Dnr: HISTFILFAK 2017/32 Handlingsplan fö r likabehandling 2017 Historiska-Filosofiska Fakulteten Fastställd av Historiska-Filosofiska fakultetsnämnden 2017-04-18 1
Inledning Detta dokument ger mål och strategier för historisk-filosofiska fakultetens lika behandling. Dokumentet strävar efter att lyfta och konkretisera de mål och strategier som nämns i de mål- och strategidokument som inrättats på högre organisatorisk nivå: dels universitetets handlingsplan för likabehandling av studenter (UFV 2015/736), dels de mål och strategier som antagits av historisk-filosofiska fakulteten (HISTFILFAK 2016/108) samt det program för lika villkor (2017-2020) som antagits av historisk-filosofiska fakulteten. Detta dokument är inte tänkt att verka i isolering, utan ska ses som en av flera komponenter i fakultetens ständigt pågående kvalitetsarbete kring lika behandling, till vilket även andra handlingsplaner, riktlinjer och beslut är knutna. Som exempel på sådana dokument kan nämnas den på universitetsgemensam nivå fastställda handlingsplan för likabehandling av studenter, den årligen reviderade likavillkorsplanen för fakultetens studenter, men även mer grundläggande dokument som Högskolelagen (SFS 1992:1434), Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och Förordningen om statliga myndigheternas ansvar att genomföra handikappolitiken (SFS 2001:526). Målgruppen för handlingsplanen är studenter på grund- och avancerad nivå, så väl som forskarstudenter. Dokumentet är indelat i tre avsnitt: ett avsnitt om diskrimineringslagen och diskrimineringsgrunderna, ett avsnitt om hur fakultetens arbete förhåller sig till det allmänna uppdraget och ett avsnitt med fakultetens mål och strategier kring lika villkor. Diskrimineringslagen DL (2008:567) Fakultetens handlingsplan för lika behandling utgår ifrån diskrimineringslagen och de diskrimineringsgrunder som fastställs i denna. Diskrimineringslagen omfattar sju diskrimineringsgrunder kön 1, könsöverskridande identitet eller uttryck 2, etnisk 1 Kön definieras i DL (2008:567) som: att någon är kvinna eller man. 2 Könsöverskridande identitet och uttryck definieras i DL (2008:567) som: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck är inte gängse språkbruk och pekar ut den avvikande gruppen. Uppsala universitet väljer att istället och precis som Diskrimineringsombudsmannen (DO) använda begreppen könsidentitet eller könsuttryck. 2
tillhörighet 3, religion eller annan trosuppfattning 4, funktionshinder 5, sexuell läggning 6 och ålder. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagens krav på arbetsgivare och utbildningsanordnare varierar mellan de olika diskrimineringsgrunderna: För tre av diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning) är det krav på förebyggande arbete för anställda. För diskrimineringsgrunden kön är det krav på 3-årig handlingsplan för anställda. För fem av diskrimineringsgrunderna (kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktionsnedsättning) är det krav på 1-åriga handlingsplaner för studenter. Beskrivning av det allmänna uppdraget I det följande återges de fortlöpande uppdragen som fakultetsnämnden ges i Uppsala universitets centralt fastställda planer på området: 3 Etnisk tillhörighet definieras i DL (2008:567) som: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Begreppet relaterar ofta till mångfald. Begreppet mångfald står för en numerisk representation av diverse kategorier. Begreppet åsyftar oftast etniska kategorier, vilka i Sverige associeras direkt med födelseländer. I föreliggande handlingsplan avses med mångfald diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. 4 Är inte definierade i DL (2008:567). I förarbetena till DL (2008:567) Prop. 2007/08:95 ger exempel på vad som omfattas som annan trosuppfattning. Dessa är åskådningar som buddism, ateism och agnosticism. Däremot omfattas inte t.ex. rasistisk övertygelse. Även etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Inte heller politiska åskådningar omfattas (a. prop. s. 81 83). 5 Funktionshinder definieras i DL (2008:567) som: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Idag skiljer man på funktionshinder och funktionsnedsättning. Uppsala universitet väljer att istället och precis som DO använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan innebära livslånga nedsättningar av funktioner som kan ge konsekvenser för personers möjligheter att utföra olika aktiviteter och begränsa möjligheten att leva det liv personer egentligen vill leva. Det finns olika definitioner på vad som är en funktionsnedsättning vilket gör det svårt att uppskatta hur många personer som har funktionsnedsättning. 6 Sexuell läggning definieras i DL (2008:567) som: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. 3
- Program för lika villkor vid Uppsala universitet (2016-06-16 Dnr UFV 2015/766) - Plan för jämställdhetsintegrering 2017 2019 (2017-05-15 Dnr UFV 2016/418) - Handlingsplan för likabehandling av studenter 2016 (2014-04-08 Dnr UFV 2014/455) - Handlingsplan för breddad rekrytering (2014-01-21 Dnr UFV 2013/168) Här beskrivs kort hur dessa allmänna uppdrag genomförs vid historisk-filosofiska fakulteten. Varje fakultetsnämnd skall årligen upprätta en plan för likabehandling av studenter i högskolan, med utgångpunkt i universitetets Program för lika villkor och den universitetsgemensamma planen för likabehandling av studenter i högskolan. Fakultetsnämnden ska fortlöpande följa arbetet för likabehandling av studenter. Prefekterna har det operativa ansvaret. De som ansvarar för genomförandet av uppdrag och åtgärder i den universitetsgemensamma handlingsplanen ska avge rapport inom ramen för den reguljära verksamhetsuppföljningen. Detta gäller åtgärder på såväl universitetsgemensam som vetenskapsområdes-/fakultets- och institutionsnivå/motsvarande. Årligen sammanställer Personalavdelningen med utgångspunkt i rapporterna hur föregående års uppdrag och åtgärder har genomförts. Rådet för lika villkor ska enligt sitt uppdrag analysera den årliga uppföljningen av universitetets arbete med lika villkor samt rapportera till Rektor. Historisk filosofiska fakultetens arbetsgrupp för lika villkor (ALV) tar in information och ägnar sig åt kunskapsutbyte för att främja och underlätta institutionernas arbete med lika behandling; underlättar informationsutbyte mellan institutionerna, med fakultetsnämnd, fakultetsledning samt med områdets samordnare samt ökar kunskaperna om betydelsen av lika behandlings-arbetet; uppdaterar ledamöter om samhällsrelevanta teman som berör jämställdhet och lika villkor genom att exempelvis anordna föredrag, bjuda in till seminarier, samordna diskussioner som kan vara riktade till anställda såväl som till studenter. Detta förebyggande och proaktiva arbete stödjer arbetsgruppen i dess uppgift att yttra sig i olika ärenden som rör lika villkorsfrågor. 4
Ma l öch strategier fö r lika behandling vid Histörisk-filösöfiska fakulteten Mål Fakulteten ska bredda sin rekrytering och öka retentionen bland studenter så att en mångfald vad gäller individers kön, bakgrund och erfarenheter råder inom utbildningar, inom anställningskategorier samt i olika beredande organ. Fakulteten ska bredda sin rekrytering och öka retentionen bland studenter från underrepresenterade sociala och kulturella miljöer. Strategier Studenter ska så långt som möjligt erbjudas undervisning/handledare av olika kön. Detta avser hela utbildningsprogram samt ämnesstudier om minst 30 hp. Erfarenheter från studenter från olika sociala och kulturella miljöer ska tillvaratas bland annat i seminariediskussioner. Undervisning och examinationsformer ska anpassas och göras tillgängliga för studenter med olika funktionsförmågor. Varje institution/motsvarande ska göra tydligt på sin webbplats vem på institutionen/motsvarande som studenter med olika funktionsförmågor kan kontakta för stöd i studiesituationen. Varje institution/motsvarande ska översätta egenproducerat informationsmaterial som avser rekrytering, arbetsförhållanden och trakasserier till engelska. Varje institution/motsvarande ska utse ett jämställdhetsombud och en arbetsgrupp. I arbetsgrupperna ska såväl anställda som studenter vara representerade. 5
Mål Fakulteten ska arbeta för att integrera de olika diskrimineringsgrunderna i det samordnade och systematiska arbetet mot diskriminering såväl på fakultets- som på institutionsnivå. Strategier Fakultetsnämnden har ett särskilt organ för beredning av lika villkors- och jämställdhetsärenden: Historiska filosofiska fakultetens arbetsgrupp för lika villkor (ALV) och avsätter resurser för detta arbete (Ordf. i ALV ersätts à 10 % för arbetsinsatsen och kanslistöd föreligger). Arbetsgruppen för likavillkor upprättar årligen en handlingsplan för likabehandling av studenter på fakultetsnivå som har sin grund i den universitetsgemensamma handlingsplanen. Informationsansvarig i fakultetsledningen publicerar handlingsplanen på fakultetens webbplats. ALV (Ordförande i ALV) rapporterar till fakultetsledningen årligen och minnesanteckningar förs över gruppens sammanträden och aktiviteter. ALV ska kartlägga verksamheten och organiseringen av lika villkorsarbetet genom att samverka med vetenskapsområdets samordnare för lika villkor samt samordnare för likavillkor för studenter. ALV initierar kontakt och tar in information från institutionerna om deras behov och önskemål angående likabehandling på fakulteten. 6