KVALITETSPROGRAM FÖR DETALJPLANER FÖR VÄSTLÄNKEN STATION CENTRALEN MED OMGIVNING ANALYS PLANFÖRSLAG

KVALITETSPROGRAM FÖR DETALJPLANER FÖR VÄSTLÄNKEN STATION CENTRALEN MED OMGIVNING ANALYS PLANFÖRSLAG 2014 04 16

TILLÄMPNING AV UTVÄRDERINGSVERKTYGET Bakgrund Västlänkens staoner kommer a förändra vardagslivet för regionens invånare, beröra många och betyda mycket för både upplevelsen och bilden av Göteborg. Uormningen av mötet mellan staden och staonen blir avgörande för regionkärnans identet och arakvitet, liksom för kollek- vtrafikens arakvitet och konkurrenskra. Kvalitetsprogrammet handlar om a ta gemensamt ansvar för a skapa mänskliga, behagliga och trygga miljöer kring järnvägens möte med staden. Fokus ligger på a göra de mjuka värdena möjliga a diskutera och utvärdera a få gemensamma definioner av prioriterade kvaliteter för kvalitava stadsrum liksom formulering av riktlinjer som tydliggör vad som behöver uppnås. Syet med kvalitetsprogrammet är a omgestaltningen av platserna, i och med etableringen av staonerna, ska ta llvara befintliga kvaliteter. Kvalitetsprogrammet för detaljplaner för Västlänken är framtaget av White på uppdrag av Projektgrupper för framtagande av detaljplaner för Västlänken, järnvägstunnel och staonerna Centralen, Haga, Korsvägen. I arbetet har representanter från Göteborgs Stads olika förvaltningar, Trafikverket och Väsrafik deltagit, främst genom seminarier, där huvuddragen på de prioriterade kvaliteterna och riktlinjerna definierades. Utvärderingsverktyg Utvärderingsverktyget är framtaget för a vara e stöd för de projektgrupper som arbetar med detaljplanerna men det bör även användas vid övriga uormnings- och gestaltningsarbeten liksom vid genomförandet. Utvärderingsmetoden kan användas under hela processen både för nulägesanalys och vid konnuerliga uppdateringar när nya uormnings- och gestaltningsförslag tas fram. Verktyget är e stöd för a skapa en gemensam nulägesbild och en gemensam önskad framdsbild. Kvalitetsrosen ger en snabb, visuell helhetsbedömning av hur väl samtliga kvaliteter finns på platserna idag. Rosen är uppbyggd av alla de fyra prioriterade kvaliteterna och indelad i deras olika riktlinjer. Kvalitetsrosen kompleeras med en matris som dokumenterar moveringen ll värderingarna. Till respekve prioriterad kvalitet finns även en karta som dokumenterar arbetsgruppens utvärdering och gör den mer platsspecifik. Process Analyser av nuläge och planförslag har uörts genom workshops i 4 steg 1. Genomgång nuläge/planförslag och kvalitetsprogram. 2. Gruppvis utvärdering av nuläge/planförslag med stöd av de vägledande frågorna för respekve riktlinje. 3. Gruppvis värdering enligt kvalitetsrosen och markering i karta. 4. Gemensam slutdiskussion och jämkning av resultatet i kvalitetsrosen. Nuläge Nulägesanalysen gjordes av arbetsgruppen för respekve staon vilken huvudsakligen bestod av projektledare och planhandläggare. E större område analyserades för a se staonsläget i si sammanhang och förstå förutsäningarna ur e stadsbyggnadsperspekv. Arbetsgruppen utvärderade nuläget genom frågorna under varje riktlinje i analys nuläge. Baserat på resultatet av utvärderingen togs en handlingsplan fram som pekar på befintliga kvaliteter som bör bevaras liksom vilka de kvaliteter är som saknas och bör llföras på platsen. Analysen som gav en bild av hur kvaliteterna uppfaas på platsen idag stämdes i eerhand av med den utökade arbetsgruppen för respekve staon. Förslag För a täcka in alla kompetenser och synvinklar analyserades förslaget i den utökade arbetsgruppen för respekve staon. I grupper om 4-7 deltagare utvärderades planförslagen med vägledning av frågorna i analys förslag. Grupparbetet följdes av gemensam diskussion där kvalitetsrosens resultat jämkades mellan grupperna. Analysen av förslaget syade ll a värdera om kvaliteterna och riktlinjerna uppnås enligt handlingsplanen. Analysens resultat är vägledande för den fortsaa bearbetningen av förslagen. Sammanställning Kvalitetsrosen ger en gemensam helhetsbild av gruppernas värdering av nuläge respekve förslag ufrån hur väl riktlinjerna levs upp ll på platsen. Matrisen sammanställer de diskussioner som fördes i grupperna under genomförda workshops av nuläge respekve förslag. Här har ingen jämkning av resultatet gjorts varför resultatet bitvis kan verka inkonsekvent och motsägelsefullt. Dea för a visa på de olika synvinklar och perspekv som framkom under arbetet. Reflekoner I nuläget var det vikgt a se platsen i e större sammanhang och förstå dess relaon ll den omgivande staden. Under förslagsanalysen låg fokus på förslaget och e snävare kartutsni, i jämförelse med nuläget, utvärderades. Dea medförde a kvalitetsrosen från nulägesanalysen i vissa fall få justeras i eerhand för a få e med planförslaget jämförbart resultat. Vill man fokusera på specifika platser, kan det vara nödvändigt a ändra kartutsni. Men det är vikgt a då vara medveten om a det medför viss problemak i jämförelsen mellan kvalitetsrosor. Analysworkshops tar d. Kvalitetsprogrammet i sin helhet är e stort material som har visat sig svår för deltagarna a på förhand säa sig in i. Det är totalt 19 riktlinjer a gå igenom och alla grupper har inte alld hunnit gå igenom samtliga. Dea har lösts genom a grupperna startat med olika teman och det slutliga materialet kompleerats i slutdiskussionen. Minst en halvdag rekommenderas för varje workshopllfälle. Grupperna har i viss utsträckning värderat förslagen olika beroende av vilken roll workshopdeltagarna har i projekten och beroende på hur långt planförslagen varit utvecklade. Vissa har i större utsträckning värderat ambionen med projekten medan andra i större utsträckning kriskt granskat materialet och vad som fakskt kan utläsas därav. Båda perspekven är betydelsefulla då det är vikgt a gemensamt i arbetsgruppen samtala om ambionen ufrån värden och medvetandegöra vad som inte framkommer i materialen. Utvärderingsmodellen har på så vis fungerat bra som processverktyg för a på e systemaskt vis fokusera på värden gemensamt i arbetsgrupperna. Det har visat sig a vissa riktlinjer varit för digt a utvärdera. Olika aspekter framkommer vid olika dpunkt i processen, det är således angeläget a konnuerligt utvärdera förslagen eerhand som de utvecklas. Förberedelser för, dokumentaon vid och processguidning vid workshops samt denna sammanställning har gjorts av Hilda Hallén, SBK. 3

SAMMANSTÄLLNING RIKTLINJER FÖR: URBAN KARAKTÄR Representav uormning En läsbar stad är både intressant och begriplig. Platsens historia och dess roll i staden då som nu speglas i uormningen av resandets funkoner, i markgestaltningen och belysning liksom i en eventuell förtätning med nya byggnader. Staonerna utgör vikga funkoner i staden och dea behöver framgå av gestaltningen. Det ger både särprägel och förankring. Vad blir platsens framda historia och vilken roll kommer den a spela i staden? Märks det i den fysiska miljön? (markera platser där det kommer a synas och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Platsen blir en tydligare del av staden med förnyad och förbärad resandefunkon. Platsens identet som resandenod stärks. Staonsparken som idé anknyter ll äldre idéer om en lugn grön plats vid staonen, dea är en vikg aspekt ur kulturmiljösynpunkt. Ambionsnivån skall vara hög vad gäller gestaltning av stråk, platser och byggnader. Särskilt vid staonsentréer för a signalera dess funkon. Vikgt med siktlinjer mot Skansen Lejonet, en siktlinje mellan det nya och det gamla. poäng: +2 Samspel med omgivningen Uormningen av platserna samspelar med karaktären, innehållet och skalan på angränsande stadsmiljöer. Visuella kopplingar, under alla der på dygnet, llsammans med tydliga samband och stråk underläar människors rörelser och integrerar platsen i staden. Platsen blir en pusselbit i det stora hela. Vilka angränsande stadsrum och funkoner blir intressanta a signalera mot platsen? Kommer de a synas på/från platsen? Även när det är mörkt? (markera platser där de syns och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Vikgt a signalera mot omgivningen: vägen ll och från innerstaden och den historiska stadskärnan, hur man kommer ll vanet och hur man byter i kollekvtrafiken. Stråket längs Bergslagsgatan är vikgt för a koppla ll staden och vanet. Den nya staonsparken och staonshuset skall vara väl synligt både dag och na, det är vikgt a tänka på användningen vid olika der på dygnet och året. De stora träden i Bergslagsparken ska synas väl och signalera park ll omgivningen. Arbeta med hur hållplatslägen signaleras ll omgivningen. Bergslagsbanans staonshus ska synliggöras som en kulturhistorisk koppling. Arbeta med huvudentrén så a den samspelar med omgivningen. Befolkat dygnet runt Urbana miljöer är levande dygnet runt och innehåller både verksamheter, service och bostäder liksom publika målpunkter. Staonerna, deras innehåll och den mänskliga akvitet som här genereras bildar navet som llsammans med omgivande stadsmiljöer gör a platser och byggnader befolkas både dag och na. Stadsrummen runt staonerna görs inbjudande och trygga genom a vistelseytor och huvudstråk för gående placeras i anslutning ll bebyggelse med öppna och över dygnet befolkade boenvåningar. Vilka funkoner och målpunkter kommer det a finnas? Var blir det vistelseytor och huvudstråk för gående? (markera på kartan) Ligger vistelseytorna och stråk i anslutning ll befolkade boenvåningar? Blir de överblickbara både i dagsljus och i mörker? Blir det en funkonsblandning? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Bergslagsgatan är e huvudstråk. Det är vikgt hur Bergslagsgatan korsar under brons nedfart då det kommer kännas som en barriär för gående a korsa under bron. Bron över ll Hisingen vikgt stråk för alla trafikslag. Hållplatser är vikga målpunkter. Det är svårt med funkonsblandning (med inslag av bostäder) i området pga. buller. Fler stråk med potenal finns. Ändra nuläge, missvisande utsni om man ser ll planområdet och staonen rikgt dålig nu och kommer sannolikt bli bäre med förslaget. Blandning av karaktärer Blandningen av olika skalor, arkitektur, material och färger ger spännande stadsrum där mycket kan hända samdigt. Möten mellan olika dsepoker skapar upplevelserika och varierade platser runt staonerna. Tilläggen ll stadsrummen ska få llåtas a synas och vara vår ds bidrag ll en kvalitav och varierad stadsmiljö. A blanda in vaen och grönska i den byggda miljön skapar både rikare upplevelser och bäre mikroklimat. Blir det en blandning av karaktärer? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Det kommer bli en blandning av karaktärer, av lågt, högt, gammalt, ny, fult och snyggt, i området. Inom planområdet är det dock mycket ny och här är det svårt a uppnå en större blandning med äldre bebyggelse, här kommer det bli relavt homogent med mycket ny och storskalig bebyggelse. -1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området Upplevelser i ögonhöjd Den urbana karaktären bygger på a många rör sig ll fots. Stadsrum som smulerar gående är upplevelserika i ögonhöjd, med varierad uormning av vistelseytor och med levande, akva boenvåningar mot befolkade stråk. Kommer den mänskliga skalan och den upplevelserika stadsmiljön i ögonhöjd a finnas på platsen? (markera var på kartan och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Målsäningen är a det skall bli en mänsklig skala med akva fasader och vägledande siktlinjer i ögonhöjd. Det är vikgt a lägga entréer mot gatan, och inte bara skylönster, för a skapa akva boenvåningar och e befolkat gaturum. A ha taxibilar längs fasad riskerar a skapa en passiv yta som inte bidrar ll öppenhet och den mänskliga skalan.,5 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området 4

SAMMANSTÄLLNING RIKTLINJER FÖR: SJÄLVKLARA FLÖDEN Överblickbart dygnet runt Uormningen av platser och stråk gör det lä a läsa av vad som är huvudstråken för gående och cyklister. Det ska vara lä a orientera sig ll och från staonsuppgångar och hållplatslägen, likväl som ll publika målpunkter i omgivningen och ll stråken som leder vidare i staden. Rä uormad hjälper belysningen ll med orienterbarheten och gör platser och stråk överblickbara, trivsamma och trygga även under kvällar och näer. Vilka vikga målpunkter kommer det a finnas i omgivningen och på platserna? (markera på kartan) Hjälper uormingen av den fysiska miljön ll a vägleda ll dessa? Hur upplevs det under den mörka den på dygnet? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Det finns många vikga målpunkter i området bland andra; innerstaden med den historiska stadskärnan, älven och kollekvtrafikens hållplatser. Stråket längs Bergslagsgatan och Nils Ericsonsgatan blir vikgt för a koppla ll staden och ll vanet, stråket är tydligt i riktning mot Nordstan. Det blir vikgt här a arbeta med ljusdesign och belysning för a skapa e tydligt, arakvt och tryggt stråk.,5 Lälästa trafikmiljöer Platserna runt staonerna samlar många olika typer av trafikanter. Uormningen visar tydligt med färger, material och möblering vilka trafikanter som har llgång ll ytan och vem som har företräde i olika korsningssituaoner. Under dygnets mörka mmar tydliggörs dea genom belysningens styrka, karaktär, placering och höjd. Prioritera gående Uormningen signalerar a gående är prioriterade genom a ge dem go om utrymme i stråk och på platser. Vikga gångstråk kopplas närmaste och naturligaste vägen, och i mötet med andra trafikanter visas tydligt a gående har företräde. Blir det tydligt vilket trafikslag som har företräde i stadsrummen och i de olika korsningspunkterna? Markera platser där det blir tydligt vilka trafikslag som har llträde och/eller företräde på kartan. (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Vilka ytor kommer a prioriterar gående? (markera på kartan) Blir dessa ytor sammankopplade ll gångprioriterade stråk som gent kopplar ihop dels platsens olika delar och dels platsen med den omgivande staden? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Bergslagsgatan är tydlig i sin uormning. Träd poängterar gatans dignitet, de visar a den är vikg samt skapar trivsel, go klimat och är vägledande. Det är tydligt var bussar och spårvagnar går. När det gäller hänvisning ll bilar behöver det tänkas extra på handikappanpassning och a färdtjänst kommer fram. Vikgt med bra väntytor både inomhus och utomhus nära färdtjänstens angöringsplats. Cykelstråket ll och från Hisingen blir tydligt men vidare förbi Droningtorget är stråket otydligt. Stora delar av området prioriterar fotgängaren. Fotgängare ska vara högsta prioritet i hela staonsområdet. Vikgt med höga krav på gestaltningen där Bergslagsgatan korsas av bron eersom det kan bli en punkt som kommer upplevas som en barriär. poäng: +2 Stadsrum för cyklister På platsen finns cykelbanor som ansluter ll sammanhängande cykelvägnät i staden. För passerande cyklister bör det finnas stråk där konfliktpunkterna med gående eller andra trafikanter är få. Cykelparkeringar ordnas nära staoner och andra målpunkter. Var blir det cykelbanor ll platsen och på platsen samt var blir det cykelparkeringar? (markera på kartan) Når cykelbanorna fram ll och över platsen och blir cykelparkeringar placerade vid målpunkter och blir de llräckligt stora? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Otydligt hur cykelbanor går förbi Droningtorget. Vikgt med styr och ställ i närheten (men inte precis vid entrén ll staonen). Forarande många konfliktpunkter med cyklar. Cyklister vill komma hela vägen fram, (lägga cykelparkering i skuggiga lägen?). -1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området Snabb kollekvtrafik och bekväma byten God framkomlighet för den lokala kollekvtrafiken är en förut-säning för a den ska bli arakv, liksom a bytet mellan tåg, buss, spårvagn och båt är enkelt och bekvämt. Välgestaltade, befolkade, dagsljusbelysta och väderskyddade resandemiljöer av llräcklig storlek ufrån resandemängden gör hela resan behaglig och bidrar även ll platsernas identet och liv. Vilka resandefunkoner kommer det a finnas i området? (markera på kartan) Får kollekvtrafiken en god framkomlighet? Blir det enkelt a byta? Av vilken kvalitet blir resandeytorna? Blir de llräckligt stora för resandemängden? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Samma som i nuläge och fler pendeltåg. Ytorna för resande är llräckliga för a ta emot den förväntade resandemängden. Kollekvtrafiken har god framkomlighet och resandefunkonerna utvecklas med llkommande tågtrafik. Om bilarna inte leds bort i området blir de e hinder för kollekvtrafiken. poäng: +2 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området 5

SAMMANSTÄLLNING RIKTLINJER FÖR: MÄNSKLIGA VISTELSEKVALITETER Vistelseytor vid målpunkter Platser a vistas på skapas på arakva ytor nära målpunkter, synligt placerade, i bra väderstreck och med utsikt över omgivningen. Vistelseytor av olika storlek och karaktär behövs, både sådana med llräckligt utrymme för a samla en större grupp människor och utrymmen där mindre grupper av människor kan trivas. Kommer det a finnas vistelseytor på platsen som uppfyller riktlinjerna? (markera var på kartan) Blir det godkända vistelseytor vid alla publika målpunkter och hållplatser? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Bergslagsparken utgör den huvudsakliga vistelseytan. Den ligger dock lite för långt bort ifrån miuppgångens huvudentrén för a fungera för kortare vistelse. Mindre ytor finns i direkt anknytning ll miuppgångens huvudentré Platsen här ger dock e splirat uryck, vart ska man sia, var finns det vila? Det finns e stort behov av en plats framför miuppgångens huvudentré. Bra inomhusmiljöer finns, men man kommer inte vilja vänta i huvudentrén. Tänk på a det är olika behov olika der på dygnet och olika delar av året. Kan man placera cykelparkeringar i skuggiga lägen för a frigöra soliga ytor. Go mikroklimat Staoner befolkas i alla väder och under alla årsder. E bra mikroklimat förlänger säsongen då det är skönt a vistas ute, för både resenärer och andra. Genom rä placering och uormning får vistelseytorna maximal solbelysning samt vindskydd på vår, höst och vinter. Vistelseytor skapas som både kan bidra ll önskat stadsliv på platsen och bli e komplement vid väntan för byte. Vegetaon och vaen ger skugga och svalka heta sommardagar samt bidrar ll en posiv ljudmiljö. Både lugna och akva stadsrum Platserna och stråken ska llsammans erbjuda e varierat utbud av både lugna och akva stadsrum. Nära staonerna behöver det finnas vilsamma och bullerskyddade vistelseytor, gärna med utblick mot platsen och hållplatserna, men även mer akva ytor med plats för stadslivets rörelser och händelser. Vistelseytorna ska medge olika användningar och vara anpassade för olika människors behov, och kunna erbjuda möjligheter ll både vila och akviteter under dygnets alla mmar. Hur blir mikroklimatet på vistelseytorna? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Hur blir utbudet av akva och lugna vistelseytor? Kommer de a finnas vid alla publika målpunkter och hållplatser? (markera på kartan och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Stora träd ger skugga och svalka i Bergslagsparken. Kan inslag av fontäner läggas ll? Det är oklart hur ytan runtom huvudentrén kan gestaltas och användas på bästa sä. För digt a avgöra. Det kommer finnas många akva ytor i området med mycket folk i rörelse. Bergslagsparken som blir e llsko ll området med stor betydelse, står för den lugna ytan i e annars akvt område. poäng: +0,5 Mångfald av stadsrum Platserna och stråken ska erbjuda en varierad stadsmiljö, med en mångfald av vistelseytor som kan ha både kommersiell och ickekommersiell användning. Nära staonerna ska det alld finnas vistelseytor av kvalitet som är fria a använda. Genom a bevara och förtydliga befintliga karaktärer för den byggda miljön och för den grönblå strukturen, och kompleera med nya rumsliga kvaliteter, grönska och vaen får platserna både trivsel och en uormning som väcker intresse. Stadsrum för människor Mänsklig skala innebär a stadsrum där människor vistas uormas med må som skapar närhet och en detaljering som är intressant också när man kommer nära. Upplevelsen av stadsrummen ska utgå från den gående människans hasghet. Hur blir utbudet av olika stadsrum, byggda, gröna och blå? Kommer det a finnas plats för både kommersiell och ickekommersiell användning? (markera var på kartan och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Blir skalan på stadsrummen mänsklig? Upplevs de anpassade för den gåendes hasghet? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Kommersiella verksamheter kommer finnas i området. Bergslagsparken står för det största offentliga ickekommersiella stadsrummet i området. Området kommer bli ganska storskaligt. Det vore bra om man kunde bygga i nivåer med akva fasader i boenvåning. Bergslagsparken har den mänskliga skalan. Hur blir de små mellanrummen? -1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området 6

SAMMANSTÄLLNING RIKTLINJER FÖR: ROBUSTA MILJÖER ÖVER TID Förtydliga och koppla samman De övergripande stadsstrukturerna som skapat dagens rörelsemönster och användningar av staden som helhet ska bevaras, förtydligas och förstärkas. Staonerna måste bli en inkorpererad del i strukturen och staonsuppgångarna blir då nya pusselbitar i denna stadsstruktur, av stor betydelse för stadens fortsaa utveckling. Grönska och vaen Inslag av grönska och vaen gör platserna tåliga för både värmeböljor, stark vind och slagregn. Det ger platserna karaktär och en rytm som visar årsdernas växlingar. Man kan ta vara på befintliga miljöer eller göra llägg av nya gröna och blå element vid omgestaltningen av platserna och stråken. Det behöver alld finnas llgång ll gröna eller blå stadsrum vid staonerna eller i deras direkta närhet. Hur blir de övergripande stadsstrukturerna på och i anslutning ll platsen? (markera på kartan) Blir de tydligt avläsbara och konnuerliga? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Vilka inslag av grönska och vaen kommer det a finnas på platsen? (markera på kartan och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Det nya stråket Bergslagsgatan är tydligt och konnuerligt. Bra a huvudentrén går a se från olika riktningar. Nya byggnader skapar större tydlighet i stadsstrukturen. Det största inslaget av grönska på platsen utgörs av Bergslagsparken. Det kommer finnas grönska längs Bergsslagsgatan. Det går a jobba med gröna tak och gröna väggar. Jobba akvt med trädsäning. poäng: +0 Etablering av stråk och platser Genom a fånga upp rörelser från befintliga gång- och cykelstråk blir platsen från början en del i stadens vardagsliv. Redan digt i utbyggnadsprocessen kan platser och stråk etableras i människors medvetande genom a bevara och förstärka rörelser och befintligt stadsliv med nya mötesplatser och mål-punkter i området. Något som kan åstadkommas både med temporära och permanenta åtgärder. Vilka målpunkter kommer det a finnas? (markera på kartan) Finns det då vistelseytor i anslutning ll dessa och hur väl kopplar gång- och cykelstråk ll och från målpunkterna? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) I stort är det svårt a säga vilka nya målpunkter som llkommer (för digt a avgöra), då man inte vet hur det kommer bli runtomkring. Bergslagsgatan blir tydlig koppling ll staden. Kopplingen söderut förbi Droningtorget är brisällig för cyklister. poäng: +0-1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området Tidstålig och flexibel uormning En dstålig uormning innebär a platserna och bebyggelsen kan klara av en etappvis utbyggnad, med kvaliteterna och riktlinjerna uppnådda av godkänd kvalitet för varje etapp. Byggnaonen kommer a påverka stadsrummen under lång d. Markgestaltningen kräver tåliga material som åldras vackert och en generalitet i uormningen som inte blir daterad eller låsande för platsernas användning och framda utveckling. Byggnader behöver uöras med omsorg och god kvalitet men de kan llåtas vara mer specifika och dsbundna. Även provisoriska uormningar måste klara av a både vara flexibla och gedigna. Blir det stadsstrukturer och stadsmiljöer som stödjer en dstålig uormning? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera För digt a säga. poäng: +2 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området 7

KVALITETSROSEN VISUELL HELHETSBEDÖMING Sammanfaning planförslag Representav uormning Platsens identet som resandenod stärks. Staonsparken anknyter ll äldre idéer. Värna siktlinjer mot Skansen Lejonet. 8-1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området ROBUSTA MILJÖER ÖVER TID MÄNSKLIGA VISTELSEKVALITETER Förtydliga koppla samman Grönska och vaen Etablering av stråk och platser Tidstålig uormning Vistelseytor vid målpunkter Go mikroklimat Både lugna och akva stadsrum Mångfald av stadsrum Stadsrum för människor Sammanfaning planförslag Bergslagsgatan blir tydlig och konnuerlig. Tillkommande byggnader skapar större tydlighet i stadsstrukturen. Det största inslaget av grönska på platsen utgörs av Bergslagsparken. Det kommer finnas grönska längs Bergsslagsgatan. Jobba med trädsäning samt gröna tak och väggar. I stort är det svårt a säga vilka nya målpunkter som llkommer (för digt a avgöra). Bergslagsgatan blir tydlig koppling ll staden. Kopplingen söderut förbi Droningtorget är brisällig för cyklister. För digt a säga. Mindre ytor finns i direkt anknytning ll miuppgångens huvudentré, platsen här ger e splirat uryck, vart ska man sia/vänta? Tänk på a det är olika behov olika der på dygnet och olika delar av året. Stora träd ger skugga och svalka i Bergslagsparken. Kan inslag av fontäner läggas ll? Det kommer finnas många akva ytor i området med mycket folk i rörelse. Bergslagsparken blir e llsko ll området med stor betydelse den står för en lugn plats i e annars akvt område. Kommersiella verksamheter kommer finnas i området, Bergslagsparken står för det största offentliga ickekommersiella stadsrummet i området. Området kommer bli ganska storskaligt. Det vore bra om man kunde bygga i nivåer med akva fasader i boenvåning. Bergslagsparken har den mänskliga skalan. URBAN KARAKTÄR SJÄLVKLARA FLÖDEN Samspel med omgivningen Befolkat dygnet runt Blandning av karaktärer Upplevelser i ögonhöjd Överblickbart dygnet runt Lälästa trafikmiljöer Prioritera gående Stadsrum för cyklister Snabb kollekvtrafik och bekväma byten Stråket längs Bergslagsgatan är vikgt för a koppla ll staden och vanet. De stora träden i Bergslagsparken ska synas väl och signalera park ll omgivningen. Bergslagsbanans staonshus ska synliggöras som en kulturhistorisk koppling. Arbeta med hur huvudentrén samspelar med omgivningen. Bergslagsgatan är e huvudstråk. Det är vikgt hur Bergslagsgatan korsar under brons nedfart då det kommer kännas som en barriär för gående a korsa under bron. Det är svårt skapa funkonsblandning med inslag av bostäder i området pga. buller. Det kommer bli en blandning av karaktärer, av lågt, högt, gammalt, ny, fult och snyggt, i området. Målsäningen är a det skall bli en mänsklig skala med akva fasader och vägledande siktlinjer i ögonhöjd. Det är vikgt a lägga entréer mot gatan. A ha taxibilar längs fasad riskerar a skapa en passiv yta som inte bidrar ll öppenhet och den mänskliga skalan. Stråket längs Bergslagsgatan och Nils Ericsonsgatan är tydligt i riktning mot Nordstan. Det blir vikgt här a arbeta med ljusdesign och belysning för a skapa e tydligt, arakvt och tryggt stråk. Bergslagsgatan är tydlig i sin uormning. Träd poängterar gatans dignitet och skapar trivsel, go klimat samt är vägledande. När det gäller hänvisning ll bilar behöver det tänkas extra på handikappanpassning och a färdtjänst kommer fram. Fotgängare ska vara största högsta prioritet staonsområdet. Otydligt hur cykelbanor går förbi Droningtorget. Forarande många konfliktpunkter mellan cyklar och andra trafikslag. Samma som i nuläge och fler pendeltåg. Kollekvtrafiken har god framkomlighet och resandefunkonerna utvecklas med llkommande tågtrafik.

KVALITETSROSEN VISUELL HELHETSBEDÖMING ANALYS NULÄGE/ PLANFÖRSLAG -1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området ROBUSTA MILJÖER ÖVER TID MÄNSKLIGA VISTELSEKVALITETER Förtydliga koppla samman Grönska och vaen Etablering av stråk och platser Tidstålig uormning Vistelseytor vid målpunkter Go mikroklimat Både lugna och akva stadsrum Mångfald av stadsrum Stadsrum för människor Handlingsplan nuläge Tydliggör stråk och kopplingar för alla trafikslag. Öka andelen grönska i området och tydliggör kopplingar ll älven. Skapa vistelseytor vid målpunkter och tydliggör kopplingar ll och mellan omkringliggande platser och målpunkter. Värna de element på platsen och i omgivningen som har historisk koppling. Tex: Bergslagsbanans staonshus med närliggande träd och siktlinjer ll Skansen Lejonet. Öka kvaliteten på vistelseytor utomhus och kompleera med kvalitava platser vid de målpunkter som i dag saknar vistelseytor. Ta llvara sollägen, grönska och kontakten med vanet för a skapa platser med go mikroklimat. Skapa vistelseytor vid målpunkter och tydliggör kopplingar ll omkringliggande platser. Kompleera med grönska vid målpunkter och tydliggör kopplingar ll omkringliggande platser. Minska bildominansen och prioritera gående i större utsträckning. Sammanfaning planförslag Bergslagsgatan, tydlig och konnuerlig. Tillkommande byggnader skapar större tydlighet i stadsstrukturen. Det största inslaget av grönska på platsen utgörs av Bergslagsparken. Det kommer finnas grönska längs Bergsslagsgatan. Jobba med trädsäning samt gröna tak och väggar. För digt a avgöra vilka nya målpunkter som llkommer. Bergslagsgatan blir en tydlig koppling ll staden. Kopplingen söderut förbi Droningtorget är brisällig för cyklister. För digt a säga. Mindre ytor finns i direkt anknytning ll miuppgångens huvudentré, platsen här ger e splirat uryck, vart ska man sia/vänta? Tänk på a det är olika behov olika der på dygnet och olika delar av året. Stora träd ger skugga och svalka i Bergslagsparken. Kan inslag av fontäner läggas ll? Det kommer finnas många akva ytor i området med mycket folk i rörelse. Bergslagsparken blir e llsko ll området med stor betydelse den står för en lugn plats i e annars akvt område. Kommersiella verksamheter kommer finnas i området, Bergslagsparken står för det största offentliga ickekommersiella stadsrummet i området. Området kommer bli ganska storskaligt. Det vore bra om man kunde bygga i nivåer med akva fasader i boenvåning. Bergslagsparken har den mänskliga skalan. URBAN KARAKTÄR SJÄLVKLARA FLÖDEN Representav uormning Samspel med omgivningen Befolkat dygnet runt Blandning av karaktärer Upplevelser i ögonhöjd Överblickbart dygnet runt Lälästa trafikmiljöer Prioritera gående Stadsrum för cyklister Snabb kollekvtrafik och bekväma byten Handlingsplan nuläge Värna om det på platsen som beräar om platsens historia. Skapa tydliga stråk och kopplingar ll omkringliggande funkoner och stadsrum. Kompleera med funkoner som i större utsträckning befolkar området över hela dygnet. Utveckla blandningen av karaktärer i området för a få en större mångfald. Utveckla den mänskliga skalan i området för a få e arakvt stadsrum som smulerar gående. Skapa tydliga stråk och kopplingar ll omkringliggande publika målpunkter såsom tex: Trädgårdsföreningen, Nordstaden och innerstaden. Minska bildominansen och skapa tydliga stråk som i större utsträckning prioriterar gående. Minska bildominansen och prioritera gående i större utsträckning. Skapa tydliga och konnuerliga cykelvägar. Cykelparkering bör finnas nära målpunkter i anslutning ll cykelvägen. Öka tydligheten för byte mellan regionstrafik och stadstrafik.öka kvaliteten på utomhusytor och vid hållplatser. Sammanfaning planförslag Platsens identet som resandenod stärks. Staonsparken anknyter ll äldre idéer. Värna siktlinjer mot Skansen Lejonet. Stråket längs Bergslagsgatan är vikgt för a koppla ll staden och vanet. Träden i Bergslagsparken ska synas väl och signalera park ll omgivningen. Arbeta med hur huvudentrén samspelar med omgivningen. Det är vikgt hur Bergslagsgatan korsar under brons nedfart då det kommer bli en barriär för gående a korsa under bron. Det är svårt a skapa funkonsblandning med bostäder i området pga. buller. Det kommer bli en blandning av karaktärer, av lågt, högt, gammalt, ny, fult och snyggt, i området. Målsäningen är a det skall bli en mänsklig skala med akva fasader och vägledande siktlinjer i ögonhöjd. Placera entréer mot gatan. A ha taxibilar längs fasad riskerar a skapa en passiv yta som inte bidrar ll öppenhet och den mänskliga skalan. Stråket längs Bergslagsgatan och Nils Ericsonsgatan är tydligt i riktning mot Nordstan. Det blir vikgt här a arbeta med ljusdesign och belysning för a skapa e tydligt, arakvt och tryggt stråk. Bergslagsgatan är tydlig i sin uormning. Träd poängterar gatans dignitet och skapar trivsel, go klimat samt är vägledande. När det gäller hänvisning ll bilar behöver det tänkas extra på handikappanpassning och a färdtjänst kommer fram. Fotgängare ska vara högsta prioritet i hela staonsområdet. Otydligt hur cykelbanor går förbi Droningtorget. Forarande många konfliktpunkter mellan cyklar och andra trafikslag. Samma som i nuläge och fler pendeltåg. Kollekvtrafiken har god framkomlighet och resandefunkonerna utvecklas med llkommande tågtrafik. 9