Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Högskolan i Gävle Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja, ISO14001 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Högskolan i Gävle ska arbeta för en hållbar livsmiljö (ekologisk, social och ekonomisk) för alla inom alla sina verksamhetsområden. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den positiva påverkan kontinuerligt ökar och den negativa minskar. Detta sker genom att: verkställande ledning ska stimulera till ett kontinuerligt arbete för en hållbar utveckling med fokus på ständiga förbättringar HiG ska främja personals och studenters kompetens om hållbar utveckling lagar och andra krav ska utgöra miniminivå i allt arbete aspekter av hållbar utveckling ska integreras som en del i relevant undervisning och forskning HiG ska beakta sina leverantörers och entreprenörers miljöarbete vid all upphandling energi- och materialanvändning ska effektiviseras och föroreningar förebyggas HiG ska ha ett öppet arbete för hållbar utveckling som alla kan ta del av 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? År 2011 4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön? Direkt påverkan: El och energianvändning inklusive kyla, resor och transporter, osorterat avfall, elektronikavfall Indirekt påverkan: Utbildning och forskning, upphandling av varor och tjänster, marknadsföring och samverkan med omgivande samhälle 5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande påverkan på miljön? Högskolans övergripande miljömål för år 2011-2016 är följande: Övergripande mål 1: Personalens och studenternas kompetens inom hållbar utveckling ska öka. Övergripande mål 2: Integrering av hållbar utveckling i relevant utbildning och forskning ska öka Övergripande mål 3: Beaktande av aspekter av hållbar utveckling vid upphandling av varor och tjänster ska öka. Övergripande mål 4: Marknadsföring av högskolans miljöcertifiering och arbete med hållbar utveckling ska öka.
Övergripande mål 5: Samverkan med det omgivande samhället kring hållbar utveckling ska öka. Övergripande mål 6: Användningen av material och energi inklusive transporter ska minska. 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? Övergripande mål 1: Personalens och studenternas kompetens inom hållbar utveckling ska öka. Grundläggande miljöutbildning erbjuds all nyanställd personal vid 2 introduktionstillfällen per år. Under 2011 har personalen på fem av högskolans sex enheter fått en vidareutbildning inom miljö och hållbar utveckling av Vice Rektor för hållbar utveckling. Vissa enheter har också haft egna utbildningsdagar. En inspirationsdag för all personal, studenter och allmänheten, som uppmärksammades i tidningar och radio, anordnandes av Rådet för Hållbar Utveckling (RHU) tillsammans med Studentkåren i april under Framtidsveckan. Framtidsveckan, v 16, som startades i Söderhamn genomförs nu årligen och har även spridit sig till andra delar av landet. Högskolans ledning har förutom att ha deltagit i fortbildnigen på sina enheter, också fått en uppdatering av relevant lagstiftning två gånger per året. Samma information förmedlar de sedan vidare till personalen på sina enheter. Information om hållbar utveckling skickas med i alla välkomstbrev till nya studenter och de internationella studenterna får muntlig information vid introduktionsträffar. Även i ett antal av högskolans kurser diskuteras frågorna kring hållbar utveckling ur olika perspektiv som resultat av integration. Övergripande mål 2: Integrering av hållbar utveckling i relevant utbildning och forskning ska öka Lärarna måste klassificera sina kurser med avseende på hållbar utveckling i samband med att de matar in i sina kursplaner i kurplanedatabasen. Vi ser detta som ett sätt att stimulera dem att uppmärksamma integreringsmöjligheterna. Kartläggning av inslag av hållbar utveckling i kurser och examensarbeten pågår för att granska resultaten. Tre Co-op program med miljöprofil har startas under 2011 inriktning vatten, återvinning och energi, 180 hp. Flera nya forskningsprojekt har startats under 2011 bl.a. HiG har fått sina tre första egna doktorander inom profilområdet Byggd miljö i projektet Klimatneutralt Gävleborgs län år 2050, för att planera och utforma regionens framtida, hållbara energisystem. Gävleborgs utsläpp av växthusgaser ska minskas och i slutändan leda till ett netto nollutsläpp 2050. Projektet "Hållbar utveckling i förskolan" baseras på samverkan mellan Högskolan i Gävle och ett regionalt nätverk med kommuner. Forskargruppen för Inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle, har fått 5 miljoner från Energimyndigheten till ett forskningsprojekt som handlar om energibesparing i kyrkor med fokus på luftläckage, nedsmutsning och klimatmätningar.
- Centrum för Logistik och Innovativ Produktion (CLIP) har fått 6 miljoner kronor till forskning om hållbara globala försörjningskedjor, utbildning av personal i företag och utveckling av företag. I forskningsprojektet ESDAN pågår samarbetet med universitet i Finland, Danmark och Sverige för att studera möjligheten att främja utbildning för hållbar utveckling via kvalitetsoch miljöledningssystem i universitet. Övergripande mål 3: Beaktande av aspekter av hållbar utveckling vid upphandling av varor och tjänster ska öka. Nytt e-handelssystem Projekt E-Louise har startats och har som mål att vara installerat inom HiGs organisation under 2012. En inköpsprocess ska tas fram och nytt system och nya rutiner ska implementeras. Detta omfattar i första hand produkter och resor kommer in under 2013. Det ska bli en teknisk koppling mellan e-beställningssystemet och vårt ekonomisystem Agresso. Övergripande mål 4: Marknadsföring av högskolans miljöcertifiering och arbete med hållbar utveckling ska öka. Miljöaspekter vid möten med företag, organisationer och myndigheter ska alltid beaktas. En ny vision och verksamhetsidé fastställdes under 2011 och arbetet med implementering av dessa har startats. Verksamhetsidé: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vision: Högskolan i Gävle har en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Under 2011 har följande aktiviteter genomförts för att synliggöra visionen: - Hemsidan har uppdaterats - Informationsmaterial har tagits fram och presenterats bl.a. i personaltidningen Högaktuellt - En gul elbil med HiGs vision på den har leasats och kan användas av all personal. - Förhandlingar med friskvårdsföretag pågår om att hyra en lokal på HiGs campus för sina aktiviteter som personal och studenter kan använda för att främja sin hälsa - Högskolans vision är tryckt på HiGs passerkort - Inspirationsdag i förvaltningen har genomförds - Marknadsföring av utbildningar utifrån visionen planeras - En arbetsmiljöundersökning har genomförts bland högskolans personal för att ge underlag till en kraftful satsning i arbetsmiljön - Verksamhetsidén och visionen är utgångspunkt i verksamhetsplaneringen - Styrelsen följer upp implementeringen - En person har projektanställts för att få med studenterna i visionsarbetet. Arbetsmiljö och kvalitetsarbete håller på att systematiseras enligt ISO 14001 modellen i ett samlat arbete för hållbar utveckling på HiG. Rektor har även delat ut Årets miljöpris 2011 som är en nyinstiftad utmärkelse till vice rektor för hållbar utveckling på HiG - och valet motiveras med följande ord: "Kaisu Sammalisto tilldelas Årets miljöpris 2011 för hennes, på djupa kunskaper grundade, särskilda insatser för att leda Högskolans miljöarbete mot en hållbar utveckling".
Övergripande mål 5: Samverkan med det omgivande samhället kring hållbar utveckling ska öka. Tre Co-op program med miljöprofil har startats under 2011. Högskolan har deltagit i Earth Hour och Framtidsveckan lokalt, och ett antal samarbetsprojekt både nationellt (MLUH och HU2) och internationellt, (ESDAN). Övergripande mål 6: Användningen av material och energi inklusive transporter ska minska. Arbetet med att placera ut fler sopsorterings kärl på strategiska platser för personal och studenter har fortsatt och de finns nu i alla hus på campus. Ett projekt att utreda möjligheter till timerstyrning i personalens motorvärmare har resulterat i att en invertering för detta ska göras under 2012 för att uppnå energibesparing. En ny Mötes och resepolicy har tagits fram för att styra personal mot resfria möten och till att använda tåg istället för bil/flyg. 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts. Samtliga övergripande mål är nedbrutna i enhetsvisa detaljerade miljömål och beroende på enhetens huvudsakliga verksamhet kan målen skilja sig mellan enheterna. Nedan ges en samlad bild över hur väl de övergripande målen är uppnådda. Uppföljning av de detaljerade miljömålen är enklare och lättare att följa per enhet. Övergripande mål 1: Personalens och studenternas kompetens inom hållbar utveckling ska öka. Totalt sett har 75,8% av personalen med minst 40 % anställning genomgått någon form av grundutbildning. Det är en minskning av 2 % och det ger oss anledning att fortsätta med olika utbildningsalternativ under 2012 för att uppnå vårt mål. 32,8% av personalen har deltagit i någon form av kompetenshöjande utbildning vilket är en ökning med 4,6 % All ny personal har fått information om hållbar utveckling under introduktionsutbildning. Alla nya studenter har fått information om hållbar utveckling i välkomstbrev. Alla internationella studenterna har fått informationen muntligt vid introduktionsträffar. Detta innebär att målet för studenter och nyanställd personal uppnåddes medan målet för hela personalens del inte nåddes helt tillfredsställande. Övergripande mål 2: Integrering av hållbar utveckling i relevant utbildning och forskning ska öka Integreringen av aspekter av miljö och hållbar utveckling i undervisning och forskning baseras på antal granskningar av kurser, program och examensarbeten. På en av Högskolans akademier har alla kurser granskats och på en annan 80 %. Av alla granskade kurser (660 st) har 75,7 % inslag av miljö/hållbar utveckling (vilket innebär en ökning med 6,7 %.) Av dessa är det 13,6 % som till övervägande del är en kurs om miljö/hållbar utveckling vilket ger en ökning på 1,6 %.
31,5 % av granskade examensarbeten (232 st.) har inslag av miljö/hållbar utveckling, en minskning med 1,5 %. 3,9 % av dem har till en övervägande del handlat om miljö/hållbar utveckling vilket är en minskning med 6 %. Under 2011 har vi initierat arbetet med att ta fram en ny rutin för granskning av forskning gällande bidrag till hållbar utveckling. Dels har högskolan genomgått en omorganisation, dels delas forskningsmedlen till forskningsgrupper i stället för forskningsprojekt, vilket medfört att granskningen nu måste ske på akademinivå jämfört med en centralt gjort granskning tidigare. Detta innebär att målet nåddes för utbildningens del, medan målet för examensarbeten inte nåddes. Målet för forskning kunde inte mätas pga. förändringar i verksamheten. Övergripande mål 3: Beaktande av aspekter av hållbar utveckling vid upphandling av varor och tjänster ska öka. I 24,8 % av det antalet upphandlingar och inköp som gjorts har miljökrav ställts. Detta innebär en minskning med 1,2 %. Biblioteket har arbetat med att öka medvetenheten hos HiG:s lärare om att många böcker finns som e-bok. Genomgång av kursböcker genomförs varje termin. Minst 85 % av totala mediebudgeten ska användas till e-resurser vilket vi beräknar att vi gjort. Högre tal är svårt att uppnå pga. att svensk facklitteratur i allmänhet inte kan köpas i elektronisk form. Om kursböcker finns som e-bok ska referensexemplaret köpas som e-bok. Detta innebär att målet för e-böcker nåddes väl medan målet för upphandling inte riktigt nåddes. Övergripande mål 4: Marknadsföring av högskolans miljöcertifiering och arbete med hållbar utveckling ska öka. HiG har jobbat mycket med marknadsföring och ett delmål är att mängden tryckt information från högskolan ska minska med 25 % genom att erbjuda andra digitala forum. Vi har ännu inga jämförbara siffror så måluppfyllelsen går inte att mäta. Biblioteket arbetar för att studenterna samt allmänhetens medvetenhet om högskolans miljöarbete och miljöcertifiering ska öka genom information i många olika sammanhang. Detta är också något som är svårt att mäta i siffror. Allmänna direktiv till all personal är att: Vid all marknadsföring bör HiGs miljöcertifiering framhållas. I en enkät som går ut till alla programstudenter varje höst är en av frågorna: Varför valde du HiG? Därefter följer olika påståenden som studenten ska vikta. Ett av dem är om hur mycket miljömedvetenheten på HiG har betydelse för valet av skola. År 2011 såg svaren ut så här: Mycket stor betydelse 7 %, Stor betydelse 19 %, Liten betydelse 21 %, Ingen betydelse 27 % och 26 % saknar uppfattning. Detta kan vi fortsätta och följa upp nästa år. Bilar som används i marknadsföringen vid mässor, gymnasiebesök mm märks med budskapet Här rullar den miljöcertifierade högskolan. Detta innebär att målet att marknadsföring uppnåddes lika väl som målet att utöka framtida studenters kunskaper om högskolans miljömedvetenhet då 26 av nya studenter ansåg att
HiGs miljömedvetenhet var viktigt eller mycket viktigt för deras val av högskolan, vilket innebär att vi nådde det detaljerade målet 25 %. Övergripande mål 5: Samverkan med det omgivande samhället kring hållbar utveckling ska öka. Tre Co-op program med miljöprofil har startats under 2011 i samverkan med företag i regionen och Earth Hour och Framtidsveckan med företag och andra organisationer i regionen. Detta innebär att detta mål nåddes. Övergripande mål 6: Användningen av material och energi inklusive transporter ska minska. Den totala mängden osorterat avfall har ökat med 5460 kg. Det innebär en ökning med 0,7 kg per person om vi räknar personal och heltidsstudenter. Anledningen till detta är del att ett nytt laboratorium togs i bruk och två gamla labblokaler med totalt mycket större ytor tömdes. Detta medförde skrotning av maskiner och slängning av diverse blandat material som skickades in som osorterat avfall. Året har också medfört en stor flyttkarusell bland personal som har passat på att slänga en del material som t.ex. pärmar från sina rum som inte har sorterats ordentligt. Inom Campus har vi en minskning (el -0,4 %, fjärrvärme -7,9 %) Totalt inkl nya labbet så har vi däremot en ökning. Högskolan tog i mars 2011 en ny laborationsbyggnad i bruk, varvid verksamheter inom HiG omdisponerades och fick ändrade förutsättningar. (T ex införskaffades ny maskinpark till maskinlaboratoriet.) Resultaten av detta har i dagsläget ej nått full årseffekt och innebär osäkerheter i jämförande material. Beträffande förbrukning i det nya labbet, noteras att injusteringsarbeten fortfarande pågår, och att rättvisande värden även här för dagen är svåra att finna. På grund av att leverantör (Gävle energi) ej kunnat hålla avtalad leverans av anläggning, har system för fjärrkyla ännu ej idrifttagits. Målet att transporterna vid inköp av papper skulle minska med 50 % blev t.o.m. 60 % genom att endast ta hem papper vid fyra tillfällen under året. Det totala CO 2 -utsläppet vid resor (ej flyg över 50 mil inräknat) har minskat med 6 % eller oförändrat per helårsanställd personal. 40 % fler av högskolans personal har fått utbildning i Adobe Connect 2011 jämfört med 2010 för att underlätta val av resfria möten.. Detta innebär att målet för transporter med CO2-uppnåddes men inte målet för avfall. Sammanlagt kan vi säga att vi har nått 3 av de övergipande målen helt och 3 inte helt beroende på olika omständigheter. Om man delar de övergipande 6 målen till delområden enligt ovan, den har vi nått 8 av dessa och inte nått fyra av dessa. Dessutom går måluppfyllelsen för ett utav målen inte att mäta.
8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Varje enhetschef har ansvar för att all personal ska ha relevant utbildning om hållbar utvecklingen. Introduktionsutbildning, med information om hållbar utveckling och högskolans ledningssystem erbjuds nyanställda 2 ggr/år och en utbildning finns också på lärplattformen Blackboard för att underlätta deltagandet. Samordnarna representerar sina enheter i Rådet för hållbar utveckling har ett ansvar att sprida information på sina respektive enheter t.ex. på avdelningsmöten, E-mail samt intern hemsida alternativt miljöpärmar som finns tillgängliga ute på enheterna. Under 2011 har det genomförts ett antal olika utbildningstillfällen som har varit riktade till egna enheter, all personal eller till alla studenter. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning? Follow Print används fortfarande- med automatisk dubbelsida och svart-vita utskrifter förvalt har införts för att minska pappersförbrukningen. Dessutom finns ett extra läge för att bekräfta om man verkligen vill skriva ut. Installation av nytt operativsystem (Windows 7) för att bibehålla den nuvarande strömsparfunktionen. I möjligaste mån byts belysningar ut till rörelsestyrda då lysen till toaletter och allmänna utrymmen går sönder. Klockan 19:00 stängs alla datorer automatiskt av om du inte bekräftar att du vill arbeta vidare både vad det gäller personaldatorer eller datorer i datorsalar för studenter. I vissa klassrum har det installerats belysning som gäller i 4-timmars intervaller sedan måste man aktivera belysningen antingen genom att röra sig i rummet eller att trycka på en knapp. Biblioteket arbetar mycket med utbildning och information för att främja resfria möten samt utöka utbudet av e-böcker samt externa databaser. Inköpsansvarig på biblioteket håller i ett projekt med syfte att öka användningen av e-böcker som kurslitteratur. I princip alla studentuppsatser och forskningspublikationer lagras numera elektroniskt i Diva, inga papperskopior av dessa finns längre på biblioteket (de nyaste tryckta uppsatserna är från 2009). Högskolans akademier får stöd i att i ökad utsträckning använda digitala kanaler för sin utbildningsinformation. I den centrala marknadsföringen av högskolans programutbud prioriteras digitala kanaler före tryckta och studenter ges möjlighet att beställa en personlig skräddarskydd programkatalog som skickas hem till dem. Ekonomi och planeringsavdelningen har arbetat aktiv med att öka den elektroniska fakturahanteringen med det nya systemet E-Louise. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Genom att införa Adobe Connect har myndigheten utökat möjlighen till telefonkonferenser och webbaserade möten. All personal har uppmuntrats till att använda dessa olika möjligheter för att minska antalet tjänsteresor. En ny Mötes och resepolicy har tagits fram.
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övriga transporter 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt och per årsarbetskraft från: Totalt Per årsarbetskraft a Flygresor under 50 mil 30 668,2 43,8 b Bilresor som görs i tjänsten 35 661,0 50.9 (inkl egen bil, tjänstebil, leasad bil, taxi) c Tågresor 2,44 0,003 d Bussresor e Maskiner och övriga fordon 0 0 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 66 331,7 94,8 1.3 Flygresor över 50 mil 184 464,2 263,5 Antal årsarbetskrafter: 700 1.4 Beskrivning av insamlat resultat a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. En avdelning har sålt en bil och har endast en buss kvar för exkursioner med studenter m.m. HiG har även sålt av en bil för alla användande och istället leasat en elbil samt köpt in en med biogas som inte släpper ut någon CO 2 överhuvudtaget. Utav den del av det redovisade CO 2 -värdet som gäller leasade bilar enligt punkt 1.1.b. utgör E85 8,1 % av det totala CO 2 -utsläppet av icke fossilt bränsle. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Beräkningarna för år 2011 inkluderar inte buss- eller taxiresor eftersom det är svårt att verifiera sträckorna alt. kostnaden för dessa, för att kunna räkna om till relevant CO 2- värde eftersom de redovisas under samma post i lönesystemet. Från och med 2012 är det möjligt att dela upp resekostnaderna för ex. taxi i HiGs ekonomiska redovisningssystem för att på så sätt kunna söka ut kostnaden för taxiresor m.m. och sedan omvandla den till CO2- utsläpp enligt schablonmallen från Naturvårdsverket.
Uppgifterna om körd sträcka med egen bil från vårt lönesystem, uppskattas efter CO 2- värdet för bensin eftersom vi inte har någon möjlighet att differentiera mellan diesel och bensin. Vi utgår ifrån schablonmallen från Naturvårdsverket för bensin=0,19 kg CO 2 /km 1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) För flyg, tåg samt hyrbil redovisas leverantörsuppgifter från resebyrån. Eget uppföljningssystem har använts för resor med egen bil där sträckan hämtats från lönesystemet Primula och omräknats med hjälp av schablonvärde på bil och bensin (0,19) enligt schablonmall från Naturvårdsverket. 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlistan som Naturvårdsverket tillhandahåller. 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på: kwh totalt kwh/å.a. kwh/m2 a) Verksamhetselektricitet 3 231 789 4 616,8 67,7 b) Övrig energianvändning 4 983 649 7 119,5 104 4 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning 2.1a och b 8 215 433 11 736,3 172,1 Antal kvadratmeter: 47 744 2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? Ja 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) Verksamhetselen består av 58,3 % förnybar el. Förnybart: 2 971 158*0,583=1 732 185 kwh Övrig energi utgörs av fjärrvärme och består av 95 % förnyelsebara energikällor. Samt el för ny laboratoriebyggnad Hus 45 med 100 % förnyelsebar el. Förnybart: (Kungsbäck:4 776 319+Hus 45: 207 330)*0,95+ Hus 45: 260 626*1,00 = 4 995 093 kwh Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen: (1 732 185 +4 995 093 )/ 8 215 433= 0,82 dvs. 82 %
2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Vi har inte nått så lång vi skulle vilja angående fjärrkylan till det nya labbet p.g.a. att energibolaget inte har kunna levererat fjärrkyla som avtalat. Energianvändningen har minskat pga. optimering och medveten sänkning av de s.k. börvärden och drifttider som gäller värme och kyla. Här är jag rätt övertygad om att vi skall kunna se ett resultat som lägre förbrukning. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Leverantörsuppgifter: Akademiska hus, Gävle Energi och Norrporten. 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år. Antal anskaffningar med miljökrav 3212 Totalt antal anskaffningar 12959 Andel (%) anskaffningar med miljökrav 24,8% 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år. Värde av anskaffningar med miljökrav (kr) 18 263 003 Totala värdet av registrerade anskaffningar (kr) 85 663 963 Andel (%) anskaffningar med miljökrav 21,3% 3.3 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Tappet från 22 % 2010 till 21,3 % sett till ekonomiskt värde, beror på att anskaffningen på ramavtalslösa produktområden har ökat.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Arbetet med att sortera ut vilka transaktioner som representerar anskaffningar (ramavtalsavrop och upphandlingar) med miljökrav utförs manuellt. Införandet av e-handel på vår myndighet under våren 2012 borde kunna förenkla och kvalitetshöja detta arbete i hög grad, samtidigt som vi med en inköpsportal maskinellt bör kunna styra personalen mot anskaffning av produkter med lägre miljöpåverkan. Ställa mer miljökrav och informera om miljötips vid inköp. 3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Rådata är hämtat ur ESV:s transaktionsdatabas. Som tidigare ingår avrop på ramavtal i ovanstående värden.