Säkerhetskultur Seminarium CAMO F-verkstäder och tekniker

Relevanta dokument
Säkerhetskultur Ledningspersonal Del 147-organisationer Nicklas Svensson Sakkunnig Human Factors/MTO

Flygchefseminarium Säkerhetskultur Stockholm, Arlanda

ANS-Seminarium Säkerhetskultur Åkeshofs Slott, Bromma

Flygplatschefsseminarium

Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam

Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam

Sjö- och luftfartsavdelningens nya SPIenkät: Ledningssystem och säkerhetskultur

Sjö- och luftfartsavdelningens förslag på ny SPI-enkät: Ledningssystem, säkerhetspolicy och säkerhetskultur

AM/QM/CMM/SM-dag Säkerhetskultur: Ledarskap och säkerhetsarbete Solna Konferens

Transportstyrelsens arbete med säkerhetskultur. Sjöfartsseminarium 6 april 2016

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström

Seminarium - Luftvärdighet

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Grundorsaksanalys. Mathias Elofsson Kvalitetssamordnare Sjö- och luftfart

Så här kan Transportstyrelsen bedöma säkerhetskultur vid tillsyn. Sixten Nolén, Transportstyrelsen

Vanligaste anmärkningarna vid VK

Flygchefseminarium. Kan osäkra anställningsförhållanden ha negativ inverkan på säkerhetskulturen?

En modell för diagnostisering och utveckling av arbetet med ständiga förbättringar. Erik Allard Helena Ekblom

CAMO FAQ

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;

Återkoppling från VK Del

Flygsäkerhetsläget ANS

Nationella Flygsäkerhets och Analysgruppen

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Luftvärdighet CAMO/Underhåll

Del M subpart F - FAQ Organisatorisk granskning

Utmaningar i ett svenskt perspektiv. Challenges in a Swedish perspective

Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET

Bilaga Från standard till komponent

Erfarenheter från tillsyn under Transportstyrelsens ANS-seminarium 5 april 2017

L 129/10 Europeiska unionens officiella tidning

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Säkerhetskulturarbete i praktiken

Vår roll / Er roll

Luftfartsavdelningens analysarbete och trendbevakning av säkerhetsnyckeltal. Martin Bernandersson

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Transportstyrelsen

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av organisationer för underhåll av

Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetsorganisationer;

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr /2011. av den [ ]

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

Transportstyrelsen

Tomas Olsson. Gunnar Ljungberg

TILLBUDSRAPPORTERING

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Uppdatering regler Björn Holm

Utveckla företaget med bättre säkerhetskultur

Allmänt om projektet Nytt regelverk. Nytt tillsynssystem. Vad händer nu? Funktionskrav, allmänna råd och vägledningar Exempel från regelverket

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar

EASA Standardiseringsrapport 2016

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Samhälle. Organisation; kultur och klimat. Individ; stress. för att kunna analysera varför olyckor händer

Granskning av SMS och CMS

Regler för nationell sjöfart

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015

Nollvision för olyckor

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

HÄNDELSERAPPORTERING, STATISTIK OCH ANALYS

Kommunens författningssamling

Administrativ säkerhet

Seminarium för CAMO, F-verkstäder, AUB och tekniker med inriktning på privat-, skol- och bruksflyg 2017

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Sjö- och luftfartsavdelningens analysforum

En förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund

Landscape LM-Lantbruk. Att skapa motiverade medarbetare som arbetar enligt lagda strategier

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen HUR UTFORMA RUTINER FÖR EFTERLEVNAD OCH ACCEPTANS?

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter. Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson

OM UPPFÖRANDE KODEN VISION AFFÄRSIDÉ KÄRNVÄRDEN. JM skapar hus att trivas i

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Avbrott i bredbandstelefonitjänst

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Tillsyn av förmågan att identifiera och internt rapportera integritetsincidenter.

AKTUELL STATISTIK Flygsäkerhetsinfo kvartal

Ta kontroll över informationssäkerheten

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning av viss personal för

Tillsyn med anledning av integritetsincident rörande hemliga nummer

Svensk författningssamling

Revisionsrapport Självdeklaration Intern Kontroll

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Policy och instruktioner för regelefterlevnad

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Transkript:

Säkerhetskultur Seminarium CAMO F-verkstäder och tekniker 2011-10-20 Nicklas Svensson Sakkunnig HF/MTO 1

Agenda Säkerhetskultur - Bakgrund och beskrivning Säkerhetskultur i tillsynen - Var kommer begreppet säkerhetskultur in? - Luftfartsavdelningens arbete med begreppet Hur kan jag använda mig av begreppet? - Dess relevans för mindre organisationer - Koppling till säkerheten i min/vår organisation 2

(Hur) kan vi höja befintlig säkerhetsnivå? 3

Säkerhetskultur 4

Säkerhetskultur The failure of Continental Express management to establish a corporate culture which encouraged and enforced adherence to approved maintenance and quality assurance procedures Källa: NTSB haveriutredning Continental ExpressAAR-92/04 5

Säkerhetskultur Tillbudet orsakades av brister i företagets hantering av balansen mellan flygsäkerhet och produktion Källa: Statens haverikommission 6

Studier: Koppling ledning och säkerhet Den huvudsakliga förklaringen till hur arbetstagarna förhöll sig till säkerhet kunde kopplas till hur man upplevde att ledningen prioriterade säkerheten (Cox et al. 1998) Ledningens förhållningssätt till säkerhet var kopplat till säkerhetskulturen i organisationerna" (Griffin & Neal, 2000) Ledningens uppmärksamhet och attityd till incidentrapportering hade en signifikant inverkan på tendensen att rapportera (Clark, 1998 a, b, c) 7

Säkerhetskultur Används till följd av behov att dels vidga ramarna för att förstå risk och säkerhet, dels för att förstå bakomliggande påverkansfaktorer Skapa redskap för kunskap som kan bidra till att vi bättre än tidigare kan urskilja vissa överordnade fenomen kopplade till säkerhet 8

Säkerhetskultur: potential och bidrag Försöker organisationen kontinuerligt förbättra sin verksamhet och lära av misstag? Hur öppen är man i hanteringen av problem och fel? Hur prioriteras säkerhet framför ekonomi när man fattar beslut? Vilken förebild visar ledning/chefer gentemot de anställda i säkerhetsfrågor? 9

Allmängiltiga grunddrag säkerhetskultur En god säkerhetskultur: Den högsta ledningens engagemang i säkerhetsfrågor Organisatoriskt säkerhetsengagemang Delad omsorg och uppmärksamhet på risker samt oro över dess inverkan på människor Kontinuerlig reflektion över arbetets utförande genom system för övervakning, analys och återkoppling Graden av självbestämmande hos de anställda. Wiegman, 2002; Pidgeon & O Leary, 2000 10

Allmängiltiga grunddrag säkerhetskultur Lärande Rapporterande Rättvis Flexibel Informerad 11

Koppling SMS och säkerhetskultur Identifiera faror Garantera att åtgärder vidtas Säkerställa att den uppnådda flygsäkerheten ständigt övervakas och utvärderas gentemot de satta målen Ligga direkt under den högsta ledningens ansvar 12

Koppling SMS och säkerhetskultur Identifiera faror Rapporterande, rättvis Garantera att åtgärder vidtas Lärande, flexibel Säkerställa att den uppnådda flygsäkerheten ständigt övervakas och utvärderas gentemot de satta målen Informerad, rapporterande Ligga direkt under den högsta ledningens ansvar Rapporterande, rättvis, informerad, lärande och flexibel 13

Drift och säkerhetskultur 14

Drift och säkerhetskultur Drift mot misslyckanden - säkerhetsmarginaler/barriärer urholkas och omförhandlas i mötet med olika krav och förändringar 15

Drift och säkerhetskultur Drift mot misslyckanden - säkerhetsmarginaler/barriärer urholkas och omförhandlas i mötet med olika krav och förändringar Arbetskultur dominerad av produktion - krav på resultatleverans och hög säkerhet kan skapa mål som inte överensstämmer med varandra 16

Drift och säkerhetskultur Drift mot misslyckanden - säkerhetsmarginaler/barriärer urholkas och omförhandlas i mötet med olika krav och förändringar Arbetskultur dominerad av produktion - krav på resultatleverans och hög säkerhet kan skapa mål som inte överensstämmer med varandra Normalisering av avvikelser - en säkerhetsfråga blir successivt nedtonad eftersom den förmodade risken inte leder till problem 17

Varför driver vi mot misslyckanden? Svårt att mäta hur mycket som lånas/tas från säkerheten Historisk framgång betraktas som garanti för framtida säkerhet Återkommande avvikelser betraktas normala (acceptabel anpassning till verksamhetens utveckling) 18

Normalisering av en avvikelse? Att jag inte reagerade vid starttillfället beror på att jag vid tidigare tillfällen har jobbat och sett starterna. Jag visste att han skulle använda sig av i princip hela banan Källa: Statens haverikommission 19

Normalisering av en avvikelse? Källa: TSB Canada, utredningsrapport : A06Q0188, 2006 20

Myndighetens vision och mål 21

Myndighetens vision och mål En hög säkerhetskultur råder i hela transportsystemet Tillsynen ska bidra till att utveckla luftfartens säkerhetskultur 22

Arbeta med begreppet säkerhetskultur SPI Prövning befattningshavare Samordnad tillsyn (total systems appr) Haverier m.m. SSP Proaktivt och reaktivt Granskning av organisationens åtgärder Riskbaserad tillsyn Indraget tillstånd/certifikat 23

Drift och säkerhetskultur Organisationer på drift Normalisering av avvikelser Arbetskultur dominerad av produktion Hur håller jag/vi diskussioner om risk levande även när allt verkar vara säkert? Hur bevakar jag/vi skillnaden mellan hur arbetet ska utföras enligt procedurerna och hur det utförs i verkligheten? När vet vi att den lägsta acceptabla säkerhetsnivån nåtts? Har vi fastställt en sådan nivå? Hur utför vi riskanalyser? Görs de på ett systematiskt och strukturerat sätt, där vi kan tydligt motivera varför vi valt att titta på vissa variabler? (t.ex. HF/MTO) Diskuterar och medvetandegör vi den effekt subtila signaler om att produktionen är viktig kan ha för säkerheten? 24

Säkerhetens plats i vår organisation Hur bedrivs säkerhetsarbetet i vår organisation? (proaktivt, reaktivt) Omhändertar jag/vi tillfällen att lära av inträffade händelser och utvärdera säkerheten? Hur kommunicerar jag/vi fortlöpande att säkerheten är ett prioriterat område? Hur omsätter jag/vi vår prioritering av säkerheten i handling? Vidareutvecklar vi verktyg för organisationens säkerhetsarbete? Hur då och vad blir resultaten? Hur omhändertar jag/vi synpunkter och förslag från medarbetarna i planeringen av säkerhetshöjande åtgärder? Hur upplever mina medarbetare säkerheten i vår organisation? 25

Säkerhetsprioriteringar Vad är min vision för organisationens säkerhetsnivå? Bibehålla eller höja? Hur ger jag en bild av att säkerheten är ett långsiktigt mål och av stor vikt för en framgångsrik verksamhet? Hur ger jag befattningshavare inom organisationen stöd för beslutsfattande i säkerhetsfrågor? Hur etablerar jag ett förtroendefullt arbetsklimat i vilket man kan tala öppet om sina såväl som organisationens misstag och dra lärdomar? Hur undviker jag att ge påtryckningar att fortsätta verksamheten trots indikationer från säkerhetsansvariga att avvakta med produktionen? Hur håller jag i tillräcklig omfattning kontakt med de olika delarna av verksamheten som har ett utpekat ansvar i säkerhetsfrågor? 26

Individens perspektiv, t.ex. teknikern Vad pratar vi oftast om i vår organisation, produktion och/eller säkerhet? Har jag/får jag tillräcklig träning för att kunna utöva mina arbetsuppgifter på ett säkert sätt? Kräver omständigheterna att jag ofta tar onödiga säkerhetsrisker i arbetet? Fungerar regler- och säkerhetsrutiner som skall förhindra problem i arbetet i praktiken? Kan jag utföra ett säkrare arbete genom att bortse från en del regler/rutiner? Kan jag utföra ett snabbare arbete genom att bortse från en del regler/rutiner? Pressas jag att ta genvägar i arbetet som (kan) innebär(a) risk för säkerheten? 27

Tack för er uppmärksamhet! 28

Ett case ur verkligheten VK gjordes på en CAMO organisation Brister fanns på dokumentation samt underhållsprogram Vid granskning visade det sig att ett havererat luftfartyg bedömts luftvärdigt Intervjuer genomfördes med inblandad personal Dokumentation saknades på Maintenance data som använts för att återställa luftfartyget Rekommendationer från tillverkaren kom fram senare när detta efterfrågats av TS Rekommendationerna hade inte granskats/godkänts av DOA eller TS Utfärdat underhållsintyg vidgav att rekommendationen följts Dokumentation på att rekommendationen följts saknades 2010-09-22

Delar från annat (havererat) luftfartyg hade använts, dessa var inte återcertifierade enligt regelverket. Ingen dokumentation på hur återmonterade delar återcertifierats Bl.a. motor och propeller skulle in på översyn, så skedde ej. Det visade sig att slut release av luftfartyg inte fanns. Den tekniker som utfärdat underhållsintyget hade inte befogenheter enligt del-m och uppfyllde inte Del-66. Man hänvisade till olika praxis Det kom fram korrespondens som konfirmerade att alla åtgärder inte utförts Dual release hade inte genomförts Icke luftvärdigt luftfartyg hade releasats och flygits 2010-09-22

Åtgärder på CAMO organisationens tillstånd (Part-M) Luftfartygets luftvärdighetsbevis, granskningsbevis och miljövärdighetsbevis (Part-M) Teknikerns Del-66 certifikat (Part-66) Ansvar, roller Organisation/myndighet 2010-09-22

Tänk om. Det här är jag/min organisation -idag!! Det här kan vara jag/min organisation -om ett halvår -eller om ett år? Vad gör jag/vi för att inte hamna där? Vad gör TS? 2010-09-22