Granskningsrapport: Läkemedelsanvändning med fokus på äldre uppföljning

Granskningsrapport: Läkemedelsanvändning med fokus på äldre uppföljning Augusti 2012 Björn Jansson Mårten Wirén Thomas Olson 1

Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH IMPULSER TILL FÖRBÄTTRINGAR...3 1.1 SAMMANFATTNING... 3 1.2 IMPULSER TILL FÖRBÄTTRINGAR... 6 2. BAKGRUND, SYFTE OCH METOD...8 3. REVISIONSFRÅGORNA OCH DERAS BESVARANDE...9 3.1 REVISIONSFRÅGA 1: VILKA INSATSER GÖRS FÖR ATT TILLSE ATT ÄLDRES LÄKEMEDEL SKRIVS UT PÅ ETT SÄKERT SÄTT?... 9 3.2 REVISIONSFRÅGA 2: I VILKEN OMFATTNING FINNS LÄKEMEDELSBERÄTTELSER?... 14 3.3 REVISIONSFRÅGA 3: HUR SKER INFORMATIONSÖVERFÖRING AV PATIENTENS LÄKEMEDEL MELLAN OLIKA NIVÅER INOM SJUKHUS, MELLAN OLIKA SJUKHUS, MELLAN SJUKHUS OCH PRIMÄRVÅRD, MELLAN SJUKVÅRD OCH KOMMUNENS HÄLSO OCH... 15 REVISIONSFRÅGA 4: ÄR LÄKEMEDELSFÖRSKRIVNINGEN JÄMLIK UR ETT GEOGRAFISKT PERSPEKTIV?... 16 SJUKVÅRDSVERKSAMHET SAMT MELLAN FÖRSKRIVARE OCH PATIENT? 3.4 3.5 REVISIONSFRÅGA 5: HUR SKER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LÄKEMEDELSANVÄNDNINGEN (T EX LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR FÖR ÄLDRE) OCH HUR ANVÄNDS DEN INFORMATION SOM ERHÅLLS? GÖRS UPPFÖLJNING UTIFRÅN PATIENTENS ÅLDER OCH ANTAL LÄKEMEDEL?... 18 3.6 REVISIONSFRÅGA 6: VILKEN INFORMATION BETRÄFFANDE LÄKEMEDEL LÄMNAS TILL PATIENTEN OCH HUR GÖRS DETTA? 19 BILAGA 1: REVISIONSFRÅGOR...22 BILAGA 2: UTSKRIVNINGSINFORMATION...23 2

1. Sammanfattning och impulser till förbättringar Denna rapport är en uppföljning av den granskning vi genomförde 2010 (rapport 28/2010). Även om vi i denna rapport, liksom i granskningen 2010, lagt stor vikt vid granskning av läkemedelsanvändningen vid sjukhusen eftersom de är en stor del av regionens organisation, vill vi betona att primärvården är strategisk. Primärvården står för den övervägande delen av läkemedelsförskrivningen till äldre och har ansvaret för patienten huvuddelen av tiden. Det är också primärvården som kan ta ett helhetsansvar för patientens läkemedelsanvändning (med undantag för patienter som vårdas enbart på sjukhusklinik eller hos privat specialist). 1.1 Sammanfattning Den övergripande revisionsfrågan i denna granskning var: Hur arbetar personal i Region Skåne med läkemedelsanvändningen med fokus på äldre? Granskningen skall, enligt uppdraget, visa hur verksamheten utvecklats sedan den tidigare granskningen och om arbetet organiseras, planeras och genomförs på ett sätt som kan ge det resultat som förväntas och är önskvärt utifrån beslut på olika nivåer. Vår bedömning är att Region Skånes organisation utvecklats mycket sedan granskningen 2010. Läkemedelsenheten har förstärkts och ger nu mycket mer information och stöd till verksamheterna. Apotekare har anställts på sjukhusförvaltningarna och inom primärvården. Hjälpmedel har utvecklats och introducerats vilket också innebär stora förbättringar. Vi vill särskilt framhålla den automatgenererade utskrivningsinformationen 1 som upplevs mycket arbetsbesparande för personalen samtidigt som risken för fel reduceras. Den främsta skillnaden jämfört med granskningen 2010 är således att regionen förstärkt organisationen och utvecklat redskap. När det gäller genomförande av insatser återstår dock mycket att göra. Exempelvis bedömer vi att läkemedelsgenomgångar 2011 inte genomförs i större utsträckning än vid granskningen 2010, vilket vi ser som allvarligt. Revisionsfråga 1: Vilka insatser görs för att tillse att äldres läkemedel skrivs ut på ett säkert sätt? Arbetet med läkemedel och äldre har utvecklats mycket sedan granskningen 2010. Framstegen märks i detta skede främst i att man utvecklat rutiner och hjälpmedel samt byggt upp organisationen. Arbetet är således ännu i ett utvecklingsskede vad gäller genomförandet av åtgärderna. 1 Se bilaga 2. Automatgenererad utskrivningsinformation är en funktion i Melior (sjukhusens journalsystem). 3

Ett problem är liksom tidigare svårigheterna att få it stödet att fungera. Det gäller såväl införande av journalsystemet PMO inom hälsovalsenheterna som hur Pascal fungerar 2. Målet är att samtliga ordinationer skall ske i Pascal, vilket skulle underlätta informationsöverföringen och öka patientsäkerheten. Införande av automatgenererad utskrivningsinformation bör kunna underlätta arbetet och minska risken för fel i informationsöverföringen och dessutom öka patientsäkerheten. Vid intervjuerna betonas att kvalitetssäkringen av innehållet i utskrivningsinformationen innan överlämnandet är viktig. Samtliga sjukhus använder journalsystemet Melior och bedöms under hösten 2012 kunna arbeta i samma databas. Detta bedömer vi kommer att leda till säkrare informationsöverföring. Acceptansen för och beredvilligheten att arbeta med läkemedelsgenomgångar har ökat i organisationen. Detta gäller särskilt sedan det visat sig att det utvecklade stödet i form av bl a lathundar, rutiner, formulär och it plattform med elektroniskt länkbibliotek, medfört att merarbetet med genomgångarna minskat avsevärt. Vid granskningen 2010 noterade vi tre viktiga problem: Skilda journalsystem försvårar möjligheten till en total bild av vilka läkemedel patienten har och motiven till dessa läkemedel. Detta problem håller nu 2012 på att åtgärdas. Fel som uppstår i information då patienten byter vårdgivare och vårdform. Detta problem håller nu 2012 på att åtgärdas. Bristen på helhetsperspektiv. Det finns ingen nivå som tar ett tydligt helhetsansvar för patientens läkemedelsanvändning. Detta problem kvarstår 2012 och är till stor del en nationell fråga. Revisionsfråga 2: I vilken omfattning finns läkemedelsberättelser? Läkemedelsberättelser förekommer i varierande omfattning på olika förvaltningar och vid olika kliniker. På förvaltningsnivå varierar andelen patienter för vilka läkemedelsberättelser görs mellan 29 % och 96 %. Förvaltningarna har olika sätt att mäta och därför redovisar regionen inte uppgifterna på förvaltningsnivå. Läkemedelsberättelser finns numera i en ökad omfattning i jämförelse med vad vi bedömde vid granskningen 2010. Med en ökad användning av automatgenererad utskrivningsinformation kommer förekomsten av läkemedelsberättelser att öka ytterligare. Läkemedelsberättelserna, som ingår i utskrivningsinformationen, börjar också bli bättre och till sitt innehåll mera utvecklade och upplevs därmed fungera som ett allt bättre hjälpmedel. 2 För en förklaring av Pascal se not sid 11. 4

Revisionsfråga 3: Hur sker informationsöverföring av patientens läkemedel mellan olika nivåer inom sjukhus, mellan olika sjukhus, mellan sjukhus och primärvård, mellan sjukvård och kommunens hälso och sjukvårdsverksamhet samt mellan förskrivare och patient? Vi bedömer att överföringen av patientinformationen fungera väl i de flesta fall och man sätter patienten alltmer i centrum. Läkemedelsinformation kring den enskilde överförs enligt givna riktlinjer och en förbättring har skett sedan granskningen 2010 pga. den förändrade inställningen till läkemedelsberättelsens roll och betydelse för patienten. Införande av automatgenererad utskrivningsinformation har inneburit en stor förbättring både genom att information lämnas i fler fall och att kvaliteten på informationen förbättras. Goda hjälpmedel och system för informationsöverföring finns eller håller på att införas. Itstödet utvecklas alltmer och har förutsättningar att ytterligare förbättra informationsöverföringen. Nu är det viktigaste att stimulera professionens användning av system och hjälpmedel lokalt i sjukvården. Att införa ett gemensamt journalsystem torde vara den enskilda insats som bäst skulle gynna och säkra en ökad patienttrygghet i medicinhänseende. Pascal systemet bör kunna medföra betydande förbättringar när det fungerar fullt ut. Beträffande apotekslistan Mina sparade recept på apotek 3 bör ett utvecklingsarbete initieras nationellt med Apotekens Service AB för att harmoniera och integrera denna lista med övrigt informationsunderlag kring den enskildes aktuella medicinering. Revisionsfråga 4: Är läkemedelsförskrivning jämlik ur ett geografiskt perspektiv? Det finns skillnader i förskrivningsmönster mellan olika delar av Skåne men dessa minskar. Skillnaderna i förskrivningsmönster i Skåne är till viss del grundade på olikheter i befolkningssammansättning och därav följande variationer i sjukdomsbild och behov av läkemedel. Men vi noterar liksom vid granskningen 2010 att det finns skillnader i förskrivning som är grundade på socioekonomiska faktorer och andra faktorer som vi inte bedömer som medicinskt motiverade. Liksom vid granskningen 2010 är vår bedömning att skillnaderna i förskrivningsmönster minskar. Vi bedömer inte problemet som stort. Revisionsfråga 5: Hur sker uppföljning och utvärdering av läkemedelsanvändningen (t ex läkemedelsgenomgångar för äldre) och hur används den information som erhålls? Görs uppföljning utifrån patientens ålder och antal läkemedel? Förekomsten av läkemedelsgenomgångar är ungefär på samma nivå som vid granskningen 2010. Liksom vid granskningen 2010 bedömer vi att en allvarligt hämmande faktor är brister 3 I fortsättningen refererar vi för enkelhetsskull till denna lista med benämningen Mina sparade recept alternativt apotekslistan. 5

i it stödet genom Pascal. Det finns i Pascal t ex inte stöd för genomförandet av basala läkemedelsgenomgångar. Vi bedömer liksom 2010 att arbetet med utvärdering av läkemedelsanvändningen är i ett utvecklingsskede. Dock har instrumenten utvecklats och är nu på plats med undantag för itstödet. Organisationen har också förstärkts. Regionen har fastställt en modell för läkemedelsgenomgångar (Skånemodellen) och denna är känd och accepterad i organisationen. Under 2011 genomfördes ungefär lika många läkemedelsgenomgångar som under 2010, vilket vi bedömer som allvarligt. Under första halvåret 2012 har andelen som fått läkemedelsgenomgångar ökat, särskilt i primärvården. Vi bedömer liksom vid granskningen 2010 att det är anmärkningsvärt få som får läkemedelsgenomgångar i primärvården. Det saknas dock ett helhetsansvar för patientens läkemedelsanvändning. Primärvårdsläkarens huvudansvar för patienten bör därför betonas och därmed även hans ansvar för såväl läkemedelsuppföljning som läke medelsgenomgångar. Revisionsfråga 6: Vilken information beträffande läkemedel lämnas till patienten och hur görs detta? Införandet av automatgenererad utskrivningsinformation har inneburit en stor förbättring av den information om sin läkemedelsbehandling som patienten får vid utskrivning från sjukhus. Informationen blir med detta mer heltäckande och överskådlig samt får en enhetlig och mer pedagogisk utformning. Vi bedömer införandet av automatgenererad utskrivningsinformation som en stor förbättring för patienterna som också underlättar personalens arbete med utskrivningsinformationen. Detta sparar tid som kan användas för en bättre dialog med patienten i utskrivningssituationen. En sådan utveckling är angelägen eftersom den muntliga informationen och dialogen har mycket stor betydelse för patientens förståelse för läkemedelsbehandlingen och för de effekter och bieffekter som medicineringen kan ge för hans del. 1.2 Impulser till förbättringar Liksom vid granskningen 2010 noterar vi att läkemedelshanteringen är ett utvecklingsområde inom Region Skåne. Mycket har dock skett, framförallt genom att organisationen har förstärkts och hjälpmedel utvecklats. Vi vill här lyfta fram förslag till fortsatt utveckling som vi efter genomförd granskning menar att det finns behov av: Utvecklat IT stöd för läkemedelshanteringen. It stödet har utvecklats främst genom införandet av automatgenererad utskrivningsinformation. Trots detta bedömer vi, liksom i granskningen 2010, att it stödet behöver utvecklas ytterligare. Främst gäller det att Pascal fås att fungera som planerat och avsett. Helhetsansvar i primärvården för patienten och läkemedelshanteringen. Vi bedömer liksom i granskningen 2010 att det behövs någon som tar ett helhetsansvar för patientens läkemedelsbehandling. Någon som tar ett sådant helhetsansvar finns inte 6

tydligt utpekad idag. Det finns därför behov av en samordnare med patientansvar nära patienten som styr, kontrollerar och följer upp. Då vårdtiderna blir allt kortare på sjukhusen är det naturligt att ett sådant helhetsansvar läggs på primärvården. Detta gäller för patienter som inte uteslutande vårdas på sjukhus. Gemensam läkemedelslista oavsett huvudman och vårdnivå tillgänglig för alla berörda. Ett gemensamt journalsystem med ett läkemedelsregister för samtliga patienter bör skapas och användas som enda källa för olika användare. Systemet bör vara certifierat. Övriga listor bör snarast avskaffas. Den parallella apotekslistan innebär ett antal nackdelar. 7

2. Bakgrund, syfte och metod Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt TJP Analys & utveckling AB att genomföra en granskning av Läkemedelsanvändning med fokus på äldre uppföljning. Granskningen är en uppföljning av Läkemedelsanvändning med fokus på äldre med rapportnummer 28/2010. Granskningen skall ge revisorerna ett underlag för att bedöma hur Region Skåne arbetar med läkemedelsanvändning med fokus på äldre. Granskningen skall visa hur verksamheten utvecklats sedan den tidigare granskningen och om arbetet organiseras, planeras och genomförs på ett sätt som kan ge det resultat som förväntas och är önskvärt utifrån beslut på olika nivåer. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Lars Olof Olsson och projektledare från revisionskontoret Jan Åke Leijon. Arbetet med granskningsrapporten har inom TJP Analys och Utveckling utförts av Björn Jansson (projektledare), Mårten Wiren och Thomas Olson. Vi har analyserat ett stort antal dokument rörande läkemedelsanvändning med särskilt fokus på äldre. Detta gäller såväl Region Skånes egna dokument som dokument från andra aktörer. Vi har tagit del av aktuell forskning kring läkemedelshantering. Vi har vidare genomfört djupintervjuer med 16 personer. Informationsinsamlingen genomfördes till sin huvuddel under juni 2012. Bland granskade dokument kan särskilt nämnas yttranden med anledning av Granskningsrapport 28/2010 (Regionstyrelsens yttrande 2011 06 09 Dnr 1002459, Hälsooch sjukvårdsnämndens beslut 2011 05 23, 87 och Vårdproduktionsberedningens förslag 2011 05 26, 60). Bland granskade dokument finns även Hälso och sjukvårdsnämndens årsredovisning för 2011, Årsredovisning 2011 Vårdproduktionsberedningen, Region Skånes Yttrande kring Remiss om vägledning för läkemedelsgenomgångar för multisjuka personer. Vi har vidare tagit del av Strategi för Läkemedelsrådets arbete i Region Skåne 2011 2012 samt Handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 upprättad av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. 8

3. Revisionsfrågorna och deras besvarande 3.1 Revisionsfråga 1: Vilka insatser görs för att tillse att äldres läkemedel skrivs ut på ett säkert sätt? 3.1.1 Iakttagelser Under 2011 har en regionövergripande modell för läkemedelsgenomgångar (somatik) för äldre tagits fram (Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar). Modellen innefattar information kring hur och var läkemedelsgenomgångar ska genomföras samt för vilka patienter. Läkemedelsenheten har under 2011 utarbetat, kompletterat och uppdaterat regionövergripande rutiner, arbetsmallar samt lathundar för att läkemedelsgenomgångarna på ett standardiserat och jämlikt sätt ska kunna genomföras enligt Skånemodellen. I Melior har det byggts en regionövergripande journalmall i vilken kliniska apotekare dokumenterar identifierade, läkemedelsrelaterade problem. Motsvarande mallar finns i primärvårdens journalsystem PMO. Kostnaden för basläkemedel sjönk 2011 med drygt fem procent jämfört med 2010. Minskningen kan till stor del förklaras av patentutgångar, lägre generikapriser samt en ökad följsamhet till Skånelistans rekommendationer. Under 2011 har läkemedelsgenomgångar introducerats på en bredare front. Detta har initialt inneburit att mycket tid gått åt för information till hälsovalsenheterna men även till kommunerna. Under 2011 uppges 1 439 tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar ha genomförts i primärvården för patienter boende i kommunala vård och omsorgsboenden för äldre. Detta motsvarar ca 13 procent av målgruppen. Denna andel är ungefär lika stor som för år 2010. Under 2011 har 280 tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar genomförts för patienter 75 år och äldre i eget boende med insatser från kommunal hemsjukvård avseende läkemedelsanvändningen. Under 2011 har 9 819 tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar genomförts inom slutenvården för äldre multisjuka patienter. Av ackrediteringsvillkoren 4 för hälsovalsenheter framgår att vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten genomför läkemedelsgenomgångar för vårdenhetens förtecknade medborgare i särskilda boenden samt för patienter 65 år och äldre i ordinärt boende med insatser från kommunal hemsjukvård rörande läkemedelsanvändningen. Läkemedelsgenomgången ska genomföras enligt den modell som beslutats av Region Skåne (Skånemodellen för 4 Förutsättningar för Ackreditering och Avtal för Vårdenhet i Hälsoval Skåne gällande år 2012, beslutade i Hälso och sjukvårdsnämnden 2012 06 20. 9

läkemedelsgenomgångar). Dessa läkemedelsgenomgångar kan genomföras på två olika nivåer basal respektive tvärprofessionell nivå 5. Basala läkemedelsgenomgångar genomförs av patientansvarig läkare men kan genomföras först när IT baserat beslutsstöd finns tillgängligt. Den tvärprofessionella läkemedelsgenomgången ska genomföras av patientansvarig läkare tillsammans med omvårdnadspersonal och apotekare alternativt geriatriker eller klinisk farmakolog. För en tvärprofessionell läkemedelsgenomgång inom primärvården, som utförts i enlighet med Region Skånes riktlinjer, utgår en ersättning med 400 kr 6. Läkemedelsenheten centralt i regionen har förstärkts och anges i intervjuerna nu vara på en rimlig nivå resursmässigt. Apotekare har anställts vid sjukhusförvaltningarna och inom primärvården 7. De större sjukhusförvaltningarna har anställt flera apotekare. Exempelvis har Skånes universitetssjukhus (SUS) anställt tre divisionsapotekare. Dessa apotekare anges vid intervjuer i första hand ha kommit att arbeta med klinikerna för intern medicin, geriatrik, ortopedi, infektion och neurologi. Divisionsapotekarna finansieras genom den särskilda ersättning som sjukhuset får om det uppsatta målet beträffande antalet läkemedelsgenomgångar uppnås. SUS anger som önskemål att anställa ytterligare tre apotekare med ambitionen att ha en apotekare per division. Nätverket för läkemedelsansvariga läkare (LAL) anges vid intervjuerna ha blivit aktivare och fungerar nu som en informationslänk mellan förvaltningarna och regionen centralt. Motsvarande nätverk finns inom förvaltningarna. Vid SUS finns exempelvis en LAL per klinik i ett aktivt nätverk. SUS har även en egen läkemedelsenhet med läkemedelsansvarig läkare, chefläkare, chefsapotekare och läkemedelsstrateg. En motsvarande organisation med chefläkare, läkemedelsansvarig läkare och apotekare finns vid de övriga sjukhusen. Vid intervjuerna anges att automatgenererad utskrivningsinformation 8, som är en funktion i Melior (sjukhusens journalsystem), finns vid samtliga sjukhusförvaltningar. Vid intervjuerna anges dock att inte alla sjukhus ännu använder funktionen fullt ut. Utskrivningsinformationen ges till patienten vid utskrivning från sjukhus och skickas också till nästa vårdgivare. Informationen innehåller uppgifter om den vård som patienten fått och varför samt läkemedelsberättelse och aktuell läkemedelslista. Vid intervjuer anges att den automatgenererade utskrivningsinformationen är mycket tidsbesparande och att de delar som ingår i den medicinska epikrisen inte behöver göras om. Automatgenererad 5 Samma modell gäller även för slutenvården. 6 För sjukhusen har ett annat ersättningssystem utformats som relaterar till vilken andel som får läkemedelsgenomgångar. 7 Sommaren 2012 fanns kliniska apotekare som arbetar med läkemedelsgenomgångar vid skånska sjukhus med följande antal: Helsingborgs lasarett 2 st, Lasarettet i Landskrona 1 st, Centralsjukhuset i Kristianstad 2 st, Lasarettet i Ystad 1 st, Trelleborgs lasarett 1 st, Skånes universitetssjukhus (SUS) 3 st, Ängelholms sjukhus 1 st. Hässleholms sjukhus saknar klinisk apotekare. Sjukhuset i Simrishamn saknar klinisk apotekare, sjukhuset drivs privat och avtalet kräver inte genomförande av läkemedelsgenomgångar. Vid SUS har anställts ytterligare 3 kliniska apotekare som kommer att börja under hösten 2012. Vidare finns kliniska apotekare som arbetar med läkemedelsgenomgångar inom primärvården (1,7 tjänster hos privata aktörer och 4 tjänster hos offentlig primärvård). 8 Se vidare bilaga 2. 10

utskrivningsinformation leder till mindre risk för överföringsfel men en förutsättning är naturligtvis att den bakomliggande informationen är korrekt varför detta måste kontrolleras. En handlingsplan för läkemedel och äldre har utarbetats gemensamt för Region Skåne och Skånes kommuner genom regionens och Kommunförbundet Skånes försorg. Här ingår bl a utbildningsinsatser till personal på hälsovalsenheter och i kommunal hälso och sjukvård vad gäller läkemedel och äldre. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne genomför gemensamma inspirationsdagar på läkemedelstemat. Läkemedelsenheten anges vid intervjuer ha ca 900 besök på vårdenheter per år för utbildning och information. Varje hälsovalsenhet besöks i genomsnitt tre till fyra gånger per år. Informationsöverföringen anges vid intervjuerna komma att underlättas genom att sjukhusen, som använder journalsystemet Melior, under hösten 2012 kommer att få samma databas. Hälsovalsenheterna (även de privata) kommer att få ett gemensamt journalsystem, PMO. Detta system skulle tagits i bruk i januari 2012 men är försenat. IT stödet är även i övrigt under utveckling bl a med Pascal 9 och NOD (Nationell ordinationsdatabas) 10. Vid intagningen till slutenvård görs en noggrann genomgång av patientens läkemedel. Resultatet av denna läkemedelsavstämning ger underlag för en kommande läkemedelsberättelse vid patientens utskrivning, då kompletterad med eventuellt nyinsatta läkemedel. Patientens utskrivningsinformation, inklusive läkemedelsberättelse, lämnas till patienten vid utskrivningen. I viss mån sker ett överförande av läkemedelsberättelsen tillsammans med epikrisen till den kommunala hälso och sjukvården. Till primärvården sändes utskrivningsinformation och patientens epikris. Vid inläggningen läggs stor vikt vid att läkemedelsavstämning görs och vid utskrivningen ska den utskrivna läkemedelsberättelsen och den till patienten producerade läkemedelslistan vara korrekta. Målgruppen för utskrivningsinformation är alla patienter som skrivs ut från slutenvård. Målrelaterad ersättning utgår för patienter 75 år eller äldre och med fem eller fler läkemedel. Denna grupp följs speciellt och en månatlig återrapportering om antalet läkemedelsberättelser sker. Numera upprättas läkemedelsberättelser även för patienter med lägre ålder och/eller fem eller fler läkemedel i växande utsträckning. I ökande utsträckning används apotekare för läkemedelsgenomgångar. Idag finns fyra anställda apotekare i primärvården stationerade på varsin vårdcentral men som arbetar inom ett vidare område. Det anges vid intervjuerna att detta är en utmärkt väg för att säkerställa att äldre har en aktuell medicinlista som även är adekvat och lämplig utifrån deras individuella behov. Tidigare skedde sådana genom gångar bara i särskilda boendeformer (säbo) men numera allt oftare även i hemtjänsten. Sjukhusen anställer också i 9 Pascal är ett nationellt ordinationsverktyg som används för ordination av dosdispenserade läkemedel. Pascal är ett nationellt system utvecklat av Inera AB och vårdgivare kan också välja att bygga in Pascal ordinationsverktyg i sina egna system. Efter det informationsinsamling avslutats för denna granskning har vi noterat att Pascal drabbats av tekniska problem som försvårat anpassningen av läkemedelsbehandlingen till ändrade förskrivningar. 10 Den Nationella Ordinationsdatabasen (NOD) är en nationell och gemensam informationskälla om patients ordinationer. Här kommer en patients alla förskrivna läkemedel att finnas samlade. 11

apotekare i växande antal. Det betonas dock vid intervjuerna att fyra apotekare inom hälsovalsenheterna inte täcker behovet. Ett problem, som anges vid intervjuerna, är att läkemedel sätts ut för sällan. Eftersom nya läkemedel samtidigt sätts in kan detta leda till överförskrivning. Vid intervjuerna betonas att äldre inte ska ha en stabil utan snarare en flexibel medicinering anpassad efter de aktuella behoven. ApoDos 11 anges kunna bidra till att felaktig medicinering eftersom den konserverar medicinanvändningen. Det betonas också vid intervjuerna att fel pga. informationsbrister fortfarande ofta uppstår vid byte av vårdform. Anledningen till problemen anges bl a vara att man inte har någon gemensam journal på sjukhus, i primärvård och i kommunal hälso och sjukvård. Vidare upplevs det som ett problem att man inte heller har någon gemensam mall utan att inmatningar i journalen görs fritt och manuellt, vilket ökar risken för misstag. Flera intervjupersoner menar att om man inte kan ha ett gemensamt system över vårdnivåerna så borde man i alla fall kunna ha en gemensam registreringsmall som skulle kunna förenkla informationsöverföringen. Det anges vid intervjuer att sjukhusläkarna måste registrera dubbelt, både i Pascal och i journalen vilket lätt kan medföra fel och dessutom leder till merarbete. En integrering av ApoDos med medicinjournalen skulle öka säkerheten därvidlag. Detta under förutsättning att systemet är certifierat och kvalitetssäkrat. För personer 65 år och äldre görs årliga tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i såväl särskilt boende (säbo) som i hemsjukvården. Andelen patienter 65 år och äldre med fler än fem läkemedel som får läkemedelsgenomgångar varierar dock mellan olika hälsovalsenheter. Datasystemet Pascal kan, när det implementerats i hela vårdkedjan, bli ett utmärkt hjälpmedel för att underlätta förskrivningen och öka säkerheten i hanteringen 12. Läkemedelsberättelser skrivs i slutenvården för att komplettera läkemedelslistan med personlig och mera allsidig information om patienten och därmed underlätta dennes övergång till annan vårdform. Sådana berättelser lovordas i intervjuerna och ses som ett utmärkt och värdefullt komplement till annan information kring patienten, särskilt som den blir individuellt utformad och ges en personlig prägel. Standardiserade berättelser och förankrade rutiner som tillämpas i hela vårdkedjan utvecklar patientsäkerheten. Det är många aktörer som agerar kring den enskilde patientens medicinering. Vid intervjuerna anges det som ett problem att ansvaret för medicineringen av den enskilde patienten är splittrat och att ingen upplever det som sin uppgift att ta ett helhetsansvar för patientens medicinering. Likaså skulle en avstämning behöva göras såväl före som efter sjukhusvård så att läkemedelslistan hålls aktuell och dessutom är kontinuerligt avstämd och säkrad. 11 ApoDos är ett koncept för dosexpedierade läkemedel. Konceptet innebär att apoteket förpackar läkemedel i dospåsar anpassade efter patients individuella behov och inkluderar kontroller och uppföljning av läkemedelsanvändningen. Avsikten är att ApoDos skall öka patientsäkerheten och minska kostnaderna. 12 Vi noterar dock att Pascal i nuläget är behäftat med stora brister och problem som enligt uppgifter vid intervjuerna är allvarliga ur patientsäkerhet och föranlett anmälning till Socialstyrelsen. 12

Vid intervjuerna framkommer att det finns en undersökning från SUS i Lund som visar att ett generellt genomförande av läkemedelsgenomgångar inte leder till någon ökad tidsåtgång totalt sett. Samma undersökning visar på en besparing av skötersketid inom primärvård och kommunal hälso och sjukvård som en effekt av sådana genomgångar. Kostnadsutvecklingen vad avser läkemedel anges ha styrts upp genom det nya sättet att arbeta och bl a på SUS anges att läkemedelskostnaderna minskat. Vid intervjuerna betonas värdet av det arbete terapigruppen Läkemedel och äldre bedriver. Vidare knyts stora förhoppningar till den kommande flaggningen av vissa olämpliga läkemedel och olämpliga kombinationer av läkemedel för äldre. Under intervjuerna för denna rapport noteras att våren 2012 en remiss sänts ut från Socialstyrelsen om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso och sjukvården. De nya reglerna är avsedda att träda ikraft from september 2012. Innbörden i förslaget är att läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser blir obligatoriskt för vissa patientgrupper. Ett problem är att den terminologi som används Socialstyrelsens förslag avviker från den som används i Region Skåne. Så innefattas t ex mycket av det som föreslås av Socialstyrelsen i Region Skåne i det som omfattas av utskrivningsinformation. Efter det att informationsinsamling för denna rapport avslutats har Socialstyrelsen 12 juli 2012 fastställt de nya reglerna (SOSFS 2012:9). Föreskrifter från Socialstyrelsen om hur de nya reglerna skall tillämpas väntas utfärdas i december 2012. Region Skåne arbetar med en vägledning som avses kunna vara färdig i december 2012. 3.1.2 Bedömning Arbetet med läkemedel för äldre har utvecklats mycket sedan granskningen 2010. Framstegen märks ännu främst i att man utvecklat rutiner och hjälpmedel samt byggt upp organisationen för hantering av läkemedelsfrågor. Arbetet är dock ännu i ett utvecklingsskede. Ett problem är liksom tidigare svårigheterna att få it stödet att fungera som tänkt och utlovat. Det gäller såväl införandet av journalsystemet PMO inom hälsovalsenheterna som hur Pascal fungerar. Målet är att samtliga ordinationer skall ske i Pascal, vilket skulle underlätta informationsöverföringen och öka patientsäkerheten. Samtliga sjukhus använder idag Melior och bedöms under hösten 2012 kunna arbeta i samma databas. Detta bedömer vi kommer att leda till en säkrare informationsöverföring. Stor vikt bör läggas på den inledande läkemedelsavstämningen för att få en korrekt bild av patientens läkemedelskonsumtion. Införande av automatgenererad utskrivningsinformation bör kunna underlätta arbetet och minska risken för fel i informationsöverföringen och dessutom öka patientsäkerheten. Vi noterar, liksom vid granskningen 2010, att apotekens läkemedelslista skapar stora problem eftersom den upptar läkemedel på ett annat sätt än den av sjukvården producerade läkemedelslistan. Acceptansen för och beredvilligheten att arbeta med läkemedels 13

genomgångar har ökat i organisationen. Detta gäller särskilt sedan det visat sig att det utvecklade stödet i form av bl a lathundar, rutiner, formulär och it plattform med elektroniskt länk bibliotek, medfört att merarbetet med genomgångarna avsevärt minskat. Vid granskningen 2010 noterade vi tre viktiga problem: Skilda journalsystem försvårar möjligheten till en total bild av vilka läkemedel patienten har och motiven till de läkemedel som satts in. Detta problem håller nu 2012 på att åtgärdas. Fel som uppstår i information då patienten byter vårdgivare och vårdform. Detta problem håller nu 2012 på att åtgärdas. Bristen på helhetsperspektiv. Det finns ingen nivå som tar ett tydligt helhetsansvar för patientens läkemedelshantering. Detta problem kvarstår och är till stor del en nationell fråga 13. 3.2 Revisionsfråga 2: I vilken omfattning finns läkemedelsberättelser? 3.2.1 Iakttagelser Läkemedelsberättelser förekommer i varierande omfattning på olika förvaltningar och vid olika kliniker. På förvaltningsnivå varierar andelen patienter för vilka läkemedelsberättelser görs mellan 29 % och 96 %. Förvaltningarna har olika sätt att mäta och därför redovisar regionen inte uppgifterna på förvaltningsnivå. Genomförandet av läkemedelsberättelser ingår numera i sjukhusens målrelaterade ersättningar. Utskrivningsinformationen inkluderar läkemedelsberättelsen och skall ges till alla patienter. För patienter 75 år och äldre med fem eller fler läkemedel utgår målrelaterad ersättning. Informationen berättigar till ersättning beroende på hur stor andelen patienter är för vilka insatsen görs. Vid nivån 60 % eller fler med läkemedelsberättelser erhålls 100 % av ett i förväg fastställt belopp som varierar mellan förvaltningarna (fixerat belopp t ex för SUS är 1.6 mkr år 2011). Vid nivån 40 % erhålls 75 % av beloppet. Den förvaltning som når 70 % anges ha excellensnivå, vilket innebär att man får ta del av överblivna anslag från andra förvaltningar (dvs. den del av det fastställda beloppet som övriga förvaltningar inte får eftersom de inte når upp till målet 60 %). Vid intervjuerna anges det att man på sjukhusen överlag har tagit till sig och förstår behovet av läkemedelsberättelserna. Det betonas särskilt att införandet av automatgenererad utskrivningsinformation (som innehåller läkemedelsberättelse) avsevärt underlättar arbetet samtidigt som risken för överföringsfel minskar. Även en stor andel yngre patienter förses numera med utskrivningsinformation inklusive läkemedelsberättelse. Att läkemedelsberättelser förekommer i allt större omfattning upplevs som värdefullt och bra. Dessa berättelser är en utmärkt väg för att göra informationen om vad som hänt patienten såväl fyllig som mångsidig. Det anges vid 13 Det framhålls i intervjuerna att lagstiftningen kring vårdval (i Skåne hälsoval) begränsar möjligheten att utforma ett sådant helhetsansvar. 14

intervjuerna att läkemedelsberättelser skrivs för sällan och inte alltid för äldre med många vårdgivare där de sannolikt skulle göra störst nytta. Vid intervjuerna anges att genomförd uppföljning av läkemedelsberättelsernas användning visar att antalet felaktigheter halverats samtidigt som sjukvårdskonsumtionen minskat. Förekomsten av läkemedelsberättelse är mera klinikberoende än geografisk dvs. frekvensen är mera en ledningsfråga och en fråga om vilken typ av klinik som avses (medicinintensiva kliniker har en högre andel läkemedelsberättelser). Traditionen på olika sjukhus har också stor betydelse för i vilken omfattning som det förekommer läkemedelsberättelser. 3.2.2 Bedömning Läkemedelsberättelser finns numera i en ökad omfattning jämfört med granskningen 2010. Läkemedelsberättelserna, som ingår i utskrivningsinformationen, börjar också bli bättre och mera utvecklade och upplevs fungera som ett allt bättre hjälpmedel. Med en ökad användning av automatgenererad utskrivningsinformation kommer förekomsten av läkemedelsberättelser att öka ytterligare. 3.3 Revisionsfråga 3: Hur sker informationsöverföring av patientens läkemedel mellan olika nivåer inom sjukhus, mellan olika sjukhus, mellan sjukhus och primärvård, mellan sjukvård och kommunens hälso och sjukvårdsverksamhet samt mellan förskrivare och patient? 3.3.1 Iakttagelser I stor utsträckning sker fortfarande informationsöverföring mellan olika vårdnivåer via utskrivna listor som skickas med patienten eller faxas. Inom sjukvården och mellan sjukhus och primärvård och kommunens hälso och sjukvårdsverksamhet sker en överföring av patientinformationen på papper via epikris. Till primärvården och kommunens hälso och sjukvård sker också en överföring av utskrivningsinformationen (inklusive läkemedelsberättelsen) direkt respektive via patienten. Mellan kliniker inom slutenvården sker alltid en överföring av aktuell läkemedelslista. Införande av gemensam databas för journalsystemet Melior, som används vid sjukhusen, kommer att underlätta informationsöverföringen. Det anges vid intervjuerna att intensivvårdsavdelningar även i fortsättningen kommer att använda ett eget journalsystem. Införande av PMO som gemensamt journalsystem för hälsovalsenheterna anges vid intervjuerna komma att underlätta informationsöverföringen mellan olika hälsovalsenheter samt från hälsovalsenheterna till sjukhusen. Hälsovalsenheter och sjukhus skall kunna läsa varandras journaler. Samordnad vårdplanering med it stöd (Svpl it) innebär också bättre informationsöverföring mellan sjukhus å ena sidan samt hälsovalsenheter och kommunal vård och omsorg å andra sidan. Ett informationsöverföringsproblem som aktualiseras vid intervjuerna är att då en patient på grund av platsbrist flyttas till en annan avdelning eller klinik (externa patienter) så kan det vara svårt för vårdteamet att få tillgång till aktuell information kring patienten. 15

Mellan kommun och region är det vanligt att patientens läkemedel registreras för att informationen sedan skrivs ut och postas manuellt i pappersform till andra vårdgivare. Detta sker pga. att vårdgivarna i region och kommun har olika journalsystem. Läkemedelsberättelsen (som ingår i utskrivningsinformationen), som ska följa patienten från sjukhuset och komplettera läkemedelslista och epikris, anges vid intervjuerna vara ett bra steg mot en säkrare läkemedelshantering. Ett särskilt problem som betonas vid intervjuerna är apotekslistan Mina sparade recept som omfattar de receptläkemedel som har överförts elektroniskt och sparats i Apotekens Service AB:s databas. Ett antal egenskaper hos denna apotekslista ökar risken för förväxling och osäkerhet hos den patient, som i sjukvården erhållit en personlig medicinlista. Apotekslistan upptar samtliga giltiga recept, alltså även de som patienten slutat använda, kanske som en konsekvens av att förskrivaren satt ut läkemedlet ifråga. Denna lista är en expeditionslista över vilka läkemedel patienten kan ta ut på apotek. 3.3.2 Bedömning Vi bedömer att överföringen av patientinformationen fungerar väl i de flesta fall och man sätter patienten alltmer i centrum. Läkemedelsinformation kring den enskilde överförs enligt givna riktlinjer och en förbättring har skett sedan granskningen 2010 pga. den förändrade inställningen till läkemedelsberättelsens roll och betydelse för patienten. Goda hjälpmedel och system för informationsöverföring finns eller håller på att införas. Nu är det viktigaste att stimulera professionens användning av system och hjälpmedel lokalt i sjukvården. It stödet utvecklas alltmer och har förutsättningar att förbättra informationsöverföringen. Att införa ett gemensamt journalsystem torde vara den enskilda insats som bäst skulle gynna och säkra en ökad patienttrygghet i medicinhänseende. Pascal bör kunna innebära betydande förbättringar när detta system fungerar fullt ut. Beträffande apotekslistan Mina sparade recept bör ett utvecklingsarbete initieras nationellt med Apotekens Service AB för att harmoniera och integrera denna lista med övrigt informationsunderlag kring den enskildes aktuella medicinering. 3.4 Revisionsfråga 4: Är läkemedelsförskrivningen jämlik ur ett geografiskt perspektiv? 3.4.1 Iakttagelser Vid intervjuer noteras att regionens statistik tyder på att det finns geografiska skillnader i förskrivning av läkemedel i Skåne. Dessa kan ha olika orsaker t ex socioekonomiska skillnader, lokala traditioner och patienters beteende. Att förskrivningsmönstret inte är enhetligt i hela Skåne behöver inte innebära att det är en orättvis eller ojämlik förskrivning utan det kan finnas sakliga skäl för variationen. Skillnaderna anges finnas på kommunnivå och kan då bero på hur primärvården fungerar lokalt. Patienter i västra Skåne har t.ex. ett 16

annorlunda konsumtionsmönster av läkemedel än övriga delar av Skåne. Denna skillnad anges kunna bero på det stora antalet privatläkare som särskilt i västra Skåne dessutom har ett avvikande förskrivningsmönster. De informations och utbildningsinsatser som görs inom regionen leder enligt intervjuerna till att eventuella geografiska skillnader reduceras. Terapigrupperna och läkemedelsenheten arbetar med läkemedelsfrågor och förmedlar regelbundet åldersrelaterad läkemedelsstatistik om förbrukningen till berörda förskrivare. Ett problem som aktualiseras i intervjuerna är att varje sjukhus har sin egen budget för läkemedel. Detta kan, menar man i intervjuerna, leda till varierande prioriteringar och att en striktare praxis utvecklas vid sjukhus där läkemedelsbudgeten riskerar att överskridas. Intervjupersonerna menar att skillnaderna i förskrivningsmönster för privatläkare i västra Skåne har flera orsaker t ex mindre kontakter mellan regionen och läkarna i läkemedelsfrågor, socioekonomiska skillnader samt att läkarna är mer beroende av information från läkemedelsföretagen etc. I intervjuerna anges, liksom vid granskningen 2010, att män och personer med högre inkomst ofta har dyrare och nyare läkemedel än kvinnor och personer med lägre inkomst samt att kvinnor ofta har fler läkemedel än män. Problemet med hög förskrivning av antibiotika anges i intervjuerna främst vara en storstadsföreteelse och här slår skillnaderna mer igenom för patienter i aktiva åldrar, där en överförskrivning anges förekomma. Regionen arbetar med Skånelistan, som ses över varje år och innehåller rekommenderade läkemedel som främst används i närsjukvården och måltal för förskrivning av dessa. Måltalen följs upp på arbetsplatsnivå. Av intervjuerna framgår att regionen bedriver ett aktivt arbete med att följa upp hur förskrivningen utvecklas. 3.4.2 Bedömning Det finns skillnader i förskrivningsmönster mellan olika delar av Skåne men dessa minskar. Skillnaderna i förskrivningsmönster i Skåne är till viss del grundade på olikheter i befolkningssammansättning och därav följande variationer i sjukdomsbild och behov av läkemedel. Men vi noterar liksom vid granskningen 2010 att det finns skillnader i förskrivning som är grundade på socioekonomiska faktorer och andra faktorer som vi inte bedömer som medicinskt grundade. Liksom vid granskningen 2010 är vår bedömning att skillnaderna i förskrivningsmönster minskar. Vi bedömer inte problemet som stort. 17

3.5 Revisionsfråga 5: Hur sker uppföljning och utvärdering av läkemedelsanvändningen (t ex läkemedelsgenomgångar för äldre) och hur används den information som erhålls? Görs uppföljning utifrån patientens ålder och antal läkemedel? 3.5.1 Iakttagelser Under 2011 fattades beslut om Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar. Beslutet innebär att alla patienter som är 65 år och äldre och har förskrivna läkemedel ska ha läkemedelsgenomgång. Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar, som utförs av apotekare, farmakolog eller geriatriker, ska genomföras för patienter som är 75 år eller äldre och som har minst fem läkemedel. Basala läkemedelsgenomgångar görs av patientens läkare. Ett problem är att it stödet i Pascal ännu inte är fullt utvecklat. Läkemedelsgenomgångar kan genomföras på två olika nivåer basal respektive tvärprofessionell. Basala läkemedelsgenomgångar genomförs av patientansvarig läkare, men kan genomföras först när IT baserat beslutsstöd finns tillgängligt. Den tvärprofessionella läkemedelsgenomgången ska genomföras av patientansvarig läkare tillsammans med omvårdnadspersonal och apotekare alternativt geriatriker eller klinisk farmakolog. För en läkemedelsgenomgång som utförts i enlighet med Region Skånes riktlinjer utgår en ersättning med 400 kr 14. Under 2011 uppges 1 439 tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar ha genomförts i primärvården för patienter boende i kommunala vård och omsorgsboenden för äldre. Detta motsvarar ca 13 procent av målgruppen. Denna andel är ungefär lika stor som vid granskningen år 2010. Under 2011 har 280 tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar genomförts för patienter 75 år och äldre i eget boende med insatser från kommunal hemsjukvård. Under samma år har 9 819 tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar genomförts inom slutenvården för äldre multisjuka patienter. Av ackrediteringsvillkoren 15 för hälsovalsenheter framgår att vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten genomför läkemedelsgenomgångar för vårdenhetens förtecknade medborgare i särskilda boenden samt för patienter 65 år och äldre i ordinärt boende med insatser från kommunal hemsjukvård rörande läkemedelsanvändningen. Läkemedelsgenomgången ska genomföras enligt Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar som antagits av Region Skåne. Läkemedelsenheten i regionen upplevs enligt intervjuerna fungera utmärkt. Enheten är aktiv och tillgänglig samt bidrar med stöd och information. Tillsammans med terapigrupperna följer enheten läkemedelsanvändningen hos äldre och resultaten av dessa analyser delges verksamhetscheferna som sprider informationen vidare till sina läkare. 14 Avser tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar inom hälsovalsenheterna. 15 Förutsättningar för Ackreditering och Avtal för Vårdenhet i Hälsoval Skåne gällande år 2012, beslutade i Hälso och sjukvårdsnämnden 2012 06 20. 18

Någon särskild uppföljning av läkemedelsförbrukningen relaterad till patientens ålder görs inte utan uppföljningen är individrelaterad. Läkemedelsenheten tar fram statistik över förskrivningsmönstret och redovisar statistiken även relaterad till åldersfördelningen. Vid läkemedelsenhetens besök på hälsovalsenheterna redovisas och diskuteras förskrivningarna utifrån statistiken. Systematisk uppföljning och utvärdering anges i intervjuerna ske sällan. Vid intervjuerna anges att en mer systematisk uppföljning kommer i september 2012. Vidare noteras att de olika förvaltningarna har gjort olika former av uppföljningar. Vanligt är att man har analyserat antalet patienter 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel men inte gått djupare i denna analys dvs. man har inte verifierat hur många läkemedel varje åldergrupp har. 3.5.2 Bedömning Förekomsten av läkemedelsgenomgångar är ungefär på samma nivå som vid granskningen 2010. Vi bedömer att det är alvarligt att så få läkemedelsgenomgångar görs. Liksom vid granskningen 2010 bedömer vi att en allvarligt hämmande faktor är brister i itstödet genom Pascal systemet. Det finns i Pascal inte stöd för genomförandet av basala läkemedelsgenomgångar. Regionen har fastställt en modell för läkemedelsgenomgångar (Skånemodellen) och denna är känd och accepterad i organisationen. Under 2011 genomfördes ungefär lika många läkemedelsgenomgångar som 2010. Under första halvåret 2012 har andelen som fått läkemedelsgenomgångar ökat, särskilt i primärvården. Vi bedömer, liksom vid granskningen 2010, att det är anmärkningsvärt att en så liten andel får läkemedelsgenomgångar i primärvården. Liksom 2010 bedömer vi att arbetet med utvärdering av läkemedelsanvändningen är i ett utvecklingsskede. Dock har instrumenten utvecklats och är nu på plats med undantag för itstödet. Organisationen har också förstärkts. Det saknas ett helhetsansvar för patientens läkemedelsanvändning. Primärvårdsläkarens huvudansvar för patienten bör betonas och därmed även hans ansvar för läkemedelsuppföljning inklusive läkemedelsgenomgångar. Denna uppföljning bör göras utifrån en helhetssyn på patienten och med bedömningen vad som bör göras för att patienten ska uppnå maximal livskvalitet. Det bedöms därmed vara en självklar primärvårdsuppgift 16. 3.6 Revisionsfråga 6: Vilken information beträffande läkemedel lämnas till patienten och hur görs detta? 3.6.1 Iakttagelser Under våren 2012 har funktionen automatgenererad utskrivningsinformation tagits i drift vid samtliga sjukhusförvaltningar. Enligt intervjuerna har dock inte alla sjukhusförvaltningar 16 Utom för patienter som uteslutande vårdas på sjukhus. 19

börjat använda funktionen fullt ut. Vid intervjuer noteras vidare att en uppföljning av andelen patienter som erhåller utskrivningsinformation kommer att ske från och med juni 2012. Den automatgenererade utskrivningsinformationen ges vid utskrivningen till patienten och skickas till nästa vårdgivare. Denna information innehåller uppgifter om den vård patienten fått och varför samt läkemedelsberättelse och aktuell läkemedelslista. Vid intervjuer med företrädare för sjukhus och primärvård anges att den automatgenererade utskrivningsinformationen upplevs som mycket tidsbesparande eftersom de delar som ingår i den medicinska epikrisen inte behöver upprepas. Automatgenererad utskrivningsinformation anges vidare leda till reducerad risk för överföringsfel. En förutsättning är dock att den underliggande informationen i aktuella ordinationer är korrekt, varför detta måste kontrolleras. Vid intervjuer anges att systemet ger en bra och överskådlig information till patienterna. I intervjuerna betonas betydelsen av muntlig information som komplement till och genomgång av den skriftliga informationen till alla som kan ta emot sådan information. Så mycket information som möjligt ska då lämnas såväl till patient som anhöriga och till berörd personal. Föresatsen är att alla ska få all information för att sedan själva i dialog med förskrivaren avgöra vad de behöver samt vad som behöver kompletteras. Läkemedelsberättelsen 17 är källan för den information som lämnas till patienten. Numera är den såväl muntlig som skriftlig. Det är den ansvariga läkaren som ger patienten denna information. Berättelsen baseras på ett ordentligt samtal med patienten om läkemedlet, varför det sätts in och vilken den avsedda effekten är liksom vilka biverkningar som kan uppstå. Vidare anges hur länge patienten ska ta läkemedlet och hur/när förskrivningen ska omprövas. I samband med de tvärprofessionella läkemedelsgenomgångarna med patienten får denne en gedigen genomgång av sina läkemedel, interaktioner och bieffekter. Läkemedelsinformationen till patienten ges företrädesvis av den behandlande läkaren. Detta sker i en varierande omfattning Förutom skriftlig utskrivningsinformation och muntlig information kompletteras vid flera förvaltningar informationen med broschyrer i den mån sådana finns för de läkemedel som patienten fått förskrivna. Mina vårdkontakter innehåller numera uppgifter om läkemedelsförskrivningar och uttagna recept. 3.6.2 Bedömning Införandet av automatgenererad utskrivningsinformation har inneburit en stor förbättring av den information om sin läkemedelsbehandling som patienten får vid utskrivning från sjukhus. Informationen blir med detta mer heltäckande och överskådlig samt får en enhetlig 17 Som finns i utskrivningsinformationen. 20

och mer pedagogisk utformning. Vi bedömer att införandet av automatgenererad utskrivningsinformation är en stor förbättring för patienterna och att detta system även underlättar personalens arbete med utskrivningsinformation och sparar tid som kan användas för en utvecklad dialog med patienten i utskrivningssituationen. 18 Den muntliga informationen och dialogen har mycket stor betydelse för patientens förståelse för läkemedelsbehandlingen och vad olika preparat har för effekter. Det är angeläget att primärvården tar ett större helhetsansvar för läkemedelsbehandlingen och informationen till patienten sedan denne skrivits ut från sjukhus. Detta är särskilt motiverat eftersom sjukhuset har ett begränsat ansvar som ofta inskränker sig till vårdepisoden med eftervård och att inte heller kommunens vård och omsorgsverksamhet har denna överblick. 18 Vid intervjuerna anges dock att inte alla sjukhus implementerat automatgenerad utskrivningsinformation fullt ut. 21