn Om du vill, ange vilken enhet: 6. Vilka orsaker kan finnas till att distriktssköterskor och sjuksköterskor avstår från fortbildning (går bra att ange mer än ett svarsalternativ)? Vakanta tjänster Enhetens ekonomi Utbudet är inte tillräckligt intressant eller relevant Tidspress Det är svårt och tidskrävande att leta och anmäla sig till fortbildningar Annan orsak (ange nedan) Kommentar 8

7. Vilken typ av fortbildning vill du ha (kryssa gärna i flera alternativ)? Fortbildning på egna enheten med inbjuden föreläsare Webb-baserad digital fortbildning (ex. Videotek eller webbinarium) Nätverksträffar i närområdet Lokal fortbildning Regional fortbildning Annat (ange nedan) Kommentar 8. Angående lokal och regional fortbildning, vad vill ni ha (går bra att ange mer än ett svarsalternativ)? Heldagar Halvdagar Dubblerade tillfällen Annat (ange nedan) Kommentar Förslag på fortbildningsämnen: 9

vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/ primarvardens-utbildningsenhet/ skane.se/ako

Distriktssköterskor och sjuksköterskors fortbildning på hälsovalets vårdcentraler Januari 2019