Syfte, mål och utgångspunkter

Relevanta dokument
GNS 17 september. Lars Darin. Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

GNS Väg tema DoU Cykelolyckor

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Samverkan för säker cykling

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 142 den 17 september 2013 hos Folksam i Stockholm

Säkrare cykling Gemensam strategi för år , version 1.0. Publikationsnummer: 2014:030 Utgivningsdatum:

Minnesanteckningar från GNS möte nr 134 den 26 mars hos Toyota i Sundbyberg

Transportudvalget TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Säker cykling 2.0 Fortsatt arbete. GNS Väg 8 december Johan Lindberg, Trafikverket Helena Stigson, Folksam

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

GNS TEMA. Säkra vägar och gator, inkl. hastighetsgränser. Johan Lindberg Trafikverket

Trafiksäkerhetsläget 2017

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna

Disposition Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Varför en översyn?

En modell för säker cykling

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147

Dialog kring cykelfrågor

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Planerat trafiksäkerhetsarbete i Stockholm stad 2014 och framåt

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

Aktörssamverkan GNS Väg. Aktionsplan för säker vägtrafik Johan Lindberg,PLkvtv TMALL 0141 Presentation v 1.

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Minnesanteckningar från GNS möte nr 132 den december 2011 på Victory hotell i Stockholm

motorc för åren , version 1.0

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Kvalitet avseende gång- och cykelvägars vinterväghållning

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Oskyddade Trafikanter

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Motorcyklar och räcken samt COM 2017 Jörgen Persson Trafikverket

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen. Motion (2016:83) från Jonas Naddebo och Stina Bengtsson, båda (C). Svar på remiss från kommunstyrelsen

2016 års översyn av etappmål och indikatorer till år 2020 med utblick mot 2050 GNS 21 april 2016

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 150

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 143, hos RPS i Stockholm

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

Nystart för Nollvisionen Leda samverkan trafiksäkerhet väg. GNS Väg Stefan Jonsson, PLkvtv

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 157

Trafiksäkerhet för seniorer

Indikator 10 Drift och underhåll av GCM-vägar Johan Lindberg Trafikverket

Transportstyrelsens remissvar på regeringens förslag till nya cykelregler genom promemoria Cykelregler

Hur säkra är kommunernas cykelstråk?

SOT-BLADET. Våren har anlänt med besked! En glad vår önskas alla våra sotare!

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 2 juni Johan Lindberg, Trafikverket

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden?

Cykling och gående vid större vägar

Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler

Nysatsning på trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Manus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Nationellt cykelbokslut Hur utvecklas cyklandet i Sverige och vart är det på väg?

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

1. Cykeln som motion och fordon

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

Cykelbokslut.

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Cykelinfrastruktur och pengar ,

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Den här maskinen är fantastisk

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning

Strategi för mer cykling

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

NU CYKLAR VI. Är det farligt att cykla?

VAR SKA DEN FÖRLÅTANDE CYKELBANEBELÄGGNINGEN PLACERAS? METOD FÖR ATT PRIORITERA DE VIKTIGASTE PLATSERNA

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Svar på remiss av promemorian Cykelregler

Det började NTF bildas. Alvar Thorson uppfinner reflexbrickan.

Säkerhet på fyrhjulingar ska öka!

Trafiksäkerhet nya perspektiv på oskyddade i tätort

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen

Svar till Kommunvelometer 2011

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Promemoria Cykelregler (N2017/03102/TIF)

Transkript:

Syfte, mål och utgångspunkter Syfte Öka säkerheten vid cykling så att de nationella trafiksäkerhetsmålen uppnås, givet ett ökat cyklande. Mål I samverkan med viktiga aktörer ta fram en gemensam åtgärdsstrategi för ökad säkerhet vid cykling med bl.a. mc o mopedstrategiarbetet som förebild och som en del i målstyrningsprocessen. Utgångspunkter Framtida problem i transportsystemet inte går att lösa genom att enbart bygga nya vägar och järnvägar - cykel är en viktig del i problemets lösning. Även en viktig del i att skapa den goda staden med hög livskvalitet. Ett eget transportsätt med specifika behov i infrastrukturen. Cyklingens attraktivitet ökar med ökad säkerhet Flest allvarligt skadade - nästan 1900 av de totalt ca 4500 allvarligt skadade 2011 Slutsats av översyn av trafiksäkerhetsmålen - ändra fokus i arbetet Systematisk aktörsgemensamt analysarbete som utmynnar i konkreta åtgärder Tidigare har lyckosamma liknande arbeten genomförts för bl.a. moped och mc 1 2013-06-12

Upplägg för arbetet Förstå situationen Objektiva fakta Vad vet vi tillsammans? Möte AG: 25 april Internprocess Pröva tänkbara lösningar Börja forma inriktning Möte AG: 23 maj Strategi utkast Möte SG: 22 augusti Möte AG: 27 augusti Möte AG: x september Gemensam strategi 1.0 Mål för säkert cyklande? Aktörsmått? Strategi 2.0? 2 2013-06-12

Långsiktigt arbete del av målstyrningsprocessen Utvärdering, revidering och uppdatering Kunskapsunderlag Genomförande av åtgärder inom våra verksamhetsplaner Aktörsgemensamma diskussioner Gemensam åtgärdsstrategi 3 2013-06-12

Styrgrupp Claes Tingvall (ordförande), Trafikverket Catherine Kotake, Trafikverket Erik Norrgård Trafikverket Patrik Wirsenius, SKL Birgitta Hermansson, Transportstyrelsen Ann Heljeback, Transportstyrelsen Klas Elm, Cykelbranschen Lasse Darin (projektledare), Trafikverket Arbetsgrupp Lasse Darin (projektledare), Trafikverket Johan Lindberg, Trafikverket Jörgen Persson, Trafikverket Annika Feychting, Huddinge Petter Skarin, Eskilstuna Hossein Ashouri, Malmö Per-Erik Hahn, Linköping, Anna-Sofia Welander, Stockholms stad Johanna Salen, Stockholms stad Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen Niklas Nilsson, Transportstyrelsen Klas Elm, Svensk cykling Eva Lind-Båth, Cykelfrämjandet Maria Krafft, Folksam Anna Niska, VTI Analysgrupp Lasse Darin (sammankallande), Trafikverket Jenny Eriksson, VTI Matteo Rizzo, Folksam Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen 4 2013-06-12

Lite som kommit fram i diskussionerna så här långt Att uppmärksamma i analyser och diskussioner - Väldigt stor andel av singelolyckorna verkar vara friktionsorienterat - Förhållandevis många barn som skadas och äldre har särskild hög invaliditetsnivå - Dödsolyckor inom GCM-nätet orsakas i huvudsak av skallskador - Mer kunskap om hur cyklisterna beter sig vid passager och cykeltunnlar - Är hastigheten en viktig variabel och hur säkrar vi rätt hastighet i systemet? - Kommuner och branschen fokuserar ofta risker och trygghet, inte alltid säkerhet! - Vilka risker kan anses vara acceptabla utifrån ett säkerhetsperspektiv? - Fortsatt diskussion kring ansvar och kostnader för olika typer av säkerhetsåtgärder - En framgångsfaktor är att hitta åtgärder med brett målspektrum och många synergier - Vilka skador vi ska redovisa och varierar skadebilden beroende på skadegrad? 5 2013-06-12

Åtgärdsanalys, sammanfattning av viktiga potentialer Drift och underhåll Ca 40 %, större potential för AS än för MAS Bra halkbekämpning 15% AS Bortagande av lösgrus 15% AS Bra barmarksunderhåll (gropar/sprickor) 10% AS, 7% D Säker användning Kanske 30 % om det går att få bra skydd för armar och ben Användning av cykelhjälm 10% AS, 35% MAS, 25% D Skyddsjacka och byxor 30% AS (brister i effektsamband) Nykter cykling 3% ISS9+ 12% D Infrastruktur Ca 15 % AS, dock troligen en underskattning Flytta över till separerade cykelbanor 5% AS, 25% D Säkra cykelöverfarter 3% AS, 6% D Ta bort tillfälliga föremål 2% AS Säkra spårvagnsspår 2% AS Vägbelysning för synbarhet 2% AS Säkra cyklar Ca 10 % AS, större på omkomna, stora osäkerheter Vinterdäck 13% AS ABS-bromsar 7% AS Säker av/påstigning 4% AS Cykelbesiktning (inga sönderfallande cyklar) 5% AS Cykelbelysning och reflexer för synbarhet 2% AS Säkra motorfordon Ca 5 % AS, betydligt större på omkomna Kombination av nödbroms och krockkudde 3% AS 20% D Potentialen avser samtliga AS/D och baseras på ett teoretiskt antagande att åtgärder vidtas som adresserar alla skador av en viss orsak. Möjligheten att genomföra detta praktiskt varierar stort mellan olika typer av åtgärder 6 2013-06-12

7 2013-06-12 Åtgärder i olika delar av en händelsekedja

Åtgärderna i händelsekedjan 8 2013-06-12

Ytterligare åtgärder Analyserade åtgärder där vi ser stor potential men där osäkerheterna är för stora och därför vi avvaktar vidare studier Stötupptagande asfalt Analyserade åtgärder där vi inte ser stor potential men ändå tror på Lastbilars sikt Personbilars fronter Separera cyklister och gångtrafikanter Inga parkerade bilar längs cykelbana Åtgärder vi inte har analyserat men som vi ändå tror på Förhindra trimning av elcyklar (inget krafttillskott över 25 km/h) Stabilisering av cykeln Ny cykeldesign för minska islagshastighet Rätt hastighet för cyklisten Separera mötande cykeltrafik 9 2013-06-12

Skiss till strategiska element vad och hur 1. På kort sikt lyfta drift- och underhåll, både vinter och sommar, för snabba resultat - Hantera halka centralt is, snö och lösgrus - Åtgärda gropar/sprickor och ta bort tillfälliga föremål - Styrning och engagemang genom indikatorer i målstyrningen 2. Öka omfattning och standard på cykelinfrastrukturen nu men med genomslag på lite längre sikt - Ökad separering från andra trafikantgrupper - Inventering av och åtgärder för cykelpassagernas säkerhet enligt indikatorn Säkra GCM-passager - Säkra spårvagnsspår - Nya standarder för anpassning till olika typer av cyklister och cyklar 3. Information och påverkansarbete - Betydelsen av cykelns skick och användning av vinterdäck - Betydelsen av rätt hastighet och riskerna med att köra onykter 4. Starta nya utvecklingsprocesser - Skydd av armar och ben - Stabilisering av cykeln, ABS-bromsar - Bilars och lastbilars utformning samt nödbroms/krockkudde - Motverka trimmade elcyklar - Stötupptagande asfalt 5. Analysera vidare - samspel cykel med gående samt med andra cyklister - hastighet och nykterhet liksom barn och äldre - Utveckla rapportering av skador 6. Beakta i arbetet - Synergier - Marknadsföra mot kommuner - Åtgärderna ska inte motverka ett ökat cyklande 10 2013-06-12