1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Statskunskap C, 30 högskolepoäng Political Science, Advanced Course, 30 Credits Kurskod: SK1301 Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Huvudområde: Statskunskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Statsvetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G2E Inrättad: 2006-11-09 Senast ändrad: 2010-03-26 Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2010 Beslutad av: Akademichef Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha: - fördjupade kunskaper (utöver A- och B-nivån) inom något av ämnets huvudsakliga delområden, eller något fritt valt specialområde; - fördjupade kunskaper (utöver A- och B-nivån) om viktiga forskningsmetoder och viktiga slag av källmaterial inom statskunskap och särskilt inom något av ämnets huvudsakliga delområden; - en utvecklad förmåga att förstå och analysera politiska fenomen i ett orsakssammanhang eller deras funktion i det politiska systemet; - förståelse för hur problemformulering och val av teori hänger samman med valet av forskningsmetod och empiriskt källmaterial; - förståelse för hur valet av problem, teori, metod och material i en undersökning hänger samman med en värdeberoende utgångspunkt (värdeperspektiv, politiskt perspektiv); Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - självständigt söka, samla och värdera information i form av litteratur, källmaterial och debattläge inom ett politiskt eller statsvetenskapligt sakområde;
2(7) - planera och genomföra en mindre undersökning eller utredning med ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket också innefattar att kunna tydliggöra det valda värdeperspektivet och dess konsekvenser för undersökningens uppläggning och resultatens giltighet; - muntligt och skriftligt redovisa problemformulering, metodisk uppläggning och resultat hos sin egen eller någon annans undersökning eller utredning; - kritiskt analysera den vetenskapliga hållbarheten och det valda värdeperspektivet hos undersökningar och utredningar, samt framföra kritik på ett sakligt och konstruktivt sätt. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - förstå vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär i studiet av politik; - förstå hur undersökningar och utredningar kan påverka den offentliga debatten, dvs. hur de bidrar till att stärka respektive försvaga olika positioner i samhällsdebatten; - bedöma hur resultaten från undersökningar och utredningar kan ingå i argumentation för eller emot olika normativa handlingslinjer inom ett politikområde; - tillämpa statsvetenskapliga kunskaper som är strategiskt viktiga för arbetsuppgifter inom arbetslivet i allmänhet och i offentlig tjänst/föreningsliv i synnerhet (utredning, planering, handläggning, politisk information, internationella uppdrag, informationsspridning och journalistik); - tillämpa kunskaper som kan fördjupa ett personligt medborgarskap som är förankrat i ett djupt intresse för politik och samhällsfrågor, vilket också kan utgöra en bra grund för olika former av politiska uppdrag. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1: Metod, 7,5 högskolepoäng Method, 7.5 higher education credits Delkursen i metod ger en allmän orientering om vetenskapsfilosofiska och metodologiska grundbegrepp och grundfrågor i samhällsvetenskap och statskunskap. Den studerandes förmåga till praktiska ställningstaganden och egna val i metodfrågor tränas, liksom färdigheter i kvantitativ och kvalitativ analys. För det andra ger delkursen grundläggande kunskaper i textanalys. Därvid studeras olika textanalytiska metoder och deras teoretiska förutsättningar. Praktiska övningar i textanalys genomförs. Delkurs 2: Valbar specialkurs, 7,5 högskolepoäng Eligible specialisation, 7.5 higher education credits Delkurs 2 innehåller en fördjupning inom något av de nedanstående statsvetenskapliga delområdena. Inom varje delområde erbjuds olika teman att studera, som kan utformas med inriktning mot ämnesvalet hos det egna uppsatsarbetet. Litteratur för temana anges nedan. Antalet teman kan variera mellan terminerna. Graden av specialisering varierar mellan temana, liksom graden av individualisering och andelen valfri litteratur. I ett flertal teman väljs litteratur helt och hållet i samråd med den temaansvarige. 2.1 Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7.5 higher education credits Delområdet politisk teori behandlar, allmänt sett, klassiska och aktuella frågeställningar inom politisk filosofi och politisk teori, inklusive statskunskapens grundbegrepp och vetenskapsteoretiska föreställningar. Flera teman inom delområdet politisk teori behandlar demokrati, som begreppslig föreställning och normativ idé om demokratisk politisk styrelse, samt presenterar och diskuterar olika positioner och stridsfrågor i nutida demokratiteoretisk debatt. Ett annat tema ger fördjupade kunskaper om nutida politiska idéer och diskursformering, särskilt i svensk idépolitik och samhällsdebatt. I det temat fördjupas också kunskaperna om teorier och metoder för analys av idéer och diskurser. 2.2 Svensk och jämförande politik, 7,5 högskolepoäng Swedish and comparative politics, 7.5 higher education credits Delområdet svensk och jämförande politik behandlar struktur och nutida historia hos det politiska systemet i Sverige, andra länder och den Europeiska unionen. Politiska aktörer, kulturer, institutioner, konstitutioner, maktförhållanden, konfliktlinjer och politiska förändringsprocesser studeras allmänt inom detta delområde. Jämförande politik som kunskaps- och forskningstradition introduceras i ett tema. Ett annat tema studerar intresseorganisationer, partier och nya sociala rörelser. Ytterligare ett annat studerar kön och politik. Den nya informationsteknologins (IT) politiska betydelse och eventuella demokratiska potential studeras i ett tema. 2.3 Lokal och regional governance och demokrati, 7,5 högskolepoäng Local and regional governance and democracy, 7.5 higher education credits Delområdet offentlig politik och förvaltning behandlar allmänt sett institutioner, strukturer och processer när olika politiska beslut eller hela program för offentlig politik ("public policy programs")
3(7) ska omsättas och genomföras. Genom betoningen på lokal och regional "governance" studeras hur lokala och regionala beslutsorgan samverkar med offentliga förvaltningar samt med enskilda och kollektiva intressenter och aktörer i besluts- och genomförandenätverk. Maktförhållanden, strukturella begränsningar och möjligheter till demokratisk påverkan inom sådana besluts- och genomförandenätverk studeras. Ett tema behandlar staden och politik i staden. 2.4 Internationell politik och internationella relationer, 7,5 högskolepoäng International politics and international relations, 7.5 higher education credits Delområdet internationell politik och internationella relationer behandlar allmänt sett det internationella politiska systemets struktur och nutida historia mot bakgrund av den förändrade globala världsordningen. Aktörer, institutioner, konfliktlinjer, förändringsprocesser inom det internationella politiska systemet är centrala fenomen att studera liksom det internationella maktsystemet och stormaktspolitiken. Fenomen som internationalisering, globalisering och regionalisering studeras. Internationell politik och internationella relationer som kunskaps- och forskningstradition presenteras och diskuteras. 2.5 Fritt valt alternativ, 7,5 högskolepoäng Individual alternative, 7.5 higher education credits En ytterligare möjlighet till egen fördjupning och specialisering finns också. Inom temat Fritt valt alternativ kan något specialområde eller någon speciell aspekt av det statsvetenskapliga ämnesområdet studeras, som inte ryms inom något av de klassiska delområdena. Förberedda teman finns i anslutning till ämnets forskning. Delkurs 3: Självständigt forsknings- och utredningsarbete, 15 högskolepoäng Independent Research and Investigation, 15 higher education credits Delkurs 3 innehåller författande och ventilering av en egen uppsats, opposition på någon annans uppsats vid ett seminarium samt deltagande i ett antal uppsatsseminarier Vikten av att uppsatsens problemformulering och grundbegrepp hämtas från tidigare forskning (litteraturanknytning) understryks särskilt. Uppsatsarbetet planeras och genomförs i samråd med handledare. Handledningen kan i vissa fall ske gruppvis. Studieformer Kursens undervisning består av handledning, föreläsningar samt obligatoriska seminarier och metodövningar. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Metod, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Deltagande i seminarier och metodövningar samt inlämningsuppgifter. Politisk teori, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Svensk och jämförande politik, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Lokal och regional governance och demokrati, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400) Internationell politik och internationella relationer, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0500) Frit valt alternativ, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0600) Inlämningsuppgifter. Självständigt forsknings- och utredningsarbete, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0700) Skriven uppsats och deltagande vid uppsatsseminarier. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Betyg Om inte annat är föreskrivet i kursplanen ska, enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen [HF], betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg ska, enligt 6 kap. 19 [HF], användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver annat betygssystem. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Metod Politisk teori Svensk och jämförande politik Lokal och regional governance och demokrati Internationell politik och internationella relationer Frit valt alternativ Självständigt forsknings- och utredningsarbete För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Statskunskap B, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter För att få betyget Väl Godkänd på kursen krävs att studenten erhåller betyget VG på minst 15 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. 4(7) Övergångsbestämmelser.
5(7) Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Beckman, Ludvig (2005) Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer Stockholm: Santérus förlag, 116 sidor Esaiasson, Peter m fl. (senaste upplaga) Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad Stockholm : Norstedts juridik, 562 sidor, (valbar) Pollock III, Phillip H 2005, 2:a uppl An SPSS Companion to Political Analysis Washington: CQ Press, SPSS-information och variabelförteckning ca 200 s. Pollock III, Phillip H. 2005, 2:a uppl The Essentials of Political Analysis Washington: CQ Press Theorell, Jan & Svensson, Torsten (2007) Att fråga och att svara : samhällsvetenskaplig metod Stockholm : Liber, 296 sidor, (valbar) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Bergström, Göran & Boréus, Kristina, red (2000/2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund: Studentlitteratur, (urval), 150 s., temakurs - Politisk teori. Boman, Ylva (2002) Utbildningspolitik i det andra moderna : om skolans normativa villkor Örebro Studies in Education 4, 444 sidor, (urval), 250 s., temakurs - Politisk teori. Dahlkvist, Mats (1995) "Det civila samhället i samhällsteori och samhällsdebatt. En kritisk analys" i Trägårdh, Lars (red.) Civilt samhälle kontra offentlig sektor Stockholm: SNS, s. 153-230, 75 s., temakurs - Politisk teori. Gleeson, Brendan & Low, Nicholas (ed.) (2001) Governing for the Environment. Global Problems, Ethics and Democracy Hampshire: Palgrave, 250 s., temakurs - Internationell politik och internationella Goldmann, Kjell (1996) "International Relations: An Overview", i Goodin, Robert E. & Klingemann, Hans-Dieter (1996) A New Handbook of Political Science Oxford: Oxford University Press, Part V, 27 s., temakurs - Internationell politik och internationella Hall, Patrik (1998) The Social Construction of Nationalism. Sweden as an example Lund : Lund Univ. Press, 294 sidor, (urval), 250 s., temakurs - Politisk teori. Holden, Barry (ed.) (2000) Global Democracy. Key Debates London/New York: Routledge, 215 s., temakurs - Internationell politik och internationella John, Peter (2001) Local Governance in Western Europe London: Sage, 200 s., temakurs - Lokal och regional governance och demokrati. Keohane, Robert, O. (1996) "International Relations, Old and New", i Goodin, Robert E. & Klingemann, Hans-Dieter (1996) A New Handbook of Political Science Oxford: Oxford University Press, Part V, 15 s., temakurs - Internationell politik och internationella Lewin, Leif (1967) Planhushållningsdebatten
6(7) Uppsala: Almqvist & Wiksell, 300 s.,(urval), temakurs - Politisk teori. Lipset, Seymour Martin & Lakin, Jason M (2004) The Democratic Century Norman : University of Oklahoma Press, 478 sidor, temakurs - Svensk och jämförande politik Ljunggren, Stig-Björn (1992) Folkhemskapitalismen : högerns programutveckling under efterkrigstiden Stockholm : Tiden, 443 sidor, (urval) 200 s., temakurs - Politisk teori. Mörkenstam, Ulf (1999) Om "Lapparnes privilegier". Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883-1897 Stockholm, 220 s., temakurs - Politisk teori. Norris, Pippa (2002) Democratic Phoenix: Reinventing Political Activism Cambridge: Cambridge University Press, 290 s., temakurs - Svensk och jämförande politik. Palan, Ronen (ed.) (2000) Global Political Economy. Contemporary Theories London : Routledge, 286 sidor, temakurs - Internationell politik och internationella Pollitt, Christopher & Bouckaert, Geert (2000) Public Management Reform. A Comparative Analysis Oxford ; Oxford University Press, 314 sidor, temakurs - Lokal och regional governance och demokrati. Sanders, David (1996) "International Relations: Neo-realism and Neo-liberalism", i Goodin, Robert E. & Klingemann, Hans-Dieter (1996) A New Handbook of Political Science Oxford: Oxford University Press, Part V, 18 s., temakurs - Internationell politik och internationella Smith, Steve, Booth, Ken & Zalewski, Marysia (1996) International Theory. Positivism & beyond Cambridge: Cambridge University Press, 362 s., temakurs - Internationell politik och internationella Strandberg, Urban (1998) Debatten om den kommunala självstyrelsen 1962-1994 Hedemora : Gidlunds förlag, 455 sidor, (urval), 250 s., temakurs - Politisk teori. Tickner, J. Ann (1996) "International Relations: Post-positivist and Feminist Perspectives", i Goodin, Robert E. & Klingemann, Hans Dieter. (1996) A New Handbook of Political Science Oxford: Oxford University Press, Part V, 16 s., temakurs - Internationell politik och internationella Zetterberg, Hans (1995) "Civila samhället, demokratin och välfärdsstaten" i Trägårdh, Lars (red.) Civilt samhälle kontra offentlig sektor Stockholm: SNS, s.62-93, 30 s., temakurs - Politisk teori. Tillägg och kommentarer till litteraturlistan 2.5 Fritt valt alternativ Inom delkursen Fritt valt alternativ kan något specialområde eller någon speciell aspekt av det statsvetenskapliga ämnesområdet studeras, eller något politiskt relevant samhällsfenomen som inte självklart ryms inom ovanstående statsvetenskapliga delområden. Litteratur väljs i samråd med den delkursansvarige, ca 1250 1500 s. Särskilt förberedda teman med litteratur som anknyter till forskning eller specialkompetens hos ämnets forskare, och som anknyter till delkurserna ovan, finns hos den delkursansvarige. Kommentarer till litteraturlistan: På delkurs 1: Metod tillkommer artiklar och analysmaterial i anslutning till undervisningen, ca 300 s. På delkurs 2.1: Politisk teori tillkommer artiklar valda under delkursens gång, 100-200 s..
7(7) Litteraturlista på delkurs 2.1: Politisk teori omfattar temat idépolitik och idédebatt. Andra inriktningar i politisk teori kan studeras inom delkurs 2.5. På delkurs 2.2: Svensk och jämförande politik tillkommer artiklar valda under delkursens gång, 100-200 s. samt två - tre arbeten valda i samråd med delkurssansvarig, med EU-inriktning eller länderinriktning, ca 500-700 s. Andra inriktningar inom Svensk och jämförande politik, inklusive EU, kan studeras inom delkurs 2.5 På delkurs 2.3: Lokal och regional governance och demokrati tillkommer artiklar valda under delkursens gång, 100-200 s. samt ytterligare litteratur väljs i samråd med delkurssansvarig, ca 500-700 s. Andra inriktningar i offentlig politik och förvaltning kan studeras inom delkurs 2.5 Bibliotekets ämnesguide i Statskunskap: http://www.ub.oru.se/guider/statskunskap