Subtraktion olika antal decimaler

Relevanta dokument
Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod

1A 2,4F. Gemensam problemlösning tal. strävorna

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

Vad är pengarna värda?

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Pedagogisk planering i matematik

Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:

ARBETSPLAN MATEMATIK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54

Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Bråkcirkel och tallinje

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio

Samtals - och dokumentationsunderlag

Förkunskaper De blå sidorna övar hantering av talraden medan de gröna sidorna förutsätter grundläggande aritmetiskt kunnande.

Tal i decimalform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Taluppfattning 0-100

Mål Blå kursen Röd kurs

Södervångskolans mål i matematik

Från talrad till tallinje

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

8 Tal. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 25 Enheter - längd sidan 30

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Innehåll och förslag till användning

Karin Bergwik Pernilla Falck

Positionssystemet och enheter

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

FACIT. Kapitel 1. Version

Kunskap om samband mellan lässvårigheter

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Sammanfattningar Matematikboken X

2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1

1 Aylas bil har gått kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till?

Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

LEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Tentamen består av 26 uppgifter fördelade på fem olika ämnesområden. Del 2 5 ger maximalt 11 poäng/del.

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Bilaga C Kartläggningsmaterial - Numeracitet Samtals- och dokumentationsunderlag numeracitet

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

FACIT. Kapitel 1. Version

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.

Stora Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa).

2C 6C. Form logiska block. strävorna

En typisk medianmorot

Lärarhandledning Sortering

Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Taluppfattning Utan tiotalsövergångar. Systematisk genomgång av talområden

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Lokal pedagogisk planering

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

Provkapitel Mitt i Prick matematik FK

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Transkript:

3A Subtraktion olika antal decimaler lösa rutinuppgifter taluppfattning Avsikt och matematikinnehåll Av erfarenhet vet lärare att många elever som kan subtrahera heltal korrekt får problem när det är olika antal decimaler i en subtraktions termer. Vid användning av standardalgoritmer kan regler som kommatecknen mitt under varandra och fyll på med nollor så det blir lika många decimaler vara till nytta om eleven själv formulerat regeln utifrån egen förståelse, men minst lika ofta rör reglerna till det. Oftast möter elever laborativt material i en arbetsgång från konkret till abstrakt. Här ska de istället utgå från en abstrakt utsaga och själva göra konkretiseringen. Förkunskaper Förståelse för subtraktion av heltal med tiotalsövergångar och att subtraktion inte bara innebär att ta bort utan även kan tolkas som jämförelse som visar skillnad och att lägga till, det som ibland kallas köpmannametoden och som många av dagens elever inte är vardagligt bekanta med. Grundläggande kunskap om positionssystemet på decimalsidan. Eleverna bör ha arbetat med tiobasmaterial. Materialet i denna aktivitet går ett steg längre och det är färg (eller form) och inte storlek som representerar och visar värdet. Material Dekorationsstenar, markörer, multilinkkuber eller annat plockmaterial i fyra olika färger. Var uppmärksam om någon elev behöver väl valda kulörer (exempelvis vid röd-grön färgblindhet) eller material som kan särskiljas via form, exempelvis knappar med olika geometriska former eller annat material som används vid sorteringsövningar. Rutnät som är anpassat i storlek till valt material kan fungera som finmotoriskt stöd, se ncm.gu.se/matematikpapper. Beskrivning Allra först ska de fyra färgerna ges var sitt värde, från ental till tiondel, hundradel och tusendel. Genomförs aktiviteten gemensamt behöver gruppen enas om hur värdena ska bestämmas. Genomförs den av elever i par kan de själva bestämma vilken färg som ska ha vilket värde. Det brukar vara praktiskt att sätta upp en i varje färg på tavlan och skriva värdet bredvid, alternativt lägga fram motsvarande på bänken. ental tiondel hundradel tusendel Under Introduktion ges ett par exempel på konkretisering av subtraktioner. Använd dokumentkamera eller interaktiv skrivtavla i större grupp, men sitt helst tillsammans med några elever så att ni kan resonera, hantera materialet och samtala om det som händer och hur det kan skrivas. Texterna är kort hållna och visar enbart på principer. Det finns många fler frågor att lyfta: Hur utläser vi detta tal? Går det att läsa på olika sätt? Hur kan vi växla så vi får fler tiondelar? Kan vi visa subtraktionen på något annat sätt? Hur skriver vi vad vi gör matematiskt? Hur kan subtraktionen visas på en tallinje? Efter introduktionen fortsätter eleverna i par arbetet med de subtraktioner som finns på elevbladet.

Introduktion Starta med subtraktioner utan tiotalsövergång och med samma antal decimaler så att eleverna blir bekväma med att hantera materialet. Ta bort Lisen har 3,7 liter jordgubbssaft i en dunk. Hon häller upp 1,5 liter till sina kompisar. Hur mycket saft finns det sedan kvar i dunken? Formulera gemensamt subtraktionsuttrycket: 3,7 1,5 Vi startar med att visa 3,7: Nu ska 1,5 subtraheras från 3,7 och det kan visas: Vi tar bort det överkryssade, d v s en hel (ett ental) och fem tiondelar. 3,7 liter saft minus 1,5 liter lämnar 2,2 liter saft kvar i dunken. Jämför Martin har byggt ett torn av pappersrör som är 1,7 meter högt. Hans kompis Hanne har bara hunnit bygga 1,2 meter. Hur mycket högre är Martins torn än Hannes? Formulera gemensamt subtraktionsuttrycket: 1,7 1,2 Vi visar både Martins och Hannes torn. (Diskutera att den gula är en hel, d v s en meter och de röda är tiondelar, d v s 0,1 m.) } Vi kan jämföra och se att Martins torn är fem röda, d v s fem tiondelar, högre. 1,7 1,2 = 0,5.

Lägga till Bli inte avskräckt av att det ser mycket ut. När materialet hanteras konkret under samtalet är det färre stenar eller markörer i användning samtidigt. Sissela är på besök i Helsingfors. Hon har 4,30 och vill köpa en keps för 6,45. Hennes morfar har sagt att hon kan få pengar av honom om hon ser något hon vill köpa. Hur mycket pengar saknar Sissela? Formulera gemensamt subtraktionsuttrycket: 6,45 4,30 Hanna tänker: Jag har 4,30 och om jag får 70 (0,70 ) så har jag 5,00. + Nu är fattas det pengar från 5,00 till 6,45, alltså behöver jag först 1 så jag har 6 sen behöver jag ytterligare 0,45. + Jag lägger samman 0,70 + 1,45. (Ordna om och växla.) + = = Det fattas 2,15. Tusendelar och växling James har köpt en förpackning med köttfärs som väger 1,253 kg. Han ska använda 4 hg till köttbullar och resten ska bli köttfärssås. Hur mycket köttfärs finns kvar till köttfärssåsen? Samtala om viktangivelserna och vad siffrorna står för. I vardagslivet är det sällan som vi använder så noggrann märkning som gram (tusendels kg) på matförpackningar men köttfärs är ett av undantagen. Formulera gemensamt subtraktionsuttrycket 1,253 0,4. För att kunna ta bort 4 hg måste den hela växlas till tiondelar. När James lagt 4 hg åt sidan finns 0,853 kg kvar. 1,253 0,4 = 0,853

Ett något enklare exempel Konkretisera och lös gemensamt uppgiften 4,25 1,35. Vi startar med att visa 4,25: Nu ska 1,35 subtraheras från 4,25 och det kan visas nej, det fungerar inte. Det överkryssade visar bara 1,25. Vi behöver ta bort en tiondel till. En hel (gul) måste växlas till tio tiondelar: Nu går det att ta bort 1,35: Kvar nu är 2,9: Uppföljning Samtala efter genomförd aktivitet om det som eleverna precis arbetat med. Vad har de sett? Hur tänkte de när de genomförde subtraktionerna? Vilka var enkla och vilka var svårare? Varför? Vad tycker de själva att de har lärt sig? Vad är fortfarande svårt? Välj ut ett par av uppgifterna och jämför den konkretisering som eleverna har gjort med hur uppgiften ser ut om den löses med skriftlig huvudräkning eller en standardalgoritm. Variation Låt eleverna använda olika tärningar och slå fram egna tal att subtrahera. Utveckling Låt eleverna välja en subtraktionsuppgift som de har löst och formulera ett par olika textuppgifter. Uppmuntra eleverna att beskriva händelser eller situationer som handlar om ta bort, jämföra respektive lägga till.

Exempel: Subtraktionen är 2,3 1,5. Amir och Elsa har plockat 2,3 liter jordgubbar tillsammans och äter upp 1,5 liter på hemvägen. Hur mycket har de kvar då de kommit hem? (ta bort) Harald tycker om att plocka svamp som han sedan torkar och förvarar i papprör. Innehållet i ett tjockt rör väger 2,3 hg och i ett smalare 1,5 hg. Hur mycket mer svamp finns det i det tjocka röret? (jämföra) Anna-Vera stickar snoddar som ska dekorera en babyfilt. När hon mäter har hon stickat 1,5 meter men hon behöver 2,3 meter. Hur lång bit har hon kvar att sticka? (lägga till) Erfarenheter Lärare som själva är helt säkra på att subtrahera med olika antal decimaler har påpekat att det är nyttigt att själva arbeta igenom en del av subtraktionerna konkret. Det är inte i alla lägen helt självklart och intuitivt hur det laborativa materialet bör hanteras.

Subtraktion olika antal decimaler Material Dekorationsstenar, markörer, multilinkkuber eller annat plockmaterial i fyra olika färger. Gör så här 1. Bestäm vilken färg som ska representera ental, tiondelar, hundradelar respektive tusendelar. Lägg fram en av varje färg och skriv bredvid vad den representerar. 2. Använd materialet och genomför subtraktionerna. De första uppgifterna har svar så att ni kan se att ni gör rätt. Diskutera varje steg. 4,70 3,4 = 1,3 5,3 2,40 = 2,9 3,9 1,77 = 2,13 4,652 2,25 = 2,402 3,5 2,35 = 2,8 1,30 = 5,05 3,1 = 1,245 1,18 = 2,015 1,12 = 0,9 0,19 = 3,27 2,836 = 5,242 3,71 = 3. Vilka subtraktioner tyckte ni var enkla? Vilka var svårare? Tycker ni lika? Varför är det så? 4. Formulera två subtraktionsuppgifter som ni byter med ett annat par. Försök att göra en lätt och en svår uppgift. ncm.gu.se/stravorna 3A hantera rutinuppgifter, tal