1 Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (april ) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Salems kommun, Björn Callmar och Jörgen Larsson, Prev & InFo. Undersökningen genomfördes under april i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i ett kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna. Denna undersökning är nr i samma serie. Sammanfattning av rapporten Efter några års minskning av tobaks-, alkohol- och drogvanorna i Sverige syns det tecken på en vändning. I denna rapport finns också exempel på detta. I Salems kommun röker ca fyra procent i åk 7 vilket är en liten minskning sedan förra mätningen. 1 % av niondeklassarna röker vilket också är en liten minskning sedan 5. I åk 2 röker 21 % av eleverna. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan förra årets nivå som var 17 %. I åk 9 har andelen rökare halverats på sex år. Minskningen är ännu större i åk 7 och i åk 2 har andelen rökare minskat från 3 % år till 21 % i år. Ungefär hälften av rökarna/snusarna i åk 9 och åk 2 har föräldrar som känner till saken. Andelen alkoholkonsumenter i åk 7 ökar något till 33 % efter att ha minskat i fyra år. I åk 9 och åk 2 minskar andelen alkoholkonsumenter sen förra mätningen. I nian dricker 2 % av eleverna alkohol (med jämn könsfördelning) och i åk 2 är 83 % alkoholkonsumenter Andelen i åk 9 som konsumerar alkohol i riket är 8 % (CAN 5). 12 % av eleverna i åk 7 har varit berusade minst en gång vilket är en liten ökning från 5. % av niondeklassarna och 72 % av åk 2-eleverna har varit berusade minst en gång. Det är en liten minskning för båda dessa årskurser jmf med 5. Andelen intensivkonsumenter av alkohol i åk 9 har sjunkit radikalt mellan år till. Den trenden bröts i o m förra årets undersökning och årets siffror hamnar på 29 % jmf med 2 % i riket (CAN 5). Också i åk 2 ökar andelen intensivkonsumenter av alkohol kraftigt mellan -5 för att nu backa två procentenheter och hamna på 55 %. Det är den näst högsta nivån sedan år. Niondeklassarna skaffar i första hand sin alkohol genom Kompisar eller kompisars syskon som oftast är äldre, Vuxen som köper ut och genom föräldrar med eller utan lov. Endast enstaka procent skaffar alkohol på pubar eller köper folköl själva. I åk 7 dricker eleverna i första hand folköl, starkcider, sprit, starköl och alkoläsk. I nian dricks det i första hand sprit och därefter starkcider, starköl alkoläsk, folköl och vin. I åk 2 dominerar starköl följt av sprit, starkcider och alkoläsk. Två tredjedelar av eleverna som dricker alkohol i åk 7 och hälften av åk 9-eleverna uppger att de får smaka alkohol ur sina föräldrars glas. Drygt var tionde alkoholkonsument i sjuan, var femte i nian och nästan varannan i åk 2 får ibland ett eget glas med alkohol från sina föräldrar.
2 I åk 9 har 17 % av eleverna som dricker alkohol förstört saker eller kläder i samband med alkoholförtäring. 1 % har bråkat eller slagits och 13 % har tappat pengar eller värdesaker. % har råkat ut för olycka eller skadats. Var femte alkoholkonsument i åk 2 har förstört saker/kläder, tappat pengar/värdesaker, haft oskyddat sex eller har bråkat eller slagits. Åtta procent har varit i bråk med polisen. Konsumtion av hembränd sprit är betydligt ovanligare i undersökningsgruppens åk 9 jämfört med genomsnittet i riket (11 % jmf med % år 5 enligt CAN). Konsumentgruppen minskar i åk 7 och 9 men ökar något i åk 2 på gymnasiet. I nian är andelen konsumenter av hembränt en tredjedel av utgångsläget år. Minskningen är också tydlig i rikssiffrorna. % av föräldrarna i åk 7, 7 % av föräldrarna i åk 9 och 3 % av föräldrarna i åk 2 som har barn som dricker alkohol, känner till max hälften av alkoholkonsumtionen. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. I årets undersökning ligger andelen som haft möjlighet att pröva narkotika stilla på tre procent i åk 7, minskar till 1 % i nian och ökar kraftigt till 8 % i åk 2. I nian uppger 3 % att de har knarkat minst en gång vilket ska jämföras med rikssnittet som är 7 %. I åk 2 har andelen som använt narkotika halverats sedan år och hamnar nu på %. % av eleverna i sjuan, 13 % av niondeklassarna och 3 % i åk 2 på gymnasiet skolkar minst en gång per månad. Skolket är ganska oförändrat sedan förra mätningen. Föreningsaktiviteten minskar i åk 7 och 2 men ökar i åk 9.
3 Varför är det viktigt att följa drogvaneutvecklingen bland ungdomar? Få arbetsfält innehåller så mycket rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar mm, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Den här beskrivningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkoholoch drogvanor? Här är några synpunkter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser - öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. Och sist men inte minst, en drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar som en preventiv kraft mot missbruk. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge åtminstone indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter i på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser.
Bortfall I åk 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 1 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Att genomföra drogvaneundersökningen När det är beslutat vilka årskurser som ska undersökas måste rektorerna kontaktas för ett godkännande. Rektorn behöver förankra detta bland de lärare som ska genomföra undersökningen. För att undersökningen ska gå till på samma sätt i alla klasser är det viktigt med instruktionsbrev till lärare och elever. Se exempel i bilagan. Efter insamling av blanketterna måste någon eller några personer stansa in uppgifterna, göra frekvenstabeller, analysera materialet, göra OH-bilder och ev rapport. Innan presentationen av undersökningen Innan det är dags att presentera undersökningen bör man utarbeta en strategi för hur det ska gå till för att få ut maximalt av resultaten. Här är några frågeställningar för en väl genomtänkt strategi: Vilka målgrupper ska vi nå? - kommunledning, andra beslutsfattare, närpolis, skolor, socialtjänst, ideella organisationer, föräldrar, företagare, allmänhet m fl Vilka kanaler ska vi använda? - interna nyhetsblad, hemsidor, lokala medier, muntliga och skriftliga presentationer, konferenser, föräldramöten mm Vilken information ska vi ge? - enbart de nya resultaten, olika samband, annan information som t ex mobiliserar olika målgrupper etc När ska informationen ges och vem ska få den först? Vem ansvarar för vad? Att presentera undersökningen För att göra en bra presentation av resultaten från en drogvaneundersökning krävs snygga OH-bilder (gärna i färg). Om undersökningsresultaten kommer i tabellform kan man göra grafiska bilder i t ex Microsoft Office-programmet Power Point. Bilderna bör göras som en jämförelse mellan de lokala resultaten och genomsnittet i Sverige genom CANs årliga rikssiffror.
5 En enkät innehåller ofta många frågor och man måste göra ett urval. Presentationen bör inte ta mer än ca minuter. Här följer ett förslag på viktiga frågor att presentera för föräldrar, politiker, skolanställda och olika professionella grupper inom preventionsområdet: andel rökare andel som druckit alkohol senaste halvåret en / flera gånger olika dryckers andel av den totala alkoholkonsumtionen. Detta visar vilka drycker som är populärast bland ungdomar. andel intensivkonsumenter av alkohol (I frågeblanketten framgår att med intensivkonsumtion menas att eleven vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 2cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 2 cl starksprit) eller en flaska vin (= ca cl starksprit) eller en halvflaska sprit (= 35 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad räknas som intensivkonsument). de vanligaste sätten att skaffa alkohol föräldrarnas uppskattade vetskap om ungdomarnas alkoholkonsumtion andel som druckit hembränd sprit under det senaste året (t ex 1- ggr, 5 ggr eller mer) de vanligaste sätten att skaffa hembränd sprit andel som har sniffat / sniffar (om resultatet är anmärkningsvärt) andel som haft möjlighet att pröva narkotika andel som har prövat / använder narkotika (En etisk regel som är viktig att iaktta, är att några få procent som har använt narkotika på ett litet antal elever kan göra det lätt att identifiera enskilda individer. Undersökningen görs inte av det skälet. Om det görs på det sättet kommer elevernas vilja till att svara sanningsenligt att minska markant. En bra regel är att redovisa sex elever eller färre som har använt narkotika som noll procent). vilka typer av narkotika som är aktuella Om det föreligger stora könsskillnader på vissa frågor är det viktigt att illustrera detta! Det är också värdefullt att göra en kort sammanfattning på papper för utdelning i samband med presentationen. Genom att dessutom göra s k korstabuleringar går det att redovisa olika samband, t ex mellan skolk och missbruk, mellan rökning och narkotikaanvändning, sociala bakgrundsfaktorer och missbruk mm. Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i landet som helhet? T ex att narkotikaanvändning ökar eller minskar? För att säkrare kunna uttala sig om vad siffrorna står för behövs jämförbara kontrollområden där det inte görs några påtagliga åtgärder under motsvarande tidpunkt. Jörgen Larsson 1.
Undersökningens tillförlitlighet Erfarenheten från andra undersökningar visar att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är ganska få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa vid inmatningen. I den här undersökningen har 2 blanketter uteslutits p g a uppenbart oseriösa svar. Ett större problem är underrapportering och bortfall. Ungdomars drogvanor i Sverige Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort 1 juli 1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande åren. Från 1988 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet för att åter minska under de senaste åren. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan 1988-89 fram till år. Därefter finns en svag minskning. Under senare år har framförallt folköl och hembränd sprit minskat bland ungdomar. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i åk 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 1 % av pojkarna och 12 % av flickorna att de använt narkotika. År 197 hade siffran sjunkit till 9 respektive 8 procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 197- talet fram till 1983 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var 5 % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 5 gav 7 % för båda könen. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger högre. Det är angeläget att påpeka att de här narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! % 1 12 8 2 Andel som använt narkotika i riket (åk 9) 13 8,5 9 7,5 8 8 7 7 5 5 3 3 1971 197 1979 1983 198 1987 1989 1991 1993 199 1999 1 2 5 Källa: CAN
7 Undersökningen Undersökta skolor: Nytorp, Rönninge, Skogsäng, Säby, Söderby och Rönninge gymnasium Tidpunkt: April Undersökta årskurser: åk 7, 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Antal: n = 223 elever i åk 7, 191 elever i åk 9 samt 72 elever i gymnasiet vilket är fler elever än i förra undersökningen. Bortfall: 12 % (22 % år 5) i åk 7 17 % (38 % år 5) i åk 9 32 % (38 % år 5) i åk 2 Internt bortfall: Totalt 8 elever i båda skolformerna har fyllt i enkäten vilket är st fler än i undersökningen 5. På vissa frågor kan n-talen skifta i och med att ett visst internt bortfall förekommer. Jämförelsegrupper: Tidigare undersökningar i Salems kommun, Stockholms län och riket. Antal bortsorterade enkäter p g a oseriösa svar: 2 st
8 Resultat Andel snusare åk 7, 9 & 2, år - 3 37 2 29 12 15 13 12 2 2 3 5 Sedan förra årets undersökning har andelarna som snusar ökat i åk 7 (till %) och åk 2 på gymnasiet (till 29 %) och minskat marginellt i åk 9 (till 12 %). I åk 7 är det åtta pojkar som snusar dagligen eller ibland. I åk 9 gäller en stark övervikt för pojkarna (1 pojkar jmf med flickor). I åk 2 är det bara pojkar som snusar ( st). Andel rökare åk 7, 9 & 2, år - 3 3 27 2 23 21 1 17 17 13 1 15 1 12 2 3 5 Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. I Salems kommun röker ca fyra procent i åk 7 vilket är en liten minskning sedan förra mätningen. 1 % av niondeklassarna röker vilket också är en liten minskning sedan 5. I åk 2 röker 21 % av eleverna. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan förra årets nivå som var 17 %. I åk 9 har andelen rökare halverats på sex år. Minskningen är ännu större i åk 7 och i åk 2 har andelen rökare minskat från 3 % år till 21 % i år. I åk 7 är det jämn fördelning mellan könen. I åk 9 röker 9 pojkar och 15 flickor. I åk 2 överväger pojkarna (12 pojkar jmf med 3 flickor).
9 Föräldrars vetskap om ungdomarnas rökning/snusning Ja-alternativet i % av de som röker/snusar dagligen eller ibland 5 3 53 12 Andelen föräldrar som vet om att deras barn röker eller snusar ökar radikalt med ungdomarnas ålder. Ungefär hälften av rökarna/snusarna i åk 9 och åk 2 har föräldrar som känner till saken. Har föräldrarna accepterar att deras barn använder tobak eller har de kapitulerat inför sina barns vanor? Det är en intressant fråga att diskutera på föräldramöten. De vanligaste anskaffningssätten för cigaretter i % av rökarna, åk 9 och åk 2 8 79 73 5 kompisar köp själv 5 annan vux köp 7 föräld u lov 8 13 föräld m lov 25 33 annan vux bjud åk 9 åk 2 Niondeklassarna skaffar i första hand cigaretter genom kompisar, egna inköp eller att vuxna bjuder. Egna inköp ligger också högt i gymnasiets åk 2. Detta bör uppmärksammas i o m att tobakslagen har en tydlig 18 årsgräns för inköp av cigaretter. Föräldrarnas roll har dessbättre minskat i sammanhanget.
Andelar som druckit alkohol de senaste sex månaderna åk 7, 9 & 2, år - 8 89 9 81 82 8 75 7 8 5 3 31 32 29 83 2 33 2 3 5 Andelen alkoholkonsumenter i åk 7 ökar något till 33 % efter att ha minskat i fyra år. Könsfördelningen är ganska jämn. I åk 9 och åk 2 minskar andelen alkoholkonsumenter sedan år 5. I nian dricker 2 % av eleverna alkohol (med jämn könsfördelning) och i åk 2 är 83 % alkoholkonsumenter (8 % av pojkarna och 7 % av flickorna). Andelen i åk 9 som konsumerar alkohol i riket är 8 % (CAN 5). Andelar som varit berusade åk 7, 9 och 2 (%) 8 75 72 7 8 12 5 12 % av eleverna i åk 7 har varit berusade minst en gång vilket är en liten ökning från 5. % av niondeklassarna och 72 % av åk 2-eleverna har varit berusade minst en gång. Det är en liten minskning för båda dessa årskurser jmf med 5. Flickorna är överrepresenterade i åk 9 och pojkarna i åk 2.
11 Andelar som har intensivkonsumtion av alkohol minst en gång/månad åk 7, 9 & 2, år - 5 3 5 33 3 2 1 8 5 22 12 1 57 55 27 29 2 3 5 7 Begreppet storkonsumtion har i årets undersökning ersatts av begreppet intensivkonsumtion. Betydelsen är identisk och intensivkonsumtion används numera av CAN i deras rapporter. I frågeblanketten framgår att med intensivkonsumtion menas att man vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 2 cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 2 cl starksprit) eller fyra stora flaskor starkcider/alkoholäsk eller en flaska vin (= ca cl starksprit) eller en halv halvflaska sprit (= 18 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad redovisas i diagrammet ovan. Diagrammet visar tydligt att andelen intensivkonsumenter av alkohol ökade betydligt i åk 7 mellan år och år 2 för att sedan minska år 3 och också år för att plana ut år 5. I årets undersökning finns återigen en ökning. Andelen intensivkonsumenter i åk 9 har sjunkit radikalt mellan år till. Den trenden bröts i o m förra årets undersökning och årets siffror hamnar på 29 % jmf med 2 % i riket (CAN 5). Också i åk 2 ökar andelen intensivkonsumenter av alkohol kraftigt mellan - 5 för att nu backa två procentenheter och hamna på 55 %. Det är den näst högsta nivån sedan år. Det är en större andel pojkar än flickor i åk 7 som intensivkonsumerar alkohol. I åk 9 är könsfördelningen jämn och i åk 2 överväger pojkarna. Andelen intensivkonsumenter av alkohol i åk 7 och åk 9 har alltså ökat sedan år. Det är angeläget att ta upp och diskutera på föräldramöten.
12 De vanligaste sätten att skaffa alkohol (åk 7) i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ 5 3 52 37 3 15 1 5 föräld m lov vän föräld u lov vux bjuder syskon vux köper ut Åk 7-eleverna skaffar i första hand alkohol genom Föräldrar med lov, Kompisar och Föräldrar utan lov vilket betyder att man stjäl alkohol hemma. Föräldrarnas betydelse för att få tillgång till alkohol har ökat. Därför bör föräldrarna uppmanas att inte bjuda sina barn på alkohol och ha bättre kontroll på sina alkoholförråd. Inga åk 7-elever uppger att de dricker på pub eller köper folköl själva. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ). De vanligaste sätten att skaffa alkohol (åk 9) i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ 7 5 3 3 21 17 1 15 vän vux köper ut föräld m lov föräld u lov vux bjuder syskon Niondeklassarna skaffar i första hand sin alkohol genom Kompisar eller kompisars syskon som oftast är äldre, Vuxen som köper ut och genom föräldrar med eller utan lov. Endast enstaka procent skaffar alkohol på pubar eller köper folköl själva. Totalt 38 % av niondeklassarna som dricker, skaffar alkoholen genom de egna föräldrarna, med eller utan lov vilket ska jämföras med 51 % år 5. Föräldrarna till åk 9-eleverna har alltså minskat sina bjudvanor. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ).
13 De vanligaste sätten att skaffa alkohol (åk 2) i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ 5 7 3 29 25 22 15 3 vän pub etc vux köper ut köp folköl föräld m lov syskon vux bjud Det är i första hand kompisar som skaffar alkohol. 3 % uppger att de dricker på pubar och liknande vilket är en ökning sedan år 5. Annan vuxen köper ut minskar men hamnar på tredje plats med 29 %. Föräldrarnas bjudvanor i åk 2 har ökat något sedan förra undersökningen och årets nivå är 22 %. Endast några få procent skaffar från egna föräldrar utan lov, vilket är en markant minskning. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ). Vilka drycker eleverna vanligen dricker i % av de som dricker i åk 7, 9 och 2 Åk 7 Åk 9 Åk 2 Folköl 51 19 Starköl 3 5 Vin 2 17 8 Sprit 3 5 5 Hembränt 5 3 7 Alkoläsk 29 39 39 Starkcider 5 52 39 I åk 7 dricker eleverna i första hand folköl, starkcider, sprit, starköl och alkoläsk. I nian dricks det i första hand sprit och därefter starkcider, starköl alkoläsk, folköl och vin. I åk 2 dominerar starköl följt av sprit, starkcider och alkoläsk. Pojkarna dominerar vid drickandet av öl och sprit. Flickorna dricker hellre vin och i viss mån alkoläsk och starkcider. (Tabellerna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ).
1 Andelar som får alkohol av sina egna föräldrar i % av de som dricker i åk 7, 9 och 2 7 5 3 29 3 19 9 18 19 13 aldrig smaka ibland eget glas 11 2 2 2 2 ofta ibland egen flaska Två tredjedelar av eleverna som dricker alkohol i åk 7 och hälften av åk 9-eleverna uppger att de får smaka alkohol ur sina föräldrars glas. Drygt var tionde alkoholkonsument i sjuan, var femte i nian och nästan varannan i åk 2 får ibland ett eget glas med alkohol från sina föräldrar. Endast enstaka procent i de tre årskurserna som dricker alkohol blir bjudna ofta men var tionde alkoholkonsumerande åk 2-elev får ibland en egen flaska med alkohol / burkar med öl. I åk 7 och 9 är könsfördelningen ganska jämn när det gäller att få smaka av sina föräldrar förutom att flickorna överväger något. I åk 2 är det främst pojkar som får alkohol av sina föräldrar. Andelar som fått problem p g a alkoholförtäring i % av de som dricker i åk 9 och 2 3 17 förstört sak kläd 13 22 tapp peng sak olycka skada 1 oönsk sex 3 oskydd sex 1 bråkat slagits 2 1 bestulen rånad 8 bråk med polis åk 9 åk 2 I åk 9 har 17 % av eleverna som dricker alkohol förstört saker eller kläder i samband med alkoholförtäring. 1 % har bråkat eller slagits och 13 % har tappat pengar eller värdesaker. % har råkat ut för olycka eller skadats. Var femte alkoholkonsument i åk 2 har förstört saker/kläder, tappat pengar/värdesaker, haft oskyddat sex eller har bråkat eller slagits. Åtta procent har varit i bråk med polisen.
15 I såväl åk 9 som åk 2 är det i första hand pojkarna som uppger att de fått problem som är kopplade till deras alkoholförtäring. Ex på eleverna egna kommentarer: däckad och blivit hemkörd, hamnat på Maria pol, droger, somnat utomhus Andelar som druckit hembränt senaste året åk 7, 9 & 2, år - 3 3 32 31 27 2 2 21 19 17 15 1 13 13 11 5 2 3 5 Konsumtion av hembränd sprit är betydligt ovanligare i undersökningsgruppens åk 9 jämfört med genomsnittet i riket (11 % jmf med % år 5 enligt CAN). Konsumentgruppen minskar i åk 7 och 9 men ökar något i åk 2 på gymnasiet. I nian är andelen konsumenter av hembränt en tredjedel av utgångsläget år. Minskningen är också tydlig i rikssiffrorna men Salems kommun ligger långt under. I åk 7 finns en kraftig minskning från 5 (som i sig var en klar ökning från år ). Totalt sett har 8 elever druckit hembränd sprit i de tre undersökta årskurserna vilket är samma antal som 5. Fördelat på kön har en större andel pojkar druckit hembränt i samtliga undersökta årskurser. I åk 2 är pojkarnas övervikt total.
1 Föräldrars vetskap om ungdomarnas alkoholvanor -i % av de som dricker alkohol 55 5 5 3 21 32 3 21 33 nej liten del/hälften nästan allt/allt % av föräldrarna i åk 7, 7 % av föräldrarna i åk 9 och 3 % av föräldrarna i åk 2 som har barn som dricker alkohol, känner till max hälften av alkoholkonsumtionen. Detta enligt deras egna barns uppskattning. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. Detta är angeläget att diskutera på föräldramöten. Andelar som har sniffat åk 7, 9 & 2, år - 15 1 15 5 5 3 3 2 2 3 5 åk 7 åk 9 I Salem har 2 % av sjundeklassarna sniffat en eller flera gånger. Det är en radikal minskning sedan år 3 då % uppgav att de hade sniffat. I åk 9 har minskningen planat ut och i årets undersökning finns en liten ökning till %. Det är något lägre än snittet i riket som är 7 % (CAN 5). Bland niondeklassarna i Salems kommun är det övervägande pojkar som har sniffat.
17 Andelar som haft lust att pröva narkotika åk 9 och åk 2 (%) 15 15 8 5 pojkar flickor åk 9 åk 2 Var tionde pojke och ca var tjugonde flicka i åk 9 uppger att de haft att pröva narkotika. I åk 2 är andelen pojkar som har haft lust, dubbelt så stor som andelen flickor (15 % pojkar jmf med 8 % flickor). Andelar som haft möjlighet att pröva narkotika åk 7, 9 & 2, år - 5 3 9 7 8 38 39 3 3 2 22 19 18 1 7 5 3 3 2 3 5 Bilden visar hur pass exponerade de olika årskurserna är för narkotika enligt elevernas egen bedömning. I årets undersökning ligger andelen som haft möjlighet att pröva narkotika stilla på tre procent i åk 7, minskar till 1 % i nian och ökar kraftigt till 8 % i åk 2.
18 Andelar som har använt narkotika åk 7, 9 & 2, år - 3 23 19 1 13 8 9 5 3 1 2 3 2 3 5 Totalt uppger 13 elever i undersökningen att de har använt narkotika vilket är 5 elever färre än vid förra undersökningen. I åk 7 uppger ingen elev att de har använt narkotika. I nian uppger 3 % att de har knarkat minst en gång vilket ska jämföras med rikssnittet som är 7 % enligt CAN 5. I åk 2 har andelen som använt narkotika halverats sedan år och uppgår nu till %. Det är övervägande pojkar som har använt narkotika i åk 9 och åk 2. De 13 elever i undersökningen som uppger att de har använt narkotika har använt flera preparat i olika frekvens: Preparat åk 9 åk 2 Antal Antal hasch /eller marijuana 1 gång 3 hasch /eller marijuana flera gånger 7 Ecstasy 1 LSD Amfetamin Heroin 1 1 Anabola steroider 1 Kokain 3
19 Andel som skolkar åk 7, 9 och åk 2 på gymnasiet 3 3 37 3 17 2 9 ngn g/termin en/fler ggr/mån en/fler ggr/vecka % av eleverna i sjuan, 13 % av niondeklassarna och 3 % i åk 2 på gymnasiet skolkar minst en gång per månad. Skolket är ganska oförändrat sedan förra mätningen. Det är en ganska jämn könsfördelning i åk 7. I nian överväger flickorna och i åk 2 överväger pojkarna starkt. Vad eleverna gör på sin fritid (%) åk 7, 9 och åk 2 på gymnasiet 9 8 7 5 3 81 75 51 2 85 5 2 3 35 förening hemma/hos kompis läser/datorn ute/hamburgerbar ftg Föreningsaktiviteten minskar i åk 7 och 2 men ökar i åk 9. I samtliga årskurser är de populäraste aktiviteterna: 1. vara hemma/vara med kompisar 2. läsa/ägna sig åt datorn 3. föreningsaktiviteter. Fritidsgården attraherar % i åk 7 och % i de andra två årskurserna.