Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Policy för hållbar utveckling (Dnr 2010/3053) Linnéuniversitetet präglas av att hållbar utveckling ingår som en integrerad del i verksamheten på alla nivåer och i alla delar av organisationen. Det innebär att Linnéuniversitetets utbildning, forskning, samverkan och administration utvecklas i balans med naturens förutsättningar. Utbildningen säkerställer studenters professionella och personliga utveckling samt aktiva delaktighet i arbetet för de globala värdena. Det innebär att Linnéuniversitetets studenter och alumni har grundläggande kunskaper om hållbar utveckling och förmåga att omsätta dessa inom sin egen disciplin. Lärare och forskare deltar aktivt i debatt och annan samhällskommunikation i frågor som rör hållbar utveckling. Universitetet är öppet för omgivningens önskemål om utbildning och behov av ny kunskap inom området. Universitet har gedigen och aktuell kompetens inom alla områden som rör hållbar utveckling. Det innebär att Linnéuniversitetets anställda fortlöpande utvecklar sin egen kunskap och förmåga att sprida metoder, synsätt och handlingar som bidrar till hållbar utveckling. Universitetet är ett föredöme i att sköta hållbarhetsfrågor i den dagliga verksamheten. Det innebär att Linnéuniversitetet är en socialt attraktiv arbetsplats, som använder sina resurser på ett uthålligt sätt och som förebygger problem såväl i den yttre miljön som i arbetsmiljön. Universitetet utvecklar kontinuerligt sina mål för hållbar utveckling och arbetet med kvalitetssäkras genom extern revision. Det innebär att processerna och strukturen följer god professionell praxis och ledningssystemet är certifierat enligt ISO 14001 eller EMAS. Universitetet värnar om öppenhet och dialog kring sina miljömässiga och sociala ambitioner genom att årligen redovisa sina resultat inom området. Linnéuniversitetet önskar samma öppenhet från leverantörer och samarbetspartners. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Detaljerade utredningar gjordes under perioden 2000-2002. Förnyad bedömning att de viktigaste områdena för miljöpåverkan fortfarande är aktuella gjordes vid årsskiftet 2007/2008. 4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön? Direkt påverkan: tjänsteresor, energiförbrukning, farligt avfall, resursförbrukning. Indirekt påverkan: utbildning, forskning, inköp/upphandling.
5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande påverkan på miljön? Miljömål 2010-2011 (Dnr 2010/3052) Övergripande organisation Tydliggöra organisation och ansvarsfördelning för arbetet med hållbar utveckling och miljöledning vid Linnéuniversitet. Kärnverksamheten (utbildning, forskning, samverkan) Utveckla system för uppföljning av hur perspektivet hållbar utveckling tas upp i programutbildningar inom det systematiska kvalitetsarbetet. Anordna behovsanpassade kompetensutvecklingstillfällen för lärare och forskare. Verka för att utveckla valbara kurser och/eller temadagar för studenter inom hållbar utveckling. Resor och transporter Minska de totala utsläppen av fossil CO 2 från resor i tjänsten (undantaget långa flygresor, över 50 mil) med minst 5% jämfört med 2009. Utarbeta riktlinjer för personalens användning av korta flygresor (under 50 mil). Alla (100%) hyrbilar ska vara miljöbilar och köras på det miljövänligaste bränslealternativet. Merparten av personalen ska ha provat på e-möten. Inventera möjligheter till videokonferensmöten hos de 10 mest frekvent besökta externa kontakterna. Utredning av kostnader och rutiner för klimatkompensation av utsläpp långa flygresor över 50 mil. Energianvändning Genomföra energivandringar i hälften av alla byggnader under perioden tillsammans med fastighetsägare och brukare med avsikt att ta fram energiplaner för effektiviseringsåtgärder på både kort och lång sikt. Ta fram möjligheter och användarinstruktioner för avstängning av datorer, skärmar och tillbehör när de inte används. Resursanvändning Minska förbrukningen av papper med minst 25% jämfört med 2008, mätt som inköpt mängd A4-papper. Genomföra utbildningar för effektivare digital dokumenthantering för minst 50% av personalen. Upphandling/inköp Vidareutveckla system för att dokumentera och redovisa andel upphandlingar/inköp med miljökrav respektive socialt ansvarstagande. Genomför särskild intern utbildning i att ställa och redovisa miljökrav och krav på socialt ansvarstagande vid upphandling/inköp för upphandlings- och inköpsansvariga. Öka andelen av anordnade konferenser och möten där miljökrav ställs på mat, boende och utrustning etc. Mäts som andel av totalt antal arrangemang. KRAV och Rättvisemärkt kaffe och te ska finnas i alla personalrum. Öka andelen inköp med krav på bästa energiprestanda för IT-utrustning, instrument och liknande (SFS 2009:893, 3 ). Mäts som andel av totalt antal utrustningar. Minska andelen fordon som drivs av fossila bränslen. El- och biogasdrift ska alltid övervägas som alternativ vid nyinköp av bilar. För andra fordon än personbilar gäller bästa möjliga teknik eller SFS 2009:1. Mäts som andel av totalt antal fordon. 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? Några exempel på genomförda åtgärder under 2010, ytterligare kommer under 2011. Kärnverksamheten (utbildning, forskning, samverkan) Krav på att alla utbildningsprogram ska integrera hållbar utveckling. Pågående arbete med att ta fram kvalitetsindikatorer för detta.
Resor och transporter Byte av 5 bensinbilar till miljöbilar som drivs av antingen diesel eller biogas. Framtaget förslag till ny Mötes- och resepolicy. Beslut inom kort. Ytterligare 9 videokonferensanläggningar har köpts in 2010 i syftet att spara tid, pengar och miljö, totalt finns nu 36 st anläggningar på Linnéuniversitetet. Energianvändning Installation av rörelsedetektorer för belysning i entréhallar, korridorer och allmänna utrymmen i två byggnader (12 600 m 2 ). Uppskattad besparing 10 000 kwh/år. Ny byggnad (Hus N, 6900 m 2 ) tagen i bruk som får förbruka max 70% av normal förbrukning och uppfyller därmed energiprestanda enligt EU s Green Building, Byte till fjärrkyla på campus Växjö ger minskad elförbrukning på campus samt en minskad marginalförbrukning av el i ett nationellt perspektiv, eftersom leverantören (kraftvärmeverk med biobränslebas) får underlag att produceras mer el. En minskning av utsläppen av fossil koldioxid genom övergång till fjärrkyla beräknas motsvara ca 100 kg/mwh räknat på Nordisk elmix eller 722 kg/mwh räknat på el från kondenskraft. Test av programvara för central avstängning av datorer med avsikt att spara energi. Utvärderas under 2011. Resursanvändning Nya regler för studenters utskrifter samt ökad andel skrivare/kopiatorer som klarar dubbelsidigt. Personalinformation och lönebesked ges från och med 2010 endast på webben. Under perioden arbetar vi särskilt för minskad mängd papperstryck till förmån för digital informationsförmedling tex när det gäller utbildningskataloger, avhandlingar, tidningsprenumerationer osv. Upphandling/inköp Byte av 5 egna bensinbilar till miljöbilar som drivs av antingen diesel eller biogas samt har alkolås och hög säkerhetsklass. Miljökrav vid byggnation av Hus N i Växjö låg energiförbrukning, närvarostyrd belysning, behovsanpassad ventilation, solceller, sedumtak, cykelparkeringar, utrymmen för källsortering, miljövänliga materialval tex inga tropiska träslag, möbeltextilier och stoppningar utan halogenerade flamskyddsmedel. 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts. Målen gäller för perioden 2010-2011 och utvärderas därför först efter 2011. Vissa jämförelser mellan 2010 och 2009 görs i del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Utbildning för servicepersonal inom avfallshantering, för upphandlingspersonal och inköpare i att ställa miljökrav har genomförts, medan behovsanpassade kompetensutvecklingstillfällen för lärare och forskare samt utbildningar för effektivare digital dokumenthantering planeras under 2011. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning? Test av programvara för central avstängning av datorer med avsikt att spara energi. Pågående utredning av införande av follow me - funktion eller motsvarande för utskrifter.
10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Ytterligare 9 videokonferensanläggningar har köpts in 2010. Totalt har Linnéuniversitet nu 36 anläggningar, som nyttjas frekvent. En preliminär uppföljning visar att gemensamma förvaltningen har använt videokonferensanläggningar för minst 800 möten under 2010. Till detta kommer institutionernas nyttjande. Ökad användning av Adobe connect stimuleras genom utbildningar och goda exempel. Ca 425 anställda är värdar för egna rum och har sammanlagt ca 9500 timmars mötestid under 2010, dvs drygt 22 tim vardera. I förslaget till Mötes- och resepolicy framgår att Alternativa mötessätt via telefon-, video- eller webbkonferens ska alltid övervägas före beställning av resor. Ansvaret för val av mötesform ligger i första hand hos den som anordnar möten av olika slag. Varje mötesdeltagare har dessutom ansvar för att själv föreslå en kostnadseffektiv och miljöanpassad mötesform Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övriga transporter 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt och per årsarbetskraft från: Totalt Per årsarbetskraft a Flygresor under 50 mil 138642 79 b Bilresor som görs i tjänsten 344643 195 (inkl egen bil, tjänstebil, leasad bil, taxi) c Tågresor 7,30 0,004 d Bussresor 25259 14 e Maskiner och övriga fordon 59492 35 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 568044 323 1.3 Flygresor över 50 mil 1107740 629 Antal årsarbetskrafter: 1760 1.4 Beskrivning av insamlat resultat a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Positivt: Användningen av distansmötesverktyg ökar stort. Negativt: Utsläppen från resor ökar jämfört med föregående år. 2009 var summan av de fossila koldioxidutsläppen enl 1.2 för Högskolan i Kalmar och Växjö universitet 306 kg/åa, vilket innebär att utsläppen 2010 visar på en ökning med ca 5 % per helårsanställd på ett år. Ökningen härrör från utsläpp från korta flygresor och från resor med privat bil i tjänsten. När det gäller långa flygresor visar data på en fördubbling av utsläppen per helåranställd jämfört med 2009. En förklaring är att 2009 var ett år med relativt litet nationellt och internationellt resande eftersom många var upptagna i fusionsarbete inför bildandet av det nya universitetet.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Insamlad statistik inkluderar utsläpp från Polisutbildningen, studentkåren samt resor från FoJo, Institutet för fortbildning av journalister, vilken består av resor för både personal och studenter. Dock ingår inte personalens eller andra studenters resor till och från arbetsplatsen, ej heller utsläpp från varuleveranser. Ca 27 % (av kostnaden) av universitetets totala tjänsteresevolym bokas inte via resebyrå eller direkta kundnummer hos reseleverantörer, utan ersätts via reseräkning. Av denna volym är ca 11% ersättning till privat bil i tjänsten och resten är utlägg för andra resor. Detta innebär att underlag för att räkna ut fossila koldioxidutsläpp saknas för ca 16% av universitetets resevolym. Det kan bli aktuellt att ändra blanketten för reseräkning så att mer detaljerad information går att hämta där. Användbar statistik för att kunna beräkna fossila koldioxidutsläpp från lokala taxileverantörer saknas fortfarande för 2010, men nya avtal med krav detta på gäller för 2011. 1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem: Uppgifter om privat bil i tjänsten och båtar. Leverantörsuppgifter: Uppgifter om flyg, hyrbil (inkl tjänstebil), tåg, buss och taxi (delvis) från resebyrå/leverantörer. Uppskattning (förklara på vilket sätt): När det gäller privat bil i tjänsten görs ett antagande görs om att bara bensin används som bränsle för att uppskatta de fossila koldioxidutsläppen. 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Leverantörsuppgifter som anger kg koldioxid: Flyg och marktransporter som bokats via resebyrå, tåg och hyrbil. Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen: De flesta egna uppföljningssystem och övriga leverantörsuppgifter tillhandahåller förbrukad mängd bränsle och ett fåtal uppgifter baseras på km körsträcka tex tjänsteresor med privat bil. I dessa fall har Naturvårdsverkets schablonmall 2011 använts för beräkning av utsläpp av fossil koldioxid. 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på: KWh totalt KWh/å.a. kwh/m 2 a) Verksamhetselektricitet 8301807 4717 (842*) 65 b) Övrig energianvändning 16070937 9131 (1630*) 126 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning 2.1a och b 24372744 13848 (2472*) 191 * energianvändningen fördelad på både helårsanställda och 0.5 * helårsstudenter Antal kvadratmeter: 127289 2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? Ja
2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 95 % (beräkningssätt: (verksamhetsel + driftel + (0,88 * värme))/sammanlagd energianvändning) Värmeproduktionen under 2010 kommer till 88,2% från förnybara energikällor. I beräkningen kategoriseras torv (ca 6 %) som icke förnybart bränsle. El köps från Bixia grön el, Kalmar energi och Telge energi som levererar el från förnybara energislag (100%). 2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Positivt: Trots något större antal studenter har den totala energianvändningen legat oförändrad. Negativt: Energiförbrukningen i fastigheter (+4%) ökar medan den i verksamheten minskar motsvarande. Större andel (tot 19 %) fossila bränslen i fjärrvärmeverket i Växjö. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Kyla mäts ej separat. På campus Växjö och i några byggnader i Kalmar mäts heller inte verksamhetsel separat utan uppgifterna är en schablonisering baserad på energideklarationer. Byte till fjärrkyla i Växjö medger separat mätning av kyla från och med 2011. Nybyggnad (hus N) har mätare för de olika delarna av energiförbrukning och under 2011 kommer motsvarande krav för övriga byggnader att diskusteras med fastighetsägarna. Dessutom har universitetet en stor mängd studenter i lokalerna, vilket påverkar energiförbrukningen och minskar jämförbarheten med andra statliga myndigheter när det gäller kwh per årsarbetskraft. En energianvändning fördelad på både personal och studenter (helårsanställda + o.5 * helårsstudenter) anges inom parentes ovan. Denna eller liknande viktning av energianvändning i verksamheter med avsevärt fler aktiva personer än de anställda i lokalerna skulle kunna användas i framtiden. 2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Eget uppföljningssystem: Universitetet betalar viss el direkt och då hämtas uppgifter från fakturor i eget ekonomisystem. Leverantörsuppgifter: Alla övriga förbrukningsuppgifter kommer från respektive fastighetsägare eller fjärrvärmeleverantör, medan fördelning mellan verksamhetsel och övrig energianvändning till del är schabloniserat av universitetet. 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år. Antal anskaffningar med miljökrav 5 Totalt antal anskaffningar 8 * Andel (%) anskaffningar med miljökrav 62 % * Upphandling av tjänster som teckenspråkstolk, svenskundervisning för utländska studenter och personalrekryteringskonsulter har undantagits då miljökrav inte bedömts relevant att ställa.
3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år. Värde av anskaffningar med miljökrav (kr) Totala värdet av registrerade anskaffningar (kr) 16,5 Mkr 19,6 Mkr Andel (%) anskaffningar med miljökrav 84 % 3.3 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Positivt: I ca 70% av sina anskaffningar/inköp, till ett totalt värde av ca 76 Mkr, avropar Linnéuniversitetet statliga ramavtal, där miljökrav ställs. Miljökrav ställs också i övervägande del av de egna upphandlingarna och i allmänhet tycks medvetenheten och kunskapen om att ställa miljökrav vid inköp ha ökat. Exempelvis är ca 80 % av förbrukningsmaterial inom lokalvården och ca 98 % av inköpt papper och tryck miljömärkt. I personalrummen är ca 75% av inköpt kaffe, te och choklad miljö- och/eller rättvisemärkt. Negativt: För litet underlag för att kunna dra några säkra slutsatser om trender avseende miljökrav vid upphandling. När det gäller egna upphandlingar gjordes totalt 8 st 2010 (varav 5 med ställda miljökrav) och 2009 bara två (den ena med miljökrav och den andra utan). b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Att bara följa upp miljökrav vid egna upphandlingar ger inte en tillfredsställande bild av universitetets krav på produkter och leverantörer när det gäller miljöpåverkan och socialt ansvarstagande. Arbete med att utveckla egna system för att kunna följa ställda miljökrav i inköp över 50.000 kr samt papper, tryck, kontorsmaterial, kaffe mm, förbrukningsmaterial inom lokalvård och datorer med tillbehör pågår (se miljömål). I de egna sammanställningarna inkluderas hittills rättvisemärkta produkter och andra krav på socialt ansvarstagande i miljökrav, tex vid inköp av kaffe och te. 3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Eget uppföljningssystem.