FN, Realism och Liberalism

FN, Realism och Liberalism en textanalys av tre läroböcker i internationella relationer Dzhenker Ismailov Kandidatuppsats. Statskunskap C. Samhällskunskap D. Uppsala Universitet. HT 18 Handledare: Mats Lundström Antal ord: 11863 Antal sidor: 37

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kursen Internationella Relationer i gymnasiet... 4 1.3 Syfte och frågeställning... 6 1.4 Avgränsningar... 6 2. TEORI... 7 2.1 Realism och internationella relationer... 7 2.1.1 Sammanfattning av realism... 10 2.2 Liberalism och internationella relationer... 10 2.2.1 Sammanfattning av liberalism... 12 2.3 Förenta Nationerna... 13 3. METOD... 15 3.1 Material... 17 3.2 Operationalisering... 18 4. RESULTAT... 19 4.1 Lärobok 1... 19 4.2 Lärobok 2... 23 4.3 Lärobok 3... 27 5. SLUTDISKUSSION... 31 REFERENSER... 35

1. Inledning Vår samtid präglas av alltfler utmaningar som påverkar staters möjligheter att vara suveräna och självständiga i en tid då världen är integrerad på många sätt, menar skolverket (Skolverket, u.å., s. 4). Ämnet samhällskunskap inrymmer flera discipliner och internationella relationer är en del av samhällskunskapslärarens kompetensområde. Jag är medveten om att kursen internationella relationer inte är en obligatorisk kurs inom något program på gymnasiet men kunskaper om internationella relationer är enligt mig utan tvivel nyttiga för att förstå världen. Flera politiska tänkare och forskare inom IR-teorier som realism och liberalism har försökt beskriva och förklara världen och den internationella arenan på olika sätt. De har lyft fram att olika aktörer såsom individer, organisationer och stater på olika sätt har intressen och att de är i ett samspel med varandra. FN är inte minst sagt en central organisation som på flera hänseenden har betydelse för världen och människan. Men är det möjligt att förstå FN utan att studera staters agerande? Svaret på den frågan blir givetvis nej eftersom FN finns som ett resultat av staters existens. Denna studie ämnar åt att studera hur tre läroböcker i gymnasiekursen internationella relationer framställer FN. framställs FN har sedan dess bildning varit en central aktör i världen när det gäller att främja fred och samarbete mellan världens stater. Det är däremot svårt och kanske till och med fel att betrakta FN som en enskild aktör, utan det är en organisation som är sammansatt av flera medlemsstater. FN:s funktion och roll har diskuterats av många men ingen har diskuterar hur organisationen framställs i läroböcker för kursen internationella relationer på gymnasiet. Beskrivs FN:s insatser som fredsbevarande och syftar de till att värna om universella värden såsom om de mänskliga rättigheterna eller beskrivs de som handlingar som gynnar mäktiga stater? Beskrivs FN som ett instrument för stormakter att bedriva sin politik utifrån eget intresse eller framställs FN som ett verktyg som är kapabel lösa olika krig och konflikter? Sist men inte minst är FN en stark eller en svag organisation vad gäller hanterandet av krig och konflikter? Dessa frågor genomsyrar uppsatsen och har en stark anknytning till forskningsfrågan. 1.1 Bakgrund Det har inte hittats någon liknande uppsats eller tidigare forskning kring framställningen av FN i kursen internationella relationer. Således är det av stor relevans för mig som blivande 3

gymnasielärare att veta hur läroböckerna i kursen framställer en mycket viktig internationell organisation utifrån olika teorier. Internationella relationer kan studeras på olika sätt, inte minst genom olika teorier. Det framgår explicit att teorier inom internationella relationer ska vara en del av undervisningen för kursen internationella relationer (Skolverket, u.å., s. 17). Uppsatsen ämnar att undersöka hur akademiska teorier och tidigare forskning i internationella relationer kan appliceras på FN samt se hur de återspeglas i läroböcker. Hur läroböckerna beskriver krigssituationer och konflikter där FN har varit inblandat och vilka skäl som har förts för att intervenera eller inte analyseras med hjälp av studiens teoretiska ramverk och analysfrågor. Det finns sedan tidigare flera exempel på läromedelsanalyser genomförda av olika skribenter. Brisman (2014) har i sitt examensarbete analyserat s.k. sponsrade läromedel från myndigheter med en idéanalytisk metod. I sitt resultat kommer han fram till att det finns brister i sponsrade läromedel i samhällskunskap och påpekar exempelvis att det framkommer normativa uttalanden i läromedlen utan att dessa har stöd i läroplanen. I ett annat examensarbete författad av Strömbeck (2013) lyfts det fram att läroplanen fungerar som ett samhälleligt styrinstrument (Strömbeck, 2013, s. 10). Hon lyfter också fram att läroplanen är idag inte lika detaljerad vad gäller hur undervisningen ska genomföras och vilket innehåll den ska ha (Strömbeck, 2013, s. 11). I min undersökning är huvudsyftet inte att undersöka hur läroböckerna förhåller sig till läroplanen, utan det handlar istället om att se hur läroböckerna framställer en mycket viktig organisation som FN. 1.2 Kursen Internationella Relationer i gymnasiet Innehållet i denna studie går att relatera till en stor del av det centrala innehållet för kursen Internationella Relationer, 100p. Nedan presenteras delar av det centrala innehållet för kursen internationella relationer som jag anser studien har behandlat. Till varje punkt ges en kort kommentar vad gäller på vilket sätt studiens innehåll går att relatera till de utvalda delarna av det centrala innehållet. De fyra utvalda delarna är citat från det centrala innehållet. Dessa går att hitta på sidan 37 i uppsatsen. Dokumentet har döpts till Samhällskunskap- Internationella relationer. Centralt innehåll. Centralt innehåll för Internationella Relationer, 100p Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll : 4

Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör Stater och FN är de aktörer som behandlas i denna studie. Det finns en genomgående analys av deras mål och roll under hela uppsatsen. Förutom detta lyfts det fram hur de samspelar och vilka svårigheter det finns på den internationella arenan mellan stater och FN. Det presenteras även vad FN är, vilken roll den har samt vad FN står för. Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer De olika teoretiska perspektiven är framför allt realism och liberalism i internationella relationer. Dessa teorier genomsyrar uppsatsen och problematiseras kontinuerligt. Analysenheterna analyseras till stor del utifrån dessa teorier. Teorierna appliceras på verkliga händelser och ger därmed eleverna möjligheten att se samband mellan teori och verklighet. Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter Studiens teoretiska avsnitt samt resultatavsnitt har en direkt koppling till detta centrala innehåll. I det teoretiska avsnittet finner vi hur realism och liberalism ser på samarbeten och konflikter. FN och stormakter behandlas löpande under hela resultatavsnittet och det lyfts fram flera exempel där FN och stormakter har varit involverat i olika samarbeten och konflikter. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet Stater och individer har flera möjligheter att säkerställa sina rättigheter och säkerhet. Detta utmanas av såväl andra stater och organisationer. Exempelvis påvisas flera inskränkningar av staters suveränitet i form av militära angrepp. Utöver detta behandlas olika orsaker till militära interventioner, inte minst utifrån skolbildningarna. Det anarkiska tillståndet på den internationella arenan framhävs och dess konsekvenser beskrivs. FN-samarbetet och svårigheterna med samarbetet genomsyrar uppsatsen. Utifrån resultatavsnittet blir det tydligt för läsaren och inte minst för eleverna att det råder flera möjligheter och svårigheter. 5

1.3 Syfte och frågeställning Studien har två syften, dels att ta reda på om IR teorierna realism och liberalism används vid framställandet av FN i läromedlen för kursen internationella relationer på gymnasiet, dels att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan läroböckerna vad gäller hur de framställer FN. Den huvudsakliga frågeställningen avgränsar sig till krig och konflikt och blir därmed; Hur framställs FN i läroböckerna för gymnasiekursen internationella relationer under krig och konfliktsituationer och i vilken utsträckning präglas framställningen av realism eller liberalism? Utifrån denna frågeställning blir det möjligt att se om någon skolbildning genomsyrar beskrivandet av FN mer eller mindre. Det blir således också relevant att redogöra för likheter och skillnader mellan böckerna. Denna frågeställning är intressant och viktig för en blivande lärare eftersom organisationen har en betydande roll på den internationella arenan i olika sammanhang, inte minst vad gäller krig och konflikter. 1.4 Avgränsningar Läromedel utgör på olika sätt lärarens undervisningsmaterial. Förutom böcker kan läromedel innefatta andra typer av skriftligt material, uppslagsverk, tidningsartiklar, skönlitteratur, konstverk, studiebesök, filmer, aktuella händelser eller information från studiebesök (Oskarsson, 2006, s. 15 & 160). Denna uppsats avgränsas till att analysera endast läroböcker. Syftet med teoriavsnittet är inte att göra en djupgrävning i respektive teoriernas olika grenar eller inriktningar. Avsikten med avsnittet om realism och liberalism är att lyfta fram centrala resonemang som är karakteristiska för respektive skolbildning. Jag har undersökt huruvida teorierna är närvarande i böckerna. Eftersom syftet med studien är att se om läroböckerna framställer FN utifrån skolbildningar har det inte ansetts vara nödvändigt att fokusera alltför mycket på olika inriktningar i skolbildningarna. Litteratur har i huvudsak används för att ge en bild av vad teorierna går ut på och hur de kan kopplas till att beskriva det internationella systemet. Studien söker inte förklara orsakssamband vad gäller om någon skolbildning har varit mer dominerande än andra och om det beror på författare eller förlag. Däremot betyder detta inte att det vore ointressant att försöka förklara hur olika författare och förlag påverkar innehållet i läroböckerna genom att undersöka orsaker och mekanismer. Men eftersom studien 6

är mer idécentrerad än aktörscentrerad har undersökningen avgränsats till att analysera och diskutera innehållet och de idéerna som framkommer istället för att förklara orsakssamband mellan hur författare och utgivare kan ha påverkat innehållet. Studiens primära mål är att beskriva de realistiska och liberalistiska idéerna som återfinns i läroböckerna och därmed analysera de med koppling till teorier och tidigare forskning kring FN. 2. Teori 2.1 Realism och internationella relationer I den internationella har arenan har realismen betonat vikten av maktrelationernas betydelse för internationellt samarbete. Klassiska realister som John Mearsheimer och Hans Morgenthau framhåller att internationella institutioners funktionssätt är en återspegling av den redan rådande maktstrukturen (Tallberg, 2014, s. 210). Realismen lyfter fram att internationella organisationer och institutioner inte fungerar som neutrala instrument för internationellt samarbete, utan dessa främjar snarare de redan mäktiga staters intresse (Tallberg, 2014, f). Detta beror på att det är stora och mäktiga stater som har störst möjlighet till inflytande i beslutsproceduren, inte minst inom exempelvis FN men också inom Världshandelsorganisationen (WTO) och internationella valutafonden (IMF). Vad gäller FN är det framför allt vetorätten som visar på ett tydligt sätt hur både makten men också inflytandemöjligheten är kanaliserad till fem stater. Internationella institutioner har enligt realismen inte ett oberoende inflytande över den internationella politiken, utan dessa utnyttjas av stormakterna i syfte för att befästa deras maktposition (Hall, 2014, s. 56). Tallberg (2014) anser att de avtal som framförhandlas och de regler och normer som råder i de internationella institutionerna reflekterar intressen av de ledande staterna (Tallberg, 2014, s. 210). Enligt realismen råder det anarki i världen och staten är den viktigaste aktören i internationell politik (Bell, 2016, s. 2). Teorin är stats-centrerad och den går ut på att betona det anarkiska tillståndet i världen. Staterna i ett anarkiskt tillstånd befinner sig i en kamp om makt (Cozette, 2008, s. 6). I det anarkiska systemet måste stater fokusera på de relativa fördelarna istället för de absoluta (Hall, 2014, s. 56). Stater agerar nästan alltid utifrån egenintresse och denna egenintresse-agerande resulterar i att potentialen till krig och konflikt är alltid närvarande. 7

Hobbes ansåg att människor kommer vilja ha del av de knappa resurser som finns och eftersträvan av resurser kommer resultera i att alla krigar mot varandra. Människor strävar efter vara trygga och vill tillgodose sina materiella intressen, vilket enligt Hobbes kan nås genom att angripa varandra (Malnes & Midgaard, 2006, s. 92). Därför menade han att det uppstår ett tillstånd där alla angriper varandra. Anledningen till ett sådant anarkiskt tillstånd uppstår grundar sig inte endast i materiella intressen utan han menade att det finns människor som går till angrepp för att därigenom uppnå ära och makt. (Malnes & Midgaard, 2006, s. 93). För människornas egen skull får staten eller myndigheterna inte inskränkas eftersom det skulle utgöra fara för befolkningen. Hobbes likställer en inskränkning med inbördeskrig (Malnes & Midgaard, 2006, s. 95). Ett inbördeskrig är utifrån Hobbes mening det allvarligaste tillståndet människorna kan befinna sig i. Människans främsta önskan är således att överleva och detta äventyras när statsmakten inskränks. Staternas säkerhetspolitik utgör en central del av beslutsfattandet och enligt Bell (2016) fokuserar realister på att beskriva hur världen är och inte om hur den borde vara. Den klassiska realisten Mearsheimer teori om offensiv realism lyfter exempelvis fram att världen är en farlig plats och det bästa sättet för en stat att överleva i en sådan värld är att agera utifrån den offensiva realismens antaganden (Bell, 2016, s. 2). Dessa antaganden är; (1) det internationella systemet är anarkisk; (2) starka stater har i någon utsträckning offensiv militär kapacitet; (3) stater kan aldrig vara säkra på andra staters intentioner; (4) överlevnad är det primära målet för stormakter och (5) starka stater är rationella aktörer (Johnson & Thayer, 2016 s. 4). Gemensamt för både offensiv och defensiv realism är att det är det anarkiska tillståndet i världen som är drivkraften bakom staternas vilja att konkurrera om makt. Ett sådant resonemang går att koppla till både förstå men också det tredje antagandet. Att staterna aldrig kan vara säkra på varandras intentioner demonstrerar att de måste ha makt och vara starka för att kunna skydda sina intressen i den anarkiska arenan. Offensiv realism tyder på att staten eftersträvar att maximera sin makt medan utifrån en defensiv realistiskt perspektiv eftersträvar staten att ha tillräckligt mycket makt för att kunna upprätthålla sin säkerhet. Utifrån en offensiv realistiskt perspektiv vill varje stat således maximera sin makt och det finns ingen begränsning på hur mycket makt stater söker efter- de vill ha så mycket makt som möjligt (Johnson & Thayer, 2016, s. 4f). Ju mer makt en stat har desto större blir möjligheten för att staten utvecklas till en 8

hegemoni och desto bättre kan den säkra sin suveränitet. Att en stat är en hegemoni innebär att den är en ledande stat (Tallberg, 2014, s. 211). Till skillnad från den offensiva realismen menar den defensiva realismen att stater inte intresserar sig för att söka mycket mer makt än vad de redan innehar. Målet är inte att utvecklas till en hegemoni utan målet är att koncentrera sig på att kunna upprätthålla balansen som råder mellan staterna (Johnson & Thayer, 2016). Bell (2016, s. 3) lyfter också fram att realism prioriterar stabilitet och politisk ordning i världen framför kraven på rättvisa. Innan avsnittet om realism avslutas är det vitalt att översiktligt ha en genomgång av tre essentiella begrepp; säkerhetsdilemmat, maktbalans och polaritet. Säkerhetsdilemmat har en stark koppling till att det internationella systemet är anarkiskt. Alla stater bör ha egna militära resurser eftersom stater inte kan lita på att andra stater kommer att komma till dess hjälp i händelse av krig. (Hall, 2014, s. 57). En stats militär upprustning leder till att andra stater känner sig hotade och därmed bestämmer dessa stater att upprusta sin militär, vilket leder till att det skapas en upprustningsspiral. Dilemmat går således ut på att staternas militära upprustning skapar en kollektiv osäkerhet i världen och när individuella stater försöker uppnå säkerhet genom upprustning triggas andra länder att göra densamma. För att säkerhetsdilemmat inte ska resultera i krig menar realismen att det måste råda maktbalans i världen (Hall, s. 2014, s. 57). För att det ska råda maktbalans krävs det militära resurser. Om två stater har ungefär lika mycket militär makt vore det kostsamt och farligt för staterna att kriga. Realister menar exempelvis att världen undvek ett direkt krig mellan USA och Sovjet under kalla kriget eftersom det rådde en maktbalans mellan blocken, inte minst eftersom båda blocken hade tillgång till kärnvapen (Hall, 2014, s. 57f). Slutligen har antalet stormakter en viktig roll för den internationella politiken och polaritet är för realismen ett centralt begrepp. Begreppet delas in i två andra begrepp; bipolaritet och multipolaritet. I en värld med bipolärt system är antalet stormakter endast två medan i ett multipolärt system finns åtminstone tre stormakter. Maktbalansen är enligt realismen lättare att bedöma i en värld med bipolärt system medan det är svårare att bedöma maktbalansen i ett multipolärt system (Hall, 2014, s. 58). Eftersom maktbalansen blir svårare att bedöma i ett multipolärt system, då antalet stormakter är fler än två, menar många realister att världen är mindre stabil i ett multipolärt system jämfört med ett bipolärt system. Vad gäller mindre stater 9

anser realister att i ett bipolärt system kommer mindre stater att inordna sig i stormakternas strategier för att på så sätt vinna fördelar från sin stormakt, eller, om de har möjlighet, försöka spela ut stormakterna mot varandra. (Hall, 2014, s. 58). 2.1.1 Sammanfattning av realism Staten fattar beslut och är den viktigaste aktören i den internationella arenan och när ett beslut fattas görs det utifrån självintresse. Stater får inte inskränkas och stater söker efter makt för att säkerställa sin överlevnad. Önskan efter säkerhet är människans primära mål och bekvämligheter såsom olika friheter är sekundärt. Det internationella systemet är anarkisk och stater kan inte lita på andra stater, således måste staten ha militär kapacitet. Säkerhet kan nås endast genom en stark militärkapacitet. När den egna staten upprustar sin militärkapacitet kommer en osäkerhet uppstå och resultera i att andra stater också upprustar sin militärkapacitet. Hur mycket makt en stat vill ha beror på om staten vill utvecklas till en hegemoni eller bevara sin säkerhet. Krig mellan stater som har ungefär lika stor militärkapacitet undviks eftersom det är för farligt och kostsamt. Internationella organisationer representerar redan mäktiga stater och deras intressen. Alla stater har inte samma möjlighet till inflytande, det är de mäktiga staterna som har mest inflytande i beslutsprocesser i internationella organisationer. Antalet stormakter har en stor betydelse för säkerheten i den internationella arenan, en bipolär värld är säkrare än en multipolär värld. 2.2 Liberalism och internationella relationer Liberalismen har, i kontexten av internationella relationer och i förhållande till realismen, minst sagt positivare och mer optimistiskt syn på internationellt samarbete. Det finns dock några likheter mellan liberalism och realism, exempelvis anser liberalismen, precis som realismen, att stater fokuserar på att söka relativa fördelar (Ericson, 2014, s. 73). Att staten är den viktigaste aktören är en annan likhet men till skillnad från realismen betonar liberalismen att andra aktörers intresse är viktiga för internationella relationer (Ericson, 2014, s. 67). Staten är oersättlig eftersom den behövs för att människor inte ska skada varandra. Den fria individen är utgångspunkten för liberalismen och staten har inget egenvärde utan existerar endast för att ge individen möjlighet att fritt leva sitt liv utan att begränsa andras frihet att göra. (Ericson, 10

2014, s. 67). Samarbete i internationell politik, exempelvis genom internationella organisationer, är viktigt för att nå fred, rättvisa och välfärd. Liberalismen betonar vikten av att alla människor föds med vissa fri och rättigheter och det är centralt att dessa respekteras. Det råder därmed en normativ ambition i skolbildningen som bygger på idealism (Ericson, 2014, s. 69). Idealismen går ut på att det finns gemensamma intressen som alla vill värna om, exempelvis att värna om de mänskliga rättigheterna. Till skillnad från Hobbes menade Locke att människan inte kan placeras i en under- eller överordning, utan alla människor har lika natur (Malnes & Midgaard, 2006, s. 96). Förutom detta ansåg Locke att folket kunde återkalla sitt stöd från myndigheterna om de inte följde villkoren för legitim myndighetsutövning. (Malnes & Midgaard, 2006, s. 97). En legitim maktutövning av myndigheterna krävde enligt Locke majoritetsstöd hos befolkningen, något som påvisar demokratiska dragen hos honom. Han menade också att en stat som äventyrar folkets säkerhet och välstånd i syfte för att gynna makthavarna är ett tyranni (Grant, 1987, s. 200). Demokratier är enligt liberalismen fredliga och det är illegitimt för en demokratisk stat att kriga utan folkets medgivande (Ericson, 2014, s. 69). Detta beror på att den demokratiska staten representerar folkets vilja och om folket inte vill delta i ett krig eller förklara krig mot en annan stat måste staten således respektera folkets vilja. Utöver detta är krig och våldsanvändning enligt liberalismen legitimt endast i självförsvar. Anledningen till varför sådana handlingar betraktas som illegitima beror på att dessa kränker människornas grundläggande friheter såsom rätten till ett liv och rätten till frihet (Ericson, 2014, s. 77). Dessutom utgör rätten till självbestämmande i demokratiska stater en central del av statens funktionssätt inte minst eftersom demokratin främjas när människorna i en stat får tillgång till denna rättighet (Asbjørn, 1995, s. 90). Liberalismen anser att ett land som försöker ta del av ett annat lands territorium eller om den förklarar krig på andra grund förutom självförsvar begår brott. Det är ett brott eftersom krig inskränker statens självbestämmande och självbestämmande betraktas som en rättighet enligt liberalismen (Ericson, 2014, s. 77). Internationella institutioner ska enligt liberalismen vägledas av normer som tillgodoser de mänskliga rättigheterna. (Ericson, 2014, s. 70-72). Liberalismen betonar att de mänskliga rättigheterna är universella och skönjer att internationella institutioner har en viktig roll för att 11

se till att de efterlevs. Att de mänskliga rättigheterna är universella betyder att de gäller alla och är oberoende av människans religion, kultur eller ursprung. Eftersom det internationella systemet är anarkisk blir kompromisser och förhandlingar vitala för att öka interdependens och därmed minska risken till konflikter (Ericson, 2014, s. 72f). Däremot framhäver (Ericson, 2014) att liberalismen erkänner att det råder en asymmetri vad gäller i vilket utsträckning stater är beroende av varandra- några stater är mindre beroende och några är mer beroende. Internationella institutioner har en essentiell funktion för att begränsa den internationella anarkins negativa effekter (Ericson, 2014, s. 75). Men för att de negativa effekterna ska minska och för att samarbetet ska öka krävs det att institutionen är stark och välfungerade (Ericson, 2014, s. 75.). Enligt liberalismen är internationella organisationer viktiga för att påverka hur stater handlar. Förespråkare för liberalismen hävdar att internationella organisationer har en central funktion för att påverka staters beteende och handlande (Tallberg, 2014, s. 212). Internationella organisationer fungerar enligt liberalismen som ett forum för att fatta gemensamma beslut och övervaka olika parters agerande (Tallberg, 2014, s. 211). Det internationella samarbetet behöver inte ha en hegemoni för att fungera, utan enligt liberalismen har internationella organisationer en oberoende effekt på staters agerande, genom att fullgöra funktioner som leder stater till att handla annorlunda än vad de annars skulle ha gjort. (Tallberg, 2014, s. 212). Detta citat påpekar att internationella organisationer har en viktig funktion eftersom de kan påverka hur stater agerar. En stat som har anslutit sig till en organisation måste agera utifrån ett visst regelverk. 2.2.1 Sammanfattning av liberalism Staten är den viktigaste aktören och den ska värna om de universella värdena såsom de mänskliga fri- och rättigheterna. Individens mänskliga rättigheter och frihet ska garanteras av staten. Internationella organisationer är viktiga för att nå fred och säkerhet. Genom normer och principer har internationella organisationer makten att visa riktlinjer för hur stater ska agera. Demokratiska stater krigar inte med varandra och krig är endast tillåtet i självförsvar. Folkets vilja ska respekteras av staterna och staternas självbestämmande är en rättighet som måste respekteras. Andra stater kan ingripa om friheterna inskränks. Om inskränkningen är grov har världssamfundet ett ansvar att ingripa för att värna om de universella rättigheterna. Det internationella systemets negativa effekt av anarki begränsas genom samarbete i internationella 12

organisationer. Däremot krävs det starka och välfungerande organisationer. Genom internationella organisationer kan stater övervaka varandra och minska risken för krig. 2.3 Förenta Nationerna Vilken roll och funktion FN har som en internationell organisation är minst sagt inte uppenbar. Men det kanske är enklare att vända på frågan och lyfta fram vad en internationell organisation som FN inte ska vara. Archer (2001) menar att en organisation som FN, vilket består av många olika medlemmar, inte kan vara ett policy instrument för en dominant medlem. Möjligheten till att föra igenom en resolution i FN beror i princip på om landet har veto eller inte (Archer, 2001, s. 72). Generalförsamlingens resolutioner är rekommenderande och endast säkerhetsrådets resolutioner är bindande för alla medlemmar att efterleva. Däremot kan en permanent medlem, ett land med vetorätt, motsätta sig mot en resolution som fattas av säkerhetsrådet (Archer, 2001, s. 72). Detta kan kopplas till realismen som menar att internationella organisationer inte är neutrala instrument för internationellt samarbete och att vissa länder har betydligt mer makt än ändra i FN. Vidare är det enligt Barkin (2006) problematiskt att se FN som en aktör inte minst eftersom FN består av flera organ. Han menar att FN-systemet som en byrå eller som en enskild aktör inte har någon makt. Å andra sidan har FN-systemet en agenda-sättande makt genom multilaterism (Barkin, 2006, s. 57). I och med FN har multilaterismen har blivit en norm, vilket kännetecknas av att stater löser politiska frågor och problem tillsammans genom förhandlingar. Att ha förhandlingar som en första möjlig lösning på olika internationella frågor och problem har blivit en praxis för stater, något som har påverkat staternas beteende (Barkin, 2006, s. 57). Ett tydligt exempel på multilaterism är när USA påstod att Irak hade massförstörelsevapen och valde att försöka lösa problemet genom FN. Trots att det inte var en nödvändighet för USA att agera multilateralt, då de hade kapaciteten att genomföra exempelvis en militärinvasion på egen hand, sökte USA stöd i den internationella arenan via FN. Att agera multilateralt var inte nödvändigt utan det var ett mål för sig (Barkin, 2004, s. 57). När FN inte accepterade en militär intervention av Irak beslutade USA att genomföra en sådan intervention, något som visade sig att vara illegitim och olaglig (Lawson, 2017, s. 114). 13

Syftet med Irak-interventionen var i första hand enligt Lawson (2017) att avsätta regimen medan USA-ledda koalitionens intervention av Libyen grundade sig i att skydda civila från Gaddafis styrkor. Dessa interventioner motiveras på olika, men gemensamt för båda är att suveränitetsprincipen kränktes i båda fallen. I Libyens fall menade man att det fanns starka bevis för världen agera utifrån ett humanitärt motiv och därmed inskränka suveränitetsprincipen (Lawson, 2017, s. 107). Till skillnad från Libyen, där Gaddafi utgjorde ett hot mot sin egen befolkning, grundade motiven för Irak-interventionen sig i att Saddam Hussein var en betydande hot mot internationell fred och säkerhet (Lawson, 2017, s. 106). Vad gäller interventioner skriver Lawson följande: Forcible intervention, whether on humanitarian grounds or otherwise, is directly contrary to the doctrine of non-intervention in the domestic affairs of sovereign states. (Lawson, 2017, s. 103). Principen om statens suveränitet och principen om att inte ingripa i andra staters angelägenheter har sedan kalla krigets slut försvagats, enligt Lawson. Interventioner som motiveras utifrån ett humanitärt motiv har i vår samtid blivit allt vanligare och Lawson (2017) skönjer att humanitära motiv används som en etikett som gör det möjligt att både kränka och rättfärdiga kränkandet av staters suveränitet (Lawson, s. 2017, s. 104). Avslutningsvis var avsikten med FN enligt Lawson (2017) att skapa en fredlig världsorder och inte minst kunna upprätthålla denna världsordning. Utöver detta erhöll FN en central roll för att förespråka mänskliga rättigheter (Lawson, 2017, s. 74). Därtill har FNs säkerhetsråd möjlighet att införa olika ekonomiska sanktioner och bestämma om militära interventioner såvida en stat våldför sig på de mänskliga rättigheterna. (Demker, 2014, s. 360). Mellan 1990 och slutet av 90- talet präglades många konflikter av folkmord och etnisk rensning och en kommission tillsattes för att arbeta med dessa problem. Kommissionen kallades för ICISS (Internal Commission on Intervention and State Sovereignty) och kom ut med en rapport år 2001. Rapporten The responsibility to Protect (R2P) är sedan 2005 antagen och tillämpad av samtliga FN medlemmar (FN.se). I och med R2P har det blivit tydligt för stater att de har ansvar för att skydda sin befolkning från olika former av hot och katastrofer. I anslutning till detta får omvärlden intervenera i enskilda staters angelägenheter om staten i fråga inte kan eller vill ta ansvaret för att skydda sin befolkning. Om staten i fråga inte kan leva upp till sitt ansvar, måste omvärlden ta ansvar för att skydda befolkningen, något som faller under säkerhetsrådets mandat (Lawson, 2017, s. 105). 14

3. Metod I denna studie har kvalitativ textanalys varit den centrala metoden som har använts för att studera läroböckerna. Det framgår hos Metodpraktikan- Konsten att studera samhälle, individ och marknad att en kvalitativ textanalys förutsätter... en noggrann läsning av textens delar, helhet och den kontext vari den ingår. (Esaiasson et. al, 2017, s. 211). I en kvalitativ analys är det viktigt att läsa texten aktivt och att ställa frågor till texten för att därmed kunna besvara hur något representeras och vilken mening det tillskrivs i en viss kontext eller av en viss aktör. (Esaiasson et. al, 2017, s. 212). I denna studie handlar det om att undersöka hur FN framställs i en viss kontext, nämligen krig och konflikter, och aktörerna består av författarna och förlag. När en använder sig av textanalys blir det onekligen viktigt för forskaren att beakta vissa metodspecifika beslut. Esaiasson et. al, (2017) påpekar att en kvalitativ textanalys inte är en sammanfattning av texten eller texterna som studeras. Någon som använder sig av kvalitativ textanalys som metod måste också kunna tolka innehållet i den text som studeras (Esaiasson et. al, 2017, s. 216). En text kan tolkas på olika sätt och det finns i enlighet med (Esaiasson et. al, (2017)... inga givna svar eller färdiga mallar. för hur en text kan tolkas. Däremot ska tolkningen göras på ett så transparent sätt som möjligt eftersom den är central för analysen. Det ska framgå tydligt hur forskaren har tolkat texten, exempelvis genom att ha citat och referat (Esaiasson et. at, 2017, s. 228). På så sätt stöds de tolkningar samt de anspråk forskaren gör (Esaiasson et. al, 2017, s. 228). Eftersom min studie gör en textanalys på olika läroböcker blir det av störst vikt att använda mig av citat. Vidare gör Esaiasson et. al, (2017) distinktion mellan s.k. idécentrala och aktörcentrala studier. I det sistnämnda är det viktigt att ta hänsyn till vem som har uttalat sig eller vem som har skrivit vad i en text. Idécentrala studier ämnar istället att fokusera på innehållet i texten och vem eller vilka skribenterna är blir oviktigt (Esaiasson et. al, 2017, s. 224). Vem som har skrivit en text eller i vilken kontext en text presenteras kan dock vara intressanta för idécentrala studier (Esaiasson et. al, 2017, s. 224f). Denna studie utgår främst från en idécentral aspekt där själva innehållet i läroböckerna utgör empirin. Å andra sidan har samtliga läroböcker olika författare och är dessutom framtagna under olika år; 2003, 2014 & 2017. En sådan medvetet urval syftar till att se om det finns en förändring av hur FN har blivit framställd genom åren i läroböckerna. 15

Huvudtanken med olika författare, år och förlag är att få en representativ bild av hur läroböckerna i IR kursen präglar beskrivandet av FN inom internationella relationer. Genom att göra denna läroboksanalys är det möjligt att se om någon av IR skolbildningar har dominerat framställandet av FN under olika år. Studien syftar däremot inte till att förklara orsakssamband angående varför någon skolbildning har varit mer dominerande än andra och om det beror på författare eller förlag. Studiens primära mål är att beskriva de realistiska och liberala idéerna som återfinns i läroböckerna och analysera de i förhållande till det teoretiska avsnittet. Valet av realism och liberalism som IR-teorier motiveras genom att dessa två teorier har betraktats som motpoler av varandra och att båda teorierna har använts som klassiska teorier för att förklara internationella relationer. Utifrån detta är det intressant att se hur de används vid framställandet av FN i olika krig och konfliktsituationer eftersom båda teorierna har olika syn på internationella organisationer och internationellt samarbete. Dessutom lägger teorierna olika mycket vikt vid staters och internationella organisationers betydelse och funktion. Det blir därmed både relevant och intressant för en gymnasielärare att erhålla kunskaper och undervisa om FN utifrån olika teorier och perspektiv. Hittills har det framgått att studiens metod utgörs av kvalitativ textanalys. Däremot kan en sådan metod användas på olika sätt och för att besvara olika syften. I denna studie har idéanalys använts för att beskriva hur läromedlen framställer FN. I enlighet med Beckman (2005) kan idéanalys ha flera syften såsom att ta ställning, beskriva eller förklara. Å andra sidan är det inte uteslutet att göra en kombination av flera syften i en idéanalys (Beckman, 2005, s. 14). Emellertid framgår det hos Beckman (2005) att en studie bör ha ett huvudsakligt syfte, vilket denna studie har. Eftersom avsikten med denna undersökning är att beskriva och tolka innehållet i läromedlen präglas därför syftet också av en beskrivande karaktär. Den beskrivande idéanalysen i denna studie görs genom att studera förekomsten av skolbildningarna realism och liberalism i läromedlen vad gäller hur de framställer FN. Dessa skolbildningar utgör studiens analysapparat. Det framgår hos Beckman (2005) att det finns två sätt att konstruera en analysapparat; antingen genom dimensioner eller idealtyper. Det som således bestämmer hur analysapparaten ser ut beror på om den är konstruerad utifrån dimensioner eller idealtyper (Beckman, 2005, s. 25). De variabler som studeras utgörs följaktligen av följande dimension med två motpoler; realism och liberalism. Denna dimension 16

appliceras på hur läroböckerna framställer FN under olika krig och konflikter. Beckman (2005) menar att materialet som studeras kan jämföras över tid. Eftersom analysenheterna är böcker och eftersom de är utgivna under olika år blir det onekligen intressant att undersöka om framställandet har varierat över tid. Beckman (2005) menar att en idécentrerad undersökning intresserar sig exempelvis för vilka de typiska argumenten är i de texter eller debatter som forskaren undersöker. Utöver detta kan en idécentrerad studie också fokusera på de argument som vi tror är mest inflytelserika. (Beckman, 2005, s. 18). Författaren påpekar att de föreställningar, påståenden eller argument som en försöker ta reda på bör framgå tidigt i studien. Förutom detta, är det oumbärligt att klargöra exakt vad undersökningen letar efter i de textmaterial som studeras innan analysen genomförs (Beckman, 2005, s. 20). En central uppgift för en beskrivande idéanalys är att säga något om textens budskap som inte säger sig själv. (Beckman, 2005, s. 50). Återigen blir det viktigt att kunna styrka de tolkningar och argument som framhålls med hjälp av citat. 3.1 Material Analysenheterna valdes utifrån specifika kriterier som ansågs vara relevanta för studiens syfte. Exempelvis var det oumbärligt att läroböckerna kunde uppfylla potentialen till att vara föremål för undervisning i kursen internationella relationer. Det framgår i beskrivningen av varje lärobok att de är främst avsedda för undervisning på gymnasiet inom kursen internationella relationer. Detta var ett viktigt kriterium att uppfylla vid val av läroböckerna. Andra kriteriet var från början inte ett kriterium eller krav- att alla läroböcker skulle ha olika författare och förlag. Men i och med att studien hade avsikt att undersöka hur FN framställdes i olika läroböcker blev det högst relevant att få ett diversifierat underlag av analysenheter i syfte för att kunna dra slutsatser och eventuellt generalisera i någon grad. Med hänsyn till detta blev det således intressant och relevant att ha läroböcker med olika författare och olika förlag. Studien syftar däremot inte till att förklara orsakssamband angående varför någon skolbildning har varit mer dominerande än andra och om det beror på författare eller förlag. 17

3.2 Operationalisering För att kunna mäta hur FN framställs i läroböckerna är det nödvändigt att operationalisera, d.v.s. att göra forskningsfrågan mätbar. Syftet med operationaliseringen är således att klargöra hur mätningen ska gå till och vilka indikatorer som ska ligga till grund för analysen av läroböckerna. Operationaliseringen baseras på det teoretiska avsnittet och presenteras i analysschemat. För att studien ska uppnå god validitet krävs det att den teoretiska definitionen och de operationella indikatorerna har en god överensstämmelse (Esaiasson, 2014, s. 57). Tre analysfrågor har konstruerats för att kunna besvara forskningsfrågan och utgör därmed studiens operationalisering. Hur framställer läroböckerna FN:s roll för internationellt samarbete under krigssituationer utifrån realism och liberalism? Hur beskriver läroböckerna olika krig och konflikter som FN har varit inblandat i? Vilka motiv ges som grund för FN och för stormakter att intervenera militärt eller att inte göra det? Analysfrågor Realism Liberalism Hur framställer läroböckerna FN:s roll för internationellt samarbete under krigssituationer utifrån realism och liberalism? FN:s roll är att representera mäktiga staters intressen. Statens säkerhet kommer i första hand. FN:s roll är att bevara och främja fred i världen. Människornas friheter och rättigheter kommer i första hand. Hur beskriver läroböckerna olika krig och konflikter som FN har varit inblandat i? Maktkamp mellan stormakter som går ut på att värna om sin säkerhet och att stärka sin position i den internationella arenan Maktkamp mellan olika ideologier. 18

Vilka motiv ges som grund för FN och för stormakter att intervenera militärt eller att inte göra det? Stormakter kan intervenera militärt via FN eller på egen hand om det gynnar statens politiska intressen Stormakter kan intervenera militärt via FN eller på egen hand om interventionen har avsikt att värna om de universella värdena 4. Resultat 4.1 Lärobok 1 Den första läroboken är från år 2003 och har tre författare. Bjereld, Ulf, Ekengren, Ann-Marie och Lilja, Christina. Bokens titel är Internationella relationer- perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken. Läroboken har ett specifikt avsnitt där olika perspektiv på FN presenteras. På sidan 130 och 131 lyfts liberalism, realism och konstruktivism som tre olika perspektiv på FN. Ur det liberalistiska perspektivet påpekas det att FN har en viktig roll i världspolitiken. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 130). Det slås fast, ur et liberalistiskt perspektiv, att FN är en mellanstatlig organisation och att den främjar demokratin. Organisationen stödjer de mänskliga rättigheterna och innehar en central roll för världens länder att kunna göra sina röster hörda. Däremot framkommer det inte hur mycket och i vilken utsträckning ländernas röster tas hänsyn till. Det påpekas att stormakterna kan förmås att inse att vetorätten bör avskaffas. En reformering av FN är således inte bara önskvärd, utan också möjlig. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 130). Detta visar att liberalismens syn på FN är väldigt optimistisk och ur det liberalistiska perspektivet skulle stormakterna acceptera att bli av med sina vetorätt. Därefter presenteras realismens syn på FN och i den första meningen slås det fast att FN har en blygsam roll i världspolitiken. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 131). Realismen menar, enligt författarna, att de mäktiga vetoländerna kommer ta vara på sin maktposition i säkerhetsrådet och att de på ett frivilligt sätt inte kommer avsäga sin makt. Att 19

generalförsamlingen inte har någon vetorätt beror enligt författarna på att stormakterna inte skulle acceptera att bli nedröstad av en majoritet av mindre mäktiga stater i viktiga frågor. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 131). Därför anser realismen, enligt författarna, att avskaffandet av vetorätten är omöjligt och ogenomförbart inte minst eftersom de befintliga vetoländerna inte vill äventyra sina maktpositioner i förmån för världssamfundets tillgodohavande. FN beskrivs enligt läroboken som det viktigaste organet för arbetet för fred och säkerhet efter andra världskrigets slut (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003 s.123). Detta citat överensstämmer med liberalismens antagande om att internationella organisationer har en väsentlig roll för främjandet av fred. Värnandet av de mänskliga rättigheterna beskrivs som den viktigaste uppgiften för FN (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003 s.123). Läroboken lyfter fram att säkerhetsrådet består av andra världskrigets segrarmakter och menar att flera länder har begärt en förändring av FN:s sammansättning. Däremot råder det stora oenigheter kring vilka länder som ska få en större roll, exempelvis menar författarna att några anser att ekonomiska stormakter såsom Japan och Tyskland borde få en plats i säkerhetsrådet (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003 s.126f). Å andra sidan framkommer det att även de s.k. u-länder borde få en större representation och Brasilien lyfts fram som ett exempel. FN systemet är problematisk inte minst eftersom de stormakterna med vetorätt kan kränka mindre staters suveränitet genom att besluta om sanktioner medan de senare inte kan göra detsamma (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003 s.127). Detta kan relateras till realismen och Tallberg (2014) som menar att internationella organisationer som FN inte är ett neutralt system. Realismen menade exempelvis att FN speglar stormakternas politiska intressen på den internationella arenan. Författarna påpekar också att maktförhållandena efter andra världskrigets slut bestämde vilka som fick tillhöra de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 125). Läroboken belyser att stater kan vända sig till FN om de utsätts för övergrepp. Däremot framkommer det att FN:s åtgärder är oftast ineffektiva (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003 s. 118). Det finns alltid en närvarande risk för att FN:s åtgärder blockeras och förkastas av vetoländer. Förutom detta menar författarna att FNs fredsbevarande operationer bygger på tre grundprinciper: parterna i konflikten måste ge sitt tillstånd till att FN-styrkan kommer dit, parterna måste betrakta FN-styrkan som opartisk i konflikten och den fredsbevarande styrkan 20

får endast använda våld i självförsvar. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003 s.129). Författarna konstaterar att tre grundläggande principer är vitala för att FN:s fredsbevarande operationer ska kunna genomföras. Det märks att boken är relativt gammal och att den skrevs innan R2P trädde i kraft. Idag har FN skyldighet att skydda befolkningen i ett land där landet i fråga inte kan skydda sin befolkning och FN behöver därmed inte tillstånd för att intervenera militärt. Fortsättningsvis har USA:s militära intervention av Afghanistan enligt läroboken fått ett starkt stöd av FN då säkerhetsrådet inte har invänt mot USA:s agerande. Trots att Afghanistan inte genomförde en militär intervention mot USA har landet blivit föremål för amerikansk militär invasion (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, 148). Detta strider mot liberalismens antagande om att länder får genomföra militära angrepp endast vid självförsvar men påvisar att realismens antagande om att militär makt har en avgörande betydelse för staters handlingskraft. Att FN:s säkerhetsråd har avstått från att införa sanktioner mot USA beror förmodligen på att ett sådant försök vore meningslöst eftersom USA har makten att blockera sanktionerna genom sin vetorätt. Det finns även ett kort avsnitt om invasionen av Irak år 2003 där den lyfts fram som en allvarlig kris för FN. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 130). Författarna menar att invasionen saknade stöd hos FN och påpekar att staternas suveränitet har blivit urholkade p.g.a. ökat stöd för mänskliga rättigheter. Vidare ges två olika synsätt på varför NATO valde att intervenera militärt i Kosovo. Det första synsättet betonar att FN blev handlingsförlamad under Kosovokriget. Säkerhetsrådets förslag om att intervenera militärt förhindrades genom att Kina och Ryssland använde sina vetorätt (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 13). FN menade att kosovoalbanernas rättigheter äventyrades och att risken för etnisk rensning var mycket omfattande, något som inte fick gehör hos Kina och Ryssland. Läroboken lyfter fram att FN var svag i och med att den blev handlingsförlamad- den klarade inte att försvara freden i Jugoslavien och kosovoalbanernas rättigheter (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 12). Det första perspektivet går således ut på att NATO genomförde attacker för att skydda befolkningens rättigheter, vilket är en liberal perspektiv. USA-ledda alliansens militära intervention motiveras ur realistiskt synpunkt på två olika sätt, det första grundar sig i Jugoslaviens geografiska läge och det andra handlar om att USA ville förändra maktbalansen i området; Närhet till oljerika regioner gör att det finns ett strategiskt intresse av att ha inflytande på Balkan. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 40). 21

Författaren skönjer även ur en realistisk synpunkt att liberalismens förklaring till bombningarna var endast ett sätt att legitimera (rättfärdiga) den militära insatsen. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 44). Utifrån detta citat blir det tydligt att realismen förkastar liberalismens påstående om att insatsen hade ett humanitärt syfte. Det framgår också i det realistiska perspektivet att stater har olika säkerhetsintressen och författaren lyfter fram att stater inte tvekar på att använda militär våld för att tillgodose sina intressen (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 44). Detta belyser också FN:s svaga roll på den internationella arenan inte minst eftersom vetoländer inte tvekar på att använda sin vetorätt mot ett förslag som strider mot deras intresse. Palestinakonflikten får en relativ stor utrymme i läroboken och beskrivs som en konflikt mellan två folk och ett land. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 184). Den beskrivs som en långvarig och plågsam konflikt. Att FN fick ta över ansvaret för att lösa Palestinafrågan beror enligt författarna på att Storbritannien inte lyckades att nå några kompromisslösningar. Storbritannien överlämnade således Palestinafrågan till FN år 1947. Generalförsamlingens delningsresolution accepterades inte av araberna, de ville inte att Palestina skulle delas utan deras önskan var lika rättigheter åt både judar och araber. Men när judarna utropade staten Israel blev de omedelbart erkända av både Sovjetunionen och USA (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 185). Trots att palestiniernas rätt till både en statsbildning och nationellt självbestämmande erkändes av FN har Palestinafrågan fortfarande inte blivit löst. Enligt liberalismen förklarar bristen på demokrati, rådande fattigdom och klassklyftor Palestinakonflikten (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 192). Författarna menar att klassklyftor och fattigdom förhindrar en demokratisk utveckling i regionen. Men förutom det finns det starka påtryckningar som i bokstavlig mening menar att judarna fått landet av Gud och att man därför inte kan förhandla bort delar av det till palestinierna. (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 192). Lösningen till konflikten är således demokratisering, som i sin tur skulle leda till att förtroendet mellan de två folken ökar. Däremot anser realismen att strävan efter säkerhet hos den israeliska staten förklarar konflikten. Realistiska perspektivet belyser att lilla staten Israel är omgiven av arabiska stater, vilka är oftast fientligt inställda mot Israel (Bjereld, Ekengren & Lilja, 2003, s. 192). Fred kan nås endast om en maktbalans uppstår i regionen, menar realismen. 22