Kursplan. Statskunskap B, 30 högskolepoäng Political Science, Intermediate Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå.

Transkript

1 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Statskunskap B, 30 högskolepoäng Political Science, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: SK1201 Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Huvudområde: Statskunskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Statsvetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1E Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2011 Beslutad av: Akademichef Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha: - fördjupade kunskaper om politik och politiska idéer samt mer utvecklat kunna återge kunskaper om den politiska demokratins principer, institutioner och praktiska förutsättningar; - en förmåga att förstå och analysera enskilda politiska fenomen i ett orsakssammanhang eller i sin funktion i det politiska systemet; - en utvecklad förmåga att förstå och definiera olika statsvetenskapliga begrepp; - ökade kunskaper om olika inriktningar i statsvetenskapliga teoritraditioner och kunna redogöra för dessa; - kunskaper om innebörden av olika perspektiv och terminologi i kurslitteratur och föreläsningar; - fördjupade kunskaper om feministisk forskning och teoriutveckling med anknytning till olika statsvetenskapliga områden som t.ex. politisk teori, metod och internationell politik. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande: - kunna söka, samla och värdera information; - visa ökad färdighet i forskning och skrivande samt i saklig argumentation;

2 2(6) - visa förmåga att utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt självständigt författa en uppsats och kunna försvara denna genom saklig argumentation vid ett seminarium, där uppsatsen granskas av utsedd opponent och mer allmänt diskuteras. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - förstå vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär i studiet av politik; - förstå enskilda politiska fenomen i relation till olika värden eller intressen; - tillämpa kunskaper som är lämpade inom arbetslivet och i synnerhet offentlig tjänst/föreningsliv (utredning, planering, handläggning, politisk information, internationella uppdrag, informationsspridning och journalistik); - tillämpa kunskaper som lägger grunden för ett medvetet och aktivt medborgarskap, framtida arbetsuppgifter inom politik, förvaltning och liknande. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1: Demokratins principer och problem, 7,5 högskolepoäng Principles and problems of democracy, 7,5 higher education credits Demokratiteori utgör huvudfokus för delkursen. Den övergripande ambitionen är att de studerande ska utveckla ett problematiserande förhållningssätt till demokratibegreppet, och till begrepp som makt, frihet, jämlikhet och rättvisa. Delkursen berör demokratiska grundprinciper, kritik emot demokratiidén, och svårigheter när demokrati ska tillämpas. Tonvikten ligger på demokrati som idé och några av de mest framträdande principiella utmaningarna för demokratiskt utövande. Frågor som uppmärksammas handlar bland annat om: Vilka grundkomponenter demokratiidén bygger på, hur folket ska definieras, hur politisk jämlikhet, politisk förmåga, politiskt inflytande och makt ska säkerställas för alla samhällsgrupper, samt hur formerna och gränserna för demokrati kan tänkas i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Delkurs 2: Valbar specialkurs, 7,5 högskolepoäng Eligible specialisation, 7,5 higher education credits Vid ett litet studentantal kan antalet valbara alternativ begränsas. 2.1 Internationell politik, 7,5 högskolepoäng International Politics, 7,5 higher education credits Delkursen syftar till att ge en fördjupad bild av teoretiska perspektiv inom ämnesområdet Internationella Relationer (IR) samt att relatera dessa perspektiv till specifika politikområden och händelser i internationell politik. Kursen har ett tydligt flernivåperspektiv då inte bara internationella relationer diskuteras utan även statens roll och samspelet med det lokala. Kursen är uppbyggd kring ett antal teman såsom exempelvis miljö, konflikt, internationell politisk ekonomi och utveckling. Kursen tar fasta på och är kopplad till den forskning inom dessa områden som bedrivs i statskunskap vid Örebro Universitet. 2.2 Komparativ politik, 7,5 högskolepoäng Comparative Politics, 7,5 higher education credits Ett huvudmål med kursen är att ge en introduktion till studiet av komparativ politik samt att skapa insikt om några huvudprinciper i den komparativa metoden. Olika typer av studier kommer att behandlas, inkluderande såväl mikro- som makroorienterade perspektiv på politiska system. Kursen ställer frågor som: hur är demokrati och ekonomisk utveckling relaterade till varandra? Vilken är den relativa betydelsen av institutioner, socio-ekonomisk utveckling, ekonomisk tillväxt och politisk kultur i olika komparativa studier av politiska system? 2.3 Förvaltningspolitik, 7,5 högskolepoäng Public Administration and Politics, 7,5 higher education credits Syftet med kursen är att fördjupa kunskaperna om relationen mellan politik och förvaltning i det svenska samhället. Termen "förvaltningspolitik" kan ges två innebörder. För det första handlar det om att forma den offentliga förvaltningen i olika riktningar, t ex när det gäller de statliga myndigheternas organisation eller relationen mellan stat och kommun. Ett exempel på aktuella tendenser är att offentlig förvaltning idag förväntas vara mer kundorienterad och affärsmässigt effektiv. För det andra handlar det om förvaltningens politiska betydelse, t ex hur tjänstemän i stat och kommun medverkar till att forma den konkreta politiken inom olika områden. Förvaltningspolitik handlar således både om politikens former och dess innehåll. Därmed blir den offentliga verksamhetens och dess institutioners förhållande till medborgarna ett centralt tema. 2.4 Makt och demokrati i Europeiska unionen, 7,5 högskolepoäng Power and Democracy in the European Union, 7,5 higher education credits Målet med kursen är att ge fördjupade kunskaper och förståelse för den Europeiska Unionen (EU)

3 3(6) som statsvetenskapligt studieobjekt. Syftet är att beskriva och diskutera EU som ett politiskt system där maktförhållanden och demokratifrågor står i centrum och härigenom erbjuda studenterna verktyg för analys av EU:s framtidsfrågor. Kursen berör integrationsteorier och den institutionella arkitekturen och maktbalansen studeras. En central fråga som diskuteras är om och hur EU kan demokratiseras? Därvid studeras också författningsfördraget och nutida förändringsprocesser. Olika ideologiska synsätt på EU presenteras och diskuteras. Genomgående betonas studenternas förmåga att självständigt problematisera och analysera EU:s framtidsfrågor. Delkurs 3: Statsvetenskapliga metoder, 7,5 högskolepoäng Methods in Political Studies, 7,5 higher education credits Delkursen syftar till att lägga grunden för och ge vägledning till det praktiska genomförandet av en mindre forskningsuppgift. I delkursen behandlas hur olika metoder kan användas vid datainsamling och analys. I delkursen introduceras också grunderna i såväl kvantitativt som kvalitativt metodiskt tänkande. Via övergripande föreläsningar, praktiska övningar och litteraturstudier får studenterna sedan gruppvis tillämpa sina förvärvade metodkunskaper. Delurs 4: Självständigt arbete, 7,5 högskolepoäng Independent Work, 7,5 higher education credits Delkursen syftar till att fortsätta öva förmågan till självständig statsvetenskaplig analys och fortsätter att lägga grunden till självständigt forsknings- och utredningsarbete. Målet är att praktiskt genomföra en mindre forskningsuppgift som ska presenteras i form av en liten vetenskaplig uppsats ("B-uppsats"). Uppsatsen skall framläggas i ett seminarium för kritisk granskning och diskussion. Delkursen syftar också till att ge studenten en grundläggande förmåga att delta i seminariediskussioner samt att själv kunna genomföra en systematiskt upplagd kritisk granskning och genomlysande diskussion av ett forskningsarbete ("opposition"). Under uppsatsarbetet ingår den studerande i en handledningsgrupp under ledning av handledare. Vägledning i uppsatsarbetet ges fortlöpande vid gruppens seminarier och diskussioner. Studieformer Undervisningen inom delkurserna består av föreläsningar, seminarier och övningar. Seminarier och övningar är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle. I delkurs 4, Självständigt arbete, sker handledning i grupp. Informationssökning på biblioteket ingår. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Demokratins principer och problem, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0900) Salstentamen och två skriftliga inlämningsuppgifter Internationell politik, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Hemtentamen, rollspel och seminariepresentationer Förvaltningspolitik, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Hemtentamen och seminariepresentationer Komparativ politik, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400) Hemstentamen Makt och demokrati i Europeiska unionen, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0500) PM-uppgifter och seminariepresentationer Statsvetenskapliga metoder, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0600) Övningsuppgifter och seminariepresentationer Självständigt arbete, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0800) Uppsats och deltagande vid uppsatsseminarier För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

4 Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Demokratins principer och problem Internationell politik Förvaltningspolitik Komparativ politik Makt och demokrati i Europeiska unionen Statsvetenskapliga metoder Självständigt arbete För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Statskunskap A, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg på hel kurs: För slutbetyget Väl Godkänd krävs betyget Väl Godkänd på minst 15 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. 4(6) Övergångsbestämmelser.

5 5(6) Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Beckman, Ludvig m.fl. (red.) (2009) Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, makt, rättvisa, global rättvisa, mångkulturalism, postkolonialism Malmö: Liber, 441 sidor Dahl, Robert A. (2002) Demokratin och dess antagonister Stockholm: Ordfront i samarbete med Demokratiakad., urval om ca 350 sidor (pocket) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Demokratirådets rapport Demokrati i EU Stockholm: SNS förlag, (2003), ca 150 s., temakurs - Makt och demokrati i europeiska unionen. Dahlstedt, Magnus (2009) Aktiveringens politik: demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium Malmö: Liber, 247 sidor, temakurs - Förvaltningspolitik. Dunne, Tim; Kurki, Milja & Smith. Steve senaste upplaga International Relations Theories: Discipline and Diversity Oxford: Oxford University Press, 350 sidor, temakurs - Internationell politik. Eriksen, Erik Oddvar m. fl. (red.) (2003) En författning för Europa? Göteborg: Daidalos, ca 150 s., temakurs - Makt och demokrati i europeiska unionen. Goldman, Kjell (2003) Övernationella idéer. EU som ideologiskt projekt Stockholm: SNS förlag, ca 150 s., temakurs - Makt och demokrati i europeiska unionen. Hix, Simon 2005 (2:nd ed.) The Political System of the European Union New York: Palgrave Macmillan, 414 sidor, temakurs - Makt och demokrati i europeiska unionen. Kvarnström, Lasse 1994:2 Det statliga broderskapet : patriarkalism och byråkrati vid Statens järnvägar och Postverket i början av 1900-talet Arbetarhistoria. - Stockholm : Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, s.3-12, temakurs - Förvaltningspolitik. Landman, Todd (2003) Issues and Methods in Comparative Politics: An Introduction London and New York: Routledge, 263 s., temakurs - Komparativ politik. Linde, Jonas & Ekman, Joakim (2006) Demokratiseringsprocesser - teoretiska ansatser och empiriska studier Lund: Studentlitteratur, 291 s. temakurs - Komparativ politik. Lindgren, Lena (2006) Utvärderingsmonstret : kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn Lund : Studentlitteratur, 138 sidor, temakurs - Förvaltningspolitik. Nye, Joseph Samuel, Jr. (senaste upplaga) Att förstå internationella konflikter Malmö: Liber, 350 sidor, temakurs - Internationell politik. O' Brien, Robert & Williams, Mark senaste upplaga Global Political Economy: Evolution and Dynamics Basingstoke: Palgrave Macmillan, valda delar, ca 200 s., temakurs - Internationell politik. Ohlander, Ann-Sofie (2000) Staten var en man-? Om kvinnor och män i statens tjänst i historien Stockholm : Utvecklingsrådet för den statliga sektorn, temakurs - Förvaltningspolitik. Pierre, Jon & Sundström, Göran (2009) Samhällsstyrning i förändring

6 6(6) Malmö: Liber, 266 sidor, temakurs Förvaltningspolitik. Premfors, Rune m.fl. (2009) Demokrati och byråkrati Lund: Studentlitteratur, 396 sidor, temakurs - Förvaltningspolitik. Stoker, Gerry (2006) Why politics matter. Making democracy work New York: Palgrave MacMillan, 256 sidor, temakurs - Komparativ politik. Wiener, Antje & Diez, Thomas (eds.) (2009) European integration theory Oxford: Oxford Univ. Press, 295 sidor, temakurs - Makt och demokrati i europeiska unionen. Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Eliasson, Annika (2006) Kvantitativ metod från början Lund : Studentlitteratur, 169 s. Esaiasson, Peter, m. fl. (senaste upplaga) Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad Stockholm : Norstedts juridik, 470 s. Lindberg, Mats 2007, version 6 B-uppsatsen. Vägledning för studerande i statskunskap Örebro: Örebro universitet, statskunskap, 16 sidor Lindberg, Mats & Olsson, Jan (2007) Statsvetenskaplig forskning Örebro: Örebro universitet, 30 s. Tillägg och kommentarer till litteraturlistan på delkursen 1: "Demokratins principer och problem" tillkommer artikelkompendium på ca 100 sidor På delkursen 2: "Internationell politik" tillkommer arbetsmaterial på ca 200 s. På delkursen 2: "Komparativ politik" tillkommer artikelkompendium på ca 200 s. På delkursen 2: "Förvaltningspoliti"k kan ytterligare litteratur i form av artiklar m.m. tillkomma, ca 150 s. På delkursen 2: "Makt och demokrati i europeiska unionen" tillkommer ytterligare litteratur i form av artiklar m.m., ca 100 s. På delkursen 3: "Statsvetenskapliga metoder" tillkommer artiklar på ca 20 s. Delkurs 4: "Självständigt arbete" se kurslitteratur för delkurs 3. Bibliotekets ämnesguide: