TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Relevanta dokument
E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Liv och miljö Lärarmaterial

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Nationella Skräpplockardagar

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Upptäck Jordens resurser

Kretsar kring el årskurs 4-6

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Vad betyder hållbar utveckling?

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Samhällskunskap/Identitet

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Upptäck Jordens resurser

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Fakta om klimatförändringar

Upptäck Sverige Lgr 11

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Förslag den 25 september Geografi

Min bok om hållbar utveckling

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Min bok om hållbar utveckling

Utbildningspaket Konsumtion

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Om klimat, miljö och energi

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Lektion nr 3 Matens resa

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Tranbärets månadsbrev oktober 2016

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Varför behöver vi förstå programmering? Se video

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

PANTRESAN 2018 Lärarhandledning

Kemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2

Prova, titta och lär med kunskapsbanken

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Makeriet Lärarhandledning 6. Sensorer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Grön skola kriterier

Eftermiddagens innehåll:

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Energivecka Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Programmering, dans och loopar

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Trygg och säker på nätet

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Mynta och den mystiska cykeltjuven

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Jag undrar vad Linus vill hitta på idag? säger Ellen när de stiger på bussen. Vad tror du?

Transkript:

Naturresurser Lektionsplanering åk 1 Syfte och mål: Syftet är att ge eleverna grundläggande kunskaper om vad en naturresurs är med fokus på några av de svenska naturresurserna. Eleverna ska lära sig hur man kan utvinna naturresurser och hur de används i vardagen baserat på dess egenskaper. De resurser eleverna ska få kännedom om är skog, vatten, malm (metall) och sol (vind). Konkreta mål: Eleven ska förstå vad en naturresurs är och kunna ge exempel på några olika naturresurser. Eleven ska kunna ge exempel på hur resursen utvinns och används. Kopplingar till kursplanen: NO: Centralt innehåll Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Enkla fältstudier och observationer i närmiljö Kunskapskrav: Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. SO: Centralt innehåll: Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, tex. mark, vatten och klimat. 4-6: Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fo rdelning och kretslopp. Kunskapskrav: Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Eleven kan föra enkla resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Förkunskaper: Eftersom eleverna går i årskurs ett och vi ej har fått svar från lärarna antar vi att eleverna inte har några förkunskaper inom ämnet naturresurser. Material: Spån, kartong, papper, vedträ, träbit Isblock (8 lösviktslådor) med metallföremål, ishackor Laminerade bilder på gamla gruvor och gruvstruktur. Sten och metallföremål Bilder på vattenanvändning Vindsnurra Boll (jordglob) och ficklampa Solcellspryl Papper och penna Exit tickets Genomförande: Introducerande film. Tid: 5-10 minuter (varav filmen ca 3 minuter) Presentation av oss. Genomgång av begreppet naturresurser Naturresurser i Sverige Information inför kommande lektion Utegenomgång gemensam: Presentation Koppla till filmen - någon som kommer ihåg vad en naturresurs är? Vad vi ska göra idag - stationer med olika naturresurser, avslutande station, samling och avslutning inomhus. Vad vi förväntar oss: Målen med dagen - Ni ska få lära er mer om vad en naturresurs är och kan användas till, vilka några naturresurser är och hur de utvinns.vi kommer gå runt i olika stationer, väntar vi på en station är det viktigt att stå med sin gruppledare. Dela upp i grupper Stationer: Eleverna får i fyra stationer lära sig mer om de olika naturresurserna och praktiskt testa något i förhållande till faktan. Arbetet utomhus avslutas med en gemensam station där eleverna får

testa sina kunskaper. Naturresurserna som kommer behandlas är skog/trä, vatten, malm/metall och sol/vind. 1. Trä (Skog) Syfte/mål: Jag vet vad man använder kartong, plankor, papper, spån och ved till. Jag vet att allting kommer från skogen och hur man utvinner (och återvinner) naturresursen skog. Utförande: Inledning - visa upp saker - bräda, kartong, papper, spån, vedträ Fråga: Vilken naturresurs tror ni att de här sakerna kommer från? Berätta hur vi utvinner skogen Skogen odlas - den är förnybar men det tar väldigt lång tid att få upp ny skog. Skogen avverkas - vi hugger ner den Träden blir till olika saker, till exempel plankor, kartong, papper, spån, ved. Fråga: Vad tror ni att man använder respektive produkt till? Diskutera Spån kan användas till isolering, uppvärmning, torrhållning Brädor kan användas till byggmaterial och redskap Kartong kan användas till förvaring och stabilitet, engångsförpackningar Vedträ kan användas till uppvärmning, bränsle Papper kan användas till pyssel, skriva på, tidningar, toapapper Diskutera tillsammans: Användningsområden utifrån dess egenskaper. Problematisera. Vad har ni som ni använder som är tillverkade av dessa material? Extrauppgift: Vad gör vi med materialet när vi använt det färdigt? Hur återvinns det? Vilka av dessa saker återvinner ni hemma/ i klassrummet? 2. Metall (Malm) Syfte/mål: Jag vet hur man utvinner metall nu och hur man gjorde förr i tiden. Jag vet vad metall kan användas till. Utförande: Inledning - Visa upp ett metallföremål Här är någonting som är gjort av metall. Metall hittar vi i berg och det sitter fast precis som i den här stenen. Visa upp stenen Fråga: Hur tror ni att man får ut stenar med metall ur berget? Berätta om gruvor - Visa laminerade bilder

Metallen finns i berget i gruvor För att skapa gruvor: Förut hettade man upp berget för att kyla av det snabbt - sprickor i berget, nu spränger man För att få ut metallen: Förut använde vi mänsklig kraft och hackor, nu använder vi maskiner som får hacka ut metallen Praktisk uppgift: Hugga ut metallföremål från is. Hackandet fördelas mellan eleverna. Om de får ut allt: Ja, det kan ta slut, då måste vi längre ner i gruvan - visa bild Om de inte får ut det: Ibland inte värt att gräva ut det Nu när vi har fått ut metallen ur gruvan, vad använder vi den till? Smälter ner och formar om till olika saker. Extrauppgift: Hur återvinner ni metall hemma? 3. Vatten Syfte/mål: Jag vet att vatten är viktigt för ett fungerande samhälle. Jag vet några användningsområden för vatten. Utförande: Inledning - Vi använder vatten väldigt mycket. Användningsområden: Energi från vatten Vattenkraftverk - Vatten skjutsar igång ett hjul. Den energi som snurrar hjulet samlas i en generator och vi kan använda energin till att tända lampan hemma. Transport Beställer någonting från långt bort. Transporteras via båtar på haven. Eleverna får fundera över vattenanvändning i vardagen: Dusch, dricka, matlagning, lek osv. Praktisk uppgift: En ska bort: Eleverna får i par komma fram och bestämma vilken av fyra bilder som ska bort. Alla bilder har någonting att göra med vatten och eleverna får argumentera för varför just den bilden ska bort. Extrauppgift: Kan man använda vatten igen? Vad händer med det vatten vi spolar bort? Vattnets kretslopp i naturen. 4. Solen Syfte/mål: Jag vet att solen kan skapa vind. Jag vet att vi använder solen och vind till att få energi. Inledning: Fråga: Vad är det som gör att en vindsnurra snurrar? När vinden gör att den snurrar kan vi samla och använda oss av energin som skapas.

Fråga: Var kommer vinden ifrån? (EPA) Förklara med hjälp av en boll som illustrerar jordglob. Att vi har vind har faktiskt med solen att göra. Solen värmer på jorden. Där solen värmer stiger den varma luften. Det gör att det saknas luft där den varma luften har stigit och den kalla luften åker dit. Värms/kyls igen. Luften kommer alltså röra sig runt och det är det som är vinden. Vi använder solen till fler saker än vind (värme, solceller - energi) Visa med en solcellspryl och ficklampa. Extrauppgift: Lek Solcellskull En elev är solen och ska försöka ta de andra solcellerna. Har en solcell blivit tagen utför den en rörelse på plats. De andra solcellerna kan befria energin genom tillsammans snurra ett varv. Solen strävar efter att ha alla solceller i rörelse. 5. Avslutande, tillsammans: (varav ~2 minuter letande) Syfte/mål: Jag kan se att naturresurser finns och används i mitt närområde. Hitta materialet på skolgården Gruppledaren skriver ner material, plats, pryl. Eleverna ska leta efter saker på skolgården som använder sig av eller består av de naturresurser vi arbetat med: Trä, Metall, Sol, Vind och Vatten. Eleverna redovisar vad de hittar och gruppledaren (vi) skriver ned det. Uppsamling Tid: 20-30 minuter (varav ~10 minuter avklädning) De som inte höll genomgången håller i samlingen. EPA: berätta något som de har lärt sig/ kommer ihåg och ta upp några exempel. Sammanfatta: Vad var en naturresurs nu igen? Dessa naturresurser har vi arbetat med idag. Skriv upp på tavlan. Koppla tillbaka till målen och filmen - Veta vad naturresurs är, Ge exempel på olika naturresurser, hur de utvinns och används. Koppla till vad eleverna diskuterade. Exit ticket där svarsalternativen illustreras med bilder. Går igenom frågorna och hur eleverna kan svara på storbild. Eleverna får lägga lapparna upp och ner när de är färdiga innan vi säger tack för att vi fick komma och hejdå. De frågor eleverna ska svara på är: Jag tyckte det här momentet var mest intressant/roligt. Jag lärde mig mest under det här momentet. Avslutande ordlek kasta om bokstäverna i olika naturresurser

Risker och åtgärder: Om vi blir sjuka Eftersom att vi bara har fyra stationer har vi möjlighet att genomföra lektionen på fyra personer. Stökig klass Tydliga instruktioner uppgiftsmässigt och beteendemässigt. Uttrycks i film och upprepas vid genomgång. Eftersom att vi är en extra person har denna möjlighet att finnas tillgänglig där det behövs. Man blir klar tidigt extrauppgifter, avslutande station tillsammans. Olika kunskapsnivåer - Anpassar stationerna utifrån gruppens diskussioner. Tiden går fort kunna förkorta vissa förbestämda delar samt den avslutande utedelen om tiden inte räcker till. Förkorta uppsamlingen och fokusera på att göra exit ticket. Väder Är vädret riktigt dåligt kan vissa stationer göras inomhus (dock så att halva tiden ändå förläggs ute). Mellanstationer med spring för att hålla värmen. Be lärarna påminna eleverna om att ta varma kläder. Om lärarna inte har möjlighet att visa filmen - Introducera ämnet och gå igenom det som sägs i filmen med eleverna innan, eller visa filmen själva. Om material saknas eller går sönder: Ha förklaringar som beskriver vad materialet skulle illustrera.