Innehållsförteckning VD:s kommentar 2 Redovisning för verksamhetsåret 2015 3 Fem år i sammandrag 5 Resultat- och balansräkning 6 Resultaträkning 7 Rapport över totalresultat 7 Balansräkning 8 Rapport över förändringar i eget kapital 9 Kassaflödesanalys 9 Uppgifter om sparbanken (not 1) 10 Redovisningsprinciper (not 2) 10 Riskhantering (not 3) 18 Noter till resultaträkningen (not 4-14) 24 Noter till balansräkningen (not 15-27) 28 Noter till poster inom linjen (not 28-29) 31 Finansiella tillgångar och skulder (not 30) 31 Kassaflödesanalys (not 31) 32 Kapitaltäckning (not 32) 33 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen (not 33) 34 Styrelsens försäkran och Årsredovisningens påtecknande 35 Revisionsberättelse 36 Företagsstyrning 37 Huvudmän och styrelse 38
Tidaholms Sparbank Årsredovisning 2015 Sparbanksstämma med huvudmännen äger rum onsdagen den 13 april 2016 kl. 18.30 i Sparbankens samlingssal. 2
VD:s kommentar För några år sedan ansågs negativ styrränta vara en omöjlighet men den 18 februari 2015 blev det omöjliga möjligt. Efter att reporäntan sjunkit sedan slutet av 2011 passerades 0-strecket. Sedan dess har vi sett fler räntesänkningar och i slutet av året låg reporäntan på -0,35%. För en bank som Tidaholms Sparbank är en helt avgörande del av resultaträkningen ränterelaterad. Det gör att en sjunkande ränta slår hårt på räntenettot och effekten blir större ju lägre räntan blir. Vi har under ett antal år kunnat möta den sjunkande räntan med volymökningar men under 2015 har detta inte varit möjligt vilket resulterat i ett sjunkande räntenetto. Riksbankens arsenal av stimulerande åtgärder tycks bli allt mer uttömt och prognosen för när räntan åter skall vända uppåt har ännu en gång flyttats fram. Att de närmaste åren kommer att präglas av en låg-räntemiljö är inte någon vild gissning. Kundtillströmningen till Tidaholms Sparbank har under året fortsatt och antalet kunder i banken passerade under försommaren 23.000. Vi passerade även under året en annan milstolpe då bankens affärsvolym passerade 10 miljarder. Vi tar detta som bevis för att vårt bankerbjudande fortsatt är uppskattat och att vi klarar av att både tillgodose efterfrågan på digitala lösningar samtidigt som vi bygger mycket av vår kundrelation på att kunderna, om de så önskar, kan träffa oss på våra kontor. Resultatet för 2015 uppgår till 30.462 tkr vilket är något sämre än föregående år men som vi under rådande omständigheter får känna oss nöjda med. Bankens styrelse kommer, i linje med tidigare år, föreslå stämman att överföra vinsten till bankens reservfond. Med detta bygger vi på vår kapitalsituation och ger en kärnprimärkapitalrelation/total kapitalrelation på 18,42% vilket täcker de krav som i dag ställs på oss. I skrivandets stund stormar det kring en av våra viktigaste samarbetspartners, Swedbank AB. Feta rubriker fyller dagstidningarna som från alla upptänkliga håll belyser det faktum att Michael Wolf får lämna sin post som VD. Det är klart att dålig publicitet påverkar värdet på våra Swedbank-aktier men i det stora hela så är det ganska svaga vindar som blåser runt Tidaholms Sparbanks knutar på grund av mediadrevet runt Swedbank AB. Situationen manar dock till eftertanke. Det är ett mycket bra exempel på hur något som initialt bedöms hålla sig inom de etiska ramar som satts upp ändå, i någon annans ögon, bedöms vara oetiskt. Det visar också slagkraften som uppstår när massmedia känner vittring av stora rubriker. Den som vill ha epitetet min bank i sina kunders ögon måste dagligen och stundligen leva upp till det som förväntas. Jan Blennow VD 2
Redovisning för verksamhetsåret 2015 Styrelsen för Tidaholms Sparbank, organisationsnummer 567200-4883, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2015, bankens 113:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Tidaholms Sparbanks verksamhetsområde omfattar Tidaholms Kommun, Mullsjö Kommun, Brandstorps församling av Habo Kommun samt Fågelås församling av Hjo Kommun. Sparbankens rörelse skall avse främst nämnda verksamhetsområde. Vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och juridisk rådgivning till privatpersoner, företag, lantbruk och organisationer. Kontoret i Brandstorp I budgetarbetet för 2016 beslutades att stänga kontoret i Brandstorp under första halvåret 2016. Miljöarbete Tidaholms Sparbanks miljöarbete är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går hand i hand. Arbetet styrs genom vårt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy och våra miljömål. Varje år granskas arbetet med Miljöledningssystemet av interna och externa revisorer. Sparbankens ställning Tidaholms Sparbanks balansomslutning vid utgången av 2015 uppgick till 3.485.882 tkr, att jämföra med 3.183.970 tkr för 2014. Inlåning Inlåningen från allmänheten var vid årets slut 3.030.000 tkr jämfört med 2.747.857 tkr för 2014. Utanför den egna balansräkningen har sparbanken förmedlat placeringar till Robur och Robur Försäkring vars värde per 2015-12-31 sammanlagt uppgick till 2.053.631 tkr jämfört med 1.991.248 tkr för 2014. Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid utgången av år 2015 till 2.298.076 tkr jämfört med 2.158.274 tkr för 2014. Vidare har vi förmedlat lån till Swedbank Hypotek som vid utgången av år 2015 uppgick till 2.051.329 tkr jämfört med 1.883.173 tkr för 2014. Kapitaltäckning Kapitalbasen uppgår till 363.663 tkr vid årets slut. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår vid årsskiftet till 18,42% (17,92%). Resultat Rörelseresultatet för 2015 uppgår till 37.288 tkr. Motsvarande resultat för 2014 uppgick till 39.183 tkr. Likviditet Sparbankens likviditet var på bokslutsdagen god. 542.458 tkr fanns insatta som kortfristiga dagslån och inneliggande kassa uppgick till 5.894 tkr. Vidare så finns värdepapper om nominellt 115.000 tkr som förfaller inom 3 månader. Personal Vid årets slut var 39 personer anställda i bankarbete, varav 26 kvinnor och 13 män. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker. En närmare beskrivning av dessa risker återfinns i not 3. 3
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 30 462 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 30 462 Sparbankens totala kapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 18,42 % (föregående års totala kapitalrelation 17,92%). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Om inget annat anges redovisas beloppen i tkr. 4
Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym 2015 2014 2013 2012 2011 Affärsvolym ultimo 10 153 995 9 433 651 8 720 702 8 028 985 7 350 833 förändring under året, % 7,64 8,18 8,62 9,23 5,09 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (73,7% för 2011) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 12,43 12,82 11,96 10,87 10,62 Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 974 356 1 833 852 1 709 450 1 632 525 1 626 050 Kärnprimärkapitalrelation (ej år 3-5) Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 18,42 17,92 - - - Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 18,42 17,92 14,34 13,85 12,62 Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 18,42 17,92 16,75 15,58 13,77 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av medelomslutning 1,48 1,81 1,80 2,16 2,27 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 0,90 1,01 1,03 1,12 1,15 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,38 0,43 0,39 0,40 0,42 Avkastning på totala tillgångar Årets resultat i % av genomsnittlig balansomslutning 0,93 1,11 1,10 0,74 1,00 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 6,91 7,90 7,56 8,07 8,68 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,58 0,56 0,62 0,61 0,62 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,58 0,57 0,62 0,64 0,63 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 80,57 68,19 87,91 71,29 62,85 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten 0,06 0,15 0,04 0,21 0,29 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditgarantier -0,03 0,05 0,00 0,16 0,09 Övriga uppgifter Medelantal anställda 36 35 34 32 31 Antal kontor 3 3 3 3 3 5
Resultat- och balansräkning Resultaträkning 2015 2014 2013 2012 2011 Räntenetto 48 482 56 223 53 381 58 311 54 924 Provisioner, netto 30 897 28 522 26 455 24 732 23 944 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 098 437 523 446 649 Övriga intäkter 7 436 6 095 5 984 3 249 2 405 Summa intäkter 87 913 91 277 86 343 86 738 81 922 Allmänna administrationskostnader 44 046 40 606 38 455 37 727 35 326 Övriga kostnader 7 220 10 442 15 460 15 081 15 372 Kreditförluster -641 1 046-38 2 752 1 279 Summa kostnader 50 625 52 094 53 877 55 560 51 977 Rörelseresultat 37 288 39 183 32 466 31 178 29 945 Bokslutsdispositioner - 3 545 7 773-5 348 2 255 Skatter -6 826-8 344-7 788-5 912-8 052 Årets resultat 30 462 34 384 32 451 19 918 24 148 Balansräkning Kassa 5 894 5 930 8 751 13 959 12 579 Utlåning till kreditinstitut 542 458 334 695 277 290 329 602 176 973 Utlåning till allmänheten 2 305 346 2 168 871 2 003 775 1 866 709 1 677 309 Räntebärande värdepapper 487 613 533 532 654 924 564 363 572 097 Aktier och andelar 113 133 110 545 98 505 67 983 47 587 Immateriella tillgångar - - 3 545 12 054 20 563 Materiella tillgångar 17 072 17 598 18 855 14 861 15 490 Övriga tillgångar 14 366 12 799 14 300 12 337 12 364 Summa tillgångar 3 485 882 3 183 970 3 079 945 2 881 868 2 534 962 Skulder till kreditinstitut - - - 4 880 9 548 Inlåning från allmänheten 3 030 000 2 747 857 2 666 896 2 510 905 2 205 618 Övriga skulder 21 744 27 197 22 946 29 345 27 665 Avsättningar 779 884 938 965 1 306 Efterställda skulder - - 20 000 20 000 20 000 Summa skulder och avsättningar 3 052 523 2 775 938 2 710 780 2 566 095 2 264 137 Obeskattade reserver - - 3 545 11 318 5 970 Eget kapital 433 359 408 032 365 620 304 455 264 855 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 485 882 3 183 970 3 079 945 2 881 868 2 534 962 6
Resultaträkning Not 2015 2014 Ränteintäkter 63 279 82 508 Räntekostnader 14 797 26 285 Räntenetto 4 48 482 56 223 Erhållna utdelningar 5 6 640 5 603 Provisionsintäkter 6 36 228 33 734 Provisionskostnader 7-5 331-5 212 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 1 098 437 Övriga rörelseintäkter 9 796 492 Summa rörelseintäkter 87 913 91 277 Allmänna administrationskostnader 10 44 046 40 606 Avskrivningar på materiella tillgångar 20 1 095 4 802 Övriga rörelsekostnader 11 6 125 5 640 Summa kostnader före kreditförluster 51 266 51 048 Resultat före kreditförluster 36 647 40 229 Kreditförluster, netto 12 641-1 046 Rörelseresultat 37 288 39 183 Bokslutsdispositioner 13-3 545 Skatt på årets resultat 14-6 826-8 344 Årets resultat 30 462 34 384 Rapport över totalresultat 2015 2014 Årets resultat 30 462 34 384 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas - aktier -4 760 8 274 - värdepapper tillgängliga för försäljning -275-96 - skatt hänförlig till värdepapper till försäljning -77-27 Årets övrigt totalresultat -5 112 8 151 Årets totalresultat 25 350 42 535 7
Balansräkning Tillgångar Not 2015 2014 Kassa 5 894 5 930 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 15 106 019 220 070 Utlåning till kreditinstitut 16 542 458 334 695 Utlåning till allmänheten 17 2 298 076 2 158 274 Förändring i verkligt värde på säkrade poster i portföljsäkring 7 270 10 597 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 381 594 313 462 Aktier och andelar 19 113 133 110 545 Materiella tillgångar 20 17 072 17 598 - Inventarier 1 172 1 264 - Byggnader och mark 15 900 16 334 Aktuell skattefordran 21 2 694 1 180 Övriga tillgångar 21 299 387 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 11 373 11 232 Summa tillgångar 3 485 882 3 183 970 Skulder, avsättningar och eget kapital Inlåning från allmänheten 23 3 030 000 2 747 857 Övriga skulder 24 16 553 21 591 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 5 191 5 606 Avsättningar 26 779 884 - Uppskjuten skatteskuld 779 884 Summa skulder och avsättningar 3 052 523 2 775 938 Eget kapital Reservfond 329 371 295 087 Fond för verkligt värde 27 73 526 78 561 Årets resultat 30 462 34 384 Summa eget kapital 433 359 408 032 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 485 882 3 183 970 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 28 20 612 20 233 - Garantier 20 612 20 233 Åtaganden 29 358 468 266 391 - Övriga åtaganden 358 468 266 391 Ställda panter - - 8
Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond Fond för Årets Eget kapital verkligt värde resultat Ingående eget kapital 2014-01-01 262 786 70 383 32 451 365 620 Årets resultat - - 34 384 34 384 Årets övrigt totalresultat - 8 178-8 178 Årets totalresultat - 8 178 34 384 42 562 Vinstdisposition 32 301 - -32 301 - Anslag till allmännyttiga ändamål - - -150-150 Utgående eget kapital 2014-12-31 295 087 78 561 34 384 408 032 Ingående eget kapital 2015-01-01 295 087 78 561 34 384 408 032 Årets resultat - - 30 462 30 462 Årets övrigt totalresultat - -5 035 - -5 035 Årets totalresultat - -5 035 30 462 25 427 Vinstdisposition 34 284 - -34 284 - Anslag till allmännyttiga ändamål - - -100-100 Utgående eget kapital 2015-12-31 329 371 73 526 30 462 433 359 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten 2015 2014 Rörelseresultat 37 288 39 183 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto -468-339 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner -38 116 Av-/nedskrivningar 1 096 4 802 Kreditförluster -641 1 046 Betald inkomstskatt -6 826-8 344 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 30 411 36 464 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten -139 032-159 599 Ökning/minskning av värdepapper -83 637 41 626 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten 282 143 80 961 Förändring av övriga tillgångar -1 568 1 342 Förändring av övriga skulder -2 454-2 185 Kassaflöde från den löpande verksamheten 55 452-37 855 Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar -7 347-3 960 Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar - 194 Förvärv av materiella tillgångar -570 - Kassaflöde från investeringsverksamheten -7 917-3 766 Finansieringsverksamheten Inlösen av räntebärande värdepapper - -20 000 Anslag -124-67 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -124-20 067 Årets kassaflöde 77 822-25 224 Likvida medel vid årets början 580 526 605 750 Likvida medel vid årets slut 658 348 580 526 Följande ingår i likvida medel Kassa 5 894 5 930 Utlåning till kreditinstitut 542 458 334 695 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 109 996 239 901 Summa enligt balansräkningen 658 348 580 526 Summa enligt kassaflödesanalysen 658 348 580 526 9
Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Tidaholms Sparbank (567200-4883) med säte i Tidaholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Torget 10, Tidaholm. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2016-03-02. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2016-04-13. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar är redovisade till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde (se not 33) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 10
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas enligt nominell ränta. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är dock begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar 11
Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, lokalkostnader, IT-kostnader m.m. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. 12
Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Det samma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att förändring löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten enligt följande. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. 13
Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. 14
Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande händelser. - betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, - ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, - beviljande av långivaren, som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, - det kommer att bli sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena gjorts. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. 15
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 16
Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade nyttjandeperioden är 5 år. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning på fastigheter sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 50 år, mark skrivs inte av. Komponentavskrivning av fastigheter används inte då resultatpåverkan är marginell. Avskrivning på inventarier sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 5 år. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Ansvarsförbindelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 17
3. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner som styr verksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar i form av riskaptiter och risktoleranser (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande så att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta, anpassade till gällande lagar och förordningar samt täcker in produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga rutiner skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en oberoende funktion för riskkontroll vilken är direkt underställd verkställande direktören. Funktionens uppgift är att, utifrån av styrelsen fastslagen plan, analysera utvecklingen av risker samt vid behov lämna förslag på förändringar. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/ eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion, inom vissa ramar, delegerat ansvaret till olika funktioner. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist i huvudsak är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. 18
Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2015 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 24 324-24 324 24 324 - Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 891 065 671 890 394 870 573 19 821 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 103 546-103 546 103 546 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 549 561-549 561 549 467 94 Pantbrev i andra näringsfastigheter 227 164 629 226 535 223 491 3 044 Företagsinteckning 163 878 465 163 413 159 733 3 680 Övriga 5 344 559 4 256 340 303 98 232 242 071 Summa 2 304 097 6 021 2 298 076 2 029 366 268 710 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 6 60 078-60 078-60 078 - AA+ 6 45 941-45 941-45 941 Summa 106 019-106 019-106 019 Andra emittenter - AAA 6 221 273-221 273-221 273 - A 6 26 093-26 093-26 093 - BBB 6 54 258-54 258-54 258 utan rating 79 970-79 970-79 970 Summa 381 594-381 594-381 594 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 232 025 - - - - Utställda lånelöften 126 443 - - - - Utställda finansiella garantier 20 612 - - - - Summa 379 080 - - - - Total kreditriskexponering 3 170 790 6 021 2 785 689 2 029 366 756 323 Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2014 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 36 204-36 204 36 204 - Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 835 062 479 834 583 813 115 21 468 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 91 806-91 806 91 806 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 491 244 1 000 490 244 490 161 83 Pantbrev i andra näringsfastigheter 198 127 306 197 821 195 557 2 264 Företagsinteckning 162 704 1 104 161 600 159 941 1 659 Övriga 5 349 918 3 902 346 016 99 429 246 587 Summa 2 165 065 6 791 2 158 274 1 886 213 272 061 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AA+ 6 209 879-209 879-209 879 Summa 209 879-209 879-209 879 Andra emittenter - AAA 6 230 340-230 340-230 340 - A 6 15 001-15 001-15 001 - BBB 6 28 335-28 335-28 335 utan rating 49 977-49 977-49 977 Summa 323 653-323 653-323 653 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 217 913 - - - - Utställda lånelöften 48 478 - - - - Utställda finansiella garantier 20 233 - - - - Summa 286 624 - - - - Total kreditriskexponering 2 985 221 6 791 2 691 806 1 886 213 805 593 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkning exempelvis garantier. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 Standard and Poor's eller Moodys rating 19